Trafikbuller räknas idag som ett av de största miljöproblemen som påverkar hälsa. Vägverket och sedermera Trafikverket har under flera decennier genomfört åtgärder som minskar befolkningens exponering för vägtrafikbuller. Åtgärderna har omfattat både riktade åtgärder i de mest bullerutsatta befintliga miljöerna och åtgärder som genomförts i samband med större väginvesteringsprojekt. VTI har på uppdrag av Trafikverket analyserat hälsoeffekterna av dessa bullerskyddsåtgärder. I studien analyseras effekterna genom att jämföra utvecklingen av sjukdomsrisken för boende som får bullerskydd med riskutvecklingen bland boende som saknar bullerskydd. Resultaten visar att bullerskydd minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Riskreduktionen uppstår först 5–10 år efter genomförd bullerskyddsåtgärd och beror huvudsakligen på en minskad risk för högt blodtryck. Baserat på dessa resultat sammanställs effektsamband som visar hur risken för olika hjärt-kärlsjukdomar påverkas av bullerskydd och av inomhusbuller. Resultaten baseras på långtidsboende i bullerutsatta bostäder och bör därmed generaliseras till liknande populationer.

Sjöfartsverket belägger den kommersiella sjötrafiken i Sverige med farleds- och lotsavgifter. Intäkterna från dessa avgifter utgör över 70 procent av Sjöfartsverkets intäkter. Vart femte år genom-för Sjöfartsverket en översyn av modellen för uttag av avgifterna. Nästkommande översyn äger rum inför år 2023, då det är tänkt att en reviderad modell för farleds- och lotsavgifter ska vara på plats den 1 januari. På längre sikt planerar Sjöfartsverket ett mer helhetsomgripande omtag av avgiftsuttaget, vilket väntas kunna träda i kraft år 2028. VTI genomför i samarbete med Sjöfartsverket och Sveriges hamnar forskningsprojektet ”Avgiftsmodell 2028 – hur skapar vi en konkurrenskraftig och hållbar sjöfart?”, som syftar till att leverera kunskapsunderlag både inför en justering år 2023 och en helt ny avgiftsmodell år 2028. Denna rapport utgör en delstudie i forskningsprojektet. 

Syftet med rapporten består av två delar. För det första är syftet att ta fram och redogöra för kunskap avseende de effekter som farleds- och lotsavgifter har på den avgiftspliktiga sjöfartens trafikering i svenska hamnar. För det andra är syftet med rapporten att beskriva de effekter som kan förväntas följa av möjliga justeringar i avgiftssystemet. I rapporten genomförs därför en rad konsekvensanalyser av hypotetiska justeringar av avgiftsmodellen. Syftet med dessa analyser är att beskriva de effekter som kan förväntas följa av olika justeringsförslag. 

The Swedish Maritime Administration (SMA) charges commercial shipping fairway dues and pilot fees. The revenues from these charges account for over 70 percent of the SMA’s total revenues. Every five years, the SMA reviews its charging model. The next upcoming review is due in 2023, at which point a revised charging model is expected to be implemented. Long-term changes to the charging model are expected to be implemented in 2028. VTI, in cooperation with the SMA and the Ports of Sweden, is undertaking the research project “Fairway dues and pilot fees 2028: How to foster competitive and sustainable shipping?”. The purpose of the project is to deliver analyses and results relevant to the decision making regarding short-term changes to the charging model in 2023 and long-term changes in 2028. This report is a partial delivery of the project. 

The purpose of the report is twofold. Firstly, the purpose is to analyze and account for the effects of fairway dues and pilot fees on maritime traffic in Sweden, using previous literature and original empirical analyses of previous fee changes. Secondly, the purpose is to describe the likely consequences of a spectrum of possible future changes to the charging model. This report therefore estimates and presents the likely impacts on different vessel segments following a series of hypothetical fee changes.

Konkurrensytan mellan sjöfart och de landbaserade trafikslagen för godstransporter undersöks med hjälp av olika metoder. Tidigare elasticitetsberäkningar gjorda med den nationella svenska godstransportmodellen Samgods uppdateras. Elasticitetsberäkningarna gjorda med den senaste modellversionen indikerar något lägre egenpriselasticiteter för sjöfartens efterfrågan jämfört med egenpriselasticiteten som beräknades tidigare.

Som komplement görs parametriska skattningar av sjötransportefterfrågans egenpris- och korspriselasticitet med data från Varuflödesundersökningen (VFU) 2016. Elasticitetsskattningarna baserade på VFU-data ger upphov till något högre egenpriselasticiteter. En systematisk översikt av studier som behandlar godstransporters elasticitet för egenpris, korspris och tid visar att projektets modellberäknade elasticiteter får betraktas som låga i en internationell kontext.

Undersökningen om vilken överflyttningspotential som finns handlar i första hand om att analysera i vilken mån det går att flytta godstransportarbete från väg till sjö. En dekomponering av godstransportarbetets utveckling och fördelning över trafikslagen på varugruppsnivå visar att sjöfarten under perioden 2011 till 2016 förlorade marknadsandelar i konkurrens med framförallt lastbilstrafiken.

The extent of competition between maritime freight transport and land-based modes of freight transport is studied using different methods. Previous elasticity calculations with the Swedish national freight transport model Samgods are updated. The elasticity calculations made with the latest model version indicate slightly lower elasticities for shipping compared to the elasticities that were calculated earlier.

The elasticity estimates from an econometric approach using data from the Swedish commodity flow survey from 2016 indicates somewhat higher own-price elasticities.

A systematic review of studies which estimate own-price, cross-price or time elasticities of demand for maritime transport shows that this report’s modelled elasticities are on low in comparison to the international literature. The evaluation of how much freight could potentially be shifted focuses primarily on shifting volumes from road to sea. Decomposing the growth in freight transport work over the past years using a shift-share analysis technique shows that maritime transport lost market shares, primarily to road transport.