Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1419
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Moback, Daniel
    et al.
    CLOSER.
    Fridner, David
    CLOSER.
    Färdplan mot ett effektivt intermodalt transportsystem: Förstudie2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Transportsektorn i Sverige står inför stora utmaningar. För att nå de nationella klimatmålen och samtidigt möta det ökade behovet av godstransporter behöver transportsektorn ställa om. Intermodala transporter har potential att vara en del av lösningen. 

    I Trafikverkets rapport Uppdrag att intensifiera arbetet med att främja intermodala järnvägstransporter står att läsa att ”Det intermodala systemet behöver utvecklas och kommande forskningsutlysningar behöver anpassas till en gemensam framtida färdplan för forskning, teknikutveckling och demonstration”. Med en färdplan avses här ett strategiskt dokument som definierar mål och önskat resultat och som inkluderar de viktigaste stegen för att nå dit. Med gemensam menas i det här fallet att en sådan färdplan bör tas fram av och omfatta aktörer verksamma inom eller med koppling till intermodala transporter.

    Det här projektet, som har finansierats av Trafikverket, syftar till att utreda vad som krävs för att en framtida branschgemensam färdplan för intermodala godstransporter ska bli effektiv och användbar för transportbranschens aktörer. Vidare att hitta avgränsningar och förhållningssätt till pågående färdplaner och utvecklingsområden inom trafikslagsspecifika satsningar. Målet har varit att skapa en bild över vad en färdplan bör innehålla, hur processen med att färdigställa en sådan ser ut samt hur framtida arbete bör struktureras för att säkerställa färdplanens fortsatta livskraft och utveckling. 

    För att en färdplan ska vara framgångsrik krävs branschens stöd och deltagande. Fokus i studien har därför varit att föra en dialog med en bredd av aktörer aktiva inom intermodala transporter. Här har ett antal nyckelaktörer intervjuats avseende deras syn på en eventuell färdplan samt kring deras syn på behovsbilden i form av utmaningar och potentiella åtgärder inom intermodala transporter. Studiens genomförande har även inkluderat litteraturstudier samt en omvärldsanalys.

    Intervjustudien gav en aningen spretig bild avseende aktörernas syn på en eventuell färdplan. En del av aktörerna uttryckte att de inte tror att arbetet med en färdplan kommer att leda till en positiv utveckling. Andra var mer positiva, men gällande dessa råder en del osäkerheter avseende i vilken utsträckning de kan väntas ha kapacitet, engagemang och uthållighet i arbetet med en sådan. Ytterligare en komplexitet ligger i att vissa aktörer uttryckte att en eventuell färdplan måste vara bred och icke-specifik avseende exempelvis varuslag, aktörer och geografi medan andra påtalade det direkt motsatta.

    Resultatet av den här studien pekar på tre huvudsakliga alternativa inriktningar för fortsatt arbete:

    • Generell färdplan. En heltäckande färdplan utan avgränsningar avseende branscher, aktörer eller geografi. Fördelen med en sådan är att alla frågor täcks in men samtidigt finns det många utmaningar, exempelvis avseende rådighet. Det är dessutom inte säkert att det är en process som lämpar sig för en så pass komplex bransch. 

    • Specificerad färdplan. En färdplan inriktad mot ett antal föreslagna fokusområden. Fördelarna med detta är att det kan resultera i en färdplan som känns genomförbar och att tidigare fallgropar kan undvikas. Samtidigt finns det en risk att branschaktörer kan tolka detta som att de stora frågorna undviks.

    • Välja ett annat spår. Att avstå från att ta fram en färdplan innebär inte att inget görs. Den här förstudien och rapporten kan utgöra en grund för fortsatta diskussioner och en fördjupad dialog med branschorganisationer och andra nyckelaktörer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Färdplan mot ett effektivt intermodalt transportsystem
  • 2.
    Haag, Linnea
    et al.
    Linköpings universitet.
    Abrahamsson, Mats
    Linköpings universitet.
    Aldin, Niklas
    Trafikverket.
    Trafikverkets logistik och utveckling mot godstransporter med nollutsläpp: en förstudie2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en leverans i projektet ”Trafikverkets logistik och utveckling mot godstransporter med nollutsläpp – en förstudie” inom ramen för forskningssatsningen ”Den offentliga affären som nyckel och drivkraft för en hållbar samhällsutveckling”. Syftet med förstudien är att beskriva Trafikverkets olika typer av logistiksystem och förklara vilken rådighet man har för att bidra till godstransporter med nollutsläpp. Projektet har tagit fram underlag för hur en offentlig beställare som Trafikverket bättre kan påverka olika nivåer i försörjningskedjan genom den offentliga affären. Förstudien pågick under 2023 och 2024. Resultat innefattar åtgärder på kort och lång sikt som kan tillämpas för att mer aktivt bidra till godstransporter med nollutsläpp och ska ses utifrån Trafikverkets uppdrag som offentlig beställare. Slutsatsen från förstudien är att för att stödja omställningen mot godstransporter med nollutsläpp krävs att många aktörers roller förändras, samt att systemförändringen kräver samverkan mellan många aktörer där någon behöver peka ut vägen framåt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Trafikverkets logistik och utveckling mot godstransporter med nollutsläpp
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 3. Houltz, Anders
    et al.
    Peix Geldart, Benito
    Hagström, Charlotta
    Herpai, Robert
    Transporthistoriska underlag till nytta för infrastruktur och forskning: en förstudie2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Transporthistoriska underlag till nytta för infrastruktur och forskning – en förstudie är ett tvåårigt samarbetsprojekt mellan Centrum för Näringslivshistoria och Statens maritima och transporthistoriska museer, finansierat av Trafikverkets FoI-medel.  

    Förstudien syftar till att undersöka de väg-, civilflygs- och järnvägshistoriska samlingarnas potential som källa till historisk och annan forskning och som resurs i Trafikverkets planering och verksamhet. Målsättningen är att skapa ett kunskapsunderlag om de källmaterial som förvaltas av Trafikverket, SMTM, Riks-arkivet och andra arkiv. Denna ska kunna ligga till grund för en strategi för samlingarnas nyttiggörande för Trafikverket och forskningen, med särskilt avseende på digitala tekniker och sökmöjligheter. Målsättningen är även att förbättra sökbarhet och underlätta materialens användning genom digital teknik.

    En vidare målsättning är att främja långsiktigt hållbar samhällsutveckling genom att bidra till Trafikverkets kulturmiljö- och arkitekturstrategier samt till miljömålen, inte minst målet God bebyggd miljö.

    Projektet har genomfört följande fem delmoment: Samlingsöversikt över relevanta samlingar i landet, Ordning och förteckning av utvalt material, Digitiseringspilot omfattande ett urval av material, Forskningsöversikt över transporthistorisk forskning samt Intervjuer med berörda experter, konsulter och forskare. Förstudien presenterar en översikt över samlingar och utförd forskning. Den visar på de historiska underlagens potential som resurs men också att källorna behöver ordnas, systematiseras, integreras och digitiseras för att denna potential ska kunna infrias.

