Trafikverkets klimatmål kan uppfyllas bland annat genom att öka kunskapen om klimatpåverkan inom projekten. Syftet med denna studie var att få en bild över de totala utsläppen av växthusgaser vid byggande, underhåll och renovering av de två spårformerna ballastspår och ballastfritt spår. Som studieobjekt användes uppgifter för två enkelspår (2 400 spårmeter [spm] vardera) genom Hallsberg–Stenkumla-tunneln. Beräkningarna utfördes i Trafikverkets klimatkalkylverktyg.  

This report, which provides an overview of the compulsory basic training for train drivers in Sweden, highlights the occurrence of simulator-based training in education, along with the training efforts being made with regards to the future introduction of ERTMS/ETCS. The report also shows the possibilities and limitations of increased use of simulators in driver training and describes the most important governing documents for train drivers and train driver training. Furthermore, the Swedish Transport Agency curriculum for train driver licenses is presented along with the institutions engaged in basic education, training and examination of train driver’s. Also, the Swedish Transport Administration’s E-learning tool for ERTMS, the ERSA-simulator and company specific ERTMS education at SJ and Green Cargo are described. Moreover, Swedish train companies’ and educators’ current use and future needs of simulators for train driver training were examined. Examples from other domains where simulators are used in a training context are also presented.

In freight transportation, decisions regarding the choice of transport mode (or chains of modes) and shipment size are closely linked. Building on this basic insight, in this paper we estimate and review various joint econometric models using the Swedish National Commodity Flow surveys. Robust parameter estimates from this exercise will be used to update the current deterministic Swedish national freight model system (the SAMGODS model) to a stochastic one.

This paper continues the pursuit of getting a deeper understanding regarding the transient stability of low-frequency AC railway power systems operated at 16 2/3 Hz synchronously to the public grid. The focus is set on the impact of different load models. A simple constant-current load model is proposed and compared to a previously proposed and studied load model in which the train’s active power is regulated.

The study and comparison is made on exactly the same cases as and grid as with the already proposed and more advanced load model. The railway grid is equipped with a low-frequency AC high-voltage transmission line which is subjected to a fault. The study is limited to railways being fed by different distributions of RFC (Rotary Frequency Converter) types. Both AT (auto transformer) and BT (booster transformer) catenaries are considered.

The RFC dynamic models are essentially Anderson-Fouad models of two synchronous machines coupled mechanically by their rotors being connected to the same shaft.

The differences in load behaviour between the proposed constant-current load model and the previously proposed and studied voltage-dependent active power load model are analyzed and described in the paper.

This paper continues the pursuit of getting a deeper understanding regarding the transient stability of low-frequency AC railway power systems operated at 16 2/3 Hz that are synchronously connected to the public grid. Here, the focus is set on such grids with a low-frequency AC high-voltage transmission line subject to a fault. The study here is limited to railways being fed by different distributions of Rotary Frequency Converter (RFC) types. Both auto transformer (AT) and booster transformer (BT) catenaries are considered. No mixed model configurations in the converter stations (CSs) are considered in this study. Therefore, only interactions between RFCs in different CSs and between RFCs, the fault, and the load can take place in this study. The RFC dynamic models are essentially two Anderson-Fouad models of synchronous machines coupled mechanically by their rotors being connected to the same mechani- cal shaft. Besides the new cases studied, also a new voltage-dependent active power load model is presented and used in this study.

This Deliverable D4.3.2 presents the results of the research carried out in task 4.3.4 of SP4 Advanced Monitoring - WP4.3 Implementation in new structures. The aim of this deliverable is to describe the specific design, installation process, testing protocol and test results from the monitoring system devised in previous tasks (and described in D4.3.1). Said system has been installed in the demonstrators for the new infrastructure concepts developed in SP1, which shall also be thoroughly described in the document.

Syftet med projektet har varit att kartlägga behov av åtgärder och styrmedel för ökad tillgänglighet med kollektivtrafik, gång och cykel i städer i olika framtidsscenarier inför en större satsning på stadsmiljöavtal inom planperioden 2018–2029. Ökad tillgänglighet i städer operationaliseras (i samråd med Trafikverket) i denna rapport som ökad andel yteffektiv trafik, det vill säga ökat transportarbete med gång, cykel och kollektivtrafik och minskat transportarbete med bil. Utifrån mängden biltransportarbete har tre olika scenarier studerats. Utgångspunkten är den kommunalt aviserade politiken, det vill säga den utveckling kommunerna själva bedömer kommer att ske. I studien avgränsar sig till trafiken i städer. Metodiken bygger på fallstudier. Tre tätorter har valts ut och detaljstuderats och resultat från dessa har därefter skalats upp så att det inkluderar alla städer som är aktuella för stadsmiljöavtal. För att nå det skattade framtidsläget till 2030 hos kommunerna (kommunalt avi-serad politik) behövs en budget på cirka 53 miljarder kronor för åtgärder som kan delfinansieras genom stadsmiljöavtalet. Vill man nå 0-tillväxt av biltransportar-betet till 2030 behövs knappt 67 miljarder och för att nå klimatscenariot behövs en investering på cirka 167 miljarder kronor fram till 2030. I dessa investeringar skattas mellan 15 och 25 procent gå till cykelinvesteringar och resterande till kollektivtrafiksatsningar.

Riksväg 61 mellan Karlstad och riksgränsen är ett av de viktigaste regionala stråken i Värmland för arbetspendling, godstrafik och handel. Vägen har höga trafiktal och utgörs idag i huvudsak av 1+1 väg utan mötesseparering där stora delar av vägen har en låg trafiksäkerhetsklassning. Trafikverket har därför genomfört en fördjupad utredning för riksväg 61 som resulterat i förslag på åtgärder för perioden 2021–2040 som ska bidra till ökad tillgänglighet och trafiksäkerhet. I utredningen föreslås även en prioriterad utbyggnadsordning för kvarvarande etapper på riksväg 61 som idag saknar mötesseparering. Studien utgör ett strategiskt planerings- och beslutsunderlag till regional transportplan och kommunal planering.

Sammanfattning

Incitament till systematisk personlig kompetensutveckling för ingenjörer inom byggbranschen saknas. Detta leder till att vi har svårt att upprätthålla tillräckligt hög kompetens och utvecklingstakt i branschen.

Frågan är om ett system för meritering kan underlätta och ge större incitament för kontinuerlig kompetensutveckling än vad som finns idag. I ansökningstexten till detta projekt nämns bland annat att: Det är dock väsentligt att ett sådant system är utformat på ett sätt som gör att branschens aktörer finner det relevant och behövligt, samt att det verkligen stärker ingenjörens roll och bidrar till att kompetens bibehålls och utvecklas. I projektet ingår också att beakta ekonomiska och legala aspekter.

Arbetet rör först och främst konstruktörer även om slutsatserna kan tillämpas på stora delar av ingenjörskollektivet. Det förefaller finnas brist på kompetenta ingenjörer för centrala positioner i stora projekt med förmåga att upprätthålla kontroll och kommunikation med projektets ingående parter, som byggherre, installationsföretag etc.

Ett flertal intervjupersoner hävdar att många stora bygg- och anläggningsprojekt är fragmentiserade med bristande intern kommunikation och att de lider av höga merkostnader.  Intervjuade personer inom Trafikverket, med inblick i den egna verksamheten, menar att det kan finnas höga merkostnader även inom de egna projekten. Trafikverket är dock en mycket kompetent byggherre. Det är troligt att mindre byggherrar med lägre kompetens kan ha en värre situation avseende denna typ av kostnader. Många merkostnader skulle kunna begränsas eller undvikas om kompetensnivån höjs inom ingenjörssektorn.

