Geofencing can be used for governing connected vehicles, for instance in terms of speed or use of fuel, within a digital geographic zone. The overall aim of this project was to examine the potential of speed-limiting geofencing with respect to measurable effects on traffic safety, health, and the environment.

The project consisted of a literature review, a test track study, and a traffic simulation study. The literature review aimed to examine studies on effects of geofencing and revealed that studies on speed-limiting geofencing are few. The test track study evaluated the effects of geofencing on a single vehicle. Two scenarios with a relevant application in the real world were chosen, i.e., speed-limiting in connection with a school and a hospital, respectively. Three different driving patterns were used, based on data from real traffic, and speed, pollutant emissions and noise were measured.

The test track study showed that there is a potential for increased traffic safety in these types of traffic environments, especially for pedestrians and cyclists, without negative effects on the environment. The traffic simulation study aimed to estimate the effects of geofencing implemented on a larger scale by simulating a whole vehicle fleet, with various percentages of geofenced vehicles. The hospital scenario was chosen for traffic simulation, and it was concluded that a high percentage of vehicles with geofencing implemented is needed for most vehicles to respect the posted speed limit. In addition, the total effect of geofencing parts of a vehicle fleet might not be a decrease in emissions.

The overall results from the project indicate that geofencing vehicle speed could lead to increased traffic safety without negative consequences for health in terms of pollutant emissions and noise. There is however a need to follow up the effects on a vehicle fleet in real traffic environments.

Geostaket (geofencing) kan användas för att styra uppkopplade fordon, exempelvis gällande hastighet eller val av bränsle, inom ett digitalt avgränsat geografiskt område. Huvudsyftet med detta projekt var att undersöka potentialen av hastighetsbegränsande geostaket med avseende på mätbara effekter på trafiksäkerhet, hälsa och miljö. Detta görs genom att studera ett fåtal enskilda fall där användande av geostaket skulle kunna vara en tänkbar åtgärd för att öka hastighetsefterlevnaden.

Inom projektet genomfördes en litteraturstudie, en studie på testbana och en trafiksimuleringsstudie. Litteraturstudiens syfte var att undersöka tidigare studier om effekter av geostaket och den visade att det endast finns ett fåtal studier om hastighetsbegränsande geostaket. Testbanestudien utvärderade effekterna av geostaket på ett enskilt fordon. Två scenarier med en relevant tillämpning i verkligheten valdes ut, nämligen hastighetsbegränsning vid en skola respektive vid ett sjukhus. Tre olika körmönster användes, baserade på data från verklig trafik. Hastighet, avgasemissioner och buller mättes på testbanan för dessa körmönster.

Testbanestudien visade att det finns potential för ökad trafiksäkerhet i dessa typer av trafikmiljöer, särskilt för fotgängare och cyklister, utan negativa miljöeffekter. Trafiksimuleringsstudiens syfte var att uppskatta effekter av användning av geostaket i större skala genom att simulera en hel fordonsflotta, där andelen fordon med geostakettillämpning varierade. Sjukhusscenariot användes vid trafiksimuleringen och slutsatsen var att en hög andel fordon med geostakettillämpning behövs för att de flesta fordon ska respektera hastighetsgränsen. Dessutom visade resultaten att totaleffekten av att inhägna delar av en fordonsflotta inte nödvändigtvis är minskade avgasemissioner.

Sammanfattningsvis indikerade resultaten från projektet att tillämpning av geostaket för fordonshastighet kan leda till ökad trafiksäkerhet utan negativa konsekvenser för hälsa i form av avgasemissioner och buller. Det finns dock ett behov av att följa upp effekterna på en fordonsflotta i verklig trafikmiljö.

In the project SHIPNOISE we have developed a measurement station for both airborne and underwater noise from ships underway. The airborne noise levels indicate that there is a risk to exceed recommended indoor low-frequency noiselimits for dwellings positioned up to several hundred meters from the passing ships, although the effect on public health is uncertain.

The underwater noise recorded at the SHIPNOISE measurement locations is strong enough to have an environmental impact on harbour porpoises, fish and also to some extent on invertebrates. During ship passages, thresholds for several different effects are exceeded. Harbour porpoises, herring and salmon are likely to avoid or escape the area when a loud ship passes. These effects are far more common at Böttö than at Lurö. Cod reproduction is also likely to be affected, again more at Böttö than at Lurö. The noisiest ships may even cause temporary hearing damage to porpoises at Böttö. 

