De förslag på utformningsråd och vägvisning för supercykelvägar som redovisas i denna rapport, har tagits fram med bakgrund av att det idag saknas ramverk, standarder och nationell samordning för utveckling av supercykelvägar i Sverige. Denna rapport är därför ett förslag på en ny nationell utformningsstandard för supercykelvägar, där fokus ligger på vägutformningen och vägvisningen. 

Rapporten är framtagen av Trafikverket. En dialog har även förts med representanter för regioner och kommuner som har fått möjlighet att lämna synpunkter på rapporten. 

Målgruppen för rapporten är främst regioner, kommuner och Trafikverket, som alla blir berörda vid etablering av supercykelvägar. 

Utformningsråden kan ses som ett komplement till gällande krav och råd i VGU. Inför ny utgåva av VGU 2024 kommer delar av utformningsråden i denna rapport att inarbetas som nya krav och råd i VGU. VGU är obligatoriskt för de statliga supercykelvägarna, men kan med fördel även tillämpas av de kommunala väghållarna. 

De principer för cykelvägvisning av supercykelvägar som redovisas i rapporten bör tillämpas av alla väghållare i Sverige, för att vi ska få en enhetlig vägvisning och utmärkning av supercykelvägar. Principerna ska ses som ett komplement till rapporten ”Vägledning för regional cykelvägvisning” (TRV 2015:032). 

I Vägars och gators utformning (VGU) beskrivs krav och råd för utformning av den färdiga väg- eller gatuanläggningens egenskaper. Kraven i VGU ska användas vid utformning inom Trafikverket och är rådgivande för kommuner. VGU ska uppdateras löpande utifrån ny kunskap inom väg- och gatuutformning. Antalet sidor i VGU har de senaste åren minskats genom att arbetsgångar och detaljrikedom i åskådliggörandet av kunskap har reducerats. Det behövs därför stöd för hur VGU ska tillämpas när väg- och gaturum ska formas, vilket är bakgrunden till att VGU-guiden har tagits fram där arbetsmetodik och bakgrundskunskap har inarbetats.

VGU-guiden består av två handböcker – dels denna handbok om utformningsprocessen och dels en med stödjande kunskap. Handboken för utformningsprocessen beskriver både den statliga och kommunala processen. Den kommunala guiden från 2015 har utgått och dess innehåll har inarbetats i den nu gällande VGU-guiden.

I projektet ”METKAP” kapacitetsmanual för kapacitet har identifierats ett antal kunskapsluckor för cykling som ex: - Väjningsbeteende, tidluckor i korsning, - Kapacitet på länk - Hastighet kopplat till flöde Målet för projektet är att ta fram grundvärden samt rekommendationer för ”METKAP” samt ”VGU” för ökad hållbar cykling. Främst med fokus kapacitet, tidsfördröjning och dimensionerande färdhastighet. Syfte är uppdaterade samband för ökad hållbar och tillgänglig cykling. Metoden som har använts är att kapacitet på länk mäts i ett antal snitt samt att befintliga mätpunkter har använts. Hastighetsmätningar har gjorts i ett antal punkter där också flöden har mätts. Initialt i projektet har en teoretisk modell ansatts baserad på metoder från ett antal olika länder. Modellen kalibrerades och validerades sedan mot de utförda fältmätningarna.

