Forskningsprojektet ”SEAS - Samhällsekonomiska analyser för sjötransporter” syftar till att utveckla metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser av sjöfartsåtgärder. Syftet med detta delprojekt inom SEAS är att analysera möjligheterna att använda tillgängliga data för att öka kunskaperna om sjötransporter och för att förbättra de underlag som används i samhällsekonomiska analyser. Som datakällor används AIS-data (AIS = Automatic Information System) som beskriver fartygens rörelser, en fartygsdatabas som kan knyta egenskaper till enskilda fartyg och mikrodata från Trafikanalys statistik Sjötrafik. En bottom-up ansats tillämpas för de fartyg som anlöper Sverige. Fartygen studeras uppdelat i nio segment (Tankfartyg, Bulkfartyg, Torrlastfartyg, Containerfartyg, Roro-fartyg, Ropax-fartyg, Kryssningsfartyg, Passagerarfartyg och Fartyg som går på inre vattenvägar i Sverige) och sammanlagt över 40 storleksklasser. I en trendanalys följs upp hur vattenburna gods- och persontransporter utvecklades under perioden 2010 till 2023 med avseende på transporternas volym och struktur, antal hamnanlöp, antal unika fartyg som används, fartygens hastigheter, seglade avstånd, använda energikällor med mera.

Den sammanställda informationen bedöms kunna användas direkt som underlag i samhällsekonomiska analyser eller för att utveckla transport-, prognos- och kalkylverktyg. Trendanalysen föreslås följas upp årligen. Projektet identifierar utvecklings- och avstämningsbehov rörande tillgängliga datakällor, metoder och standarder för klassificeringar och indelningar. I rapporten visas också hur tillgängliga datakällor kan användas för att följa upp gjorda samhällsekonomiska analyser och tillhörande prognoser. Detta exemplifieras genom en analys av utvecklingen före och efter en åtgärd i farleden in mot Gävle Hamn. En utbyggnad som togs i bruk 2014. Överlag visar uppföljningen en bra överensstämmelse mellan antaganden och utfall i detta specifika fall. Författarna föreslår att systematiskt följa upp genomförda och kommande samhällsekonomiska analyser inklusive underliggande prognoser.

The research project “SEAS – Socio-economic Analyses for Maritime Transport” aims to develop methods and models for Swedish socio-economic analysis of maritime measures. The purpose of this work package is to examine the possibilities of using available data to improve knowledge about maritime transport and to enhance the basis for socio-economic analyses. Data sources include AIS data (AIS = Automatic Information System) describing vessel movements, a vessel database linking characteristics to individual vessels, and microdata from Transport Analysis’ maritime traffic statistics. A bottom-up approach is applied to vessels calling at Sweden. The vessels are studied across nine segments (Tankers, Bulk carriers, General cargo vessels, Container vessels, Roro vessels, Ropax vessels, Cruise vessels, Passenger vessels, and Vessels operating on Sweden’s inland waterways) and in total over 40 size classes. A trend analysis tracks how waterborne freight and passenger transport developed during the period 2010 to 2023 in terms of transport volume and structure, number of port calls, number of unique vessels used, vessel speeds, distances sailed, energy sources used, and more.

The compiled information is considered suitable for direct use as input in socio-economic analyses or for developing transport, forecasting, and calculation tools. The trend analysis is proposed to be updated annually. The project identifies development and alignment needs regarding available data sources, methods, and standards for classifications and segmentations. The report also demonstrates how available data sources can be used to follow up completed socio-economic analyses and related forecasts. This is exemplified through an analysis of developments before and after a measure in the fairway leading to the Port of Gävle – an expansion that came into operation in 2014. Overall, the follow-up shows good consistency between assumptions and outcomes. The authors propose systematic follow-ups of completed and up-coming socio-economic analyses, including the underlying transport forecasts.

Projektets övergripande syften är att analysera konkurrensytor i det svenska containerhamnsystemet och att uppskatta hur olika faktorer driver rederiernas val av hamn. Tre frågor besvaras: 1) Hur ser konkurrenssituationen ut för olika svenska containerhamnar? 2) Hur inverkar olika faktorer på rederiernas val av containerhamn? och 3) Hur kan offentliga beslutsfattare agera för att möjliggöra mer konkurrenskraftiga containertransporter till sjöss? Detta PM avser främst den tredje frågan. 