Ett sätt för Trafikverket att följa upp effekterna av underhållet på de statliga vägarna är genom att använda sig av indikatorer. De indikatorer som beskrivs i denna rapport benämns som andra ordningens indikatorer och byggs upp av underliggande data. Indikatorerna som vi valt att arbeta med ska på ett allsidigt och transparent sätt beskriva hur Trafikverket uppfyller leveranskvaliteten för punktlighet, kapacitet, robusthet, användarbarhet, säkerhet samt miljö och hälsa.

 I denna förstudie sammanfattar vi en kunskapsöversikt för valda indikatorer och förslag på hur de kan implementeras i Trafikverkets pavement management system. De indikatorer som vi arbetar med är Säkerhet, Komfort, Strukturellt tillstånd, Rullmotstånd, Buller, Luftkvalitet, Godsskador, Ytskador, Fordonsslitage och slutligen en indikator för Hälsa. Det finns många aspekter att ta hänsyn till då en indikator introduceras. Den absolut viktigaste är, bortsett från att den är validerad, att den får acceptans och används. Det finns många sätt att använda en indikator och att enbart titta på absoluta värden är svårt för en sammansatt indikator. Relativa skillnader vid årliga uppföljningar är att föredra för att avgöra om strategier får avsedd effekt.

One way for the Swedish Transport Administration (STA) to follow up the effects of maintenance on state roads is by using indicators. The indicators described in this report are defined as second-order indicators and are built up using underlying data. The indicators describe, in a comprehensive and transparent way, how the STA meets delivery quality parameters for punctuality, capacity, robustness, usability, safety, and environment and health. 

In this feasibility study, a knowledge overview of the selected indicators is presented. Suggestions are also given on how the indicators can be implemented in the STA's pavement management system. The indicators studied were Safety, Comfort, Structural Condition, Rolling Resistance, Noise, Air Quality, Goods Damage, Surface Damage, Vehicle Wear, and Health Risk. Many aspects must be considered when introducing an indicator. Along with validation, it is extremely important that the indicator will be accepted and used. There are many ways to use an indicator, however, it is not ideal to only consider absolute values for a composite indicator. Relative differences in annual follow-ups are preferable to determine whether strategies have the intended effect.

Ett projekt har genomförts i syfte att hitta metoder som effektivt sänker förbipasserande trafikanters hastigheter vid vägarbetsområden genom att i realtid varna med hjälp av ljud. Projektet har bestått av två delar. Först genomfördes en kartläggning av befintliga studier. Resultaten visar att de egenskaper i en ljudvarning som ger större effekt är att den har kvinnoröst, är direkt och informativ, samverkar mellan semantik och akustik, ökar i intensitet och medför nedtoning av andra ljuddistraktioner. Med bas i resultaten från kartläggningen gjordes en praktisk utvärdering av potentiell användning av ljudvarningar vid vägarbetsplatser i VTI:s simulator Sim III. Tjugotvå personbilsförare körde 25 kilometer på en motorväg där två vägarbeten fanns utplacerade i vägrenen. Hälften av försökspersonerna fick en ljudvarning före det första vägarbetet och den andra hälften före det andra vägarbetet. Ljudvarningen bestod av ett "pling" följt av en kvinnoröst som sa ”Varning! Vägarbete om 500 meter. Anpassa hastigheten!”. Meddelandet sändes via bilens interna högtalarsystem. Resultaten visar bland annat en signifikant hastighetsreducerande effekt av ljudvarningen. Den genomsnittliga sänkningen skattas till 9–17 km/h större med ljudvarning än utan. Vidare fanns en liten effekt (0,5–3,3 km/h) kvar av ljudvarningen även efter vägarbetet. Fler resultat presenteras tillsammans med förarnas subjektiva upplevelser av försöket.

