För att bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle genom ökad och säker cykling, krävs det att cykelrelaterade planer och strategier grundas i evidensbaserad kunskap och forskning. För att åstadkomma detta behövs validerade och tillräckligt omfattande cykeldata och syftet med den här förstudien är att bidra till utvecklingen av tillförlitliga metoder för datainsamling och validering för cykeldata på nationell nivå. 

I rapporten presenteras behoven av cykeldata, olika typer av mätutrustning och mätmetoder och exempel på digitala plattformar för samordning, presentation och analys av cykeldata. Det beskrivs också vilka aspekter som är viktiga för validering av mätutrustning och data samt en början till riktlinjer för validering. 

Rapporten resulterar i sju rekommendationer som sammanfattar de steg som behövs för att säkerställa att rätt cykeldata och cykeldata med tillräcklig god kvalitet för sitt syfte tillhandahålls. De sju rekommendationerna avser (i) samordning av insamling och analys av data, (ii) grundläggande databehov, (iii) organisering av befintliga data, (iv) mål och målstyrning, (v) validering av mätutrustning, (vi) mätnoggrannhet och (vii) utveckling av metodik för analys av befintliga mätningar.

To contribute to the development of a sustainable society through increased and safe cycling, it is required that cycle-related plans and strategies are based on evidence-based knowledge and research. To achieve this, validated and sufficiently comprehensive cycle data is needed, and the purpose of this pre-study is to contribute to the development of reliable data collection and validation methods for cycle data at national level. 

The report presents the needs for cycle data, different types of measuring equipment and measurement methods and examples of digital platforms for coordination, presentation and analysis of cycle data. It also describes which aspects that are important for validating measuring equipment and data, as well as a start to guidelines for validation. 

The report results in seven recommendations that summarize the steps needed to ensure that the right cycle data and cycle data of sufficient good quality for its purpose at are provided. The seven recommendations relate to (i) coordination of data collection and analysis, (ii) basic data needs, (iii) organization of existing data, (iv) goals and goal management, (v) validation of measurement equipment, (vi) measurement accuracy, and (vii) development of methodology for analysis of existing measurements.

Obehöriga spårbeträdanden är olagliga, vållar stora förseningar på järnvägen och innebär ett allvarligt arbetsmiljöproblem för tågförarna. En del obehöriga spårbeträdanden leder dessutom till personpåkörningar, vilket står för den största andelen dödsfall inom järnvägen. Vissa stationer har omfattande problem med obehöriga spårbeträdanden och personpåkörningar och därför är riktade åtgärder mot stationsområden viktiga.

Syftet med projektet var att:

• studera tryggheten och säkerheten på de tre pendeltågsstationerna Järna, Upplands Väsby och Årstaberg innan någon åtgärd genomförts och studera resenärers och personals förslag på vad som kan förbättras,

• utvärdera de fysiska åtgärder som Trafikverket genomförde på dessa stationer, under förutsättning att åtgärderna implementerades under projektets tidsram (endast Järna station uppfyllde detta kriterium),

• utvärdera de implementerade åtgärderna på Stockholms södra station.

I projektet genomfördes strukturerade observationer, enkätstudier med resenärer och personal, intervjuer med personal, analys av händelser som inkommit till SL:s trygghetscentral, databasanalys över antal obehöriga spårbeträdanden och personpåkörningar samt videoanalys över antal obehöriga i spår.

Resultaten visar att det skett en signifikant minskning av antal obehöriga spårbeträdanden/personpåkörningar på Järna station efter att de fysiska åtgärderna med staket, nya hajtänder, varningsskyltar och klistermärken implementerades. Vid Upplands Väsby och Årstaberg skedde ingen minskning av antal händelser under samma tidsperiod, vilket tyder på att minskningen i Järna beror på något annat än en allmän trend.

Vi fann även en stor och signifikant minskning av antal obehöriga spårbeträdanden på Stockholms södra station, samt en signifikant minskning av antalet personpåkörningar på stationen och förseningar på grund av obehöriga i spår, personpåkörningar och suicidhändelser. Detta indikerar att åtgärden med längsgående staket i plattformsände (inklusive pyramidmattor, hajtänder och skyltar) har haft en effekt.