Ett meriteringssystem med vidareutbildning, mentorskap mellan seniorer och juniorer, fokuserat på bland annat personlig utveckling skulle kunna höja kompetensnivån bland ingenjörer. Ett meriteringssystem skulle göra konstruktörsyrket mer attraktivt, om det blir tydligt att en oerfaren konstruktör har en karriärväg mot högre expertkompetens.

Förbättrade meriter kan valideras genom ett certifieringssystem, som bör fokusera på ingenjörskunskaper såsom konceptuell förståelse och bedömning av bärförmåga och konstruktioners verkningssätt. Systemet ska ha en kontroll- och reklamationsfunktion, som hanterar eventuella kvalitetsproblem hos den certifierade personen. Ett certifieringssystem dokumenterar kompetensnivån för en certifierad och kan därigenom göra det lättare för byggherrar att säkerställa kvalitet i sina beställda projekt.

Beträffande värdet av certifiering påvisas i en brittisk rapport att certifiering för testlaboratorier är lönsamt för ingående parter, alltså både för de certifierade och för beställarna. Rapportens slutsats är att det är samhällsekonomiskt lönsamt med certifiering, då den bygger upp förtroende samt minskar risker.

Regeringen skulle kunna ge en eller flera myndigheter, exempelvis Transportstyrelsen och/eller Boverket ansvar för personlig kompetensutveckling inom väg och vattenbyggnadssektorn. Denna myndighet skulle alltså få ett liknande ansvar som Socialstyrelsens, som under ett flertal år har medverkat till att utveckla medicinsektorn, med en höjd personlig expertis som resultat. Socialstyrelsens verktyg har här varit personcertifiering (läkarlegitimation). Dessutom ges vidareutbildning, samt handledar- och mentorskap inom medicinsektorn.

Trafikverket skulle eventuellt kunna undersöka möjligheten att upphandla certifiering för nyckelkompetenser samt definiera dessa kompetenser i sina egna projekt. Ett liknande förfarande finns hos Stockholms Exploateringskontor när det gäller upphandling av nyckelkompetenser. Om Trafikverket skulle avisera att det skulle ställa särskilda krav på certifiering vid cirka 20 upphandlingar år 2021, så skulle det ge konsultbolagen tid att etablera ett antal certifierade ingenjörer. Dessa projekt kan då jämföras med projekt utan certifiering.

Det är förmodligen kostsamt att bygga upp ett svenskt system för personlig certifiering liknande medicinsektorns legitimationssystem. Författarnas förslag är därför att branschen kan börja använda internationella certifieringssystem, exempelvis ”Institution of Civil Engineers” (ICE) och ”Institution of Structural Engineers” (IStructE). ICE är ett bredare system för väg och vattenbyggnadsingenjörer i allmänhet och IStructE certifierar konstruktörer. ICE och IStructE fokuserar på ingenjörs- och marknadskompetens, personlig utveckling och har en kontroll- och reklamationsfunktion samt olika grader avseende medlemmarnas kompetens.

De svenska konsult- och entreprenadföretagen har i denna rapports intervjuundersökning visat stort intresse för att låta meritera och certifiera sina konstruktörer, särskilt om stora beställare kommer att efterfråga meriterade konstruktörer. Om internationella certifieringssystem (ICE och IStructE) används, kommer förmodligen svenska konsult- och entreprenörföretag att stärkas på en internationell marknad.  Under en övergångstid behövs ett register över befintliga svenska kompetenta ingenjörer så att dessa inte stängs ute från marknaden.

Det kommer att ta tid att införa utökad meritering, mentorskap och certifiering. Det är fråga om en kulturförändring i ingenjörssektorn och det behövs då en uthållighet hos branschen, framför allt hos byggherrar. Systemet kommer inledningsvis att medföra ökade kostnader, medan besparingar och vinster kommer i ett senare skede.

The main purpose of this study is to estimate the marginal costs of aviation infrastructure. But since it not exist a uniform definition of what is the cost base of the aviation infrastructure, there is also a discussion of what costs should be included. An additional purpose of the study is to relate the estimated marginal costs to today's pricing and to investigate whether aviation pays its socio-economic costs.

Estimates of the marginal cost of utilizing (relevant) airport infrastructure and for operating airline infrastructure is being analyzed using cost data from Stockholm Arlanda Airport and the Civil Aviation Authority. The empirical approach used to analyze cost items is a regression analysis, with adjustments for month-specific variations in travel patterns, when the airport section is investigated, and taking into account regional differences for airports when investigating air traffic control in the towers.

There are some uncertainties in the study, but in the light of this, the results indicate that the average marginal cost of the infrastructure is around SEK 13 per passenger and SEK1,168 per aircraft started. Corresponding estimation for air traffic management is also uncertain, with results indicating a marginal cost of SEK 373 per flight. Furthermore, it appears that the revenue from marginal cost-based charges could not alone finance the state aviation infrastructure.

Rapporten redovisar den grundinventering som genomförts i Driftområde (DO) Norra Skaraborg 2021. I arbetet har i huvudsak de redan utpekade kulturvägarna inventerats. Tjugoen vägar har bedömts ha så höga kulturvärlden att de motiverar en kulturvägsstatus. 

Rapporten redovisar den grundinventering som genomförts i Driftområde (DO) Norra Värmland 2021. I arbetet har i huvudsak de redan utpekade kulturvägarna inventerats. Åtta vägar har bedömts ha så höga kulturvärlden att de motiverar en kulturvägsstatus. 

Rapporten redovisar den grundinventering som genomförts i Driftområde (DO) Östra Värmland 2021. I arbetet har i huvudsak de redan utpekade kulturvägarna inventerats. Fyra vägar har bedömts ha så höga kulturvärlden att de motiverar en kulturvägsstatus. 

Vägverket Region Mitt har på direktiv från Vägverkets huvudkontor, avdelningen Bro och Tunnel, Borlänge upprättat denna bevarandeplan för kulturhistoriskt intressanta broar. Arbetet har pågått under 2006-07 och baserar sig på samma urvalskriterier och avgränsningar som låg till grund för den riksomfattande broinventering av Vägverkets och Banverkets broar som genomfördes åren 1996-98 av Industriminnesbyrån, Bengt Spade och Kulturbyggnadsbyrån, Sven Olof Ahlberg. Resultatet av det riksomfattade arbetet publicerades i boken Våra broar – en kulturskatt (Vägverkets förlag 2000) och låg även till grund för Vägverkets Nationella bevarandeplan för kulturhistoriskt värdeflula broar som fastlades av Vägverkets Generaldirektör Ingemar Skogö år 2005.

Då vi reser på det svenska vägnätet kommer vi medvetet eller omedvetet i kontakt med vår gemensamma väghistoria. Mötet visar sig ofta som spår efter äldre vägsträckningar i landskapet och enstaka äldre skyltar eller så kan vi se gamla vägräcken och milstolpar som kantar vägarna.

Trafikverket Region Stockholm har upprättat denna regionala bevarandeplan för kulturhistoriskt intressanta broar i Gotlands län och Stockholms län. Arbetet har pågått under 2018-19 och baserar sig på samma urvalskriterier och avgränsningar som låg till grund för den riksomfattande broinventering av Vägverkets och Banverkets broar som genomfördes åren 1996-98.

Denna plan för bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla broar ur ett regionalt perspektiv (i fortsättningen benämnd ”Regional plan för bevarandevärda broar”) har utarbetats med Nationell plan för bevarandevärda broar som grund. Planen omfattar endast vägbroar som är uppförda före 1965 12 31. 