Följande metoder används: Konkurrensen mellan de svenska containerhamnarna beskrivs baserat på den tillgängliga offentliga statistiken; Tidigare svenska studier och utredningar på området inventeras och analyseras; Beräkningen av de svenska containerhamnarnas upptagnings- och avsättningsområden med Trafikverkets godstransportmodell Samgods sammanfattas (se fråga 1); Analysen av faktorerna som driver rederiernas val av containerhamn med hjälp av en multinomial valmodell sammanfattas (se fråga 2). 

Ett övergripande resultat är att det finns en trendmässig utveckling mot större containerfartyg och att denna trend leder till att trafiken koncentreras till färre hamnar. Både studier av hur godsflöden kan tänkas utvecklas, enligt Samgodsmodellen, och analyser baserat på rederiers val av hamn ger stöd för en sådan slutsats. Resultaten visar att en motverkande faktor kan vara att rederierna i högre grad väljer att besöka flera svenska hamnar under samma rutt. Modellberäkningar visar att detta höjer sannolikheten för att rederier ska välja att bedriva trafik mot de mindre och mellanstora svenska containerhamnarna, i synnerhet efter ostkusten. De inom ramen för projektet framtagna resultaten ligger i linje med tidigare studier. Då det krävs modellberäkningar för att ta fram denna typ av resultat, och eftersom det finns osäkerheter förknippade med denna typ av modellberäkningar, kan ett rekommenderat nästa steg vara att studera i vilken grad offentliga och privata aktörer på lokal, nationell och internationell nivå kan bekräfta projektets uppskattningar av den framtida utvecklingen. 

The project aims to analyze the degree of competition in the Swedish container port system and to estimate how different factors drive the customers' port choice. Three questions are addressed: 1) What does the competitive situation look like for various Swedish container ports? 2) How do different factors affect shipping companies' choice of container port? and 3) How can policymakers act to enable more competitive maritime container transport? This PM mainly concerns the third question. 

Different methods are used. The competition between the Swedish container ports is described based on available public statistics. Previous Swedish studies and investigations in the field are inventoried and analyzed. The calculation of the Swedish container ports' hinterland and foreland areas using the Swedish Transport Administration's freight transport model Samgods is summarized (see question 1). The analysis of the factors driving the ship owners’ choice of container port in Sweden using a multinomial choice model is summarized (see question 2). 

The project concludes that a trend towards larger container ships is expected and that this trend is expected to lead to a higher concentration of Swedish container ports. In addition, a weaker trend is observed in the smaller and medium-sized Swedish container ports, namely that the ship owners’ costs are reduced by (to a greater extent) visiting several Swedish ports on the same route. The results produced within the project's framework align with previous studies. As a next step, it would be interesting to study to what extent public and private actors at the local, national, and international level confirm the project's estimates of future development. 

Syftet är att uppskatta kostnaderna till en avgiftsmodell som

• ger Sjöfartsverket avgiftsintäkter som motsvarar de kostnader som uppstår vid tillhandahållandet av tjänster som handelssjöfarten använder
• internaliserar fartygens externa kostnader och ger ökade incitament att minska de externa kostnaderna.

Avgifterna ska vara lämpade att uppfylla de transportpolitiska målen.

Nuvarande avgiftsmodell (som innehåller lots- och farledsavgifter) kritiseras för

• att det saknas en direkt koppling mellan avgifterna och kostnaderna för tjänsterna som handelssjöfarten använder och de externa kostnaderna som fartygen ger upphov till
• att frekvensrabatten är olämplig ur effektivitets- och miljöstyrningssynpunkt
• att miljöincitamenten har små styreffekter
• bristande transparens.

Kostnaderna beräknas så långt som möjligt per fartyg baserat på 2019 års data. Tidsperspektivet för den nya avgiftsmodellen är 2028 och delar av EU:s klimatpaket ”Fit for 55” antas vara implementerade tills dess. De tjänsterelaterade kostnaderna beräknas på detaljnivå för lotsning och isbrytning och översiktligt för de andra tjänsterna; de externa kostnaderna för lotsbåtarnas och isbrytarnas utsläpp till luft inkluderas. Handelsfartygens externa kostnader i Sveriges territorialvatten kalkyleras för utsläppen till luft och olyckor. Mängden utsläpp beräknas under användning av AIS-data (Automatic Identification System). CO2-utsläppen värderas utifrån priset på utsläppsrätter inom EU ETS, som omfattar sjöfarten från 2024 och luftföroreningar och olyckor utifrån EU-handboken för transporternas externa kostnader. Utgångspunkten är marginalkostnadsprissättning (”first-best”), för de tjänsterelaterade kostnaderna används delvis ”second-best” så att avgiftsintäkterna täcker Sjöfartsverkets kostnader för specifika tjänster.