Många större korsningar innebär en otrygg och osäker trafikmiljö för vänstersvängande cyklister. Det saknas idag råd och rekommendationer för hur korsningar ska utformas för att 41058 trygga och säkra vänstersvängar för cykeltrafiken i VGU och utformningshandböcker. Syftet med det här projektet är att öka kunskapen om trygga och säkra lösningar för vänstersvängande cykeltrafik och att ta fram utformningsprinciper för väntytor för vänstersvängande cykeltrafik för att bidra till ökad framkomlighet och trygghet för cyklister. En inledande litteraturstudie gick igenom rekommendationer och utformningsprinciper i tillgängliga handböcker nationellt och internationellt. De rekommendationer som fanns beskriver bland annat placering, vägmarkering, skyltning och signalering. Baserat på resultaten av litteraturstudien och referensgruppens kunskap och erfarenheter utarbetades förslag på utformning av väntyta för vänstersvängande cykeltrafik. Den framtagna utformningen installerades i korsningen Sveavägen/Kungsgatan i Stockholm. I två av riktningarna i korsningen möjliggör väntytorna vänstersväng för cyklister där vänstersväng för övrig trafik är förbjuden. Resultaten av efterföljande fältstudie visar att cirka 27% av de vänstersvängande cyklisterna i korsningen använder någon av väntytorna. Av de som använder väntytorna anger 59% att det är bättre framkomlighet för cykeltrafiken, 16% ingen skillnad och 4% att det är sämre framkomlighet jämfört med innan. Av de som använt väntytorna anger 69% att de känner sig mer trygga efter förändringen och 21% anger att det inte är någon skillnad i trygghet. Av samtliga intervjuade anger 22% att det inte alls är tydligt hur väntytan ska användas, vilket tyder på att utformningen kan utvecklas ytterligare. Utifrån de genomförda fältstudierna kan ett antal möjliga förbättringar av utformningen identifieras, bland annat vad gäller väntytornas placering och ledning av cykeltrafiken in i ytorna. Utifrån litteraturstudien och fältstudierna har projektet tagit fram generella rekommendationer/utformningsprinciper för väntytor för vänstersvängande cykeltrafik bland annat vad gäller placering, vägmarkering, skyltning och signalering. Sammanfattat tyder resultatet på att väntytor för vänstersvängande cykeltrafik har potential att bidra till ökad framkomlighet och trygghet för cykeltrafiken.

Detta projekt är finansierat av Trafikverket forsknings- och utvecklingsprogram. Resultat samt rekommendationer är projektets och behöver ej överensstämma med Trafikverkets. Målet med detta projekt var att ta fram grundvärden samt rekommendationer för sikt, lutning, stigning och energi för att åstadkomma bättre utformning för cykelinfrastruktur för projektering på ”VGU”-nivå (Vägar och gators utformning). Syftet är att ge rekommendationer för ökad hållbar och tillgänglig cykling. Projektet är uppdelat i 2 delar och frågeställningar: • Sikt, vilken sikt (stopp, färd m.m.) bör man utforma efter? • Energi, hur mycket påverkar lutning, stigning etc energi för cyklister? Dessa 2 frågeställningar är hanterade separat och beskrives i PM Cykel Energi samt PM Cykel Sikt som är bifogade denna ”kappa”. Projektresultat redovisades vid 2 seminarium, OH från dessa är bifogade, Workshop CykelEnergi 2016-09-14 samt Workshop CykelSikt 2015-01-23. Projektet har lett fram till förslag på utformning som blivit implementerade i TRVK (Publikation 2015:086) samt TRVR (Publikation 2015:087).

1 september 2014 ändrades Trafiklagstiftningen i Sverige. Förändringen innebar bland annat att cykelöverfart infördes med regler för väjningsplikt mot cyklande som är ute på eller just ska färdas ut på cykelöverfarten, nytt vägmärke samt krav på lokal trafikföreskrift. Dessutom ställdes krav på att trafikmiljön ska utformas så att inte fordon framförs med hastighet högre än 30 km/tim. För cykelpassage gäller att cyklist har väjningsplikt och att cykelpassagen kan utformas med eller utan vägmarkering. Trafikverket initierade och finansierade detta projekt – Säkra Tillgängliga Cykelöverfarter – med målet att ta fram råd och krav enligt TRVR samt TRVK (VGU) för utformning av cykelöverfarter samt cykelpassager.