Syftet med planen är att från ett regionalt perspektiv peka ut bevarandevärda broar utifrån i första hand ett kulturhistoriskt synsätt. Planen ska fungera som ett viktigt inslag i Trafikverkets arbete med att utveckla samverkan mellan teknik, vägarkitektur och kulturmiljövård.

Målet är att planen ska bidra till att arkitektoniska och kulturhistoriska värden i vägmiljön bevaras, samtidigt som de förväntade funktionella egenskaperna hos anläggningarna kan upprätthållas på ett effektivt sätt. 

Denna rapport utgör underlag till regeringsuppdraget att ta fram underlag inför nationell plan för transportsystemet 2022-2033. I rapporten beskrivs hur de samhällsekonomiska bedömningarna för vidmakthållande järnväg och väg utförts i uppdraget. Inledningsvis ges en kortare sammanfattning av resultaten och en beskrivning av den generella metodiken.Sedan presenteras analyserna för järnväg respektive väg.

Trafikverket har på uppdrag av regeringen analyserat åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län kopplat till de större företagsetableringar och företagsexpansioner som pågår i de aktuella länen. Uppdraget har haft till uppgift att beskriva aktuell status och aktuellt planeringsläge för de åtgärder i den nationella trafikslagsövergripande planen som har betydelse för att åtgärda eventuella brister och flaskhalsar som kan uppstå i transportsystemet med anledning av de pågående och planerade industriinvesteringarna. Vidare har Trafikverket haft i uppdrag att redogöra för förutsättningar och möjligheter att tidigarelägga åtgärder för att snabbare få ut önskvärda effekter samt redovisa eventuella effekter ett tidigareläggande skulle få på övriga åtgärder i nationell plan.

 Sammanfattningsvis ser Trafikverket att föreslagna åtgärder och tidigareläggning av dessa fortsatt är nödvändigt för att bistå företagsetableringar och företagsexpansioner kopplade till den gröna omställningen i Norrbottens och Västerbottens län. I rapporten visas på förslag till tidigareläggning och hur dessa kan finansieras för att möjliggöra ett snabbare genomförande.

Denna rapport är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar våra egna och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets inom rapportens arbetsområde.  

Vi har i vår rapport listat ett antal förslag på förändringar i lagar och förordningar som vi anser på ett bättre sätt skulle förtydliga korsningsreglerna för bilisterna och på det sättet förbättra framkomligheten och säkerheten för cyklisterna. De flesta av de fall vi studerat avser situationer där cyklisten kommer i konflikt med korsande biltrafik och där korsningsregeln ofta är tvetydig. Exempel på en sådan förändring är den som vi föreslår i trafikförordningen om väjningsregler för cyklister på en cykelbana intill en huvudled. Ett annat förslag är att vi vill tydliggöra att en cykelbana i anslutning till en cirkulationsplats inte ingår i körbanan. Därmed blir cykelbanan alltid en egen bana och med det trafikregler som följer av detta. Men den kanske viktigaste slutsatsen i vår studie är att väghållarna, som är ansvariga för utformningen av trafikmiljön, ofta inte är tillräckligt uppmärksamma på eller har kunskap om hur trafikregler och byggnadsteknisk utformning och gestaltning hänger ihop, för att på ett naturligt sätt understödja gällande trafikregler. Det finns många exempel på utformning där trafikanterna uppfattar att väjningsplikten är oklar. Vi vill särskilt peka på vikten av att en genomgående cykelbana i en korsning med en anslutande gata alltid måste ges en sådan utformning att det är tydligt för alla trafikanter att bilisten har väjningsplikt. Vi har därför i avsnittet om genomgående cykelbana listat grundläggande och önskvärda kriterier för utformningen av korsningen för att detta mål ska kunna nås.  Den tekniska utvecklingen innebär att det är allt svårare att ange vad som är en cykel och vi tror att den utvecklingen kommer att fortsätta. Det finns redan idag en- två- och trehjuliga ”cyklar” med och utan hjälpmotor som kan framföras i helt olika hastighet. Det är därför viktigt att stadsplaneringen sker med flexibilitet så att gaturummet kan användas på nya sätt över tid. Ramen för vad detaljplanen föreskriver måste därför vara tillräckligt bred för att kunna genomföra nya idéer utan att behöva starta det arbetsamma arbetet med en ny detaljplan. Det är olyckligt att det finns så många regler och begrepp som liknar varandra och som reglerar hur förare av fordon och andra trafikanter ska bete sig vid möten i trafiken. Vi anser att det därför är angeläget att göra en systematisk översyn av alla dessa regler och begrepp i trafikförordningen. Gällande trafikregler för cyklister och bilister är många och knappast möjliga att kunna ens för personer som är bevandrade i trafikförordningen. Detta gäller särskilt som cyklister är en mycket heterogen grupp. Till detta kan läggas att lagstiftaren har använt ett antal liknande formuleringar för att uttrycka delvis samma sak om hur cyklister och bilister ska förhålla sig till varandra.   För att vara tydligt för trafikanterna bör det dels finnas så få regler som möjligt, dels bör dessa vara formulerade så enhetligt som möjligt. Därtill behövs en översyn av när respektive regel ska gälla. Vårt förslag kan sammanfattas på följande sätt:

• Reglerna ska vara få och enkla för att de ska kunna förstås och accepteras.• Reglerna ska anpassas till hur trafikanterna idag uppfattar "vad som gäller". • Samma regler ska gälla på likartade platser eller vid likartade situationer, till exempel lika såväl vid bevakade som obevakade platser. 

Ro-ro passenger ship services constitute an important part of the European maritime infrastructure, and indeed play a crucial role for Sweden in connecting seaborne transport routes to and from our neighbouring countries. Moreover, northern European countries have been leading the development of, not only the ro-ro passenger ship concept as such, but also the development of relevant safety standards for this fleet. Understandably, it is therefore crucial for the Swedish maritime sector to take part of the legislative process that covers a significant share of the Swedish maritime infrastructure. Thus, in light of the IMO deliberations on the revisions of Chapter II-1 of the SOLAS Convention in general and proposals for an increased safety standard for passenger ships in particular, a first Triple-Helix project, partly funded by the Swedish Maritime Administration, was mobilized by the Swedish Shipowners’ Association, focusing on ro-ro passenger ship safety from a holistic perspective. The conclusions and findings of this Project can be found in the Report “Damage Stability Project for RoRo Passenger Ships – Final Report” [1.]. As the draft proposals for enhanced safety standards for passenger ships materialised into firm amendments to SOLAS Chapter II-1, which have now been adopted by the Marine Safety Committee of the International Maritime Organization during its 98th session, an extension of the Damage Stability Project was granted additional funding in the beginning of 2017 and consequently the 2nd Project on Damage Stability for Ro-Ro Passenger Ships (2nd RoPax DamStab Project) was mobilised. The aim of the 2nd RoPax DamStab Project has been to review and evaluate existing as well as future ro-ro passenger ship safety regulations from a theoretical perspective, with the objectives to: 1. provide in-depth knowledge about and facilitate the understanding of existing as well as future damage stability standards, 2. facilitate understanding of ship type specific characteristics from a safety standard aspect, and 3. assess the consequences for the ro-ro passenger ship fleet. This report outlines the work and findings of the 2nd RoPax DamStab Project as performed during the year of 2017.

