1 - 25 of 25
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Huang, Wei
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Geyerhofer, Mirjan
    Swedish Transport Administration.
    Saluzzio, Maria
    Hållbarhetsrapport 2023: Fyrspåret Malmö–Lund2024Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Trafikverkets och entreprenören NCC/OHLA:s hållbarhetsrapport 2023 för Fyrspåret Malmö–Lund berättar om det gemensamma hållbarhetsarbetet under 2023. 

    Enligt projektcheferna Jens-Peter Eisenschmidt och Christoffer Eksandh ska rapporten bidra till följande:

    • Synliggöra det hållbarhetsarbete vi genomför och medverka till engagemang hos projektmedlemmar.

    • Ständig förbättring ska vara en självklar del av vårt arbete.

    • Vi ska vara drivande och inspirerande i hållbarhetsfrågorna och på så sätt sprida goda exempel och lärdomar till branschen.

    Hållbarhetsrapporten är tänkt som inspiration och information för att bidra till att uppnå organisationens gemensamma miljö- och hållbarhetsmål. Rapporten syftar även till att sprida projektets arbete och erfarenheter i ett bredare sammanhang. Rapporten riktar sig till såväl externa intressenter som projektmedlemmar och involverade organisationer. 

    Download full text (pdf)
    Hållbarhetsrapport 2023: Fyrspåret Malmö–Lund
    Download (pdf)
    GRI-index 2023
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • Klingegård, Maria
    et al.
    Folksam.
    Orrell, Lina
    RISE.
    Verifiering testprocedur av bakåtvända bilbarnstolar: Felanvändning som säkerhetskriterium2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta Skyltfonden-finansierade projektet syftar att verifiera felanvändningskriteriet i Folksams testprocedur för bilbarnstolar med utförande av användartester. Projektet har genomförts i samarbete mellan Folksam och RISE.  

    Folksam har testat bilbarnstolar sedan 2017 och uppdaterade metoden med ett felanvändingskriterie 2023 baserat på kunskap från forskningsstudier.  Kriteriet innefattar stolens monteteringssätt, dess vändbarhet, närvaron av integrerat nackstöd, utformning av indikatorer, och förspänningstyp av underförankringsband.  Projektet innefattade två delar. En expertutvärdering och ett användartest.  

    Den expertutvärderingen utfördes enligt gällande ISO 29061 standard av två experter inom användbarhet och trafiksäkerhet med flerårig erfarenhet av utvärderingar.  Expertutvärderingen samstämmer med resultatet från Folksams test. De två högst rankade stolarna med 82 poäng är även de högst rankade i Folksams test. 

    Användartestet genomfördes med 13 deltagare (+ ett pilottest). Testen utfördes utifrån gällande ISO standarder för användbarhet och felanvändning av bilbarnstol (ISO 13215, ISO 29061, ISO 9241-11). Resultatet samstämmer med Folksams test.  De två topprankade stolarna i Folksams test identifierades med högst användbarhet (avseende ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredställelse).   

    Dock identifierar testet 2 fall av kritiska felanvändning som kopplas till att användaren missat att sätta fast underförankringsbanden på de självåtdragande banden (där banden rullar automatiskt in i en dosa). Självåtdragande förspänningsband som funktion är bra ur användbarhetssynvinkel men det behöver finnas vägledning så att användaren inte missar att använda underförankringsbanden.  

    Utöver detta identifierades att nästan alla deltagare missade att förspänna underförankringsbanden på de bältesmonterade stolarna. Detta är ett viktigt moment för att stolen ska behålla sin skyddsförmåga och behöver kommuniceras till användarna på ett bättre sätt.  

    Designelement som integrerad höjdjustering av bälte och huvudstöd samt indikatorer bekräftas påverka användbarheten i produkten positivt.  

    Vidare bekräftar resultatet tidigare studier att Isofix-stolar genererar färre kritiska felanvändningar. Isofix-stolarna får högst ändamålsenlighet och effektivitet. Resultatet från expertutvärderingen visar dock på att en bra designad bältesmonterad bilbarnstol kan uppnå en likvärdig felanvändningsrisk som en Isofix-stol trots ett större antal säkerhetskritiska moment att utföra.  