     Förstudien lyfter fram följande centrala områden för framtida verksamhet:

    - Att utveckla former och teknik för en digital transporthistorisk portal som ingång till historiska underlag.

    - Att fortsätta metodutvecklingen inom digitisering och utveckla digitala hjälpmedel för lagring och sökning av historiska underlag i dagligt arbete på Trafikverket och inom de förvaltande minnesinstitutionerna.

    - Att stimulera ny transporthistorisk forskning och forskarnätverk samt att mot bakgrund av de genomförda forskningsöversikterna fördjupa bilden av forskningsläget.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Transporthistoriska underlag till nytta för infrastruktur och forskning
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 4.
    Malmström, Therese
    Trafikverket.
    Uppföljning av Aktionsplan för säker vägtrafik 2022–2025: 2023 års uppföljning av aktörers åtgärder2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under ledning av Trafikverket har 33 myndigheter och aktörer tagit fram Aktionsplan för säker vägtrafik 2022-2025. I aktionsplanen beskrivs de 250 åtgärder som medverkande aktörer avser att genomföra under perioden för att bidra till en säker vägtrafik. Trafikverket följer årligen upp framdriften av aktionsplanens åtgärder, där respektive myndighet och aktör ansvarar för sina egna åtgärders genomförande. I denna rapport redovisas aktörernas beskrivning av vad som gjorts under 2023 kopplat till var och en av de 250 åtgärderna samt status för respektive åtgärd. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Uppföljning av Aktionsplan för säker vägtrafik 2022–2025
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Hallberg, Magnus
    et al.
    Trafikverket.
    Renman, Gunno
    KTH, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik.
    Berndtsson, Liselott
    Trafikverket.
    Dagvattenfiltrering – Delrapport 1: Funktion av skyddssand2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här delrapporten utgör en (1) av sex (6) rapporter för att beskriva funktion och driftförutsättningar vid filtrering. De sex delrapporterna är följande:

    Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 1 (Fredhäll kolonn 1)

    Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 2 (Fredhäll kolonn 4)

    Dagvattenfiltrering: Funktion och tvätt av skyddssand – Delrapport 3 (Gröndal kolonn 4) 

    Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 4 (Filtralite P) 

    Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 5 (Rainclean)

    Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 6 (Bergkross) 

    En sammanfattande rapport med publikationsnummer 2023:087 finns: Dagvattenfiltrering: Slutsatser Funktion skyddssand och drifttid av filter

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Delrapport 1
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 6.
    Hallberg, Magnus
    et al.
    Trafikverket.
    Renman, Gunno
    KTH, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik.
    Berndtsson, Liselott
    Trafikverket.
    Dagvattenfiltrering – Delrapport 2 Funktion av skyddssand2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här delrapporten utgör en (1) av sex (6) rapporter för att beskriva funktion och driftförutsättningar vid filtrering. De sex delrapporterna är följande.

    Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 1 (Fredhäll kolonn 1)

    Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 2 (Fredhäll kolonn 4)

    Dagvattenfiltrering: Funktion och tvätt av skyddssand – Delrapport 3 (Gröndal kolonn 4) 

    Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 4 (Filtralite P) 

    Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 5 (Rainclean)

    Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 6 (Bergkross) 

    En sammanfattande rapport med publikationsnummer 2023:087 finns: Dagvattenfiltrering: Slutsatser Funktion skyddssand och drifttid av filter. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Delrapport 2
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 7.
    Hallberg, Magnus
    et al.
    Trafikverket.
    Renman, Gunno
    KTH, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik.
    Berndtsson, Liselott
    Trafikverket.
    Dagvattenfiltrering – Delrapport 3 Funktion av skyddssand2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här delrapporten utgör en (1) av sex (6) rapporter för att beskriva funktion och driftförutsättningar vid filtrering. De sex delrapporterna är följande.

    Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 1 (Fredhäll kolonn 1)

    Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 2 (Fredhäll kolonn 4)

    Dagvattenfiltrering: Funktion och tvätt av skyddssand – Delrapport 3 (Gröndal kolonn 4) 

    Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 4 (Filtralite P) 

    Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 5 (Rainclean)

    Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 6 (Bergkross) 

    En sammanfattande rapport med publikationsnummer 2023:087 finns: Dagvattenfiltrering: Slutsatser Funktion skyddssand och drifttid av filter

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Delrapport 3
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 8.
    Hallberg, Magnus
    et al.
    Trafikverket.
    Renman, Gunno
    KTH, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik.
    Berndtsson, Liselott
    Trafkverket.
    Dagvattenfiltrering – Delrapport 4 Nyckeltal för drift2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här delrapporten utgör en (1) av sex (6) rapporter för att beskriva funktion och driftförutsättningar vid filtrering. De sex delrapporterna är följande.

    Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 1 (Fredhäll kolonn 1)

    Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 2 (Fredhäll kolonn 4)

    Dagvattenfiltrering: Funktion och tvätt av skyddssand – Delrapport 3 (Gröndal kolonn 4) 

    Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 4 (Filtralite P) 

    Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 5 (Rainclean)

    Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 6 (Bergkross) 

    En sammanfattande rapport med publikationsnummer 2023:087 finns: Dagvattenfiltrering: Slutsatser Funktion skyddssand och drifttid av filter

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Delrapport 4
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 9.
    Hallberg, Magnus
    et al.
    Trafikverket.
    Renman, Gunno
    KTH, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik.
    Berndtsson, Liselott
    Trafkverket.
    Dagvattenfiltrering – Delrapport 5 Nyckeltal för drift2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här delrapporten utgör en (1) av sex (6) rapporter för att beskriva funktion och driftförutsättningar vid filtrering. De sex delrapporterna är följande.

    Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 1 (Fredhäll kolonn 1)

    Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 2 (Fredhäll kolonn 4)

    Dagvattenfiltrering: Funktion och tvätt av skyddssand – Delrapport 3 (Gröndal kolonn 4) 

    Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 4 (Filtralite P) 

    Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 5 (Rainclean)

    Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 6 (Bergkross) 

    En sammanfattande rapport med publikationsnummer 2023:087 finns: Dagvattenfiltrering: Slutsatser Funktion skyddssand och drifttid av filter

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 10.
    Hallberg, Magnus
    et al.
    Trafikverket.
    Renman, Gunno
    KTH, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik.
    Berndtsson, Liselott
    Trafkverket.
    Dagvattenfiltrering – Delrapport 6 Nyckeltal för drift2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här delrapporten utgör en (1) av sex (6) rapporter för att beskriva funktion och driftförutsättningar vid filtrering. De sex delrapporterna är följande:

    Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 1 (Fredhäll kolonn 1)

    Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 2 (Fredhäll kolonn 4)

    Dagvattenfiltrering: Funktion och tvätt av skyddssand – Delrapport 3 (Gröndal kolonn 4) 

    Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 4 (Filtralite P) 

    Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 5 (Rainclean)

    Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 6 (Bergkross) 

    En sammanfattande rapport med publikationsnummer 2023:087 finns: Dagvattenfiltrering: Slutsatser Funktion skyddssand och drifttid av filter

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Delrapport 6
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 11.
    Hallberg, Magnus
    et al.
    Trafikverket.
    Renman, Gunno
    KTH, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik.
    Berndtsson, Liselott
    Dagvattenfiltrering – Slutsatser Funktion skyddssand och drifttid av filter2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Slutsatserna för skyddssandsfunktion vid dagvattenfiltrering utgår från följande delrapporter:

    Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 1 (Fredhäll kolonn 1)

    Dagvattenfiltrering: Funktion av skyddssand – Delrapport 2 (Fredhäll kolonn 4)

    Dagvattenfiltrering: Funktion och tvätt av skyddssand – Delrapport 3 (Gröndal kolonn 4) 

    Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 4 (Filtralite P) 

    Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 5 (Rainclean)

    Dagvattenfiltrering: Nyckeltal för drift – Delrapport 6 (Bergkross)

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Dagvattenfiltrering Slutsatser
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 12.
    Lidén, Tomas
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Joborn, Martin
    RISE Research Institutes of Sweden.
    Gestrelius, Sara
    RISE Research Institutes of Sweden.
    Rubio, Javier Monje
    Indra.
    Gonzáles, Enrique Gómez
    Indra.
    Häll, Carl Henrik
    Linköpings universitet.
    Peterson, Anders
    Linköpings universitet.
    Schmidt, Christiane
    Linköpings universitet.
    Minbashi, Niloofar
    KTH.
    Sipälä, Hans
    KTH.
    Wahlborg, Magnus
    Trafikverket.
    Demonstration of enhanced and integrated line- and yard planning and possibilities for implementation2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This document constitutes Deliverable D2.3 of the project FR8RAIL III Work Package (WP) 2 “Real-Time Network Management” within the framework of the Technology Demonstrator - TD5.2 “Digital Transport Management” of IP5 “Technologies for Sustainable & Attractive European Rail Freight” in Shift2Rail. The report documents the conducted work and results from task T2.3 and is the final deliverable from WP2. 

    Three methods and tools have been developed, analysed, and demonstrated on real-world operational data. These tools address three different but equally important aspects for improving the efficiency of real-time network management of railways and contribute to closing the gap between planning and operations by enabling the traffic management to have a more proactive way of working . The focus of the work is on the coordination of freight operations at lines and marshalling yards, namely: • Coordination of all operational activities taking place at arrival/departure yards. • Replanning of timetables for line traffic. • Prediction of system effects and the combined operations of yards and lines. 

    Firstly, an integrated demonstration platform for planning operational activities at a marshalling yard is studied. The developed Yard Coordination System (YCS) itself is described as well as how it has been applied and demonstrated in a workshop with experienced participants from the three principally involved stakeholders. The demonstration has shown that a tool like YCS can improve transparency and enable cooperative and pro-active planning. The practitioners reckoned that the tool could prevent and alleviate departure delays, and they expressed a strong wish for continued development of such support. An extensive list of experiences, development suggestions, potentials and risks are reported. 

    Secondly, a timetable modification module (TIMO) for short-term replanning of line traffic is evaluated. The method uses a heuristic approach that aims at achieving a high bottleneck robustness, which together with algorithm runtime and several other criteria (train path deviation, change in departure time etc) are used in the evaluation. The effect of several parameters in TIMO are studied, such as iteration settings, size of allowed time windows and share of other train paths that may be adjusted—both for peak and off-peak traffic. Furthermore, how TIMO can be used in an iterative procedure to solve the replanning problem on the line in case of ad-hoc maintenance at the departure marshalling yard is demonstrated. The results show that TIMO’s performance depends greatly on various parameter settings, which delimits the (current) use cases for TIMO. 

    Thirdly, a proof-of-concept model framework for increasing the predictability of yard departures and arrivals is evaluated. The model framework incorporates a machine learning-based yard departure deviation prediction model (YPM) into a macroscopic network simulation model (Proton).  Both the infrastructure manager and the yard operator can benefit from this model framework; the former by getting a more realistic picture of the train that runs along the line, the latter by improved yard arrival estimations.  Finally, the possibilities for real-time usage of these methods and tools are discussed along with their respective impact on the three system level performance indicators load factor, punctuality and average (transportation) speed. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Andrén, Anna
    Trafikverket.
    Isproblematik ur ett underhållsperspektiv: FUD 51272023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Is orsakar under vinterhalvåret problem i vissa av Trafikverkets tunnlar och för att förhindra trafikstörningar kräver många av tunnlarna omfattande underhållsinsatser på grund av isbildning och frostskador. Säkerheten påverkas av att is, berg och sprutbetong i tak och väggar kan lossna och falla ner, installationer kan brytas sönder på grund av islast och vägbanor och spår kan bli isbelagda till följd av takdropp. Borttagning av isen är ett både kostsamt och riskfyllt arbete. Om inläckaget kan reduceras och/eller vattnet förhindras från att frysa, medför detta kostnadsbesparingar, färre trafikstörningar och bibehållen säkerhet.

    Huvudmålet för FOI-projektet är att tydliggöra problembilden gällande isproblem i tunnlar och bergskärningar. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Isproblematik ur ett underhållsperspektiv
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 14.
    Ehk, Jan-Olof
    et al.
    IBG.
    Åberg, Mats
    Swedavia.
    Placering av Vertiports – Persontrafik och Gods: Integrering av drönare och eVTOL för persontransporter  och gods vid flygplatser, i städer och på landsbygd2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Flygplatserna är viktiga multimodala nav där olika transportslag möts. I en nära framtid kommer eVTOL vara en del av transportsystemet, utvecklingen går snabbt och redan idag finns flygande prototyper. Detta kommer komplettera möjligheten till smidig, hållbar och effektiv mobilitet till och från flygplatser från andra vertiports runt om i Sverige, vid resecenter och mobilitetshus. För att möjliggöra detta behöver vertiports skapas där eVTOL-resenärer på ett smidigt och effektivt sätt kan byta till andra transportslag vilket skapar nya möjligheter att stärka den regionala tillgängligheten.Att hitta platser för vertiports är inte enkelt, framförallt inte i stadsmiljö. Viktigt är dock att platsen naturligt blir en sömlös del av hela resekedjan för passageraren och/eller godset och bidrar till att förstärka mobilitet inom Sverige. Leveransen kartlägger olika aspekter och omfattar rekommendationer för placeringen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Placering av Vertiports – Persontrafik och Gods
  • 15.
    Malmström, Therese
    Trafikverket.
    Uppföljning av Aktionsplan för säker vägtrafik 2022–2025: 2022 års uppföljning av aktörers åtgärder2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under ledning av Trafikverket har 33 myndigheter och aktörer angett  250 åtgärder som de själva avser att genomföra under en fyraårsperiod för  att bidra till en säker vägtrafik inom sex prioriterade insatsområden; rätt  hastighet, nykter trafik, säker cykling, säker gångtrafik med fokus på fall­olyckor, suicidprevention och ledarskap för säker vägtrafik. De prioriterade insatsområdena och vad som behöver göras beskrivs närmare i  Aktionsplan för säker vägtrafik 2022–2025. (Publikation 2022:051.)