The safe operation of ships and the safe handling of cargo are core principles for shipping companies. In addition to focusing on the safety of their own operations, shipping companies take steps to protect the public health and safety in the countries they transit. Safety in shipping has improved significantly in the last decade with shipping losses declining by more than 50% since 2005. While ship owners might only work reactively with safety, the Scandinavian approach has been to establish pro-active methods of working with safety involving humans and learning from each other. Svensk Sjöfart, together with the Swedish Transport Agency, has made a joint effort and created ForeSea – an information system on accidents, incidents and near misses at sea. The common incident database transparency, knowledge transfer and shared knowledge is prevailing. What distinguishes ForeSea from other systems is that the information in the database can be used for identification of safety analyzes of specific events, thus contributing to preventive maritime safety. The main goal of the ForeSea system is to reduce risks of maritime accidents, by sharing and transferring safety information between operators and management. Allowing formulation of safety analyses, assessments and safety reports. The main objective of the project has been to perform quality assurance of the system, analyze methods, ensure availability for research project and software training modules, make adaption; technical interface and system customization as well as IT improvements, training materials and dissemination. This report outlines the work and findings of the ForeSea 2.0 - Development of a Maritime safety system project as performed during the year of 2017 and 2018. Humans, especially the crews have an important role in the safe operation of ships. The crews, given the right circumstances are able to safely maneuver, navigate, maintain and operate the vessel. The crews are dependent on many factors that enable this work, from the design of the vessel and work place, the procedures, processes given by the ship management and the business approach the ship owner applies to the vessel. The introduction of more automation requires a systems perspective and will not be a straight forward development. Total autonomy as proposed by some technology developers is often neglecting the functions and roles that humans have on maritime safety and the business case for increased automation neglects the full contribution of humans onboard. Total autonomy will therefore require high-end products that are built on standardized complex systems. Controlling and monitoring these systems will set new requirements on operators to uphold situated understanding in these complex systems. Many aspects will be affected by increased automation towards smart shipping - regulations, organization, workplace, working methods, HMI, roles and skills. To cope with the foreseen changes, it is important to develop further training, skills, experience, openness in the organization and familiarization giving the future crews the right pre-conditions to succeed in the future, as well as mindful design and integration of newly automated systems In the future, the ISM code will likely have to change to improve the interaction between land organisations and crews in order to facilitate better integration of split responsibilities and split physical locations by the management system which in the long run allows for an increased land-based monitoring and control of vessels’ systems and move certain tasks to shore to lower workload onboard, which should be one of the main drivers for automation. The results from this project ensure the quality of the tools and the output and the communication via the new homepage (https://foresea.org/), folders and roll-ups ensures a smooth dissemination and spreading.

The safe operation of ships and the safe handling of cargo are core principles for shipping companies. In addition to focusing on the safety of their own operations, shipping companies take steps to protect the public health and safety in the countries they transit. Safety in shipping has improved significantly in the last decade with shipping losses declining by more than 50% since 2005. While ship owners might only work reactively with safety, the Scandinavian approach has been to establish pro-active methods of working with safety involving humans and learning from each other. SvenskSjöfart, together with the Swedish Transport Agency, has made a joint effort and created ForeSea – an information system on accidents, incidents and near misses at sea. The common incident database transparency, knowledge transfer and shared knowledge is prevailing. What distinguishes ForeSea from other systems is that the information in the database can be used for identification of safety analyzes of specific events, thus contributing to preventive maritime safety. The main goal of the ForeSea system is to reduce risks of maritime accidents, by sharing and transferring safety information between operators and management. Allowing formulation of safety analyses, assessments and safety reports. The main objective of the project has been to perform quality assurance of the system, analyze methods, ensure availability for research project and software training modules, make adaption; technical interface and system customization as well as IT improvements, training materials and dissemination. This report outlines the work and findings of the ForeSea 2.0 - Development of a Maritime safety system project as performed during the year of 2017 and 2018. Humans, especially the crews have an important role in the safe operation of ships. The crews, given the right circumstances are able to safely maneuver, navigate, maintain and operate the vessel. The crews are dependent on many factors that enable this work, from the design of the vessel and work place, the procedures, processes given by the ship management and the business approach the ship owner applies to the vessel. The introduction of more automation requires a systems perspective and will not be a straight forward development. Total autonomy as proposed by some technology developers is often neglecting the functions and roles that humans have on maritime safety and the business case for increased automation neglects the full contribution of humans onboard. Total autonomy will therefore require high-end products that are built on standardized complex systems. Controlling and monitoring these systems will set new requirements on operators to uphold situated understanding in these complex systems. Many aspects will be affected by increased automation towards smart shipping - regulations, organization, workplace, working methods, HMI, roles and skills. To cope with the foreseen changes, it is important to develop further training, skills, experience, openness in the organization and familiarization giving the future crews the right pre-conditions to succeed in the future, as well as mindful design and integration of newly automated systems In the future, the ISM code will likely have to change to improve the interaction between land organisations and crews in order to facilitate better integration of split responsibilities and split physical locations by the management system which in the long run allows for an increased land-based monitoring and control of vessels’ systems and move certain tasks to shore to lower workload onboard, which should be one of the main drivers for automation. The results from this project ensure the quality of the tools and the output and the communication via the new homepage (https://foresea.org/), folders and roll-ups ensures a smooth dissemination and spreading.

The safe operation of ships and the safe handling of cargo are core principles for shipping companies. In addition to focusing on the safety of their own operations, shipping companies take steps to protect the public health and safety in the countries they transit. Safety in shipping has improved significantly in the last decade with shipping losses declining by more than 50% since 2005. While ship owners might only work reactively with safety, the Scandinavian approach has been to establish pro-active methods of working with safety involving humans and learning from each other. SvenskSjöfart, together with the Swedish Transport Agency, has made a joint effort and created ForeSea – an information system on accidents, incidents and near misses at sea. The common incident database transparency, knowledge transfer and shared knowledge is prevailing. What distinguishes ForeSea from other systems is that the information in the database can be used for identification of safety analyzes of specific events, thus contributing to preventive maritime safety.The main goal of the ForeSea system is to reduce risks of maritime accidents, by sharing and transferring safety information between operators and management. Allowing formulation of safety analyses, assessments and safety reports. The main objective of the project has been to perform quality assurance of the system, analyze methods, ensure availability for research project and software training modules, make adaption; technical interface and system customization as well as IT improvements, training materials and dissemination. This report outlines the work and findings of the ForeSea 2.0 - Development of a Maritime safety system project as performed during the year of 2017 and 2018. Humans, especially the crews have an important role in the safe operation of ships. The crews, given the right circumstances are able to safely maneuver, navigate, maintain and operate the vessel. The crews are dependent on many factors that enable this work, from the design of the vessel and workplace, the procedures, processes given by the ship management and the business approach the ship owner applies to the vessel. The introduction of more automation requires a systems perspective and will not be a straightforward development. Total autonomy as proposed by some technology developers is often neglecting the functions and roles that humans have on maritime safety and the business case for increased automation neglects the full contribution of humans onboard. Total autonomy will therefore require high-end products that are built on standardized complex systems. Controlling and monitoring these systems will set new requirements on operators to uphold situated understanding in these complex systems. Many aspects will be affected by increased automation towards smart shipping - regulations, organization, workplace, working methods, HMI, roles and skills. To cope with the foreseen changes, it is important to develop further training, skills, experience, openness in the organization and familiarization giving the future crews the right pre-conditions to succeed in the future, as well as mindful design and integration of newly automated systems In the future, the ISM code will likely have to change to improve the interaction between land organizations and crews in order to facilitate better integration of split responsibilities and split physical locations by the management system which in the long run allows for an increased land-based monitoring and control of vessels’ systems and move certain tasks to shore to lower workload onboard, which should be one of the main drivers for automation. Based on involvement of users and new members, the project has succeeded in increasing the number of reports entered to the system each year has been increased significantly, from around 40-50 per year to above 300. The project hopes to maintain these figures in the continuous work to ensure that experience is shared, and maritime safety improved.