    Rekommendationer  

    Baseras på resultatet från projektet rekommenderas Folksam att kunna behålla nuvarande struktur av felanvändningskriteriet i Folksams testprocedur. Fyra av fem testmoment rekommenderas användas med nuvarande utformning. Avseende förspänningstyp rekommenderas ett tillägg av en kontroll av utformningen av instruktionerna till underförankringsbandet för att kompensera för de användarproblem som vi identifierat i denna undersökning. Denna genomgång bör innefatta både instruktioner på stolen, eventuella snabbguider och bruksanvisning avseende dess innehåll och format. Vidare rekommenderas fortsatta studier kring vändbarhet som potentiell felanvändningsrisk för att fullt ut verifiera Folksams testprocedur. 

    Download full text (pdf)
    Verifiering testprocedur av bakåtvända bilbarnstolar
  • Wistrand, Lisa
    et al.
    White arkitekter.
    Axén, Josefin
    White arkitekter.
    Danckwardt-Lillieström, Jakob
    White arkitekter.
    Granberg, Sofie
    White arkitekter.
    Lödén, Lisa
    White arkitekter.
    Vägledning till arbete med barnrättsfrågor i investeringsprojekt2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det här vägledningen beskriver tillvägagångssätt och metod för att arbeta med barnrättsfrågor i Trafikverkets projekt. Metodiken är framtagen för investeringsprojekt, men innehållet kan delvis appliceras i andra delar av Trafikverkets arbete och organisation. Vägledningen är framtagen för att användas av projektledare, specialister och konsulter som arbetar i Trafikverkets projekt. Målet med materialet är att bygga kunskap och skapa goda förutsättningar för att jobba med barnrättsfrågor på ett integrerat och konstruktivt sätt i varje projekt.

    Download full text (pdf)
    Vägledning till arbete med barnrättsfrågor i investeringsprojekt
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • Höglund, Ylva
    Swedish Transport Administration.
    Fördjupad utredning Kils bangård del 12024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har tillsammans med WSP under 2023 till vårvintern 2024, gjort en fördjupad studie av åtgärder för framtida utformning av Kils driftplats och station.Utredningen har i första hand fokuserat på åtgärder för att kunna genomföra ett utbyte av det gamla signalställverket men även ansluta dubbelspår på Värmlandsbanan österut.

    Download full text (pdf)
    Fördjupad utredning Kils bangård del 1
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • Melén, Per
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Noreland, Jonas
    Swedish Transport Administration.
    Vägtrafiklaster – Tunga fordons vikt i rörelse: Nationell sammanställning mätprogram, Korttidsmätningar (7 dygn), År 2018 - 20232024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Axellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet.

    Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport.

    Resultaten redovisas huvudsakligen i två grupper. ”Klassiskt” används för de 14 äldre mätplatserna (från 2004 respektive 2010) och beteckningen ”Samtliga” gäller totalen för alla 31 mätplatser. För det klassiska programmet finns utöver perioden 2018 till 2023 en övergripande sammanställning för perioden 2004-2023.

    För mätår 2023 redovisas, inom utvalda områden, mer ingående olika mätplatsers variation i förhållande till varandra. Utfallet för respektive mätplats finns att tillgå i separata mätplatsrapporter.

    Redovisningen omfattar endast tunga fordon med bruttovikt över 3,5 ton och visar trafikens omfattning och konfiguration, fordons och axelgruppsvikter, överlaster samt trafiklasternas nedbrytande påverkan på vägnätet (ESAL).

    Download full text (pdf)
    Vägtrafiklaster – Tunga fordons vikt i rörelse
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • Fridell, Christel
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Holmstrand, Thomas
    Swedish Transport Administration.
    Wells, Lina
    Swedish Transport Administration.
    Hantering av transportdispenser: Redovisning av regeringsuppdrag2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar hur de rättsliga och praktiska möjligheterna ser ut för Trafikverket att, helt eller delvis, sköta ärendehandläggningen och fatta beslut i ärenden om undantag för tunga, breda eller långa transporter på väg. Rapporten innehåller även förslag på möjliga förenklingar och effektiviseringar av undantagsprocessen som kan göras oavsett om ansvar för ärendehandläggning och beslut om undantag ändras eller inte.

    Download full text (pdf)
    Hantering av transportdispenser
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • Nilsson, Richard
    Sagaz AB.
    Slutrapport för TRV 2022/19745 Dynamisk avsmalning2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet har resulterat i en installation av en dynamisk avsmalning på Kärrhagsgatan i Norrköping, se bild 1 nedan. Anläggningen testades för första gången i mars 2024 med tillfredsställande funktionalitet. När fordon som överskrider 32 km/h närmar sig hindret aktiveras två grindar, samtidigt som och två orange lampor börjar blinka. Grindarna reducerar vägbredden med 1 m och gör en passage besvärligare. Idén med aktiva grindar i vägbanan är nydanade och har väckt uppmärksamhet bland boende och trafikanter. Utbudet av dynamiska farthinder är idag begränsat. Syftet med föreliggande projekt har varit att utveckla ytterligare en lösning, i form av en dynamisk avsmalning, för att därigenom ge kommuner och Trafikverket en möjlighet att skapa bättre trafikmiljöer till en lägre kostnad. Lösningen erfordrar inget ingrepp i vägbanan vid installation. Service går att utföra utan att gatan behöver stängas av och trafiken ledas om. 