    Varje myndighet och aktör ansvarar för sina egna åtgärder och de följs upp  på årsbasis genom skriftliga redovisningar från varje aktör. I denna rapport redovisas aktörernas beskrivning av vad som gjorts under 2022 kopplat till  var och en till var och en av de 250 åtgärderna samt status för respektive åtgärd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Uppföljning av Aktionsplan för säker vägtrafik 2022–2025
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 16.
    Jerksjö, Martin
    et al.
    IVL.
    Hult, Cecilia
    IVL.
    Wisell, Tomas
    IVL.
    Berdica, Katja
    WSP.
    Ericsson, Eva
    WSP.
    Persson, Anna
    WSP.
    HBEFA FoI: Development work 2019-2021 for improving Swedish HBEFA2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The European emission model HBEFA (Handbook of Emission Factors – www.hbefa.net) is the main model used to calculate air emissions, fuel consumption and energy use connected to Swedish road traffic on the national, regional, and local level. HBEFA was developed in the mid 1990:s and is managed jointly by Germany, Austria, Switzerland, Sweden, France and Norway, with some support from the EU Joint Research Centre through their coordination of the European collaboration ERMES (www.ermes-group.eu). In Sweden, HBEFA is managed by the Swedish Transport Administration. 

    The data needed for reliable calculations of the emissions and fuel consumption of the Swedish road vehicle fleet is in part provided by the general EU data compiled in the model (e.g. emission and fuel consumption factors for different vehicle types and traffic situations) and in part based on annual statistics, e.g., on vehicle stock and vehicle mileage travelled (VKT) provided by various Swedish authorities. However, some important calculation parameters are not updated on a yearly basis. This means that the adaptation of HBEFA to Swedish conditions would gradually deteriorate, resulting in declining quality over time in the Swedish emissions and fuel consumption statistics, as well as in corresponding forecasts and scenarios. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    HBEFA FoI
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 17.
    Sellin, Carolina
    Chalmers University of Technology.
    A2017-10 Final report: Effects of climate change om slopes in sensitive clay2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The stability of slopes is a well-known subject introduced for more than a century ago, with pioneering work by e.g. Petterson (1916) and Hultin (1916). This led to development of well established calculation methods and the current national guidelines, in which the effect of climate is most often included as a variation of the (ground) water level. However, climate research show that the Nordic countries will suffer from increased average temperature, more precipitation and higher likelihood of intense precipitation. This is changing the environmental loads on slopes, in addition to secondary effects such as drought, fire and extreme cycles of drying-wetting and freeze-thaw. These new climate loads, combined with the uncertainties of both climate impact and soil properties, may lead to unnecessary, costly mitigation measures or undetected risks for infrastructure and constructions. The report compares four available methods for stability analyses, and discusses a new methodology for evaluating the stability of slopes, as an initial step for evaluating the effect of different climate scenarios on slopes stability. The report also presents climate scenarios which are likely to occur in relation to Swedish slopes and summarises international research on how these climate scenarios could affect the stability or the strength of the soil in the slope.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    A2017-10 Final report: Effects of climate change om slopes in sensitive clay
  • 18. Rydell, Sofia
    Advanced Autoplanner Final report2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of the Advanced Autoplanner projects has been to investigate if Artificial Intelligence (AI) can assist in the provision of Air Traffic Control. There is an expectation that AI can contribute to increasing the efficiency in ways of working within Air Traffic Control, increase capacity and aid in handling future personnel retirement waves, with at least maintained safety and quality of service. The project has developed a model that, with the help of AI, autonomously provides Air Traffic Control instructions for one En-route sector in the Swedish airspace. The project has been performed using the Design Thinking Methodology and as a collaboration between LFV and IBM.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Advanced Autoplanner Final report
  • 19. Hägg, Mikael
    Analys av förutsättningar och nyttor med ett nytt navigationsstöd från land2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar resultaten från projektet ”Analys av förutsättningar och nyttor med ett nytt navigationsstöd från land” finansierat av Trafikverket och Västra Götalands Regionen. Syftet med projektet var att definiera, demonstrera och genomföra en första utvärdering av ett koncept för Navigationsstöd från land med en lots som stöd till fartygs navigering i svenska farvatten. Projektet utgör ett första steg i arbetet med att utveckla tjänster för navigationsstöd. Att öka sjöfartens andel av transporterna och konkurrenskraft i jämförelse med andra trafikslag är i linje med både Sveriges maritima strategi såväl som Sveriges nationella godstransportstrategi. Projektet är ett viktigt steg i utvecklingen av nya innovativa navigationsrelaterade tjänster som pågår i takt med den tekniska utvecklingen. Både ombord på fartygen och iland har förändringar skett vad gäller förutsättningar för navigering och kommunikation. De svenska rederierna ligger idag långt framme vad gäller teknisk utrustning och har välutbildade besättningar. Parallellt med denna utveckling har lotsens roll på vissa fartyg med att vara behjälplig vid manövrering till och från kaj ökat. Fartygens behov av lots finns och kommer fortsatt finnas, men den varierar för olika fartyg och har förändrats i takt med teknikutvecklingen. Flera länder i Europa använder lotsning från land när omständigheterna är sådana att lotsen inte kan embarkera. Ett lovande koncept och en metodik har utvecklats för tjänsten Navigationsstöd från land som möjligt komplement till dagens lotsning. Dock kommer de flesta lotsningar även i framtiden genomföras med lots ombord.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Analys av förutsättningar och nyttor med ett nytt navigationsstöd från land
  • 20.
    Grumert, Ellen
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Pereira, Iman
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Connected vehicles in traffic signals: effects in Swedish traffic signal conditions2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Uppkopplade fordon kan bidra på två sätt i trafiksignaler: (1) som ett komplement till (eller för att ta bort) stationära detektorer och för att delge mer detaljerad information om position, hastighet etc. med målet att optimera styrstrategin i trafiksignalen eller (2) som mottagare av information av trafik-signalens status (grönt/gult/rött) för optimering av det uppkopplade fordonets färd genom korsningen eller för optimering av trafiksystemet. I Sverige används vanligtvis en trafikstyrd styrstrategi, där trafiksignalens status justeras utifrån detektering av enskilda fordon. Det är idag oklart hur uppkopplade fordon kan användas i nuvarande svenska trafiksignaler eller om styrstrategin måste anpassas för att bättre utnyttja information från uppkopplade fordon. 