De implementerade åtgärderna på Järna station och Stockholms södra station har varit enkla och relativt billiga samtidigt som resultaten tyder på att de haft effekt. Denna typ av åtgärder, som dessutom kan användas i kombination med varandra, är en viktig strategi för att skyndsamt minska antalet obehöriga spårbeträdanden och personpåkörningar.

Trespassing on the railway is illegal, causes major delays on the railway, and implies a serious work environment problem for the train drivers. Some trespassing leads to persons being hit by trains, which is the largest cause of deaths in the railway system. Some stations have extensive problems with trespassing and persons being hit by trains and targeted measures at station areas are therefore important. 

The aim with the study was to: 

• study the safety and security at the commuter train stations Järna, Upplands Väsby, and Årstaberg before any measures were implemented and to analyze the improvements suggested by passengers and employees, 

• evaluate the physical measures implemented by the Swedish Transport Administration at these stations, if the measures were implemented within the study’s timeframe (only Järna station met this criterion), 

• evaluate the implemented measures at Stockholm’s Södra station.

Structured observations, traveler surveys, employee surveys and interviews, analysis of events received by SL’s security center, database analysis of trespassing and persons being hit by trains, and video analysis of trespassing were conducted.

There was a significant reduction in the number of trespassing/persons being hit by trains at Järna station after the physical measures including fences, new shark teeth, warning signs and stickers were implemented. At Upplands Väsby and Årstaberg there was no reduction in the number of events during the same time period, which indicates that the reduction in Järna is not caused by a general trend.

We also found a large and significant reduction of the number of trespassing at Stockholm’s Södra station, and a significant reduction of the number of persons being hit by trains at the station and of delays due to these events or suicidal events. These results indicate that fences along the platform (including pyramid carpets, shark teeth, and signs) have had an effect.

The implemented measures at Järna station and Stockholm’s Södra station have been simple and relatively cheap at the same time as the results indicate that they have had an effect. Such measures are important in order to rapidly reduce the number of trespassing and persons being hit by trains.

Det övergripande syftet med denna studie var att bidra till att förbättra trafiksäkerheten för förare av tvåhjulig motorcykel. Ett annat syfte var att undersöka orsaken till varför olyckor inträffar och motorcyklisters syn på risker i trafiken. I studien ingick fyra delstudier: registerstudie, enkätstudie och två intervjustudier. Både registerstudien och enkätstudien jämfördes med en grupp som skadats i trafiken med en kontrollgrupp. Resultaten från registerstudien visade att cirka 80 procent av de skadade förarna hade en giltig behörighet. Jämfört med kontrollgruppen hade skadegruppen något fler underkända kunskapsprov. Enkätstudien visade att de vanligaste olyckorna var singelolyckor och att cirka en femtedel av de skadade var helt eller delvis vållande till olyckan. Enligt intervjustudien med drabbade motorcyklister som varit vållande till olyckan berodde det på bristande uppmärksamhet och att bilförarens beteende misstolkades. 

Resultatet från regressionsanalysen visade att 55 procent av de variabler som ingår i Theory of Planned Behaviour förklarade deras avsikt att överträda hastighetsbestämmelser vilket innebär att detta beteende kan kopplas till medvetna felhandlingar. En annan slutsats är att olycksinblandning inte alltid ökar deras riskmedvetenhet. Frågor baserade på T-Locus of Control visade att den troligaste orsaken till en olycka, enligt motorcyklisterna, är att andra fordonsförares brister i sin körning snarare än det egna beteendet. Detta gällde oavsett om man var vållande till olyckan eller inte vilket i sin tur minskar motivationen att förändra sitt eget beteende. 

Slutsatsen är att utbildning inte kan kopplas till olycksinblandning, däremot gick det att fastslå att hastighetsöverträdelser kan kopplas till medvetna felhandlingar. Det sistnämnda styrker behovet av en rad olika utbildningsinsatser. Samtidigt är det viktigt att betona att utbildningen måste hålla hög kvalitet och att den är elevcentrerad, det vill säga utgår ifrån elevens tidigare erfarenheter samtidigt som den utmanar redan etablerade föreställningar. Studien avslutas med en rad rekommendationer för att öka motorcyklisters trafiksäkerhet.