The purpose of the report is to estimate the costs of a fee model that

• provides the Swedish Maritime Administration with revenues that correspond to the costs incurred in the provision of various services used by the merchant shipping industry
• internalizes the vessels’ external costs and provides increased incentives to reduce the external costs.

The fees should contribute to the fulfilment of the Swedish transport policy objectives.

The current model comprises pilot fees and fairway dues and is criticized as

• there is no direct link between the fees and costs for the services and the external costs
• the frequency discount is inappropriate from an efficiency- and environmental point of view
• the environmental discount has small effects
• lack of transparency.

The costs are as far as possible calculated per vessel, based data from 2019. The time perspective for the new model is 2028 and parts of EUs climate package “Fit for 55” are assumed to be implemented. The service-related costs are calculated in detail for pilotage and icebreaking and broadly for the other services; the external costs of the pilot boats’ and icebreakers’ emissions are included. The merchant vessels’ external costs of air emissions and accidents in Swedish waters are calculated. The volume of emissions is calculated using AIS-data (Automatic Identification System). The CO2-emissions are valuated based on the European Union Allowance (EUA) price and air pollution and accidents based on EU:s handbook for external costs of transport. The costs are calculated based on ("first-best") marginal cost pricing, for some of the service-related costs "second-best" is used to make sure that the costs are covered.

Trots att ökad användning av biodrivmedel anses vara viktig för att uppnå klimatmålen i Sverige och EU, råder det idag brist på kunskap om hur produktionen och distributionen av biodrivmedel påverkar de svenska växthusgasutsläppen. Samtidigt har beroendet av importerat bränsle för drivmedelsförsörjningen i Sverige blivit en nationell säkerhetsfråga, vilket kräver ökad kunskap om utvecklingen av framtidens fossilfria transportsystem. Målet med denna förstudie är att utforska och kartlägga produktionen, distributionen och efterfrågan av drivmedel i Sverige idag. Inom ramen för en huvudstudie planerar vi sedan att analysera och studera hur en förändrad drivmedelslogistik, kopplad till användningen och produktionen av biodrivmedel, kan komma att se ut och vilka konsekvenser det får för landets växthusgasutsläpp. En särskild fokus kommer att läggas på att undersöka hur nettoutsläppen påverkas av en ökad självförsörjning av biodrivmedel i Sverige. 

Ett ytterligare delmål med förstudien har varit att etablera ett starkt konsortium för att erhålla en korrekt nulägesbild och för att fylla eventuella kunskapsluckor. Inför rapporteringen av denna förstudie har vi samarbetat med Energimyndigheten och Drivkraft Sverige, en branschorganisation för drivmedel. Dessutom har vi inlett ett samarbete med Skogforsk, ett skogsforskningsinstitut med gedigen kunskap om användningen av skogliga resurser som råmaterial för biodrivmedelsframställning, vilket är den potentiellt mest betydelsefulla råvaran för storskalig biodrivmedelsproduktion i Sverige. Genom denna förstudie har vi lagt en solid grund för fortsatta analyser där resultaten kommer att bidra till att möjliggöra effektivisering av biodrivmedelsdistributionen och ge rekommendationer för politiska åtgärder som minskar växthusgasutsläppen. Förstudien har genomförts av VTI och partners med finansiering från Triple F.  

Despite the recognition of the role that biofuels play in achieving climate objectives in Sweden and the EU, there exists a gap in our understanding of how the production and distribution of biofuels impact Swedish greenhouse gas emissions. Moreover, recent geopolitical events have highlighted the vulnerabilities stemming from the nation's reliance on imported fuel, elevating energy supply concerns to the realm of national security. These concerns underscore the need for a better comprehension of the evolution of fossil-free transportation systems. The objective of this study is to examine and map the production, distribution, and fuel demand in Sweden today to set the stage for future analyses that seek to explore how changes in logistics, transportation, and fuel production locations may affect greenhouse gas emissions in the country, particularly from an increased self-sufficiency in biofuel production in Sweden.

Another goal of this study is the establishment of a reference group, aimed at providing an accurate assessment and bridging potential knowledge gaps. To this end, we have collaborated with key organizations, including the Swedish Energy Agency and Drivkraft Sverige, a Swedish trade association for fuel industry. Additionally, we have initiated a partnership with Skogforsk, a forestry research institute with extensive knowledge in biofuel production from woody biomass – the resource with the greatest potential for large-scale biofuel production in Sweden. Through this study, we have laid a solid foundation for subsequent analyses, the outcomes of which will contribute improve biofuel distribution and provide recommendations for national policy measures aimed at reducing greenhouse gas emissions.