    Syftet med denna rapport är att undersöka hur och om uppkopplade fordon kan inkorporeras i nuvarande svenska trafiksignaler då målet är att öka framkomligheten i korsningen. I rapporten presenteras resultat från granskningen av befintliga och i fältförsök testade uppkopplade trafiksignaler, samt slutsatser från den workshop med experter inom området svenska trafiksignaler som har genomförts inom ramen för projektet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Andersson, Jan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Patten, Christopher
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Wallén Warner, Henriette
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Andersérs, Caroline
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Jakobsson, Liza
    Trafikverket.
    Ceci, Ruggero
    Trafikverket.
    Cykling under alkoholpåverkan: hur påverkas stabiliteten, kognitiva funktioner och självskattningar av berusning2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Antalet dödsfall på cykel var 19 450 mellan 2010 och 2018 i Europa. Antalet cyklister som dödats när de var berusade av alkohol är svårare att fastställa med tanke på bristen på tillförlitliga uppgifter. I Sverige är det socialt acceptabelt och lagligt att cykla om du har druckit alkohol så länge du inte uppträder vårdslöst.

    Syftet med experimentet var att undersöka hur olika nivåer av berusning påverkade cykelprestationen (stabilitet), kognitiva funktioner och självskattad cykelförmåga. I experimentet studerade vi även hur dessa tre mått var relaterade till attityder och intentionen att cykla när de var berusade.

    Experimentet genomfördes på ett brett rullband med möjlighet att kontrollera flera påverkande faktorer såsom hastighet och fysisk ansträngning. Berusade och nyktra deltagare cyklade på rullbandet fem gånger á 10 minuter och BrAC-nivåerna mättes 5 gånger. Deltagarna försågs med alkohol till dess att de nådde en alkoholnivå på 0,8 ‰.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22. Wu, Aaron
    et al.
    Jeppsson, Hanna
    Lubbe, Nils
    Development of injury risk curves (IRC) as the Basis for Safe System Speed Limit2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The study aims to build the relationship between persons’ injury severity and various variables using the logistic regression. By doing so, it may support Swedish Transport Administration (STA) with updates of old speed limits for frontal head-on crashes and side crashes. The study used the German In-depth Accident Study (GIDAS) database from the years 1999-2019. Frontal and side crash risk curves using delta-V and impact speed were developed and presented. The distribution of mass ratios of collision partners was determined. For the sake of generalization to Swedish conditions, GIDAS and STRADA crash distributions were compared regarding age, MAIS, curb weight and vehicle year.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Development of injury risk curves (IRC) as the Basis for Safe System Speed Limit
  • 23.
    Grumert, Ellen
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Bernhardsson, Viktor
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Strömgren, Per
    Movea.
    Gundlegård, David
    Linköpings universitet.
    Olstam, Johan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Ekström, Joakim
    Linköpings universitet.
    Ringdahl, Rasmus
    Linköpings universitet.
    Effects of incidents on motorways: a proposed methodology for estimating and predicting demand, duration and capacity for incident management2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Effektiv incidenthantering är viktigt då man vill minimera trängsel till följd av incidenter. Prediktering av framtida trafikförhållanden vid incidentplatsen och dess omgivande vägnät, tillsammans med en uppskattning av incidentens varaktighet, kan användas för att få ökad kunskap om nuvarande och framtida utveckling till följd av incidenter med specifika egenskaper.

    Syftet med denna studie är att föreslå metoder för att skatta kapacitet, varaktighet och efterfrågan för incidenter med olika egenskaper, samt att undersöka hur detaljnivån och möjligheten att identifiera förklaringsvariabler för incidenter med liknande egenskaper givet tillgängliga datakällor påverkar de föreslagna metoderna. Kunskapen som erhållits i projektet avsedd att användas för incidenthantering.

    Rapporten presenterar en metodik för att prediktera kapacitet, trafikefterfrågan och varaktigheten av incidenter när ingen av parametrarna är kända. Den föreslagna metodiken kan användas för att förse trafikmodeller med input då syftet är att utföra scenariobaserad analys och realtidspredikteringar som ska användas i beslutsprocessen för trafikledning/styrning vid incidenter, men också för att förutsäga förändrade restider till följd av incidenten som skulle kunna kommuniceras till trafikanter.

