Banverket och Vägverket förvaltar idag tillsammans cirka 17 500 broar. Den samlade kunskapen om dessa broars kultur- och teknikhistoriska värden har hittills varit ganska liten. För att råda bot på detta inventerade Vägverket och Banverket gemensamt under åren 1997-98 framförallt 1900-talets broar - industrisamhällets broar. Dessa broar som uppförts av industrisamhällets främsta byggnadsmaterial, stål och betong, har i många fall glömts bort.

The transport sector contributes significantly to the air pollution and particularly influences the local air quality. Beside the question of air quality the transport sectors consumption of fossil fuels and the CO2-emissions from this use is a growing issue. For a long period of time the emissions from light-duty vehicles have been in focus and a lot of measures have been taken to reduce the emissions from these vehicles. The market penetration for light duty diesel cars has been increasing in the most markets in Europe and is now over 30 % (2001). In Sweden, however, the market share for diesel cars has decreased the last three years and is now slightly above 5 %. The issue if petrol or diesel should be used as fuel in passenger cars has been lively debated the last years, at least in Sweden. Specially the particle emissions from diesel cars has been in focus. This study is an attempt to get some more facts to the subject. The study presented in this report is built on new investigations of two petrol and two diesel cars with varying emission control strategies. Tests have been done both in the European driving cycle and in other driving cycles. Beside the regulated substances analysis have been made on non regulated substances as well. Data has also been compared with data from earlier studies.

Natural gas and biogas have been considered as inherently "clean" fuel options with considerable potential for further development. Low levels of NOX and particulate emissions are two main advantages. However, the introduction of cleaner diesel fuel and the use of aftertreatment devices such as, e.g. catalytic particulate filters have also decreased the emissions from these buses. Recently, the emissions from buses fuelled by natural gas have been in the focus in the USA. There are relatively few recent data on emissions from gaseous-fuelled city buses in Sweden. The scope of this work has been to summarise the experiences from international activities and, based on the knowledge gained, propose a test programme for tests on gaseous-fuelled buses and their diesel-fuelled counterparts.

Vägtransporternas utsläpp av klimatgasen koldioxid och vilka åtgärder som bör vidtas för att minska dessa utsläpp debatteras ofta livligt. En mängd alternativa lösningar diskuteras. Det kan gälla bränslen baserade på biomassa, alternativa fossila bränslen och nya drivsystem som också kräver nya bränslen etc. En samlad bild av energieffektiviteten från källa till hjul eller "well to wheel", systemverkningsgraden, hos de alternativ som diskuteras saknas dock. I den här presenterade rapporten har energiverkningsgraden studerats för 98 olika kombinationer av drivmedel, energiomvandlare ("motorer") och drivsystem jämförts, främst med avseende på energieffektiviteten i hela systemet.

Detta projekt syftar till att prova och utveckla metoder och ny teknik för information, planering, utförande och uppföljning av grusvägsunderhåll med målsättning att få nöjdare kunder inom givna ekonomiska ramar.

På Ölandsbron finns ett system med variabla hastigheter. Systemet är autonomt och ändrar den högsta gällande hastigheten beroende på trafik- eller väderförhållanden (friktion och vind). I syfte att utvärdera funktionen har en analys gjorts med data från 2008. Ölandsbron klarar höga flöden på timnivå med bibehållen kapacitet och medelhastighet över 70 km/h. Regelefterlevnaden bedöms vara rimlig förutom för 50 km/h som visar på generellt dålig efterlevnad.

Åtgärds- och skötselplan för kulturvägar på Gotland - väg 500 genom Sundre

Denna rapport har tagits fram inom ramen för projektet "Den Goda Staden" för att visa intressanta exempel på sammanhållna transportstrategier utomlands. Den avser även att vara ett komplement och idékälla för handboken TRAST, Trafik för en attraktiv stad.

Vägverket, Banverket och Boverket har i samarbete med kommunerna Jönköping, Uppsala och Norrköping samt intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting ett projekt som heter Den Goda Staden. Projektet syftar till att gemensamt arbeta fram kunskap om hur man kan erbjuda en stadsmiljö som dels är attraktiv att bo och leva i, dels är effektiv utifrån näringslivets behov. Syftet med rapporten är att belysa problem och lösningar inom området varudistribution i tätort.

Bilen har länge varit norm i samhällsplaneringen. För att skapa en mer attraktiv stad med mer plats för människan i stället för bilen, samt för att nå ett hållbart transportsystem, behöver kollektivtrafiken bli till norm. För att nå detta måste man i planeringen av staden utgå från de ”gröna” transportmedlen i form av kollektivtrafik, gång och cykel, i stället för att bilens framkomlighet ska vara utgångspunkt.