The general aim of this study was to help in improving road safety for motorcyclists by examining their experience and educational backgrounds of those who have been seriously injured. Another purpose was to investigate the reason why accidents occur and motorcyclists' risk perception. The study included four sub-studies: register study, questionnaire study and two interview studies. In the register study and the survey injured motorcyclists was compared with a control group. The results from the register study showed that about 80 percent of the injured drivers had a valid license. Compared with the control group, the injury group was more likely to have failed their theoretical test. The survey showed that the most common accidents were single accidents and that about one-fifth were wholly or partly to blame for the accident. According to the interview with injured motorcyclists who also were to blame, accidents were due to inattention and that the driver's behaviour was misinterpreted. 

The results from the regression analysis showed that 55 percent of the variables included in the Theory of Planned Behaviour explained their intention to speed. Questions based on the T-Locus of Control showed that the most likely cause of an accident is the behaviour of other drivers. This was true regardless of whether they were responsible for the accident or not. 

The conclusion is that education cannot be linked to accident involvement, however, it was possible to establish that speeding can be linked to violations. The latter support the need for a range of educational initiatives. At the same time, it is important to emphasize that education must be of high quality and be student-centred, i.e., based on the student's previous experiences whilst at the same time challenge already established beliefs. The study concludes with a series of recommendations to increase motorcyclists' road safety.

Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Den 9–23 juni 2021 hölls en internationell workshop om säkerhet för motoriserade tvåhjulingar. Workshopen, Riding in a safe system, hölls som en serie virtuella möten och arrangerades av International Transport Forum (ITF), Trafikverket, Internationella motorcykelförbundet (FIM), motorcykeltillverkarnas föreningar IMMA och ACEM, samt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Workshopen var en uppföljning av den tredje globala ministerkonferensen om trafiksäkerhet, som hölls i Stockholm i februari 2020, men den byggde också på en tidigare workshop 2008 i Lillehammer och 2015 års ITF-rapport Improving Safety for Motorcycle, Scooter and Moped Riders.

Workshopens centrala del bestod av sex expertsessioner: (i) hållbar trafiksäkerhet, arbetsmiljöfrågor och upphandling, (ii) byte av färdsätt och mobilitet i staden, (iii) träning, utbildning och körkortstagande, (iv) fordonssäkerhet, skyddsutrustning och intelligenta transportsystem, (v) väginfrastruktur och vägmiljö, (vi) hastighetsanpassning och efterlevnad i olika miljöer. I varje expertsession diskuterades också säkerhet för barn och unga.

Deltagarna i sessionerna var inbjudna experter på respektive område och varje sessionerna leddes av en moderator och en rapportör. Experterna representerade olika typer av organisationer och kom från olika delar av världen. Workshopen utmynnade i åtta prioriterade åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten för motoriserade tvåhjulingar och integrera dessa i ett säkert vägtransportsystem (Safe System) till 2030: 

1. Tillämpa hållbar trafiksäkerhet – Offentliga och privata organisationer bör tillämpa bästa tillgängliga kunskap och rapportera om sin organisations fotavtryck med avseende på säkerhet för motoriserade tvåhjulingar.

2. Stöd byte av färdsätt – Städer och vägmyndigheter bör utveckla nya lösningar för mobilitet i stadsmiljö som inkluderar motoriserade tvåhjulingar.

3. Använd säkra fordon och säker skyddsutrustning – införandet av säkra fordon och produkter bör främjas genom reglering, upphandling och incitament.

4. Utbilda säkra förare – Regeringar, myndigheter, intresseorganisationer och industrin bör påskynda tillgången till effektiva och tillgängliga utbildningsprogram i alla regioner, särskilt i låg- och medelinkomstländer.

5. Designa om infrastrukturen – Regeringar och vägmyndigheter bör följa den senaste standarden och uppdatera sina vägmanualer och riktlinjer för design och underhåll så att de inkluderar bästa tillgängliga praxis för motoriserade tvåhjulingar.

6. Säkerställ rätt hastighet – Vägmyndigheter bör fastställa lämpliga hastighetsgränser som är i linje med principerna för ett säkert vägtransportsystem. Alla intressenter bör medverka till god hastighetsefterlevnad genom att stödja lämpliga åtgärder.