A project has been carried out to find methods that effectively decrease drivers’ speeds at road work sites through real-time audio warnings. The project consisted of two parts. First, a survey of existing studies took place. The results show that the characteristics of a successful audio alert are female voice, direct and informative messages, an interaction between semantics and acoustics, successively increased intensity, and the dimming of secondary audio distractions. Based on the results of the survey, a practical evaluation of the potential use of audio warnings at road work sites was carried out in a VTI driver simulator. Twenty-two car drivers drove 25 kilometer on a motorway where two road works were placed on the hard shoulder. Half of the subjects were given an audio warning before the first road work and the other half prior to the second roadwork. The audio warning consisted of a sound similar to that of a GPS warning signal, followed by a female voice saying "Warning! Road work within 500 meters. Adjust the speed!". The message was sent via the car's internal speaker system. The speed reducing effect is significant and the average decrease is estimated to be 9–17 km/h greater with audio warning than without. Furthermore, there was still a small effect (0.5–3.3 km h) left of the audio alert after the road works. More results of the simulation tests are presented along with the drivers’ subjective opinions of such systems.

Denna VTI-studie konstaterar att det går att mäta ojämnheter på vinterväg på samma sätt som på barmarksväg. Både ojämnheter och buller vid låga frekvenser ökar vid visst vinterväglag och är kopplade till hastighet. De mätningar som utförts inom projektets ramar visar att det går utmärkt att utföra mätningar på en snöklädd yta. Med vinterväglag menas här en snöklädd väg cirka ett dygn efter ett kraftigt snöfall. Baserat på de vägar som mättes visar studien att ojämnheter i våglängdsintervallet 0,05 till 1 meter påverkas allra mest av vinterväglaget. Ojämnheterna ökar cirka 5 gånger i medeltal för hela testslingan från barmarks- till vinterförhållanden. Det går även att se att ytans struktur, som beskrivs av de kortaste våglängderna som undersöktes, <10 mm, blir slätare på den snöklädda ytan vilket var en av hypoteserna och som indikerar att mätningen är pålitlig. Kopplingen mellan buller och ojämnheter är relaterade till hastighet. Den största ljudskillnaden mellan vinter- och sommarväg var vid låga frekvenser. Det uppfattade ljudet i bilen var då mellan 3 och 6 decibel högre för körningen på vinterväg. I de mer högfrekventa områdena var skillnaden i ljudnivå tvärtom, lägre för vintervägen än för sommarvägen och en trolig orsak till detta kan vara att ljudet absorberas av snön.

What can be stated in this project is how a winter road is experienced when compared to snow free conditions, primarily with regard to unevenness and noise. Surveys carried out during the project show that it is possible, without too much difficulty, to measure the unevenness of a snow covered road surface. I this report is winter road defined as a snow covered road (around one day after heavy snowfall). Based on survey results, the study shows that the unevenness of section lengths between 0.05 metres and 1.0 metres are most affected by winter road conditions. Unevenness during winter road conditions is approximately five times greater than that experienced during snow free conditions. However, it is impossible to generalise for an entire road network as surface conditions during winter can be extremely variable. It is also possible to see that the surface structure described by the shortest wavelengths investigated, less than 10 millimetres, is smoother on the snow-covered surface. This is one hypothesis and indicates that measurements are reliable. The link between noise and unevenness is related to vehicle speed. The biggest sound difference between winter and summer road conditions, which could be related to the road surface measurements, was at the lower frequency range. Perceived in-car noise levels were between 3 and 6 decibel higher during winter conditions. However, for the higher frequency range the difference in noise levels was opposite - lower levels during winter conditions. A possible explanation for this is that sound may be absorbed by the snow.

Syftet med denna studie har varit att analysera förutsättningarna för att överföra resande från egen bil till främst allmänna kommunikationer såsom tåg och buss till, från och inom olika turistresmål i Sverige.

Målet har varit att ta fram ett underlag för det fortsatta arbetet med att utveckla hållbara turistresor. Studien har omfattat en analys av möjligheter att resa med allmänna kommunikationer, restider och reskostnader, intervjuer av turister och andra aktörer och en åtgärdsanalys, samt utmynnar i ett översiktligt underlag för planering av hållbara turistresor. Möjligheterna att resa med allmänna kommunikationer, restider och reskostnader till, från och inom tre sommarresmål (Astrid Lindgrens värld, Glasriket, Öland) och två vinterresmål (Åre, Funäsdalen) har analyserats för tre olika turistkategorier (barnfamilj, par, fyra vuxna).