En detaljerad beskrivning av broprojektet avseende projektering och utförande. Den innhåller fakta om tekniska uppgifter och byggtekniska beskrivningar och erfarenheter från byggskedet.

The book contains factual technical information and structural engineering descriptions. Experience from the constructions phase is also summarised.

Vägverkets uppgift är att utveckla och upprätthålla en långsiktig hållbar och samhällsekonomisk effektiv transportförsörjning för medborgare och näringsliv. Inom området ITS används i dagsläget en mängd olika kommunikationsprotokoll och internationellt finns ett antal kommunikationsstandarder tillgängliga. Kunskapen om dessa är begränsad och hittills har Vägverket ej ställt några direkta krav på kommunikationsprotokoll vid upphandlingar av systemlösningar utan accepterat vad leverantören erbjudit. Detta är något som Vägverket vill ändra på, samtidigt som trenden går mot öppna kommunikationsprotokoll bland tillverkare och leverantörer.

Rapport från en förstudie som svarar på ett antal frågor, bl.a. vilka tekniska möjligheter idag finns för framtagande av ett ledsagnings och navigeringssystem för synskadade. Hur ser marknaden ut? Finns det någon/några potetiella aktörer som vill ta över driften av en sådan tjänst?

Kan vi köpa det vi vill ha? Kartläggning av bränslesnåla modellvarianter av de vanligaste bilmodellerna och möjligheten att få dessa med viss extrautrustning i Sverige och andra EU-länder

Syfte med Regionalt program för kollektivtrafik och tillgänglighet 2009-2012 är att Vägverket, Banverket, THM i regionen samt regionens Buss- och Tågoperatörer åren 2009 2012 ska: Ha en gemensam målbild över vad som skall uppnås i regionen, Arbeta utifrån gemensamma strategier, Prioritera och beskriva insatsområden och aktiviteter, Klargöra de olika organisationernas roller och ansvar i de framtida aktiviteterna

Kunskaperna om hälsoeffekterna av omgivningsluftens grovfraktion innefattad i PM10 är ännu bristfälliga. Epidemiologiska studier har visat på ökad mortalitet och morbiditet i hjärt och lungsjukdom redan vid måttligt förhöjda halter, vanligen mätt som PM10. PM10 har hittills varit det partikelmått som använts för att reglera partikelhalten i de flesta länder, så även i Sverige och inom EU. Valet av indikator har dock ifrågasatts både utifrån fysiologiska (deposition etc), toxikologiska och preventiva aspekter. En viktig del i kritiken består av att PM10-halten starkt kan påverkas av grova partiklar såsom uppvirvlat vägdamm, vars relevans ur hälsosynpunkt är osäker. Dammet består till stor del av sand och partiklar bildade vid slitage av vägbanan. Om de grova partiklar som virvlas upp av vind och trafikrörelser har liknande negativa hälsoeffekter som partikelmassan för övrigt, finns inget skäl att negligera denna fraktion eller sammanhängande åtgärder. Har däremot dessa partiklar ingen eller obetydlig effekt, är det i en prioriteringssituation ett mindre angeläget problem. Syftet med detta projekt är att med epidemiologiska tidsseriestudier jämföra hälsoeffekterna av grova partiklar i form av uppvirvlat vägdamm med de "genomsnittliga" effekterna av PM10 respektive med effekterna av partiklar av annat slag än vägdamm.

Att arbeta på och invid vägen är ett utsatt arbete och vägarbeten anses vara särskilt utsatta för olyckor. Många arbetare upplever oro och otrygghet på jobbet. Ett problem som framhävs särskilt - både enligt analyser av olycksstatistik och av arbetarna själva - är för höga hatigheter hos trafikanter. Syften med Lugnare arbete på väg har varit att kartlägga tekniska, trafiksäkerhetshöjande lösningar vid vägarbetsplatser inom några europeiska länder och eventuellt jämföra utförda utvärderingar.

Denna studie redovisar hur representativa körcykler är för verklig trafik. Som underlag för verklig trafik används data från en försökspersonstudie som genomfördes i Västerås 1998 (Körsätt-98). De körcykler som behandlas är EDC, FTP75, US06 samt A9 (modem-cycles). Studien är uppdelad i en allmän del i vilken det görs en jämförelse av hastighets och accelerationsfördelning mellan verklig trafik och de olika körcyklerna samt en del där det görs en jämförelse av sekvenser i körmönstret mellan körcyklerna och verklig trafik. Resultaten visar bl.a. att körcyklernas representativitet för verklig trafik ur sekvenshänseende är anmärkningsvärt låg.