I Vägar och Gators Utformning (VGU) från 2015 beskrivs krav och råd för utformning av den färdiga väg- eller gatuanläggningens egenskaper. Behov finns att ge stöd för hur VGU ska tillämpas då väg- och gaturum ska formas. De trafiktekniska kraven ska fogas samman till en lösning där målen formuleras för vägrummets samlade funktion och en medveten avvägning görs mellan olika kvaliteter. Därför har två VGU-guider tagits fram. En sammanhållen statlig och kommunal VGU-guide, och en fördjupad kommunal VGU-guide för tätortsgator. Den sammanhållna VGU-guiden är uppdelad i två delar – en om utform ningsprocessen och en med stödjande kunskap. Denna del handlar om utformningsprocessen.

Publikationen är ersatt av Utformningsprocess: VGU-guiden (publikation 2021:107), se länk till höger.

De som arbetar med ett vägprojekt måste förstå varandra, de olika begreppen och de gemensamma målen. Av tradition beskrivs utformning i tekniska termer och parametrar. Men vi behöver också tydligare förstå de form- och rumsliga konsekvenser och upplevelsevärden som vägen ger. I ett vägprojekts olika skeden ingår personer med olika kompetenser och erfarenheter. Det är därför viktigt att hitta ett gemensamt språk i processen. Bilden är oslagbar för att identifiera vad som avses eller inte avses. Bilden är ett instrument som kan användas både i de tidiga planeringsskedena och i utförandeskedena. Vägbilder ska betraktas som ett hjälpdokument och ett gemensamt DISKUSSIONSUNDERLAG för mål, värdering och val. Vägbilder värderar inte bra eller dåligt utan visar på exempel och konsekvenser av olika val. Poängen är att med hjälp av bilder underlätta diskussion och samsyn såväl internt som externt och att arbetssättet är stimulerande och effektivt. Vägbilder består av bildpar som visar ett antal typexempel och vanliga situationer. Bildparen är baserade på verkliga miljöer där en eller flera bilder justerats i bildprogram för att visa på skillnader och möjligheter. Varje bildpar belyser en specifik del, t ex vägområde, och gör inte anspråk på att vara optimala i alla delar. För mer kunskap inom vägutformning och vägarkitektur: Vägen - En bok om vägarkitektur, Benny Birgersson. Vägverkets publikation 2006:28 VGU-Vägar och gators utformning, publikationsnummer 2015:086, 2015:087, 2015:088, 2015:089, 2015:090

Sveriges kommuner och regioner tar tillsammans med Trafikverket fram regler för vägars och gators utformning. Reglerna är obligatoriska att användas vid arbeten på statliga vägar. För kommunerna är VGU frivilliga och rådgivande publikationer.

Sveriges kommuner och regioner tar tillsammans med Trafikverket fram regler för vägars och gators utformning. Reglerna är obligatoriska att användas vid arbeten på statliga vägar. För kommunerna är VGU frivilliga och rådgivande publikationer.

Energieffektivisering är ett av Trafikverkets prioriterade områden. "Utsläppen av koldioxid och användningen av energi i transportsektorn ska minska" och är ett av Trafikverkets strategiska mål (Trafikverket 2015). En betydande del av koldioxid och användningen av energi i väg-transportsektorn påverkas av vägutformning. Det finns en stor potential att minska den totala energiförbrukningen för anläggande, drift, underhåll samt trafikering (fordons energiförbrukning) av väg. Eftersom trafikering står för den största delen av energiförbrukningen under vägens livslängd medför detta att linjeföring (geometrin) är en viktig parameter för optimering av den totala energiförbrukningen.

Detta projekt, Säker Energieffektiv fraMkomlighet med optimerade LinjeföringAr (SEMLA), har som mål att ta fram en modell för energioptimerad linjeföring där vägteknik beaktas på VGU-nivå. Grunderna för beräkning av linjeföringselement i VGU (Trafikverket 2012) har genomgått små förändringar sedan 70-talet och med den här föreslagna modellen kan en bättre energioptimering fås. 