Projektet syftar till att analysera förutsättningarna och potentialen för en omställning till fossilfri framdrift för fartyg som anlöper Sverige. Tyngdpunkten är på fartygens framdrift och direkta utsläpp av växthusgaser. I denna slutrapport sammanfattas de resultat som har tagits fram inom ramen för delleveranserna Holmgren et al. (2021) ”Sjöfartens användning av alternativa bränslen – trender och förutsättningar”, Malmgren et al. (2021) “The feasibility of alternative fuels and propulsion concepts for various shipping segments in Sweden” och Trosvik & Brynolf (2023) “The Swedish maritime transport sector and scenario analyses of climate policy instruments”. 

Samtliga delleveranser har utvärderat den befintliga litteraturen. Holmgren et al. (2021) har därutöver genomfört en enkätstudie och analyserat data som beskriver energianvändningen och rörelserna av de över 4 300 fartyg som anlöpte Sverige 2019. Malmgren et al. (2021) har använt de i Holmgren et al. (2021) framtagna fartygssegment och matchat fartygens egenskaper såsom funktion, ruttlängd, bunkringstid, energianvändning och ålder mot prestationsprofiler utifrån tekniska, miljömässiga och ekonomiska förutsättningar av ett urval av alternativa energibärare och framdrivningstekniker. Trosvik & Brynolf (2023) har utvecklat den så kallade SETS-modellen (Swedish energy transition of shipping model) som syftar till att simulera fartygsägares val av drivmedel och framdrivningssystem utifrån en kostnadsminimerande ansats och analyserat effekter av olika styrmedelspaket.

The project aims to analyze the conditions and potential for a conversion to fossil-free propulsion for ships calling Swedish ports. The emphasis is on the ships' propulsion and direct emissions of greenhouse gases. This final report summarizes the results produced within the framework of the deliverables Holmgren et al. (2021) "Shipping's use of alternative fuels – trends and conditions (in Swedish)", Malmgren et al. (2021) "The feasibility of alternative fuels and propulsion concepts for various shipping segments in Sweden" and Trosvik & Brynolf (2023) "The Swedish maritime transport sector and scenario analyzes of climate policy instruments". 

All deliverables evaluated the existing literature. Holmgren et al. (2021) have also conducted a survey and analyzed data describing the energy use and movements of the over 4,300 ships that called Sweden in 2019. Malmgren et al. (2021) used the in Holmgren et al. (2021) identified ship segments and matched the ships' characteristics, such as route length, bunkering time, energy use and age, against performance profiles based on technical, environmental, and economic conditions of a selection of energy carriers and propulsion technologies. Trosvik & Brynolf (2023) developed the so[1]called SETS-model (Swedish energy transition of shipping model) which aims to simulate shipowners' choice of energy carriers and propulsion system based on a cost-minimizing approach and studied the impacts of four policy packages

Förekomsten av sjöolyckor med potentiellt stora konsekvenser utanför VTS-områden (Vessel Traffic Service) men på svenskt vatten kan tyda på att det är lönsamt för samhället att utöka övervakningen av sjötrafiken. En fråga är hur en AI-baserad trafikövervakning kan användas för att upptäcka och hantera trafikavvikelser och att ge stöd till beslutsfattande och om en sådan lösning skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt. De viktigaste datakällor, riktlinjer för samhällsekonomiska analyser och effektsamband analyseras ur ett svenskt perspektiv. Följande utvecklingsbehov identifieras: • Analysmetoder för nya/förändrade regelverk och tekniska lösningar behöver utvecklas. Det finns behov av att hantera sjöolyckornas skador på fartyg, last, infrastruktur och natur, som är av större betydelse än för vägtransporter (där personskador har störst betydelse). • Robusta effektsamband för sjösäkerhet saknas. Den befintliga olycksstatistiken och data som tas fram i forskningsprojekt, t ex om vilka farliga trafiksituationer som kan undvikas med hjälp av AI baserad trafikövervakning, bör utnyttjas för att ta fram effektsamband. • Det bör undersökas på vilket sätt FSA-metoden (Formal Safety Assessment) som rekommenderas av IMO (International Maritime Organization) för att utvärdera regleringar som påverkar sjösäkerheten och marina miljöer kan/bör användas i Sverige.