    En motorvägssträcka söder om Stockholm används som fallstudieområde för att föreslå metoder för att prediktera varaktighet, kapacitet och efterfrågan vid incidenter baserat på tillgängligheten av data. Den föreslagna metodiken utvärderas genom att använda de predikterade variablerna som input i en scenariobaserad analys med två kömodeller.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24. Åslund, Vendela
    et al.
    Pettersson-Löfstedt, Fredrik
    Danielson, Hans
    Elbussen är här!2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    År 2016 publicerade K2 en översikt över elektrifiering av busstrafik i Sverige. Rapporten beskrev de enstaka pilotprojekt eller demonstrationer som då pågick. Idag ser situationen väldigt annorlunda ut. Omställningen till elbussar pågår nu för fullt, både i Sverige och internationellt. Forskningen har en viktig roll att spela genom att följa och utvärdera vilka lärdomar som kan dras när fler städer och regioner väljer att elektrifiera busstrafiken. I den här rapporten presenteras resultaten från en genomgång av befintlig forskning när det gäller elbussar. Rapporten har tagits fram inom ramen för projektet E(+)bus som fokuserar på fallstudier av stadstrafik i Sverige. E(+)bus, är finansierat av Trafikverket, Bussbranschens Riksförbund och Energimyndigheten och pågår under åren 2020 – 2023. I projektets referensgrupp medverkar även andra offentliga och privata aktörer som är involverade i busstrafikens elektrifiering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Elbussen är här!
  • 25. Johnson, Mikael
    et al.
    Anderman, Eva-Karin
    En tjänstedesignansats för att utveckla innehållet i trafikinformation till resenärer2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie är genomförd mellan augusti 2020 till mars 2021 och syftar till att förstå hur trafikinformation till resenärer kan utvecklas för att skapa ytterligare resenärsvärde. I studien lyfts olika definitioner av kvalitet, den av verksamheten definierade och den av användare definierade. Vi menar att dessa sätt att förstå kvalitet måste samverka, verka tillsammans. Genom att använda metoder som är sprungna ur tjänstedesignmetodiken har vi försökt förstå användarnas behov och användande av trafikinformation på spårbunden tågtrafik, som regional, fjärr och regionaltåg. När vi i vår studie försöker förstå hur användarna definierar kvalitet i förhållande till trafikinformation träder följande dimensioner fram: 1. Samordning/koordinering  2. Aktörsoberoende trafikinformation  3. Trafikinformationens innehåll  4. Trafikinformation som efterfrågas 5. Förutsättningar för att ta in trafikinformation 6. Läsbarhet 7. Piktogram 8. Skyltarnas upplösning och framtidskompabilitet Den tekniska utvecklingen och användarnas förändrade beteende och kravbild i och med den ställer krav på användbarhet utifrån olika förutsättningar och förmågor. Den koordinering som krävs med andra aktörer i systemet för att bidra till trafikinformation som är lättanvänd, i tid och kanaloberoende koordinerad kräver att användaren bör ses som en integrerad del i det värdeskapande systemet där trafikinformation produceras, delas och används. Sammanfattningsvis erbjuder rapporten några konkreta temaområden kopplade till trafikinformationsbehov som skulle kunna fungera som inspiration till det fortsatta arbetet med att utveckla trafikinformationen till järnvägsresenärer: vagnsläge; tid, tågbilden, textens utformning, nedsatta förmågor och tillförlitlighet i stört läge.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    En tjänstedesignansats för att utveckla innehållet i trafikinformation till resenärer
  • 26. Vincens, Natalia
    et al.
    Ögren, Mikael
    Li, Huiqi
    Kempen, Elise van
    Edgren, Sofia
    Waye, Kerstin Persson
    Epivib: Hälsoeffekter av att bo vid en järnväg2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Previous studies show that health can be negatively affected by transportation noise noise, with increased prevalence and incidence of adverse health outcomes, for example annoyance, sleep disturbance and to some extent cardio metabolic diseases. Regarding noise from railway there is increasing evidence for the its impact on human health, while it is less clear how ground-borne vibrations from the rail traffic affect human perception and health. Sleep studies in experimental trials show that even low vibration levels lead to effects on heart rate and disturbed sleep structure. The project, Epidemiological studies on the health impacts of Vibrations from trains (EpiVib) aimed to expand knowledge about the long-term health effects of exposure to vibration from rail traffic among people living close to the railways. Both self-reported health and register data were analysed taking into account confounders. A similar study conducted in the Netherlands has also given us a unique opportunity to make comparisons of the results. Through a qualitative study, we have further deepen our knowledge of people's response to vibrations from train traffic.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Epivib: Hälsoeffekter av att bo vid en järnväg
  • 27. Vincens, Natalia
    et al.
    Ögren, Mikael
    Li, Huiqi
    Kempen, Elise van
    Edgren, Sofia
    Waye, Kerstin Persson
    EPIVIB: Hälsoeffekter av att bo vid en järnväg2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar att människors hälsa kan påverkas negativt av buller från transportsektorn med ökad förekomst och uppkomst av bullerstörning, sömnpåverkan och till viss del även kardio-metabola sjukdomar. Vad beträffar buller från tågtrafik finns det ett ökat vetenskapligt stöd för påverkan på människors hälsa, medan det är mindre väl belagt hur markburna vibrationer från tågtrafiken påverkar hälsa. Experimentella sömnstudier påvisar dock att vibrationsnivåer vid eller strax över perceptionströskeln kan påverka hjärtfrekvensen och andra vakenhetshöjande reaktioner. Projektet Epidemiologiska studier av Vibrationer från tågtrafik (EpiVib) har som mål att utöka kunskaperna kring långsiktiga hälsoeffekter från vibrationsexponering från tågtrafik bland befolkning boende i närheten av järnvägen. Såväl självuppskattad hälsa som nationella hälsoregister analyserades med hänsyn taget till förväxlingsfaktorer (s.k. konfounders). En liknande studie genomförd i Nederländerna gav oss en unik möjlighet att jämföra projektets resultat mellan länder. Inom projektet har vi även utfört en kvalitativ delstudie där vi ytterligare fördjupat kunskapen om människors respons till vibrationer från tågtrafik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    EPIVIB: Hälsoeffekter av att bo vid en järnväg
  • 28. Drageryd, Lars
    et al.
    Ahlberg, Joakim
    Ramsey, James
    Sjöholm, Anders
    Sjöstrand, Susanna
    Ramboll.
    Gundlegård, David
    Danielsson, Anna
    LiU.
    Förstudie kring användning av GPS-baserad probedata för skattning av hastigheter, länkflöden och ruttval2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med förstudien är att göra en första analys av egenskaper, potential och risker med storskaligt användande av probedata gällande skattning av 1) lokala hastighetsvariationer över tid 2) länkflöden och 3) ruttval mellan områden. Från resultatet konstateras att INRIX-uppskattningarna av hastighet stämmer väl överens med observerade hastigheter från MCS. Resultatet från jämförelse med MCS-data i Stockholm Norrköping visar på god korrelation mellan antalet probe-observationer och totala länkflödet för data på timnivå. Jämförelse med ÅDT-skattningar i Norrköping visar också på god korrelation mellan antalet probe-observationer och totala länkflödet för data på dygnsnivå för mindre vägar. Analysen av ruttval mellan zoner i Stockholms län visar på goda möjligheter att observera ruttval för utvalda zoner

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Förstudie kring användning av GPS-baserad probedata för skattning av hastigheter, länkflöden och ruttval
  • 29. Rodriguez, Hugo Badia
    et al.
    Jenelius, Erik
    Lansner, Eric
    Montero, Mariana
    KTH.
    Modelling of Micromobility (M3) - Prestudy on Knowledge Needs and Usage Patterns2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under de senaste åren har en ny generation av delade mikromobilitetstjänster snabbt spridit sig i stadsområden. De särskiljande egenskaperna hos dessa tjänster jämfört med tidigare är docklösa säkerhetssystem, elektrisk assistans och en ny enhet som skiljer sig från cyklar, e-scootern. Dessa tekniska framsteg minskar implementeringskostnaderna och utökar den potentiella efterfrågan på dessa tjänster, faktorer som förstärkta av bristen på regler för e-skotrar gjorde det lättare för privata företag att marknadsföra dem. Denna typ av tjänst består av en flytande flotta av e-skotrar fördelade över ett serviceområde där företag utför insamling och distribution för enhetsförflyttning och batteriladdning. Genom företagets app hittar, låser upp och låser användare skotrarna och betalar för tjänsten. Spridningen av dessa tjänster har öppnat flera frågor om deras inverkan på fyra huvudområden: rörlighet, miljö, infrastruktur och stadsrum och säkerhet. Erfarenheterna från flera städer har gett insikter om dessa frågor: Resebeteende - Miljöpåverkan - Infrastruktur och stadsrum - Säkerhet - Åtgärder och policyer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Modelling of Micromobility (M3) - Prestudy on Knowledge Needs and Usage Patterns
  • 30.
    Multifunktionella passager2021Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Större vägar och järnvägar utgör barriärer för många djurarter och människors aktiviteter och det anses vara kostnadseffektivt att anlägga broar eller portar som löser en kombination av flera målgruppers passagebehov. En sådan så kallad multifunktionell passage måste dock planeras väl, så att önskade funktioner för de utpekade målgrupperna faktiskt upprätthålls. Detta temablad beskriver när det kan vara lämpligt med multifunktionella passager och när det är mindre lämpligt. I temabladet beskrivs även hur en passage ska utformas för att uppnå bästa funktion. Temabladet bygger på resultat från FOI-projekt med samma namn och där en slutrapport publicerades; Jägerbrand, A. K. (2020). Multifunktionella passager för väg och järnväg – samordnade och säkra passager för faunan och andra intressen. Calluna AB