Detta visade att det sammantaget är möjligt att resa till de studerade resmålen utan egen bil. Förutsättningarna för kollektiva alternativ skiljer sig dock kraftigt åt mellan de olika resmålen. När det gäller restider med tåg eller buss i jämförelse med att resa med egen bil är skillnaderna inte så stora för flertalet kombinationer av avreseorter och resmål. I några fall när avreseorten är en mindre ort och resmålet inte är beläget utmed en större järnväg kan en resa med tåg och/eller buss dock bli både lång och kräva många byten, och därmed knappast vara ett alternativ till resa med egen bil. Den totala reskostnaden för att resa med tåg eller buss är i så gott som alla fall någorlunda i nivå med egen bil men kan också vara betydlig högre.

Reskostnaden med allmänna kommunikationer blir dessutom högre relativt resa med egen bil om fler reser tillsammans varför kostnaden kan ses som ett hinder.

Resmöjligheterna inom de olika resmålen framstår som det största hindret för att fler ska välja att resa med allmänna kommunikationer till och från turistresmål, i synnerhet sommartid då resbehovet generellt sett dessutom är större. Möjligheterna att resa inom resmålen varierar kraftigt, men är bättre inom vinterresmålen. I Åre fungerar skidbussen till exempel bra för förflyttningar mellan de olika skidanläggningarna.

Turisternas syn på att resa med allmänna kommunikationer är betydligt mer positiv avseende resor till vinterresmål än sommarresmål, vilket till stor del kan förklaras av det mindre resbehovet inom vinterresmålen. När det gäller barnfamiljer framkom åsikten att det är svårt att få småbarnsfamiljerna att resa med allmänna kommunikationer av flera olika skäl varav hantering av packning är en viktig fråga.

Många anser också att det behöver bli lättare att hitta information om och att boka resor med allmänna kommunikationer. Paketresor lyftes fram som ett intressant alternativ. Många upplevde det som ett problem att söka information avseende resans olika komponenter såsom boende, resor, transfer, liftkort m.m. och skulle uppskatta en service där allt fanns samlat på ett ställe.

Att det inte enkelt går att få en överblick över prisbilden både för resa och boende tycks också vara en försvårande faktor. Förslag framkom också om att ett sätt att locka till att resa med allmänna kommunikationer är att lyfta fram de mervärden som det innebär.

The objective of this study was to analyze the conditions for the transfer of passengers from private car to public transport, primarily train and bus to, from and within a number of tourist destinations in Sweden. The goal was to develop a basis for planning for sustainable tourism. The study included an analysis of opportunities to travel by public transport, travel time and travel costs, interviews with tourists and other stakeholders, an analysis of measures, and it results in some general guidelines for planning for sustainable tourism. The possibilities to travel by public transport, travel time and travel costs to, from and within three summer destinations (Astrid Lindgren's World, the Kingdom of Crystal, Öland) and two winter destinations (Åre, Funäsdalen) were analyzed for three different categories of tourists (families with children, couples, four adults) . This showed that overall is possible to travel to the destinations studied without a private car. The conditions travelling with public transport, however, differ greatly between the different destinations. Travel time by train or bus in comparison with travelling by car was not too different for most combinations of points of departure and destinations. In some cases, however, when the point of departure was a smaller place, not located along a major railroad, the journey by train and/or bus could be both long and require many transfers. In those cases public transport is hardly an alternative to traveling by private car. The total travel cost for travelling by train or bus was in almost all cases fairly level with travelling with private car, it but could also be significantly higher. The cost for travelling by public transport was also relatively higher in comparison with private car for parties with two or more people, and in those cases the cost was sometimes seen as an obstacle. The travel opportunities within the various destinations appears to be the biggest obstacle for convincing more people to choose to travel by public transport to and from tourist destinations, particularly in summer when travel requirement in general are higher. The options for travelling within the destinations vary considerably, but are generally better in the winter destinations. In Åre the ski bus, for example, is a good option for travelling between the various ski resorts. The tourist’s views of travelling by public transport is also much more positive for journeys to winter destinations than to summer destinations, which can largely be explained by the smaller travel requirements within these destinations. In the case of families the view that it is difficult to attract families with young children to travel by public transport emerged. There may be several reasons for this, the handling of luggage being one important issue. Many also suggested that there is a need to make it easier to find information about public transport options and alternatives as well as to reserve and book tickets. Package reservations were highlighted as an interesting alternative. Many saw information searching regarding the trip components such as accommodation, flights, transfer, lift passes etc. as problematic and would appreciate a service where everything was in one place. In addition it is not easy to get an overview of pricing for both travel and accommodation. Proposals were also put forward that one way to attract to travel by public transport is to highlight the added value that it entails.