Syftet med rapporten är att utgöra ett kunskapsunderlag för att bättre förstå förutsättningarna för att bedriva inlandssjöfart i Sverige, samt att bidra till kunskap om hur offentliga upphandlingar kan utformas för att bättre ta hänsyn till inlandssjöfartens transportmöjligheter. Syftet är också att analysera nyttor och kostnader som kan uppstå i fall där lösningar för inlandssjöfart upphandlas i stället för vägtransporter. 

Inlandssjöfarten utgör en mycket liten del av det totala godstransportarbetet i Sverige jämfört med i många andra europeiska länder. Detta kan, enligt den litteratur vi refererar till, förklaras av att Sverige, till skillnad från övriga Europa, inte medger några särskilda lättnader när det kommer till avgifter, bemanning, behörigheter eller krav på lots. Samtidigt tyder tidigare analyser på att potentialen för inlandssjöfart i Sverige generellt sett är liten, och nyttan med riktade lättnader och stödåtgärder kan därför ifrågasättas.

The purpose of this report is to contribute to a better understanding of inland waterway transport (IWT) in Sweden, and to shed light on how public procurement can be designed to make better use of the potential of IWT. The aim is also to calculate benefits and costs that arise when IWT instead of road transport is procured. 

IWT makes up a very small portion of the total transport activity in Sweden compared with several other European countries. According to literature, this is explained by Sweden’s absence of waivers with respect to fees, staffing, qualifications, or pilot services. However, studies suggest that the potential for IWT in Sweden is limited, and the benefits of waivers targeted at IWT can be questioned.

Sjöfartsverket belägger den kommersiella sjötrafiken i Sverige med farleds- och lotsavgifter. Intäkterna från dessa avgifter utgör över 70 procent av Sjöfartsverkets intäkter. Vart femte år genom-för Sjöfartsverket en översyn av modellen för uttag av avgifterna. Nästkommande översyn äger rum inför år 2023, då det är tänkt att en reviderad modell för farleds- och lotsavgifter ska vara på plats den 1 januari. På längre sikt planerar Sjöfartsverket ett mer helhetsomgripande omtag av avgiftsuttaget, vilket väntas kunna träda i kraft år 2028. VTI genomför i samarbete med Sjöfartsverket och Sveriges hamnar forskningsprojektet ”Avgiftsmodell 2028 – hur skapar vi en konkurrenskraftig och hållbar sjöfart?”, som syftar till att leverera kunskapsunderlag både inför en justering år 2023 och en helt ny avgiftsmodell år 2028. Denna rapport utgör en delstudie i forskningsprojektet. 

Syftet med rapporten består av två delar. För det första är syftet att ta fram och redogöra för kunskap avseende de effekter som farleds- och lotsavgifter har på den avgiftspliktiga sjöfartens trafikering i svenska hamnar. För det andra är syftet med rapporten att beskriva de effekter som kan förväntas följa av möjliga justeringar i avgiftssystemet. I rapporten genomförs därför en rad konsekvensanalyser av hypotetiska justeringar av avgiftsmodellen. Syftet med dessa analyser är att beskriva de effekter som kan förväntas följa av olika justeringsförslag. 

The Swedish Maritime Administration (SMA) charges commercial shipping fairway dues and pilot fees. The revenues from these charges account for over 70 percent of the SMA’s total revenues. Every five years, the SMA reviews its charging model. The next upcoming review is due in 2023, at which point a revised charging model is expected to be implemented. Long-term changes to the charging model are expected to be implemented in 2028. VTI, in cooperation with the SMA and the Ports of Sweden, is undertaking the research project “Fairway dues and pilot fees 2028: How to foster competitive and sustainable shipping?”. The purpose of the project is to deliver analyses and results relevant to the decision making regarding short-term changes to the charging model in 2023 and long-term changes in 2028. This report is a partial delivery of the project. 

The purpose of the report is twofold. Firstly, the purpose is to analyze and account for the effects of fairway dues and pilot fees on maritime traffic in Sweden, using previous literature and original empirical analyses of previous fee changes. Secondly, the purpose is to describe the likely consequences of a spectrum of possible future changes to the charging model. This report therefore estimates and presents the likely impacts on different vessel segments following a series of hypothetical fee changes.

På uppdrag av Trafikverket beskriver VTI metoder för framtagande och tillämpning av effektsamband för sjösäkerhet och emissioner till luft inom sjöfarten. Tillgång till data beskrivs också. Utifrån denna genomgång föreslår vi hur dessa effektsamband skulle kunna utvecklas och göras mer tillförlitliga.