    Den främsta fördelen med en dynamisk avsmalning är att den uppmuntrar trafikanter att hålla lagstadgad hastighet. Vid överskridande av hastighetsgränsen börjar grindarna fällas ut när det ankommande fordonet befinner sig ca 50 till 100 meter framför hindret. När en grind befinner sig i sitt stängda läge minskas bredden på genomfarten med 0,5 m vid respektive grind. Tester har gjorts med räddningsfordon (brandbil) och grindarna orsakade inga problem för genomfarten. 

    Summering av de viktigaste fynden 

    • En dynamisk avsmalning har installerats på Kärrhagsgatan i Norrköping. Installationen gick enligt plan och genomfördes på 8 h.
    • Drifttester har genomförts under mars och april 2024 och anläggningen är nu klar att ta i kontinuerlig drift.   
    • De inledande visuella betraktelserna under drifttesterna har påvisat tydliga effekter i form av en sänkt medelhastighet bland de passerande fordonen. 

    Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. 

    Download full text (pdf)
    dynamisk avsmalning
  • Borg, Peter
    et al.
    Östersunds kommun.
    Granlund, Andreas
    Östersunds kommun.
    Slutrapport Snödjupsmätning2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Östersunds kommun har under åren 2023 - 2024 testat att mäta snödjup ute på kommunens gator med hjälp av 16 snödjupssensorer. Detta för att undersöka om kommunen kan ta bort de manuella mätningar som görs med tumstock dygnet runt och eventuellt på sikt kunna automatisera beslut när snöröjning ska kallas ut.  Vi har använt två sensorer på varje mätplats för att kunna mäta orörd snö och snömängd på vägbana som ska röjas. Mätningarna har fungerat bra. Dock har vi upptäckt att sensorerna är känsliga för blänk, snöklumpar och snöplogkanter. Men detta kan åtgärdas genom att placera om sensorerna vilket kommer ske till nästa säsong.  Efter vår testperiod (slutet av vintern 2022/2023 samt hela vintersäsongen 2023/2024) upplever verksamheterna att de inte fullt ut kan förlita sig på systemet för utkallning av snöröjning. Men de tror att efter en säsong till ska kunna förlita sig helt på systemet. Detta var ett av våra första steg inom IoT och LoRaWAN. Vi har inte stött på några större hinder i själva tekniken. Det har överlag fungerat väldigt bra. Detta öppnar dörren för denna teknik inom fler områden.  Vi kan också konstatera att digitalisering tar tid. Det tar tid att jobba in nytt arbetssätt. Vi tror på tekniken och den kommer att hjälpa oss i framtiden. Vi kommer att bygga ut den för att få fler mätpunkter och säkrare mätresultat.  Sensorer: Vi har använt Starbit SDM-LW som mäter snödjup, temperatur, luftfuktighet och lufttryck. Är helt trådlös och har en batteritid på upp till 5 år. Kommunicerar via LoRaWAN. Mjukvaran ingår i tjänsten. Den är molnbaserad och drifthålls i svenska serverhallar.  

    Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde

    Download full text (pdf)
    snödjupsmätning
  • Danielsson, Jennie
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Eriksson, Lars
    Swedish Transport Administration.
    Hansson, Anna
    Swedish Transport Administration.
    Taillefer, Leena
    Swedish Transport Administration.
    Tervo, Josefin
    Swedish Transport Administration.
    Trlicik, Jenny
    Swedish Transport Administration.
    Zojaji, Azardokht
    Swedish Transport Administration.
    Byggstartsrapportering: Förslag till namngivna objekt som bör få byggstartas år 1–3 (2025–2027) samt namngivna objekt som bör få förberedas för byggstart år 4–6 (2028–2030)2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Regeringen har genom regeringsbeslut (LI2024/01015) gett Trafikverket uppdrag gällande de namngivna objekten i nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033. Trafikverket ska för namngivna objekt angivna i regeringens beslut den 7 juni 2022 om fastställelse av nationell plan och i det kompletterande regeringsbeslutet om byggstarter den 9 mars 2023 lämna förslag till objekt som bör få byggstarta år 1–3 (2025–2027) eller bör få byta till gruppen av objekt som får förberedas för byggstart år 4–6 (2028–2030). Trafikverket har även beaktat regeringens beslut den 18 januari 2024. Trafikverket ska också lämna statusinformation om objekt som enligt regeringens beslut den 9 mars 2023 får byggstartas år 1–3 och som ännu inte är byggstartade och, som enligt samma beslut, får förberedas för byggstart år 4–6. Redovisningen av objektens status eller statusförändringar ska omfatta objektsvisa bedömningar i förhållande till transportpolitisk måluppfyllelse, kostnader (inklusive osäkerheter), samhällsekonomisk lönsamhet och aktuellt planeringsläge.