I länstransportplanen för Östergötlands län har brister avseende regionala kopplingarna till västra Linköping samt kollektivtrafikanslutningar mellan västra Linköping och Linköping C påpekats. Denna åtgärdsvalsstudie behandlar därför tillgängligheten till de regionala målpunkterna Mjärdevi, Linköpings universitet (LiU) och Universitetssjukhuset (US) i västra Linköping. För kollektivtrafiken finns det tillgänglighetsbrister då trafiken har låg framkomlighet mellan centrala Linköping och västra Linköping.

Det övergripande syftet med denna åtgärdsvalsstudie är att identifiera behov och brister samt föreslå tänkbara lösningar som kan förbättra tillgängligheten till västra Linköping. Studiens rekommendationer och inriktning ska stå som underlag för planeringsarbete för såväl Linköpings kommun, Trafikverket och Region Östergötland.

Under ett antal år har frågan om möjlighet att bygga en pendeltågstation i västra delarna av Linköpings kommun varit föremål för diskussioner inte minst från Region Östergötland som ansvarar för den regionala pendeltågstrafiken. Förutsättningarna för en sådan pendeltågstation har varit en av de viktigaste att frågorna att få klarhet i.

The emissions of climate gases from the transport sector and the measures that should be taken to reduce these emissions are debated both in Sweden and Internationally. Alternative fuels from renewable sources, new powertrains, etc. are discussed as possible options. Since there are only few studies available on this issue, it was of interest to carry out a project that would highlight some of these issues. In April 2001, the Swedish National Road Administration, SNRA, published a report over a well to wheel efficiency study, which had been carried out by the Swedish consultant company Ecotraffic. The report was published in Swedish. After the report was published, it became clear that there was an international interest for an English version of this report. While the work on the Swedish version of the report was in progress, and after the report was finished, several interesting international reports on the subject were published. Therefore, it was felt that a pure translation of the report without considering the most recent publications would have been somewhat negligent. It was also of interest to make some comparisons with the results from the most interesting studies.

Scheduled maintenance and inspection development is one of the main requirements for emergency equipment and safety devices. These types of devices have hidden functions which are used intermittently or infrequently, so their failure will not be evident to the operating crew. The analytical model presented in this paper deals with the periodically tested units with overhauls (preventive maintenance) after certain number of inspections and a renewal after a series of overhauls. The cost based optimization method presented in this paper identifies the optimum interval and frequency of Failure Finding Inspection (FFI) and restoration. In the proposed model, repair due to failures found by inspection makes the unit As Bad As Old, and restoration/overhaul action rejuvenates the unit to any condition between As Good As New and As Bad As Old. As Good As New effectiveness also is considered for renewal action. It considers inspection and repair times, and takes into account the costs associated with inspection, repair, restoration, and also the cost of accidents due to the occurrence of multiple failure. The results show that when the unit is not under aging process, the optimal alternative for each inspection interval is the one with highest possible number of inspection without restoration. Finally, it is observed that when the cost of accident is quite high it is needed to perform inspections at smaller intervals to control the risk of accident.

This paper demonstrates the application of a generalised layered linear viscoelastic (LVE) analysis for estimating the structural response of flexible pavements. A comparison of the direct layered viscoelastic responses with approximate solutions based on the linear elastic (LE) and LVE collocation methods was also carried out. The different approaches were implemented by extending a layered elastic program with an improved computational performance. The LE and LVE collocation methods were further extended for analysis of pavements under moving loads.

The methods were illustrated by analysing a pavement structure subjected to moving wheel loads of 30, 50, 60 and 80 kN using a Heavy Vehicle Simulator (HVS). The various responses (stresses and strains) in the pavement, at pavement temperatures of 0, 10 and 20°C, were measured using various types of sensors installed in the structure. It was shown that the approximated LVE solution based on the LE collocation method agreed very well with the measurements and is computationally the least expensive.

Using reclaimed asphalt (RA) in new pavements reduces the environmental impact of the new pavement. As the proportion of RA in newly paved asphalt increases, it is important to maintain or improve the quality of the mixture so as not to create an increased maintenance requirement. Rejuvenators and mixing with softer bitumen are used to compensate for the harder aged binder in RA. Rejuvenators reduce the stiffness and brittleness of the bitumen, which improves resistance to cracking. However, the risk of initial deformation associated with the use rejuvenators or mixing with softer binder in RA mixes has not been evaluated.

The objective of this project was to evaluate the stiffness changes with time of laboratory manufactured asphalt concrete mixtures having rejuvenators or softer bitumen with high percentage of RA. In this project, indirect tensile tests, modal analysis, and shear tests were conducted on five different asphalt concrete mixtures with RA, rejuvenators, and polymers.

The results showed that there are no significant differences in stiffness change with time between the different mixes was observed within 7 to 21 days after production. However, there is stiffness change with time in the long term. The stiffness modulus and shear testing showed that mixing with soft bitumen, or using rejuvenators result in small differences in stiffness and shear modulus values, respectively. Polymer modified mixes have shown lower shear modulus at low temperatures and higher shear modulus at high temperatures compared to mixes with conventional bituminous binders which increases the resistance to cracking at low temperatures and the resistance to deformation at higher temperature, respectively. Storage and conditioning of the specimens and all measurements were carried out in a laboratory environment; thus, the results represent only the stiffness change that occurs without external influence from climate and traffic.

Bundle methods are often used to solve dual problems that arise from Lagrangian relaxations of large scale optimization problems. An example of such problems is the train timetabling problem. This paper focuses on solving a dual problem that arises from Lagrangian relaxation of a train timetabling optimization program. The dual problem is solved using bundle methods. We formulate and compare the performances of two different bundle methods: the aggregate method, which is a standard method, and a new, disaggregate, method which is proposed here. The two methods were tested on realistic train timetabling scenarios from the Iron Ore railway line. The numerical results show that the new disaggregate approach generally yields faster convergence than the standard aggregate approach.

On highly used railway lines with heterogeneous traffic, timetabling is challenging. In particular, the limited existing capacity means that to guarantee an acceptable level of quality, the infrastructure manager must cancel some train services on the expense of others. In this article, we study the conflict between commercial long-distance trains and subsidized commuter trains with a socio-economic perspective (i.e. travelers and train operators). The study attempts to answer the following question: What is the socio-economic effect of modifying the timetable of a commuter service?The case study treats the commuter train services in Stockholm. Trip data was collected from the local commuter train operator. An entropy maximization-based model was implemented to estimate the dynamic network Origin-Destination (OD) matrix. This dynamic matrix, of one full working day, was then used to estimate the number of travelers per train, and further converted for use in the microscopic simulation tool RailSys. Travel and waiting time are estimated for each OD pair and with that the generalized costs for the travelers and operators. The effect of crowding in the trains is included in the estimation. The article can be considered as an initiation to a novel method to calculate effects of changes in commuter train timetables. This novel approach enables to price commercial train slots in the capacity allocation process such as in an auction. It provides a new way to estimate the local train operator´s valuation of the different parameters (i.e. waiting, travel time and interchanges). Using RailSys for the estimation of times makes it possible to include capacity aspects that normally are difficult to reveal.

In the last few decades, many railway markets (especially in Europe) have been restructured to allow competition between different operators. This survey studies how competition has been introduced and regulated in a number of different countries around the world. In particular, we focus on a central part of market regulation specific to railway markets, namely the capacity allocation process. Conflicting capacity requests from different train operators need to be regulated and resolved, and the efficiency and transparency of this process is crucial. Related to this issue is how access charges are constructed and applied. Several European countries have vertically separated their railway markets, separating infrastructure management from provision of train services, thus allowing several train operators to compete with different passengers and freight services. However, few countries have so far managed to create efficient and transparent processes for allocating capacity between competing train operators.