Vi visar att effektsamband för sjösäkerhet i samhällsekonomiska analyser i Sverige och Norge främst har tagits fram med hjälp av expertbedömningar och olycksstatistik. Då detta tillvägagångssätt är behäftat med stora osäkerheter föreslår vi metoder som beskrivs i forskningen och som kan öka validiteten. En stor fördel jämfört med exempelvis vägtransportområdet, det trafikslag som har de mest utvecklade effektsambanden i Sverige, är att de flesta fartyg har en AIS-sändare (AIS står för Automatic Identification System). Det gör det möjligt att, med hjälp av matematiska modeller, identifiera inträffade tillbud och även beräkna sannolikheten för att en kollision eller grundstötning inträffar. Detta tillvägagångssätt, kombinerat med expertbedömningar, bedömer vi skulle resultera i effektsamband med högre kvalitet och tillförlitlighet.

Effektsambanden avseende emissioner tas fram med hjälp av empiriska värden baserade på mätningar av faktiska utsläpp av olika ämnen. Vi ser ett behov av att förbättra sambanden genom att inkludera detaljer med avseende på använda bränslen (inkl. elektricitet), fartygen och hastigheter m.m. som påverkar emissionerna. Ett konkret förslag är att ta fram ett AIS-baserat system som komplement till godstransportmodellen Samgods. Tanken är att använda detta system som databas och analysverktyg. Vidare anser vi att det är nödvändigt att tillämpa samma principer vid framtagning av effektsamband för emissioner till luft för de olika trafikslagen. Sammantaget tror vi det är möjligt att utveckla effektsamband för sjösäkerhet och emissioner till luft som håller samma kvalitet som motsvarande effektsamband för vägtransporter.

Commissioned by the Swedish Transport Administration, VTI summarizes cost-benefit analyzes and available research when it comes to impacts of interventions on maritime safety and air emissions. We also suggest ways forward to measure these impacts in a more structured and reliable manner.

We show that analyzes of interventions aimed at improving maritime safety in Sweden and Norway mostly build on expertise within the field and on available data on accidents. This approach, though often well executed, is not considered robust enough, and therefore methods mentioned in available research are proposed that can increase the validity of the estimation of impacts on maritime safety. A considerable advantage that maritime transport has to road transport is the fact that most ships are equipped with an AIS-transponder (AIS stands for Automatic Identification System), making it possible to track ships and with mathematical models find near miss collisions and calculate probabilities for collisions and groundings. We believe this approach, combined with expertise within the field, would result in higher validity of the estimated impacts of interventions.

The impacts of policies and measures aimed at reducing greenhouse gas emissions and air pollution are derived based on measurements of actual emissions of various substances. We see a need for improving the description of the impacts of interventions on the emissions by including details regarding the fuels (incl. electricity) used, the vessels and speeds etc. One concrete suggestion is to develop an AIS-based system that complements the national freight transport model Samgods. The idea is to use this system as a database and analysis tool. Furthermore, we would like to stress that it is necessary to apply the same principles in the development of “impact interventions” regarding air emissions for different modes of transport. All in all, we believe that it is possible to develop methods for estimating the impacts of interventions regarding maritime safety and emissions to air of the same quality as the corresponding methods for road transport.

Detta är en delrapport i Projektet Hållbar inlandssjöfart – offentlig upphandling som katalysator. En utgångspunkt för projektet är regeringens nationella godstransportstrategi där det framgår att en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart ska främjas. Syftet med delrapporten är att utgöra ett kunskapsunderlag för att bättre förstå förutsättningarna för att bedriva inlandssjöfart i Sverige. Vi beskriver hur arbetet med inlandssjöfarten organiseras i Sverige och vilken roll offentlig upphandling och regelverk spelar för inlandssjöfartens konkurrenssituation. Praktiska erfarenheter vid offentliga upphandlingar i Stockholmsområdet med koppling till inlandssjöfart redovisas också. Jämförelser görs med Nederländerna, Tyskland, Belgien och Frankrike, länder med en betydligt högre andel inlandssjöfart av det totala transportarbetet jämfört med Sverige. I den huvudrapport som kommer publiceras under våren 2021 studeras även samhällsekonomiska effekter av att använda inre vattenvägar istället för vägar vid godstransporter i olika relevanta transportscenarier. Huvudrapporten kommer också innehålla förslag på riktlinjer för hur offentlig upphandling kan ta hänsyn till inlandssjöfarten som ett transportalternativ.