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Multifunktionella passager
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 31.
    Odolinski, Kristofer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Lidén, Tomas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Railway line capacity utilisation and its impact on renewal costs2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this paper we estimate the impact of line capacity utilisation on the marginal cost of rail infrastructure renewals. Previous studies are mainly concerned with deterioration costs caused by traffic. This paper contributes to the literature, showing that increased line capacity utilisation can – in addition to higher deterioration costs – generate increased costs for carrying out a renewal project and/or more frequent renewals, where the latter can be motivated by efforts to curb expected delays. A top-down econometric approach is used on a Swedish dataset comprising information on renewal costs for track, electric installations, signalling, telecommunication, and other installations such as barriers, fencing and lubrication equipment. The results are relevant for rail infrastructure managers, especially in Europe where directives by the EU stipulate that track access charges are to be based on direct costs in order to contribute to an efficient use of the infrastructure.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32. Johannesdottir, Solveig
    et al.
    Lundin, Emma
    Ahlström, Marcus
    Sundberg, Peter
    Arnell, Magnus
    Rening av näringsämnen i överskottsvatten i infrastrukturentreprenader – Litteraturstudie och urval2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna delrapport är den första från projektet Rening av näringsämnen i överskottsvatten i infrastrukturentreprenader som utförs av RISE på uppdrag av Trafikverket. Syftet med projektet är att bidra till utvecklingen av en behandlingsteknik för att minska kväveinnehållet i kväverikt processvatten hos Trafikverkets infrastrukturentreprenader. De specifika målen för projektet är att: (1) sammanställa kunskap om möjliga behandlingstekniker, (2) identifiera de mest lämpliga teknikerna för att vidare undersöka i labbförsök, samt utifrån labbförsöken, (3) identifiera en lämplig behandlingsteknik för utvärdering i pilotskala. I denna rapport presenteras den inledande litteraturstudien som har genomförts i projektet, samt de behandlingstekniker som har identifierats som mest lovande för vidare labbförsök. Syftet med litteraturstudien är att identifiera lovande tekniker och metoder för att rena kväve från överskottsvatten vid byggentreprenader. En extensiv sökning av vetenskaplig litteratur med flera nyckeltermer för tekniker för rening av kväve i vatten med liknande karaktär och systematisk genomgång av identifierade studier gjordes för att kartlägga potentiella tekniker. Utöver sökningar inom vetenskapliga databaser och tidskrifter gjordes även sökningar i databaser med examensarbeten, myndigheter och hemsidor. För en fördjupad förståelse för varje identifierad teknik gjordes riktade sökningar för kompletterande material. De identifierade teknikerna kategoriserades i 15 generella kategorier: biologisk nitrifikation/denitrifikation, aerobt granulärt slam, Anammox/deammonifikation, mikroalger, adsorption, jonbyte, ammoniakstrippning, membranfiltrering, elektrokemisk oxidation och reduktion, mikrobiella bränsleceller och elektrolysceller, samt kemiska metoder. Trots att sökningarna innehöll nyckelord för att identifiera byggprocessvatten och annat processvatten från infrastrukturentreprenader, återfanns ingen sådan studie i kartläggningen. Däremot återfinns en handfull studier på vatten från gruvverksamhet, en del av dessa från Sverige. För att välja ut de mest lovande teknikerna användes en poängsättningsmodell med skall-krav samt bör-krav som formulerades tillsammans med intressenter vid en workshop. Poängsättningsmodellen identifierade ammoniakstrippning, adsorption och elektrokemisk rening som de tre mest lovande teknikerna. Dessa tekniker har fördelar jämtemot biologiska metoder då de inte är lika beroende av temperatur, klarar varierande förhållanden bättre, samt att uppstartstiderna är kortare och att processerna överlag är mindre känsliga. Då biologisk kväverening är den vanligaste metoden som används för att rena vatten förorenat med kväve, samt att höga reningsgrader kan uppnås under goda förhållanden gör att det är en intressant metod att studera vidare i labbförsök, trots att den inte är bland de tre metoder som fick högst poäng i urvalsprocessen. Förutom biologisk kväverening bedöms ammoniakstrippning, adsorption och elektrokemisk rening som de mest intressanta att studera vidare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Rening av näringsämnen i överskottsvatten i infrastrukturentreprenader – Litteraturstudie och urval
  • 33.
    Gustavsson, Martin G. H.
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Mobilitet och system.
    Alfredsson, Hampus
    RISE Research Institutes of Sweden, Mobilitet och system.
    Börjesson, Conny
    RISE Research Institutes of Sweden, Mobilitet och system.
    Jelica, Darijan
    RISE Research Institutes of Sweden, Mobilitet och system.
    Sundelin, Håkan
    RISE Research Institutes of Sweden, Mobilitet och system.
    Johnsson, Filip
    Chalmers University of Technology, Sweden.
    Taljegård, Maria
    Chalmers University of Technology, Sweden.
    Engwall, Mats
    KTH Royal Institute of Technology, Sweden.
    Halse, Askill Harkjerr
    Norwegian Institute of Transport Economics, Norway.
    Lina, Nordin
    VTI Swedish National Road and Transport Research Institute, Sweden.
    Almestrand Linné, Philip
    VTI Swedish National Road and Transport Research Institute, Sweden.
    Käck, Andreas
    VTI Swedish National Road and Transport Research Institute, Sweden.
    Lindgren, Magnus
    Swedish Transport Administration, Sweden.
    Research & Innovation Platform for Electric Road Systems2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Swedish government has prioritized achieving a fossil fuel-independent vehicle fleet by 2030 which will require radical transformation of the transport industry. Electrifying the vehicle fleet forms an important part of this transformation. For light vehicles, electrification using batteries and charging during parking is already well advanced. For city buses, charging at bus stops and bus depots is being developed, but for heavy, long-distance road transport, batteries with enough capacity to provide sufficient range would be too cumbersome and too much time would have to be spent stationary for charging.