Projektet genomfördes som en av Trafikverket och Formas samfinansierat projekt och har pågått mellan 2016 och 2019. Projektet har dels syftat till att studera svensk upphandling av järnvägsunderhåll, dels till att skapa en modell för upphandlingsstrategier och kontraktsutformning. Studien har delats in i tre delstudier: en litteraturstudie; en kvantitativ studie av uppnådda resultat; samt en kvalitativ studie av nyckelpersoners erfarenheter av det upphandlade underhållet.

Det huvudsakliga resultatet av litteraturstudien är att området offentlig upphandling av järnvägsunderhåll är outforskat. Två huvudområden framkommer som relevanta för järnvägsunderhåll: samverkan och anläggningskunskap. Den kvantitativa delstudien undersökte om olika kontraktsförutsättningar samvarierat med en kvalitetsparameter: entreprenörens inställelsetid/spårmeter. Här framkommer att fyra faktorer hade signifikant korrelation med kvalitetsparametern: antal driftplatser i kontraktsområdet, antal säkerhetsbesiktningar som genomförts per år, själva kontraktområdet, samt bantypsklass. Intervjustudieresultaten visar att samverkan i de studerade kontrakten präglas av informellt samarbete mellan inblandade personer. Formella samverkansaktiviteter för att stödja den informella samverkansstrukturen saknas. Arbete som utförs enligt inarbetade rutiner kan på kort sikt gynna effektiviteten, men kan också motverka innovation och nya arbetssätt.

Artificial intelligence (AI) is one of the fields in science and engineering and encompasses a wide variety of subfields, ranging from general areas (learning and perception) to specific topics, such as mathematical theorems. AI and, specifically, multi-objective genetic algorithms (MOGAs) for risk-based life cycle cost (LCC) analysis should be performed to estimate the optimal replacement time of tunnel fan systems, with a view towards reducing the ownership cost and the risk cost and increasing company profitability from an economic point of view. MOGA can create systems that are capable of solving problems that AI and LCC analyses cannot accomplish alone.

The purpose of this thesis is to develop a two-level MOGA method for optimizing the replacement time of reparable system. MOGA should be useful for machinery in general and specifically for reparable system. This objective will be achieved by developing a system that includes a smart combination of techniques by integrating MOGA to yield the optimized replacement time. Another measure to achieve this purpose is implementing MOGA in clustering and imputing missing data to obtain cost data, which could help to provide proper data to forecast cost data for optimization and to identify the optimal replacement time.

In the first stage, a two-level MOGA is proposed to optimize clustering to reduce and impute missing cost data. Level one uses a MOGA based on fuzzy c-means to cluster cost data objects based on three main indices. The first is cluster centre outliers; the second is the compactness and separation ( ) of the data points and cluster centres; the third is the intensity of data points belonging to the derived clusters. Level two uses MOGA to impute the missing cost data by using a valid data period from that are reduced data in size. In the second stage, a two-level MOGA is proposed to optimize time series forecasting. Level one implements MOGA based on either an autoregressive integrated moving average (ARIMA) model or a dynamic regression (DR) model. Level two utilizes a MOGA based on different forecasting error rates to identify proper forecasting. These models are applied to simulated data for evaluation since there is no control of the influenced parameters in all of the real cost data. In the final stage, a two-level MOGA is employed to optimize risk-based LCC analysis to find the optimal replacement time for reparable system. Level one uses a MOGA based on a risk model to provide a variation of risk percentages, while level two uses a MOGA based on an LCC model to estimate the optimal reparable system replacement time.

The results of the first stage show the best cluster centre optimization for data clustering with low  and high intensity. Three cluster centres were selected because these centres have a geometry that is suitable for the highest data reduction of 27%. The best optimized interval is used for imputing missing data. The results of the second stage show the drawbacks of time series forecasting using a MOGA based on the DR model. The MOGA based on the ARIMA model yields better forecasting results. The results of the final stage show the drawbacks of the MOGA based on a risk-based LCC model regarding its estimation. However, the risk-based LCC model offers the possibility of optimizing the replacement schedule.

However, MOGA is highly promising for allowing optimization compared with other methods that were investigated in the present thesis.

The aim of this study is to develop a novel two-level multi-objective genetic algorithm (GA) to optimize time series forecasting data for fans used in road tunnels by the Swedish Transport Administration (Trafikverket). The first level is for the process of forecasting time series cost data, while the second level evaluates the forecasting. The first level implements either a multi-objective GA based on the ARIMA model or based on the dynamic regression model. The second level utilises a multi-objective GA based on different forecasting error rates to identify a proper forecasting. Our method is compared with the ARIMA model only. The results show the drawbacks of time series forecasting using the ARIMA model. In addition, the results of the two-level model show the drawbacks of forecasting using a multi-objective GA based on the dynamic regression model. A multi-objective GA based on the ARIMA model produces better forecasting results. In the second level, five forecasting accuracy functions help in selecting the best forecasting. Selecting a proper methodology for forecasting is based on the averages of the forecasted data, the historical data, the actual data and the polynomial trends. The forecasted data can be used for life cycle cost (LCC) analysis.

Data clustering captures natural structures in data consisting of a set of objects and groups similar data together. The derived clusters can be used for scale analysis and to posit missing data values in objects, as missing data have a negative effect on the computational validity of models. This study develops a new two-level multi-objective genetic algorithm (GA) to optimize clustering in order to redact and impute missing cost data for fans used in road tunnels by the Swedish Transport Administration (Trafikverket). The first level uses a multi-objective GA based on fuzzy c-means to cluster cost data objects based on three main indices. The first is cluster centre outliers; the second is the compactness and separation ( ) of the data points and cluster centres; the third is the intensity of data points belonging to the derived clusters. Our clustering model is validated using k-means clustering. The second level uses a multi-objective GA to impute the missing cost redacted data in size using a valid data period. The optimal population has a low , 0.1%, and a high intensity, 99%. It has three cluster centres, with the highest data reduction of 27%. These three cluster centres have a suitable geometry, so the cost data can be partitioned into relevant contents to be redacted for imputing. Our model show better clustering detection and evaluation compared with k-means. The amount of missing data for the two cost objects are: labour 57%, materials 81%. The second level shows highly correlated data (R-squared 0.99) after imputing the missing data objects. Therefore, multi-objective GA can cluster and impute data to derive complete data that can be used for better estimation of forecasting.

Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Följande förkortningar används i rapporten: SS = sjukfrånvaro/sjukskrivning SA = sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension respektive sjukbidrag) PMI = permanent medicinsk invaliditet Alla beräkningar av SS och SA dagar gäller nettodagar, dvs inte bruttodagar. Sammanfattning Trots omfattande och lyckosamma preventiva åtgärder i Sverige och andra länder för att minska trafikolyckor generellt och bilolyckor specifikt, sker fortfarande ett stort antal trafikolyckor där bilförare eller passagerare skadas. Kunskapen om långvariga konsekvenser för dem som skadats i personbilsolyckor är dock begränsad, t.ex. när det gäller framtida permanent medicinsk invaliditet (PMI), sjukfrånvaro (SS) eller sjuk- eller aktivitetsersättning (SA) (tidigare kallat förtidspension). Därför var syftet med detta projekt att generera kunskap om hur vanligt det är att personskada hos förare eller passagerare av personbil involverad i trafikolycka, leder till så allvarliga skador att den skadade blir långtidssjukskriven, får SA respektive bedöms ha PMI. Syftet var också att studera detta såväl generellt som för specifika skadediagnoser, samt för PMI och SS- och SA-diagnoser. I projektet har anonymiserade registerdata länkade på individnivå från Folksam, Statiska centralbyrån, Socialstyrelsen och Försäkringskassan hanterats och analyserats. Inom projektet har vi genomfört två delstudier. Vi har analyserat i vilken omfattning personskador leder till bestående hälsoförlust i form av PMI och SS/SA och om det finns skillnader i dessa utfall vad avser kön, ålder, säkerhetsklassning av bilen, etc. Flera detaljerade analyser har genomförts, där bl.a. skadediagnosen/er jämförts med diagnoser för SS och för SA. I den första delstudien inkluderades 64 007 personer som skadats i en personbilsolycka. Vi har beräknat antal nettodagar/år med SS och med SA och även i vissa analyser slagit ihop antalet SS och SA dagar/år för att studera det totala antalet sådana frånvarodagar, eftersom det varierar över tid och mellan regioner hur snabbt i ett sjukskrivningsfall det bedöms om en person bör få SA. Detta har gjorts för två år före datum för olyckan och för fyra år efter olyckan. Vi fann att antalet nettodagar/år med SS+SA ökade efter olyckan, för att kvarstå på en förhöjd nivå jämfört med åren innan olyckan. Ökningen bestod i SS och SA i skadediagnoser, men också i andra SS/SA-diagnoser såsom muskuloskeletala diagnoser och psykiska diagnoser. Personer med skador på torso/rygg och individer med multipla skador hade tre respektive två och en halv gånger så stor risk att ha över 180 dagar med SS+SA två respektive fyra år efter olyckan, jämfört med personer med huvudskador. Att ha skadats i en bil med låg säkerhetsklassning enligt Euro NCAP (2-3 stjärnor) eller i en bil som ej krocktestats av Euro NCAP var associerat med högre antal dagar med SS+SA år fyra. I den andra delstudien inkluderades de 17 853 personer som suttit i framsätet vid olyckstillfället och där bilen blivit påkörd bakifrån. Personer som skadats i bilar som saknade skyddssystem för whiplash hade större risk att ha en nackskada än de som satt i en bil utrustad med whiplashskydd. Detta var tydligare bland männen än bland kvinnorna. Män i bilar som saknade skyddssystem för whiplash hade också högre risk att få en PMI i en whiplashdiagnos samt att ha >90 dagar SS+SA under år två efter olyckan. Bland kvinnorna var risken endast förhöjd bland de i äldre bilar utan whiplashskydd och skillnaden var inte statistiskt signifikant när även andra faktorer kontrollerades för i analysen. Jämfört med standardsäten innebar flera av whiplashsystemen lägre risk för framtida SS och SA bland männen; bland kvinnorna hade vissa system hade högre risk och andra lägre risk. När även andra faktorer kontrollerades för i analyserna blev inte dessa samband inte längre statistiskt signifikanta. Slutsatser: Bland förare respektive framsätespassagerare i personbil som skadats i en trafikolycka var antalet SS+SA dagar fortfarande fyra år efter trafikolycka högre jämfört med åren innan trafikolyckan. De personskadekategorier som är mest troliga att leda till ett högre antal SS+SA dagar är skador på torso/rygg och multipla skador. Vi fann att det var en stor skillnad i antal nettodagar SS+SA mellan de personer som fått en fastställd PMI och de som inte fått detta. Detta visar på att PMI kan användas för att även förutspå långvariga sociala konsekvenser, såsom SS och SA. Det finns anledning att fördjupa könsspecifika studier av olika typer av whiplashskydds betydelse för långvariga konsekvenser, eftersom vi fann tydliga skillnader mellan kvinnor och män för detta.

Bakgrunden till åtgärdsvalsstudien är att längs E18, E20 och riksväg 50 genom Örebro förekommer det periodvis mycket trafik som kan ge kapacitetsbrist med köer som följd. Förutom att vara genomfart för långväga trafik, infartsväg för pendlings- och godstrafik fungerar E18-E20-riksväg 50 som en ”lokalgata” då motorvägen passerar relativt centralt genom Örebro tätort. Det senare betyder att brister och åtgärder som påverkar motorvägen respektive lokala vägnätet i Örebro ger effekter på omgivande vägnät. Vidare är Örebro kommun en tillväxtkommun vilket innebär att trenden i dagens trafikutveckling kommer ge ökad biltrafik i framtiden om resorna genomförs på liknande sätt som idag. Riksväg 50 går i gemensam sträckning med E18-E20 genom Örebro och viker av norrut i egen sträckning vid trafikplats 115 Norrplan. Längs riksväg 50 i egen sträckning förekommer också kapacitetsbrister och köer, främst i korsningarna. I och med köbildning har både den regionala och lokala busstrafiken svårt att erbjuda snabba attraktiva resealternativ till bilen på sträckan. Förutom ovan nämnda kapacitetsbrister förekommer även problem med trafiksäkerhet och miljö längs de berörda vägsträckorna. Bebyggelse ligger relativt tätt inpå vägarna och buller som genereras av trafiken påverkar omgivningen. Det finns även en delsträcka som, av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) pekas ut som extra sårbar ur ett översvämningsperspektiv.

Bakgrunden till studien är att trafiken till och från Gräsö (via Gräsöleden, en ca 1 km lång färjeled) är intensiv, vilket särskilt på sommaren innebär köbildningar genom Öregrund och svårigheter för trafikanter att ta sig till olika målpunkter inom Öregrund och till Gräsö. Framförallt drabbar trafiksituationen framkomligheten för kollektivtrafiken genom Öregrund tätort och omöjliggör för busstrafikering till färjeläget sommartid på grund av trängseln. Det innebär i sin tur tämligen långa gångavstånd för resenärer till Gräsö. Syftet med denna åtgärdsvalsstudie är att se över de brister och behov som lyfts tidigare i dialog mellan medverkande parter och skapa underlag för prioritering och val av åtgärder som ger god framkomlighet genom Öregrund och ökar tillgängligheten till Öregrunds färjeläge. Utifrån identifierade brister ska förslag till åtgärder analyseras, rekommenderas och kostnadsbedömas. Vidare ska ansvarig aktör och tidplan för genomförande av rekommenderade åtgärder föreslås. Rekommendationer och inriktning ska utgöra underlag för planeringsarbetet hos Östhammars kommun, Region Uppsala och Trafikverket.

Åtgärdsvalsstudien hanterar väg 529 och väg 641 från Byrsta genom Kumla och ut mot E20. Sträckan är ett viktigt arbetspendlingsstråk och har pekats ut ha brister i trafiksäkerhet, framkomlighet och kapacitet. Åtgärdsförslag, baserade på fyrstegsprincipen och framtagna mål, har genererats under processen.

Åtgärdsvalsstudien hanterar väg 529 och väg 641 från Byrsta genom Kumla och ut mot E20. Sträckan är ett viktigt arbetspendlingsstråk och har pekats ut ha brister i trafiksäkerhet, framkomlighet och kapacitet. Åtgärdsförslag, baserade på fyrstegsprincipen och framtagna mål, har genererats under processen.

