Syftet med studien är att ge en samlad beskrivning och analys av det nya hastighetsgränssystemet utifrån beslutsfattares perspektiv på regional och kommunal nivå efter etapp 2 av införandeprocessen. Studien fokuserar på de regionala perspektiven och de bedömda regionala konsekvenserna av förändrade hastighetsgränser på det statliga vägnätet utanför tätorter. Data har samlats in genom intervjuer. Frågorna har i första hand gällt den regionala dimensionen, men några övergripande frågor har även ställts om kommunernas arbete med hastighetsrevisioner och hastighetsplaner. Av intervjusvaren framgår att genomförandeprocessen under etapp 2 har förbättrats i jämförelse med motsvarande process under etapp 1. Den bättre koppling som många aktörer efterlyste mellan förslag om ändrade hastighetsgränser och åtgärdsplaneringen har förbättrats under etapp 2, enligt flera respondenter. Trafikverket har i förslagen om sänkta hastighetsgränser angett vilka brister i vägens utformning m.m. som motiverar sänkt hastighetsgräns, och vilka åtgärder som behöver genomföras för att hastighetsgränsen ska kunna vara kvar på den gällande nivån. Fortsatt finns det kritiska synpunkter på hur genomförandeprocessen har bedrivits. Den genomdrivna kopplingen till åtgärdsplaneringen har skapat osäkerhet i frågor om ansvar, finansiering och tidsplaner för de åtgärder som har identifierats för att ”undvika” sänkta hastighetsgränser. Bland respondenterna märks uppfattningen att Trafikverkets hållning och information om dessa faktorer har vacklat och förändrats under processens gång. Flera respondenter menar, på samma sätt som efter etapp 1, att Trafikverket inte tar tillräcklig hänsyn till att på regional nivå är frågan om hastighetsgränser en till stora delar politiskt laddad fråga beroende på de antagna sambanden mellan hastighetsgräns, framkomlighet, restider och regional utveckling. Regionförbund, kommuner, länsstyrelser m.fl. behöver tid för att kunna förankra frågorna politiskt och låta politiker få tid att sätta sig in i de ändringar som är aktuella och i de politiska församlingarna som styrelser och nämnder, kunna ta tydliga politiska beslut och ställningstaganden i frågan om ändrade hastighetsgränser.

This study aims to provide a comprehensive description and analysis of the new speed limit system in Sweden on the basis of decision-makers perspective on regional and municipal levels for Stage 2 of the implementation process. The study focuses on the regional perspective and assesses regional impacts of changes in speed limits on national roads outside urban areas. To obtain the data sets needed to describe and analyse decision makers', in different regions of Sweden, views on the new speed limit system, qualitative interviews was selected as the method. The interview responses show that the implementation process in Stage 2 has been developed and improved in comparison with the corresponding process in Stage 1. The better link that many stakeholders called for between changing speed limits and measures in the investment planning has been improved during Stage 2. The Transport Administration has in the proposals for reduced speed limits indicated which deficiencies in road design justifying the lowered speed limit, and what steps need to be taken to remain at the current level. However, many respondents still believe that the Transport Administration does not sufficiently take into account that at the regional level, the issue of speed limits to a great extent is a politically charged issue caused by the assumed relationship between speed, accessibility, travel times and regional development. Regional associations, municipalities, counties, etc. need time to anchor political issues and allow politicians to get the time to familiarize themselves with the changes and take clear political decisions and positions in political assemblies of boards andcommittees on the issue of changing speed limits.

Syftet med förstudien ”Spårfaktorn på spåret” är att beskriva och analysera förutsättningar för ocherfarenheter/utvärderingar av investeringar i spårvägssystem i stadsmiljö. Resultaten som redovisas irapporten kan dels användas för att förbättra kunskapsunderlaget om planering, utformning och drift avspårvägssystem, dels som en del av diskussionen om identifierade utvecklingsbehov som behöverhanteras om målsättningen är att marknadsandelen för kollektivtrafik ska öka väsentligt.Sex olika fallstudier har genomförts i studien. I Sverige har spårvägsutbyggnaderna i Stockholm,Göteborg och Norrköping studerats. Utanför Sveriges gränser har utbyggnadsprojekt i Paris, Heidelbergoch Zürich använts som fallstudieobjekt. De kanske största skillnaderna mellan städerna i Sverige och detre andra städerna i studien är möjligheten att söka och få statlig eller delstatlig medfinansiering avprojektens kostnader för både spåranläggningar och rullande material.Ett sammanfattande resultat från förstudien är betydelsen av att se ”spårfaktorn” som ett vidare begreppoch försöka förstå vilka faktorer i den institutionella inramningen med politik, planering och organisation,som är avgörande för den lokala kollektivtrafikens funktionsförmåga. Vi menar att det är i högstagrad motiverat med fler och fördjupade studier med ett sådant fokus. Relevansen av sådan forskningförstärks av de pågående förändringarna inom kollektivtrafikområdet i Sverige med förändradeansvarsroller och behov av utvecklade planeringsmodeller i bred bemärkelse.Vi kan också konstatera att många svenska städer och regioner idag har ytterst ambitiösa målsättningarför kollektivtrafikens marknadsandel och att det är i det sammanhanget som diskussionerna om spårväghar aktualiserats. Samtidigt har städer/kommuner egentligen ett svagt underlag att utgå ifrån för attbedöma vad som krävs för att nå dessa målsättningar. Fördjupade kvalitativa, komparativa studier istäder och regioner, t.ex. en fortsättning av den förstudie som presenteras i föreliggande rapport, ärdärför angelägna. Vi vågar påstå att det idag finns en betydande brist på forskning med en sådaninriktning.

The objective of this pilot study is to describe and analyse conditions and experiences/evaluations of investment in tramway systems in urban settings. The study is based on material from six different development projects.

The results presented in this report may be used to improve the knowledge base for planning, design and operation of tramway systems, and as part of the discussion on identified development needs to be addressed if the goal is significantly to increase the market share of public transport.

Six case studies have been conducted in the study. In Sweden, the tramway extensions in Stockholm, Gothenburg and Norrköping are studied. Outside Sweden, extension projects in Paris, Heidelberg and Zurich have been used as case studies. Perhaps the biggest difference between cities in Sweden and the three other cities in the study is the ability to seek and obtain national or state co-financing of project costs for both rail infrastructure and rolling stock.

Alternative URL: http://fudinfo.trafikverket.se/fudinfoexternwebb/Publika tioner/Publikationer_001301_001400/Publikation_001329/R721.pdf