    Trafikverket ska vidare för samtliga objekt där en förändring av status från år 4–6 till år 1–3 alternativt från år 7–12 till år 4–6 föreslås, redovisa kronologisk information om bedömd objektskostnad och eventuella innehållsförändringar i de planeringssteg som objektet passerat. För resterande objekt i planen ska Trafikverket redovisa senaste bedömning av kostnaden. Om den senaste kostnadsökningen skiljer sig mer än 10 procent från bedömningen i den nationella planen ska Trafikverket bland annat redovisa orsaken till kostnadsökningen, osäkerheter samt vilka åtgärder som Trafikverket avser vidta för att komma till rätta med kostnadsökningen.

    Download full text (pdf)
    Byggstartsrapportering
    Download (pdf)
    Bilaga 1
    Download (pdf)
    Bilaga 2
    Download (pdf)
    Bilaga 3
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 2024 års redovisning av trafiksäkerhetsarbetet i vägtrafiken: Redovisning av två regeringsuppdrag2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trafiksäkerhetsarbetet i vägtrafiken bedrivs med utgångspunkt i Nollvisionen och i samverkan med aktörer på internationell, nationell och regional nivå. Samverkan är en viktig del i Trafikverkets målstyrning för ökad trafiksäkerhet, och denna samverkan möjliggörs genom regeringsuppdraget att leda övergripande samverkan i trafiksäkerhetsarbetet för vägtrafik (N2016/05493/TS). Därutöver har Trafikverket också i uppdrag att genomföra medborgar- och trafikantinformation för ökad trafiksäkerhet i vägtrafiken (N2019/01343/TIF).

    Denna rapport utgör Trafikverkets årliga redovisning av dessa två nämnda regeringsuppdrag. Båda uppdragen ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 maj varje år. Rapporten redovisar vad som skett inom ramen för uppdragen sedan föregående redovisning.

     I rapporten ges även förslag på viktiga initiativ som Regeringskansliet kan ta för att bidra till att etappmålet för trafiksäkerhet för 2030 kan uppnås. Initiativen rör sex huvudsakliga områden: (1) trafiksäkerhet i organisationer, (2) säkra vägar, (3) säkra hastigheter, (4) nykter trafik, (5) säkert aktivt resande och (6) effektiv utredning och analys av olyckor/skador.

    Download full text (pdf)
    2024 års redovisning av trafiksäkerhetsarbetet i vägtrafiken
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • Eliasson, Jonas
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Almström, Peter
    Swedish Transport Administration.
    Trafikprognoser och verklig trafikutveckling 1975-20242024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten jämför nationella trafikprognoser för perioden 1993-2024 med den faktiska trafikutvecklingen för biltrafik, tågresande och godstransporter. Sedan 1990-talet har prognosernas syfte och roll gradvis förändrats. Under 1990-talet och tidigt 2000-tal hade inte prognoserna som syfte att förutspå den mest troliga trafikutvecklingen, utan att utforma övergripande transportpolitik. Under 2010-talet analyser av infrastrukturinvesteringar blivit ett allt viktigare användningsområde, vilket har gjort att prognosförutsättningarna i allt högre grad inkluderat inte bara beslutad utan även aviserad politik. Det har inneburit att trafikprognoserna under 2010-talet oftast legat nära den faktiska trafikutvecklingen.

    Download full text (pdf)
    Trafikprognoser och verklig trafikutveckling 1975-2024
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • Eriksson, Sven-Åke
    Swedish Transport Administration. WSP.
    Åtgärdsvalsstudie Ostkustbanan Stockholm-Uppsala: tidhållning tågtrafik2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I åtgärdsvalsstudien (ÅVS) redovisas åtgärder som Trafikverket föreslås genomföra för att förbättra leveranskvaliteten avseende punktlighet och robusthet på järnvägssträckan Stockholm-Uppsala utifrån de brister som identifierats. Åtgärdsförslagen bedöms kunna genomföras på kortare sikt (inom cirka sju år). Tidsperioden som studerats är år 2019-2022.