Projekt har genomfört en sammanvägning (optimering) av energiförbrukning, framkomlighet och trafiksäkerhet med avseende på linjeföring. Projektet har utmynnat i rekommendationer på utformnings- och effektsambandsnivå (VGU och Effektsamband) med avseende på optimal linjeföring med ingångsparmetrar såsom vägtyp, linjeföring, hastighet, flöde, vägteknik (geologi och energiförbrukning under byggtid). 

Arbetet bygger på känd kunskap och samband när det gäller energi vid trafikering och byggnation, främst har denna kunskap och samband hämtats från VETO (trafikering) och LICCER (byggnation). Linjeföring har utgått från kända samband, delvis dokumenterade i VGU samt Effektkatalogen. Övriga samband, scenarier, avgränsningar samt modeller för beräkning av geometrin är dokumenterade i denna rapport.  

Det är flera parametrar som påverkar energin, men framförallt flöde samt kalkylperiod har en avgörande betydelse för när optimering är relevant. Storleken på energioptimeringen är inte bestämd i absoluta tal (i exempelvis kW) då denna beror på objektets omfattning. Därför bör resultat ses som en ”rekommendation” när optimering av linjeföring har en potential utifrån vägtyp, flöde samt kalkylperiod. För att göra en uppskattning av effekten av minskad maxlutning på schakt och fyll har beräkningar gjorts för att gradvis minska lutningen från 5 % till 0 %. Energiåtgången har beräknats för respektive lutning och skillnaden mellan ”byggenergi” samt ”trafikeringsenergi” i avgör om det är ”lönsamt” att minska lutningen. Figur nedan ska läsas som att vid 1 är det lönsamt att gå från en lutning till en annan. Exempelvis från 2 % lutning till 1 % lutning blir det ”olönsamt” ur ett energiperspektiv för flöden under 12 000 ÅDT. Resultat presenteras utförligt i kapitel 4 ”Resultat av beräkning av energi” uppdelat på respektive vägtyp.  

Det finns nya produkter av typen varningssystem som syftar till att öka säkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter. De har ofta tagits fram med särskilt fokus på barn. Produktutvecklarna har utvärderat sina produkter med positiva resultat och intresset hos Trafikverket och kommuner är stort för flera av dessa produkter. En typ av system är utmärkning vid hållplatser där blinkande ljus aktiveras när det finns oskyddade trafikanter i närheten, ett så kallat ITS-baserat varningssystem. Det finns idag ett antal platser i landet där sådana anläggningar är i bruk som ”försök” och det har skett utvärderingar av valda system vid hållplats som visat att systemen sannolikt är effektiva när det gäller att reducera hastigheten hos förbipasserande. Det finns dock en avsaknad av ett samlat utvärderingsupplägg. Avsaknaden av systematisk utvärdering har bidragit till bristen på formella beslut för att integrera denna typ av produkt i Vägar och Gators Utformning, VGU eller i Trafiklagstiftningen. I Trafikverkets region Stockholm har man utifrån resenärernas behov och i samarbete med kommunerna kring glesbygdsproblematik, särskilt intresse i att dessa produkter blir möjliga att använda. En förutsättning för detta är en systematisk utvärdering med avseende på om ett specifikt system fyller den funktion som det var avsett att fylla.

Sveriges kommuner och regioner tar tillsammans med Trafikverket fram regler för vägars och gators utformning. Reglerna är obligatoriska att användas vid arbeten på statliga vägar. För kommunerna är VGU frivilliga och rådgivande publikationer.

Sveriges kommuner och regioner tar tillsammans med Trafikverket fram regler för vägars och gators utformning. Reglerna är obligatoriska att användas vid arbeten på statliga vägar. För kommunerna är VGU frivilliga och rådgivande publikationer.

Sveriges kommuner och regioner tar tillsammans med Trafikverket fram regler för vägars och gators utformning. Reglerna är obligatoriska att användas vid arbeten på statliga vägar. För kommunerna är VGU frivilliga och rådgivande publikationer.