7. Skydda barn och unga –Om barn färdas som passagerare på en motoriserad tvåhjuling bör lämplig skyddsutrustning användas, och fordonet bör ha relevanta skyddssystem. Vidare ska barn skyddas när de vistas i områden runt skolor.

8. Ta fram ny kunskap – Myndigheter, industrin och forskarsamhället ska fylla kunskapsluckor och utveckla innovativa lösningar som ökar säkerheten för användare av motoriserade tvåhjulingar.

Polisen i region Mitt har testat ett nytt sätt att organisera och genomföra rattfylleriövervakning och i den här rapporten presenteras en utvärdering av försöket. Syftet med det nya arbetssättet var att poliskontrollerna skulle bli mer synliga för att på så sätt öka den upplevda upptäcktsrisken.

Målet var att kontroller skulle genomföras under minst 20 timmar per 100 km2 per vecka och varje kontroll skulle pågå i 20 minuter. Kontrollerna kombinerades med kommunikationsinsatser, främst genom inlägg på polisens Facebookkonton.

A new way of organizing drink driving enforcement was tested in a pilot study in a Swedish police region. The aim of the pilot study was to enhance the visibility of drink driving controls, in order to increase the drivers’ perceived risk of being stopped by the police to conduct a breath test. This report presents results from an evaluation of the trial.

The goal was to carry out controls for at least 20 hours per 100 km2 per week and each control should last for 20 minutes. The controls were combined with communication efforts, mainly through posts on the police’s Facebook pages.

Ökad hastighetsefterlevnad har identifierats som ett av de viktigaste områdena för att minska antalet dödade och allvarligt skadade i trafiken. Tidigare mätningar på det statliga vägnätet har visat att 2018 var det endast 45 % av trafikarbetet som skedde inom skyltad hastighetsgräns. Såväl privatbilister som yrkesförare är dåliga på att hålla hastighetsgränsen. Ökad regelefterlevnad hos den organiserade trafiken bedöms kunna ha stor potential att påverka såväl trafikrytmen som hastighetsnivåer hos den övriga trafiken.

Syftet med projektet är att hitta metoder som är effektiva för att få den organiserade trafiken att hålla hastighetsgränsen och i ett första steg studeras hastighetsefterlevnaden hos taxi på två utvalda motorvägssträckor i Stockholm och Göteborg. Mätningarna gjordes under 2017 och 2019 – före och efter att dialog hållits mellan taxibolagen och Polisen, Trafikverket och Transportstyrelsen.

Increased speed compliance has been identified as one of the most important areas to reduce the number of people killed and seriously injured in traffic. Previous measurements on the state road network have shown that in 2018, only 45 % complied with the posted speed limit. Both private motorists and professional drivers are poor at keeping the speed limit. Increased compliance among professional drivers is considered to have great potential to affect both traffic rhythm and speed levels in traffic in general.

The aim of this project is to find methods that are effective in getting organized traffic to stay within the speed limits and in this pilot, we studied speed compliance of taxi drivers on two selected motorways in Stockholm and Gothenburg. Measurements were performed in 2017 and 2019 before and after a dialogue was held between the taxi companies, the Police, the Swedish Transport Administration, and the Swedish Transport Agency.

Syftet med det här projektet har varit att utvärdera hur väl hastighetsmätningar som beräknats med hjälp av data från blåtandssensorer stämmer överens med radarmätningar. Av speciellt intresse har varit att utvärdera om metoden skulle kunna användas vid före-efter studier av trafiksäkerhetsåtgärder som till exempel trafiksäkerhetskameror eller andra hastighetsdämpande åtgärder. Utvärderingen baseras på data från två mätplatser på E4:an strax norr om Stockholm.

Resultaten från studien visar att:

• Penetrationsgraden (andel blåtandspassager per passerat fordon) varierar mellan 12 och 16 procent beroende på plats och om det är vardag eller helg.

• Blåtandsmätningarna ger stabila resultat med avseende på medelhastigheten på dygnsnivå. Jämförelser med MCS-data visar att resultaten från de två mätmetoderna följer varandra väl och differensen mellan metoderna är ungefär lika stor från dygn till dygn.

• Hastighetsmätningar med blåtandssensorer bedöms vara tillräckligt tillförlitliga, på den studerade vägtypen, för att kunna användas i utvärderingar av olika trafiksäkerhetsåtgärder.