This study evaluates how representative driving cycles are of real-world traffic. Data from a study involving test subjects conducted in 1998 in Västerås (SDPS-98) was used to represent real-world traffic. The driving cycles studied were EDC, FTP75, US06 and A9 (modem cycles). This paper is divided into two sections, one which compares the different driving cycles and real-world traffic with respect to speed and distribution of acceleration, and one in which the driving cycles and real-world traffic are compared with respect to driving pattern sequences. Amongst other things, the results showed that there was remarkably little correlation between the driving cycles and real-world traffic from a driving pattern sequence perspective.

Under år 2007 genomförde NTF Gävleborg i samarbete med Vägverket Region Mitt, Polisen i Sandviken och Hofors kommun en kampanj med syftet att höja bilbältesanvändningen bland invånarna i Hofors. Rapporten redovisar såväl projektresultat som processerfarenheter av projektet, med SUMO (System för utvärdering av mobilitetsprojekt) som utvärderingsverktyg.

Dialogprojekt inom skolan och projektet Forska och lära i närsamhället syftar till att stödja och stimulera arbetet med trafik- och miljöfrågor i skola och barnomsorg. Projekten ger exempel på innehåll och arbetssätt som kan bidra till att studier i närsamhället känns intressanta och viktiga för pedagogerna och som stimulerar barnens nyfikenhet och lust att lära om närsamhället och trafiken så att de kan, vill och vågar delta i arbetet med att förbättra sin närmiljö.

Projektet Den Goda Staden är ett stadsutvecklingsprojekt som bland annat syftar till att utveckla och pröva nya planeringsmetoder och processer för hantering av transportsystemet som en integrerad del i utvecklingen av hållbara städer. Den övergripande målsättningen med detta projekt är att pröva möjligheten att omvandla trafikleder till stadsgator. En trafikled kan definieras som en väg med hög grad av separering av gång- och cykeltrafik där biltrafiken prioriteras. I detta delprojekt är projektet Råbyvägen exempel och omfattar området mellan Tycho Hedéns väg och Kungsgatan. Arbetet utgår från en övergripande analys av Råbyvägens funktion idag och i framtiden. Analysen prövar förutsättningar avseende trafikflöden, krav om tillgänglighet och kapacitet för bil, buss (ev spårvagn) och cykel.

En effektivt fungerande godstransportsektor är en nödvändig del av ett modernt tillväxtorienterat samhälle. Samtidigt står godstransporter, så som de bedrivs idag, för väsentliga utsläpp av klimatpåverkande koldioxid. Att minska transporternas klimatpåverkan är en stor utmaning. Sedan början av 1990-talet har en rad åtgärder genomförts, men för att en omställning till koldioxidneutrala transporter ska bli möjlig krävs fler kraftfulla insatser.

An efficient freight transportation sector is a necessary component of a modern growth-oriented society. But today' s freight transportation accounts for significant emissions of carbon dioxide, the major greenhouse gas. Mitigating climate impact from the transportation sector is a serious challenge, not least because this sector is so highly dependent on fossil fuels. Since the beginning of the 1990' s, a number of measures have been implemented, but in order to make possible a transition to carbon neutral transportation, additional major initiatives are required.

Denna rapport har tagits fram inom ramen för projektet Den goda staden. Den redovisar erfarenheter, framgångsfaktorer, hinder och risker kopplat till de processer och metoder som krävs för att arbetet med ett mer hållbart resande ska bli en naturlig och självklar del av det kommunala arbetet. Inventeringen har gjorts genom intervjuer med representanter från Jönköping, Kalmar, Karlstad, Lund och Växjö kommuner.

Uppgiften att minska klimatpåverkan från transporter kräver ett systematiskt arbete på flera fronter. Vägtransporter drivs nästan uteslutande med fossila drivmedel och uppvisar fortfarande ökande koldioxidutsläpp. Krympande global oljeproduktion gör frågan om minskning av oljeanvändningen än mer befogad. Syftet med denna publikation är att visa om och hur detta skall kunna genomföras i Sverige. Till grund för slutsatserna ligger bl.a. rapporter från akademi, institut, myndigheter och internationella organ. Dessutom har utlåtanden från olika aktörer vägts in.