    Studien har genomförts över verksamhetsområdesgränserna inom Trafikverket och i samverkan med SJ, Green Cargo, MTR Pendeltågen och Mälartåg, Svensk kollektivtrafik, Mälardalstrafik, Region Uppsala, Region Stockholm och Tågföretagen. 

    Brister har identifierats genom såväl kvantitativa (bearbetning av data från uppföljningssystemen Lupp och ofelia) som kvalitativa (möten med arbets- och referensgrupperna samt intervjuer) analyser. Genereringen av åtgärder har tagits fram på ett likartat sätt. 

    Åtgärder som förordas i rapporten är indelade i infrastrukturåtgärder respektive åtgärder av administrativ karaktär. Åtgärder i infrastrukturen avser konkreta åtgärder för utpekade anläggningsdelar, men också åtgärder som antingen minskar risken för att störningar uppstår eller åtgärder som kan bidra till att minska konsekvenser av inträffade störningar. Åtgärder av administrativ karaktär avser bland annat tydliga mål som hänger ihop nationellt och lokalt/regionalt och som är nedbrutna till verksamheter, vilket bidrar till att styra mot och verka för måluppfyllelse. Här tas också analysarbete, rutiner, arbetssätt och samverkan, samt sådant som rör baskontraktet upp.

    Det förespråkas att samtliga åtgärder ska hanteras samlat i ett åtgärdspaket. Detta eftersom orsakerna till merförseningar och inställda tåg visar på stor variation vilket leder till att det inte finns enstaka åtgärder som löser alla brister. Åtgärdspaketet bör genomföras inom ett samlat projekt i samverkan mellan alla berörda delar av Trafikverket. För att nå framgång i detta projekt är det helt nödvändigt att genomförandet planeras i samverkan med berörda järnvägsföretag.  

    Download full text (pdf)
    ÅVS Ostkustbanan Stockholm-Uppsala
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • Öhman, Björn
    et al.
    Bouvier Advisory.
    Olsson, Louise
    Swedish Transport Administration.
    Barkman, Joakim
    Swedish Transport Administration.
    Utökat trafikinformationssamarbete med kommuner: Huvudrapport2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samverkan inom trafikinformation mellan Trafikverket och kommuner sker idag redan i olika omfattning genom Trafik Stockholm, Trafik Göteborg och Trafik Malmö. Denna förstudie summerar förutsättningarna för att nå ett steg vidare mot samverkan även utanför storstadsregionerna.

     

    Då förstudien omfattat mycket dialog och sammanställning av underlag har rapporterna delats upp i tre delar, med en huvudrapport och två bilagor:

    Huvudrapporten innehåller en sammanfattande bakgrundsbeskrivning, analys samt slutsatser och rekommendationer för fortsatt arbete.Bilaga 1 innehåller en fallstudie med fokus på hur slutsatser och rekommendationer kan tillämpas på Skellefteå kommun.Bilaga 2 är en mer omfattande bakgrundsbeskrivning och nuläge, som tjänar som fördjupning.

    Download full text (pdf)
    Utökat trafikinformationssamarbete med kommuner
    Download (pdf)
    Bilaga 1
    Download (pdf)
    Bilaga 2
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • Bolin, Ingrid
    Nystart för Åka säkert : tillgängliggöra kunskapsstöd för trafiksäker färd i bil för barn med funktionsnedsättning2024Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. 

    Sverige är ett föregångsland när det gäller trafiksäkerhet för barn i bil med tydliga regler och rekommendationer som kommuniceras till föräldrar tidigt under föräldraskapet. Barn med funktionsnedsättning har dock ofta behov som inte helt kan tillgodoses av de allmänna rekommendationer som finns. Det gäller barn med olika typer av funktionsnedsättningar där det finns ett stort behov hos vårdnadshavare att få råd och stöd i sin strävan att även det funktionsnedsatta barnet ska kunna färdas med god trafiksäkerhet.  

    I början av 2000-talet publicerades skriften Åka Säkert – om trafiksäkerhet för barn med funktionsnedsättning.  Åka Säkert var en väl fungerande kunskapskälla och ”handbok” som fungerade väl under en lång period. Tiderna förändras dock och efter 20 år var det uppenbart att delar av innehållet i den tidigare skriften hade blivit inaktuellt eller direkt felaktigt. Behovet av ett uppdaterat kunskapsstöd anpassat efter ny kunskap och dagens verklighet var därför stort.