Nyköpingsregionen (Nyköpings och Oxelösunds kommun) med runt 68 000 invånare är inne i en mycket expansiv fas där befolkningstillväxten under de senaste åren infriat målen om en tillväxt på ca drygt 800 personer per år[1]. I planeringsperioden fram till år 2030 innebär det bostäder för ca 12 000 nya invånare i Nyköpingsregionen. Den fördjupade översiktsplanen för Nyköpings tätort och Skavsta visar den strategi som ska ge förutsättningar för att skapa en tät och attraktiv stad. Inriktningen för tillväxten är att låta staden främst växa inom sina nuvarande gränser. Nyköping påverkas dock av flera barriärer, som järnvägarna TGOJ- och Nyköpingsbanan men också Nyköpingsån, Östersjön, motorvägen E4, väg 53 samt odlingslandskapet. Till det kan läggas Ostlänken som planeras norr om stadens utbredning och som i mycket sammanfaller med flygkorridoren till Stockholm Skavsta flygplats. Dessa barriäreffekter bidrar till att mycket trafik kanaliseras till några få vägar och korsningar. Det skapar brister i tillgänglighet, kapacitet och trafiksäkerhet i områden där många bostäder planeras bl.a. i Nyköpings västra stadsdelar nära centrum och Arnölandet samt verksamhetsbebyggelse vid Stockholm Skavsta flygplats. Ambitionen och angreppssättet i studien har varit att försöka utgå från ett helhetstänk i en process med ett gemensamt lärande. Detta har resulterat att studien har mera karaktären av systemanalys än en strikt avgränsad åtgärdsvalsstudie med beskrivningar av enskilda åtgärders effekter och konsekvenser. Studien kommer att utgöra underlag för kommande planeringsprocesser och där fortsatt samverkan mellan parterna är ett nyckelord i det fortsatta arbetet.

Färjelinjen som går mellan Dalarö-Ornö i Haninge kommun utgör en viktig länk i aktuell del av Stockholms skärgård. Boende och verksamma i regionen är starkt beroende av en fungerande förbindelse. Denna åtgärdsvalsstudie har startats för att belysa den problematik som finns kopplad till driften av färjelinjen och hur de brister och behov som finns i utredningsområdets transportsystem kan hanteras. Studien har resulterat i förslag på åtgärder och lösningar som rekommenderas att hanteras vidare i nästkommande del av planeringsprocessen.

Syftet med en åtgärdsvalsstudie är att identifiera möjliga åtgärder som kan svara upp mot de brister och behov som identifierats. I denna åtgärdsvalsstudie har huvuddelen av arbetet med att generera åtgärder genomförts tillsammans med inbjudna intressenter i samband med workshopar i Nynäshamn. De åtgärdsförslag som identifierats vid workshoparna har sedan bearbetats av en arbetsgrupp med representanter från Trafikverket, Nynäshamns kommun och Stockholms Hamnar.

This report is part of a subproject called Dialogue meetings, exchanges of experiences and recommendations to create attractive and climate-smart transportation in cities, within the overarching project Sustainable Nordic Cities with Focus on Climate Smart Mobility, one of Sweden’s projects within the Nordic Council of Ministers.

Data quality (DQ) in maintenance has become an increasinglyimportant aspect to many firms as most of the maintenanceplanning and implementations are based on data analysis. PoorDQ has adverse effects at the operational, tactical, and strategiclevels of any organization. Respectively, poor DQ reducescustomer satisfaction, leading to poor decision making, and hasnegative impacts on strategy execution. To improve DQ as well asto evaluate the current status, DQ need to be measured followingthe fact that only what can be measured can be improved. Ameasure for DQ could be an important support for decisionmakers. In order to assess DQ, related attributes should bedefined. These attributes could be related to the data itself, to themetadata, or to the data representation schemes. After definingthese attributes, an assessment model should be used to evaluatethese attributes. The purpose of this paper is to propose a modelfor DQ assessment. Therefore, a study of DQ attributes and thepossible metrics that could be used to measure these attributes wasundertaken. The proposed model will be applied on datasetprovided by the Swedish Transport Administration (Trafikverket)for validation and to find an estimation measure of the DQ.

Purpose – The purpose of this paper is to explore the main ontologies related to eMaintenance solutions and to study their application area. The advantages of using these ontologies to improve and control data quality will be investigated.

Design/methodology/approach – A literature study has been done to explore the eMaintenance ontologies in the different areas. These ontologies are mainly related to content structure and communication interface. Then, ontologies will be linked to each step of the data production process in maintenance.

Findings – The findings suggest that eMaintenance ontologies can help to produce a high quality data in maintenance. The suggested maintenance data production process may help to control data quality. Using these ontologies in every step of the process may help to provide management tools to provide high quality data.

Research limitations/implications – Based on this study, it can be concluded that further research could broaden the investigation to identify more eMaintenance ontologies. Moreover, studying these ontologies in more technical details may help to increase the understandability and the use of these standards.

Practical implications – It has been concluded in this study that applying eMaintenance ontologies by companies needs additional cost and time. Also the lack or the ineffective use of eMaintenance tools in many enterprises is one of the limitations for using these ontologies.

Originality/value – Investigating eMaintenance ontologies and connecting them to maintenance data production is important to control and manage the data quality in maintenance.

Reliability, availability and maintainability analysis is one of the most important tools for measuring system performance. The performance of a traction power supply system (TPSS) can be measured using the data collected from frequency converters, as these converters constitute the main part of the TPSS. The quality of the collected data should be good enough to provide the correct and complete information necessary for assessment of frequency converter performance. Many methods can be used to assess the performance of converters such as neural networks, fuzzy logic and standards. The IEEE 762 Standard offers a methodology that can provide key performance indicators for power generation units. This standard has been chosen for its widespread acceptance and applicability. To be able to evaluate a converter’s performance, IEEE 762 indexes should be calculated using data such as the downtime, reserve shutdown hours and service hours. Therefore, the purpose of this study is to assess the performance of the Swedish TPSS frequency converters using IEEE 762, and to assess the quality of data by inspecting their compatibility with this standard. In this study, an application has been developed to generate the missing information and to calculate the indexes provided by the standard, in order to evaluate the power converters’ performance. A case with sample data is also discussed in this paper.

Increased environmental awareness in the industry combined with the globalized market economy makes increasing demands for sustainable and efficient resource utilization. In this context, maintenance plays a critical role by linking business objectives to the strategic and operational activities aimed at retaining the system’s availability performance, cost-efficiency and sustainability. Performing maintenance effectively and efficiently requires corresponding infrastructure for decision-support provided through eMaintenance solutions. A proper eMaintenance solution needs to provide services for data acquisition, data processing, data aggregation, data analysis, data visualization, context-sensing etc. To en Quality of Service (QoS) in eMaintenance solutions, the performance of both system-of-interest, enabling systems and related processes have to be measured and managed. However, the QoS has to be considered on all aggregation levels and encompass the aspects of Content Quality (CQ), Data Quality (DQ) and Information Quality (IQ). Hence, the purpose of this paper is to study and describe some aspects of DQ in eMaintenance related to process industry in northern Europe

Systematisk omvärldsbevakning av området integrerade mobilitetstjänster utifrån ett brett, kollektivtrafikrelaterat perspektiv. Målet är ökad förståelse för hur området utvecklas. Analysen ska särskilt beakta hur utvecklingen bidrar till eller motverkar transportpolitiska målsättningar, speciellt målsättningen att andelen som reser med kollektivtrafik, gång och cykel skall öka.

The need to more precisely represent the consequences of congestion mitigation policies in urban transport systems calls for replacement of the static equilibrium assignment by DTA in the integrated travel demand and traffic assignment models. Despite of the availability of DTA models and despite of the conceptual clarity of how such integration should take place, only few operational model systems have been developed for large-scale applications. We report on replacement of the static traffic assignment by two different DTAs in the four stage demand model for the Greater Stockholm region: the macroscopic analytic Visum DUE and microscopic simulation Transmodeler. First results show that even without systematic calibration the DTA is in reasonable agreement with observed traffic counts and travel times. The presented experiments did not reveal striking difference between using macroscopic and microscopic assignment package. However, given the clear trend to microscopic modeling and simulation on the travel demand side, the use of micro-simulation-based DTA package appears more natural from system integration perspective.