Bensin eller dieseldriven personbil - vad är bäst för miljön? Det är en fråga som ständigt diskuteras. De senaste årens ökning av andelen dieselbilar och den snabba teknikutvecklingen gör också att frågan är aktuell. Vägverkets miljöenhet, fordonsavdelning samt avdelningen för miljö- och naturresurser har i samverkan utrett miljöegenskaperna för diesel- respektive bensindrivna personbilar. En utredning om respektive tekniks fördelar och nackdelar måste ta hänsyn till många faktorer. Exempelvis görs de flesta mätningar av personbilarnas emissioner och bränsleförbrukning enligt en EU-standardiserad metod (körcykel) som inte är representativ för det svenska klimatet och svenska körförhållanden. I denna utredning har vi försökt att beakta detta. Man måste också ta hänsyn till produktionen och distributionen av bränsle.

Syftet med denna publikation har varit att identifiera, kategorisera och analysera åtgärder (innovativa lösningar) inom varudistribution som på såväl kort som lång sikt kan effektivisera transportsystemet i stadskärnan och samtidigt främja stadsmiljöns attraktivitet.Publikationen redovisar exempel på och effekter av innovativa åtgärder. I en separat delrapport redovisas en litteraturgenomgång. (Publikation 2009:68)

Syftet med detta projekt har varit att identifiera, kategorisera och analysera åtgärder (innovativa lösningar) inom varudistribution som på såväl kort som lång sikt kan effektivisera transportsystemet i stadskärnan och samtidigt främja stadsmiljöns attraktivitet. I denna första delrapport görs en litteraturgenomgång. Den andra rapporten redovisar exempel på och effekter av innovativa åtgärder (Publikation 2009:69).

Under hösten 2007 har försöket med att framföra 4-axliga, 2-ledade ledbussar med en längd av 24 meter inom Göteborgs kommun utvärderats. Representanter från trafikhuvudmannen, entreprenören och väghållaren har deltagit i arbetet. Även en busschaufför och resenärer har intervjuats.Denna rapport syftar till att i ett första steg tillvarata erfarenheter och ge ett kunskapsunderlag till väghållningsmyndigheten om de nya fordonens funktionalitet och acceptans hos kollektivtrafikresenärerna.

Nord-sydliga vägförbindelse i Stockholmsområdet. Kollektivtrafikscenarier för 2015

Denna rapport har finansierats av Skyltfonden, Vägverket. Uppdragsansvarig är Vägverket Konsult genom Johan Strandroth. Rapporten är författad av Emely Knudsen, Johan Strandroth och Jenny Eriksson. Studien syftar till att med hjälp av uppgifter om trafikskador från sjukvården registrerade i STRADA kartlägga skillnader mellan män och kvinnors trafikskador.

Fredhällsmagasiet renar vägdagvatten från E4 / E20 Essingeleden i centrala Stockholm. En uppföljning av anläggningens funktion har gjorts utifrån bl a inkommande och utgående vattenvolymer samt provtagning på renat vatten.

Vägverket har beslutat ta fram ett förslag till en modell för regional inventering och planering av cykelvägar. Den föreliggande rapporten är resultatet av detta projekt.

Väljer konsumenten framtidsbilen? Vid beställning av tryckta exemplar tillkommer en avgift för porto.

Under namnet "Mål och Mått för natur- och kulturmiljövärden" har Vägverket, tillsammans med övriga transportverk, utvecklat en metod för att få en godtagbar kvalitelsnivå av transportsystemet ur natur- och kulturmiljösynpunkt. Syftet med detta projekt är att kvalitetssäkra vägarna inom driftområde Helsingborg.

Syftet med förstudien är att undersöka var det finns behov att införa väderstyrda dynamiska hastighetsgränser i Region Norr, utifrån trafiksäkerhet (antal dödade och svårt skadade), väderlek, trafikarbete och planerade trafiksäkerhetsåtgärder. Undersökningen visar övergripande kostnader för en eventuell installering, samt påvisar resultat och effekter av dynamisk väderstyrda hastighetsgränser som finns idag.

När Vägverket och SMHI:s klimatforskningsprogram SWECLIM gemensamt arrangerade ett seminarium om hur vägtransportsystemet klarar ett klimat i förändring fokuserades intresset framför allt på tre områden: - Förväntade förändringar i klimatet de närmaste 50-100 åren. - Vad väghållare kan göra för att anpassa vägnät, drift och underhåll till framtida klimat. - Vad vi alla kan göra för att minska trafikens utsläpp av växthusgaser.

Projekt "Hållbara Idrottsresor: trafiksäkra och miljöanpassade resor inom idrotten" var ett samarbetsprojekt mellan Vägverket Region Mitt, NTF - förbunden och Länsidrottsförbunden i Dalarna, Gävleborg, Västernorrland och Jämtlands län och pågick mellan år 2006 -– 2008. Syftet med projektet var att sprida information och kunskap om Riksidrottsförbundets miljö- och trafiksäkerhetspolicy till ett antal förbund och föreningar per län. Tanken var att dessa förbund och föreningar utifrån denna policy skulle arbeta fram egna trafiksäkerhets- och miljöpolicys utifrån sina behov och förutsättningar och i förlängningen fungera som föredömen och goda exempel för andra klubbar och förbund. I denna rapport redovisas utvärderingen av projektet.