    I aktuellt projekt har projektgruppen uppdaterat det äldre materialet från skriften Åka Säkert, samlat ny information och förankrat resultatet hos trafiksäkerhetsforskare. Textmaterialet har sedan utvecklats till ett digitalt kunskapsstöd som granskats av såväl trafiksäkerhetsforskare som andra yrkesverksamma inom området, brukarorganisationer och av vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning. Materialet har publicerats på en självständig och öppen hemsida som är allmänt tillgänglig sedan mars 2024, se www.akasakert.se

    Information om hemsidan har spridits i projektgruppens kontaktnät och organisationer samt till målgruppen inom brukarorganisationerna. Projektet har också presenterats på hjälpmedelsmässan Hjultorget i maj 2024  

    Den digitala presentationsformen underlättar och möjliggör kontinuerliga uppdateringar som kommer att vara ett framtida ansvar för Mobilitetscenter. Meddelanden som skrivs i kontaktformuläret på fliken  https://akasakert.se/kontakt-2/ kommer med epost till Mobilitetscenter.

    Download full text (pdf)
    Nystart för Åka säkert
  • Breyer, Nils
    Linköpings universitet.
    Trafikinformation för pålitligare och smidigare anslutningar (TIPSA)2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport sammanfattar innehåll och resultat från forskningsprojektet “Trafikinformation för pålitligare och smidigare anslutningar (TIPSA)” som har pågått januari 2023– april 2024. Projektet syftade till att analysera och skatta anslutningssäkerheten, sannolikheten att hinna med ett tågbyte, både med historiska data och i realtid för att förbättra trafikinformationen kring tågbyten.

    Download full text (pdf)
    Trafikinformation för pålitligare och smidigare anslutningar (TIPSA)
  • Bäckström, Jonna
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Svedlund, Johnny
    Swedish Transport Administration.
    Palm, Magnus
    Swedish Transport Administration.
    Svensk, Per-Olof
    Swedish Transport Administration.
    Trafikverkets ställningstaganden för digitaliseringen av vägtransportsystemet2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I samband med transportsystemets utveckling mot uppkopplade fordon och automatisering behöver kunskapen öka om hur Trafikverkets verksamhet och infrastruktur kan utvecklas för att förstärka de positiva effekter som fordon med avancerade förarstödsystem kan ge. Under 2021 beslutade Trafikverket om ett antal centrala ställningstaganden som speglar verkets rådande kunskapsläge och inriktning för den fortsatta utvecklingen för uppkopplade och automatiserade vägtransporter. Ställningstagandena utgår från nuvarande kunskap och ambition vid beslutstillfället och tydliggör Trafikverkets hållning i den interna dialogen och i förhållande till externa aktörer.

    Download full text (pdf)
    Trafikverkets ställningstaganden för digitaliseringen av vägtransportsystemet
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • Streijffert, Petter
    et al.
    Norconsult.
    Alf, Johnny
    Ramboll.
    Väg 44, kvarvarande sträcka förbifart Lidköping och sträckan Lidköping-Grästorp: Åtgärdsvalsstudie2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har genomfört en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för väg 44 för sträckan mellan Grästorp-Lidköping samt sträckan genom Lidköping. Förutom Trafikverket har även Skaraborgs och Fyrbodals kommunalförbund, Lidköpings kommun, Grästorps kommun, Trollhättans kommun och Västtrafik deltagit. Inom åtgärdsvalsstudien har brister och behov längs utredningssträckan identifierats vilket har resulterat i ett antal åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen.  

    Längs väg 44 finns flera problem inom trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet. En brist är att vägstandarden och hastighetsgräns varierar vilket kan ge en oförutsägbarhet för trafikanter. Det finns sträckor som är smala, partier med begränsad sikt samt korsningspunkter och hållplatser som kan upplevas otrygga. Längs sträckan förekommer flera delar som har en vägstandard som kan inbjuda till höga hastigheter. Det är även bristande förutsättningar för gång- och cykeltrafik längs utredningssträckan. I Lidköping längs väg 44 uppstår periodvis kapacitetsproblem. Detta gäller framförallt vid cirkulationsplatserna och Ågårdsbron mellan dessa. Att trafikmängderna förväntas att öka i framtiden förvärrar problematiken. 