The aim of this project was to compare vehicle speed measurements using Bluetooth detection with radar measurements from a Motorway Control System (MCS). Of particular interest was to evaluate whether the method could be used in before-after studies of road safety measures such as speed cameras or other speed reducing measures.

The results from the study show that:

• The penetration rate varies between 12 and 16 percent depending on the site and whether it is a weekday or weekend.

• Bluetooth measurements provide stable results with respect to average vehicle speed at diurnal level. Comparisons with MCS data show that the results of the two methods follow each other well and the difference between methods is about the same from day to day.

• Speed measurements with Bluetooth sensors are judged to be sufficiently reliable, on the evaluated road type, to be used in before-after studies of various road safety measures.

Syftet med föreliggande projekt är att utvärdera de nya arbetsmetoder som testades i polisområde väst. Såväl polisens upplevelse, som intern och extern kommunikation och effekter på medelhastigheter och hastighetsöverträdelser studeras i projektet.

Insatsen innebar intensifierad hastighetsövervakning på 13 utpekade vägsträckor och syftet var att sänka medelhastigheten på utvalda vägavsnitt. Insatsen innebar fokus på tre olika åtgärder:

• korta hastighetskontroller (20 minuter, rapportering från 6 km/tim över hastighetsgräns) på olycksdrabbade vägar
• civila polisbilar (så kallade pilotbilar) som fokuserade på aggressiv körning
• övervakning med mobil ATK (Automatisk trafiksäkerhetskamera) som komplement till de manuella kontrollerna.

Resultat avseende polisens upplevelser visar att de flesta är positiva till insatsen som helhet. Man tyckte det var bra att trafikfrågorna kommit på agendan och man har fått positiv respons från medborgarna. I grunden tycker man också att 20-minutersmetoden är ett bra arbetssätt som får acceptans bland personalen och kan leda till ökad synlighet. Insatsen ledde också till fler kontroller än vad som annars hade skett, vilket polisen tyckte var viktigt. Som förbättringsmöjligheter till kommande insatser lyftes att man önskar att medarbetarna skulle vara mer delaktiga vid val av sträckor samt att man hellre såg fler kortare insatser än en lång.

The aim of the present study is to evaluate the new methods for increased speed compliance. Both the police's experience, as well as internal and external communication as effects on mean speeds and speed violations are studied. Police in the western region tested a new method during three autumn weeks in 2016.

The intervention entailed intensified speed enforcement on 13 designated routes and the aim was to reduce mean speed. The intervention focused on three different actions:

• short manual speed controls (20 minutes) on roads with high speeds and a high accident record
• civil police cars (so-called pilot cars) focusing on aggressive driving
• monitoring with mobile speed cameras as a complement to the manual speed controls.

According to the police’s experiences, the results show that most policemen involved were positive to the intervention overall. It was appreciated that traffic issues appeared on the agenda and the Police received a positive response from the citizens. Basically, they experienced that the 20-minutes method was a good way of working which leads to increased visibility of the Police. The effort also led to more controls than what would have been done otherwise, which was considered as important by the police. Suggestions for improvements are that local police men should be more involved in the selection of roads for enforcement and it was suggested to have several shorter interventions instead of one long.

Under hösten 2015 och våren 2016 genomför Trafikverket och Transportstyrelsen en översyn av etappmålsnivåer för dödade och allvarligt skadade inom vägtrafiksystemet fram till år 2020. I arbetet ingår även att eventuellt justera indikatorerna och deras målnivåer. Översynen innebär även att man tar fram scenarier för trafiksäkerhetsutvecklingen samt tänkbara etappmål och indikatorer inom väg i ett hela resan perspektiv för perioden 2020 – 2050 samt beskriva hur nollvisionen kan utgöra en integrerad del av ett hållbart vägtransportsystem från nu och fram till år 2050. Avsikten är att GNS1 Väg ska kunna ställa sig bakom arbetets resultat och slutsatser. Detta arbete ska redovisas i en rapport som lämnas in till regeringen senast vid halvårsskiftet 2016.