Analys av testprojekt där mål och mått metoden har använts i samband med någon form av väg-projekt.

Föreliggande arbete har utförts av Inst. f. miljöanalys, SLU på uppdrag av Vägverket region Sydöst (VSÖ). Syftet har varit att söka ta reda på om saltning av vägar kan orsaka surtstötar i små skogsvattendrag. Undersökningarna har innefattat markundersökningar och vattenkemiska studier i bäckar i fem små, vägsaltbelastade skogsområden i Småland och Blekinge under säsongen 1998/99. Resultaten visar att vintersaltning av vägar kan ge upphov till surstötar i mindre, jonsvaga vattendrag med låg buffertkapacitet i södra Sverige. Åtgärden kan dessutom öka mobiliteten av Zn och Cd och innebär en försaltning av de små vattendragen. Resultaten kan inte visa hur omfattande dessa problem är, men sannolikheten är liten för att surstöts- och metallpåverkan skall utgöra ett areellt utbrett problem. Kompletterande studier krävs dock för att kunna göra en kvantitativ bedömning av riskerna.

Vägverket, Banverket och Boverket arbetar tillsammans med kommunerna Jönköping, Norrköping och Uppsala samt Sveriges Kommuner och Landsting med ”Den Goda Staden” – ett stadsutvecklingsprojekt. Projektet syftar till att gemensamt utveckla kunskap om och metoder för arbete med stadsutveckling och trafiksystem. Inom ramen för detta projekt har frågor kring attraktivitetens betydelse för en god stadsutveckling diskuterats. Denna rapport är framtagen som ett stöd för dessa diskussioner. Vilket liv och innehåll ska staden ha? Hur ska stadens handel stå sig mot den externa handelns dragningskraft? För företag och verksamma i staden är stadens attraktionskraft en tillväxtfråga. Vi behöver en mångfald och aktivitet i staden som varar dygnets alla timmar för att skapa liv och trygghet i städerna.

Svensk vägadministration - en historisk översikt

Kortfattad beskrivning av svensk väghistoria och vägen i kulturlandskapet. Rubriker: Vägadministrationen genom tiderna. Väghållningen enligt 1734 års lag. Vägverket och dess föregångare. Böndernas kyldigheter. Bilismen kräver bättre vägar. Vägen i kulturlandskapet. Runstenar och hålvägar. Ortnamn och vägar. Gamla och nya vägar. Vägbredden. Järnvägen kräver nya vägar. Skjutsväsende och gästgiverier. reshastigheten varierade. Milstolpar. Vägvisning och vägvisare. Väghållningsstenar. Väg- och reskartor. Resehandböcker. Broar. Ett urval litteratur.

Denna plan visar den långsiktliga inriktningen för Vägverkets miljöarbete i Skåne. Med miljöplanen sätts mål för miljöarbetet och i handlingsplan visas hur vi på effektivaste sätt når målen. Planen omfattar perioden 2006-2010 med utblickar även längre fram. Den är i första hand ett planeringsunderlag inom Vägverket, men ska även kunna utgöra ett informationsmaterial som riktar sig till utomstående.

This report contains the result of a literature study and is one of the basic reports which are to be ciscussed during the project The Attractive City. The purpose is to discuss the ciómpeting concepts of traffic integration, differentiation and segregation.

Denna studie är resultatet av ett samarbete mellan Uppsala kommun och Vägverket Region Mälardalen inom ramen för det nationella projektet Den Goda Staden. Arbetet har bedrivits under perioden oktober 2008 mars 2009 med tjänstemän från Uppsala kommun och Vägverket region Mälardalen i samarbete med ett konsultteam. I processen har två dagar avsatts för arbets- och inspirationsmöten i form av workshops där förutom kommunen och Vägverket även Regionförbundet i Uppsala län och Upplands Lokaltrafik AB har deltagit. Med utgångspunkt i de översiktliga strukturskisser som arbetades fram under de två workshoptillfällena har konsultteamet vidareutvecklat alternativa utformningsidéer för en omgestaltning av rv 55 på sträckan mellan Kvarnbolund och Berthåga i Uppsala. Rapporten ska ses som en utgångspunkt för fortsatt detaljutredning inom ramen för Vägverkets kommande arbetsplan.

Lokalt hastighetsprojekt på Nynäsvägen, väg 73