    För att möta framtidens behov av hållbara transportsystem krävs förbättringar både för att underlätta och förbättra framkomligheten samt för att främja säkerheten och tillgängligheten för alla trafikanter. Åtgärdsvalsstudien ger förslag på en stor mängd lösningar inom alla stegen av Trafikverkets fyrstegsprincip. Föreslagna åtgärder behöver dock inte implementeras exakt enligt åtgärdsvalsstudiens förslag. Exempel på åtgärder är förbättring av korsningspunkter och hållplatser, översyn av antalet anslutningar samt ombyggnad till mötesseparerad väg. För Lidköping beskrivs flera olika inriktningsalternativ på längre sikt, dels att befintlig genomfart förbättras dels att en förbifart föreslås. Oavsett inriktning för Lidköping bedöms det nödvändigt att på kort sikt lösa de mest akuta kapacitetsproblemen vid Ågårdsbron. 

    Ansvarsfördelningen för genomförande och finansiering av åtgärderna varierar mellan olika aktörer. Trafikverket kan hantera flera utredningar och åtgärder inom ramen för sin verksamhet, medan mer omfattande åtgärder kan behöva hanteras inom ramen för regionala transportplaner av Västra Götalandsregionen (VGR). Kommunerna kan integrera relevanta åtgärder i sina investeringsplaner eller löpande verksamheter samt behöver också göra ställningstaganden kring prioritering av gång- och cykelåtgärder.

    Åtgärdsvalsstudien har fokuserat på åtgärder för att förbättra trafiksäkerhet och framkomlighet, men det noteras att kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen inte förbättras av de föreslagna åtgärderna. Denna slutsats betonar vikten av att sträva efter ett långsiktigt hållbart transportsystem.

    Download full text (pdf)
    Väg 44, kvarvarande sträcka förbifart Lidköping och sträckan Lidköping-Grästorp
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • Bårdén, Sandra
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Ernfors, Märta
    Swedish Transport Administration.
    Färdplan – digitaliserat vägtransportsystem, version 2024: kort version2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta är en kort version av ”Färdplan – digitaliserat vägtransportsystem, version 2024”. [Publikation 2024:103]. Läs den kompletta färdplanen för mer detaljer och beskrivning av utvecklingen mot ett digitaliserat vägtransportsystem samt konkreta utvecklingspunkter som kan bidra till att utvecklingen kommer framåt.

    Detta är en uppdatering av färdplan – digitaliserat vägtransportsystem, version år 2022.

    Download full text (pdf)
    Färdplan – digitaliserat vägtransportsystem, version 2024: kort version
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • Bårdén, Sandra
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Ernfors, Märta
    Swedish Transport Administration.
    Färdplan – digitaliserat vägtransportsystem, version 20242024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det pågår en omfattande global digitalisering av transportsystemet, och denna färdplan är ett steg i det långsiktiga arbetet med att utnyttja digitaliseringens möjligheter inom vägtransportsystemet. Trafikverket strävar efter att ta en aktiv roll som en kunskapsbyggande myndighet och bidra till att realisera de fördelar som digitaliseringen av vägtransportsystemet kan medföra.

    Färdplanen bygger på transportpolitikens övergripande mål samt nationell och internationell utveckling. Målet är att, utifrån Trafikverkets uppdrag, beskriva vad som behövs för att snabbare dra nytta av digitaliseringens möjligheter inom vägtransportsystemet.

    Denna version av färdplanen är en uppdatering från 2022 och innehåller flera förtydliganden. Bland annat har konkreta utvecklingsbehov identifierats, och 30 problemställningar där digitala tjänster eller nya analysmodeller kan vara lösningen har beskrivits.

    Download full text (pdf)
    Färdplan – digitaliserat vägtransportsystem, version 2024
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • Sjövägen nr 4-52024Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Färjerederiets tidning

    Download full text (pdf)
    Sjövägen 4-5
    Download (png)
    presentationsbild
  • Förutsättningar för elflyg i upphandlad flygtrafik2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att utreda om det finns förutsättningar att ställa krav på elflyg i Trafikverkets upphandlingar av flygtrafik. Trafikverket ska också lämna förslag på åtgärder som kan bidra till en tidig introduktion av elflyg på dessa linjer eller vissa av dem. Utredningen fokuserar på de praktiska förutsättningarna för elflyg och innehåller en genomgång av elflygens utveckling, de krav som kommer ställas på flygplatser och de utmaningar som aktörerna inom systemet står inför. 

    Download full text (pdf)
    Förutsättningar för elflyg i upphandlad flygtrafik
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • Ahlm, Nils
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Martini, Veronika
    Swedish Transport Administration.
    Regeringsuppdrag att vidta åtgärder för planeringen av transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den 14 mars 2024 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att vidta åtgärder för planeringen av transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län. 