Som underlag för denna översyn redovisas här en internationell utblick och genomgång av andra länders resultat. Förutom en redovisning av trafiksäkerhetsutvecklingen i andra länder ska utblicken ge exempel på åtgärder som vidtagits inom områden där Sverige har mycket att lära. Detta gäller inte minst åtgärder för att minska antal skadefall bland oskyddade trafikanter och kan avse åtgärder som rör både väg, fordon, skydd, trafikanters beteenden och ansvarstagande bland professionella.

Det är väl känt att alkoholpåverkade förare är ett stort trafiksäkerhetsproblem och det har gjorts ett flertal svenska studier om den gruppen av förare. Droger och läkemedel i trafiken har studerats i betydligt mindre omfattning och syftet med studien redovisad i detta notat är att förbättra kunskapen om drog- och läkemedelsförekomst hos omkomna personbilförare. Trafikverkets djupstudier har använts som datakälla och resultaten baseras på 1 143 personbilsförare som omkommit under perioden 2005–2013 och där det finns resultat från rättskemisk undersökning. Endast narkotikaklassade läkemedel studeras eftersom övriga läkemedel troligen har en mycket begränsad inverkan på körförmågan. Narkotikaklassade läkemedel har påvisats hos 8,3 procent och illegala droger hos 6,1 procent av förarna. Det kan jämföras med alkohol som förekom hos 21,8 procent. Hos 5,4 procent av förarna förekom mer än en typ av substans. Följande slutsatser kan dras från studien:

• Man kan påvisa en signifikant skillnad i andelen förare som intagit droger eller läkemedel mellan de som inte hade alkohol i blodet (10,5 %) och de som också var alkoholpåverkade (18,5 %).
• Bland förare hos vilka man påvisat både alkohol och droger är THC (cannabis) den vanligaste drogen med 54,5 procent följt av amfetamin med 27,3 procent. Bland förare som intagit droger men inte alkohol är det i stället amfetamin som dominerar med 71,7 procent följt av THC med 26,7 procent.
• Smärtstillande opioider förekommer i samma utsträckning hos både de som endast intagit läkemedel och hos de som kombinerat läkemedel och illegala droger. Däremot förekommer lugnande medel i större utsträckning hos de som också har tagit någon drog medan det är mycket ovanligt att kombinera droger och sömnmedel.

En analys av olika bakgrundsvariabler visar att förare som intagit alkohol eller droger skiljer sig från de nyktra förarna i flera avseenden (ålder, kön, olyckstidpunkt) medan de som intagit läkemedel verkar vara relativt lika de nyktra förarna. De tre grupperna skiljer sig också från varandra vilket gör att det är viktigt att studera dessa separat när det gäller till exempel åtgärder.

It is well known that drunk drivers constitute a large traffic safety problem and a number of Swedish studies have been conducted about this group of drivers. Much less is known about drivers that are impaired by drugs or medicines and the aim of this study is to improve the knowledge about the presence of such substances in killed drivers of passenger cars. The study is based on 1143 drivers of passenger cars that were killed in accidents during 2005–2013. Only medicines that include narcotic substances are included since other types of drugs supposedly have very limited influence on the ability to drive. Medical substances were found in 8.3 per cent of the drivers and drugs in 6.1 per cent. In comparison, alcohol was prevalent among 21.8 per cent of the drivers. More than one type of substance (alcohol, drug or medicine) were found in 5.4 per cent of the drivers. The following conclusions can be drawn from the study:

A significant difference was found in the number of drivers who were tested positive for drugs or medicines between those who had a BAC-level over 0.2 ‰ (18.5 %) and those who had a BAC-level of 0 (10.5 %). There were no significant difference with respect to drugs and medicines between drivers with low (0.2–0.6‰) and high BAC-level (≥0.6‰).

• THC (cannabis) is the most prevalent drug among drivers that are also influenced by alcohol, followed by amphetamine. For drivers that are not influenced by alcohol, amphetamine is more common than THC.
• Opioids are equally common among drivers who have taken only medicines and drivers who have combined medicines and illegal drugs. Sedatives are instead more common among those who also have taken drugs while it is very uncommon to combine illegal drugs and hypnotics.
• An analysis of background variables show that drivers who had alcohol or drugs in their blood differ from sober drivers in several respects (age, gender and time of accident) while those who had taken medicines were quite similar to the sober drivers.

The three groups also differ from each other, which makes it important to treat the groups separately in case of for example, countermeasures.