    Enligt uppdraget avser regeringen att utarbeta en strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län och ser stora möjligheter för norra Sverige att leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer. Regeringen ser ett stort behov av förstärkningar av vägnätet och järnvägsinfrastrukturen, inte minst strategiska investeringar för att möjliggöra och accelerera den industriella gröna omställningen i norra Sverige, exempelvis genom objekten i den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033 som avser Malmbanan. 

    Regeringen gav Trafikverket därför i mars 2023 i uppdrag (LI2023/02196) att beskriva aktuell status och aktuellt planeringsläge för de åtgärder i den nationella planen som har betydelse för att åtgärda eventuella brister och flaskhalsar som kan uppstå i transportsystemet med anledning av de större företagsetableringarna och företagsexpansionerna i Norrbottens och Västerbottens län. Trafikverket fick också i uppdrag att redogöra för möjligheterna att tidigarelägga de nämnda åtgärderna. Trafikverket redovisade uppdraget den 15 september 2023 (TRV 2023/42130). I sin redovisning redogör Trafikverket för möjligheterna att tidigarelägga ett antal planerade åtgärder – kapacitetshöjande åtgärder på järnvägen mellan Luleå och Kiruna, Norrbotniabanan och E4 förbifart Skellefteå – samt föreslår ett nytt objekt, Dubbelspår Luleå-Boden. 

    Download full text (pdf)
    Regeringsuppdrag att vidta åtgärder för planeringen av transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • Persson, Mats
    Swedish Transport Administration.
    Utredning Ny station i Bäckefors: fördjupad studie2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har tillsammans med Kreera Samhällsbyggnad AB under våren 2023 till vårvintern 2024, gjort en fördjupad studie av förutsättningar för en ny station i Bäckefors. Genom arbetsprocessen har flera olika alternativ tagits fram, studerats tillsammans med intressenter och omformats efter framförda synpunkter.

    Download full text (pdf)
    Ny station Bäckefors
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • Trafiken på vägarna i Stockholms län: En tillståndsbeskrivning 20232024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport ger en beskrivning av tillståndet för trafiken på vägarna i Stockholms län under 2023, avseende trafikmängder, restider och framkomlighet. Tanken med rapporten är att den ska kunna användas som stöd för utredare och planerare i värdering och prioritering av brister i transportsystemet, men också för att proaktivt kunna identifiera och beskriva nya brister och följa uppsatta mål.

    Högupplösta versioner av restidsindexkartor publiceras som separata bilagor, se länkar till höger.

    Download full text (pdf)
    Trafiken på vägarna i Stockholms län: En tillståndsbeskrivning 2023
    Download (pdf)
    Restidsindex förmiddag 2023
    Download (pdf)
    Restidsindex eftermiddag 2023
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • Wallhagen, Susanne
    VTI.
    Digital undervisningsfilm för att sprida forskningsresultat och trafiksäkerhet till ungdomar som kör eller färdas i mopedbil och A-traktor2024Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författarna och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. 

    Projektet har bestått av att ta fram en film om A-traktorer och trafiksäkerhet, och en tillhörande handledning samt att sprida dessa. Filmen kallas A-traktorer och trafiksäkerhet. 

    Filmen bygger på de krockprov som VTI genomförde med A-traktorer under 2023. I filmen kommenterar Ulf Björnstig, professor emeritus i kirurgi, vilka skador som kan erhållas i en krock med A-traktor. Polisinspektör Joakim Stenman berättar om vad polisen och ungdomar som kör A-traktor pratar om. Och Jens (påhittat namn) berättar om sin singelolycka med A-traktor, där han fick mycket allvarliga skador. Filmen är drygt 7 minuter lång.

    Handledningen innehåller frågor för reflektion och diskussion eftersom vår förhoppning är att filmen ska väcka känslor och gripa tag i ungdomarna, och att en vuxen ska kunna få igång ett samtal omkring den. I handledningen finns också fakta om A-traktor och vilka regler som gäller för fordonet i trafiken.

    Vår förhoppning är att filmen visas på högstadie- och gymnasieskolor och fritidsgårdar, samt hos trafikskolor och utbildare av körkortsbehörighet AM. Information om filmen och handledningen har spridits via mejl till olika organisationer och myndigheter. Länk till filmen och handledningen finns här: www.vti.se/atraktorfilm. De är fria att använda och att sprida.

    Download full text (pdf)
    fulltext