    One solution might be the introduction of electric roads, supplying the moving vehicle with electricity both to power running and for charging. In the longer term, this approach could also be used for light vehicles and buses.

    The objective of the Research and Innovation Platform for Electric Roads was to enhance Swedish and Nordic research and innovation in this field, this has been done by developing a joint knowledge base through collaboration with research institutions, universities, public authorities, regions, and industries.

    The work of the Research and Innovation Platform was intended to create clarity concerning the socioeconomic conditions, benefits, and other effects associated with electric roads. We have investigated the benefits from the perspectives of various actors, implementation strategies, operation and maintenance standards, proposed regulatory systems, and factors conducive of the acceptance and development of international collaborative activities.

    The project commenced in the autumn of 2016 and the main research continued until December 2019, the work during year 2020 has been focused on knowledge spread and coordination with the Swedish-Germany research collaboration on ERS (CollERS). The results of the Research and Innovation Platform have been disseminated through information meetings, seminars, and four annual international conferences. Reports have been published in the participating partners’ ordinary publication series and on www.electricroads.org. The project was funded by Strategic Vehicle Research and Innovation (FFI) and the Swedish Transport Administration.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Johansson, Magnus
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Karlsson, Rune
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Westin, Jonas
    CERUM, Umeå universitet.
    Sjöfart mot svensk hamn 2007 till 2019: förändringar i volym, struktur och rörelsemönster2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det har länge funnits en outnyttjad potential i möjligheten att via positioneringsdata för fartyg kunna studera sjöfart mot svensk hamn ur ett bredare perspektiv, med beaktande av att sjöfartsnäringen agerar mot en större marknad än den svenska och planerar för godstransporter i hela Östersjöområdet. I detta projekt undersöks därför möjligheten att kunna utnyttja den information om fartygsrörelser som samlas in via det automatiska identifikationssystemet (AIS) och hur denna information kan komplettera den som finns tillgänglig via den officiella statistiken över sjötrafik mot svensk hamn. 

    Med hjälp av AIS går det att sammanställa hur enskilda fartyg rör sig i Östersjön, Kattegatt och östra delarna av Skagerack genom att varje fartyg lämnar en geografisk positionering ungefär var tionde sekund. För att kunna använda denna information krävs någon form av metod för att hantera den datamängd som genereras. I detta projekt har en metod utvecklats som översiktligt består av två steg. I ett första steg begränsas datamängden i AIS genom att endast datapunkter när fartyg passerar in till och ut från hamnar sparas. För varje passage in till respektive ut från hamn finns därmed ett datum och en tidpunkt. I ett andra steg sekvenseras anlöpen för varje givet fartyg i kronologisk ordning så att dess rörelsemönster mellan hamnarna i hela Östersjöområdet kan följas. Slutligen kan dessa datapunkter matchas mot den datuminformation som finns för fartygsanlöp i den officiella statistiken. Denna matchning gör att den databas som skapas kan tillföras information om lastad och lossad godsvikt vid anlöpen i de svenska hamnarna. Med hjälp av den databas som skapats har utvecklingen av den del av sjöfarten som arbetar mot svensk hamn studerats för perioden 2007 till 2018.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Westin, Jonas
    et al.
    Umeå universitet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Asplund, Disa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).
    Sjöfartens konkurrenskraft - Betydelsen av returtransporter2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Samgods är den nationella godsmodellen som på myndighets- och departementsnivå används för transportprognoser, kvantifieringar av effekter av åtgärder, policyanalyser och stråkanalyser för godstrafik. Modellering av sjöfart i Samgods sker idag på ett förenklat sätt genom fixa avgångs¬frekvenser mellan hamnar, utan möjlighet för modellen att lösa transportproblemet genom användning av distributionsslingor eller returtransporter. Syftet med detta projekt är att undersöka potentiella effekter av att införa slingor och returtransporter i en modell med en liknande struktur som Samgods. Projektet ska även ge förslag på hur slingor och returtransporter kan inkorporeras i kommande versioner av Samgods. Den modell som används i projektet är en vidare¬utveckling av LIFreM-modellen som utvecklades i det tidigare projektet ”Sjötransporter i modell och verklighet – betydelsen av samlastning, skal¬fördelar, frekvens, hastighet, lastbärare och slingor” som genomförts under 2016 - 2017.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Folkow, Peter
    et al.
    Chalmers University of Technology.
    Johansson, Morgan
    Leppänen, Joosef
    Skadeverkan mot byggnad av markvibrationer från sprängning2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vid sprängningsarbete uppstår en omgivningspåverkan i form av markvibrationer som kan ge upphov till skador hos närliggande byggnader och konstruktioner. I dagens svenska vibrationsstandard anges riktlinjer för tillåtna vibrationsvärden för att undvika skador på olika typer av byggnader och byggnadsmaterial. Dessa riktlinjer är i huvudsak baserade på arbete utfört under 1940 till 1960-talet och beror av faktorer såsom t.ex. avstånd och grundförhållanden. Det vetenskapliga stödet är dock svagt, och kritik har framförts att givna riktlinjer i flera fall bedöms vara alltför konservativa. Med anledning av detta finns det i branschen en önskan att modernisera den nationella standarden. För att kunna göra detta finns det dock ett behov av att bättre förstå den teoretiska bakgrunden till hur olika vibrationsfaktorer påverkar skadebilden i en byggnad samt vilken effekt olika typer av parametrar har på skaderisken. Denna förstudie behandlar modellering av markvibrationer från sprängning och dess inverkan på närliggande byggnader. Arbetet omfattar dels att studera vilka markvibrationer som genereras från sprängning (lastresponsen), och dels hur dessa vibrationer påverkar angränsande byggnader (strukturresponsen). I projektet studeras inverkan på skaderisken från olika parametrar kopplade till lastens, markens och byggnadens egenskaper. Ett ytterligare syfte med förstudien är att utifrån numerisk modellering närmare stu- dera de riktlinjer för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader som formuleras i Svensk Standard, samt i någon mån också relatera resultaten till standarder i andra länder. Projektet syftar således till att ge en djupare förståelse för kopplingen mellan mark- och strukturvibrationer, och hur detta i sin tur relaterar till skador i konstruktioner. Genom att belysa hur olika fenomen, och samspelet dem emellan, inverkar på skaderisken hos en vibrationsutsatt byggnad kan sådana modeller utgöra en viktig grundsten för en framtida revidering av Svensk Standard.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Skadeverkan mot byggnad av markvibrationer från sprängning
  • 37. Castor, Martin
    et al.
    Näs, Anette
    Borgvall, Jonathan
    Ekstrand, Henrik
    Slutrapport IRIS-programmets förstudie ÖKA2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för IRIS-programmet (Icke-Raka Inflygningar Stockholm Arlanda) och Trafikverkets FoI portfölj för Luftfart har förstudien ÖKA genomförts under hösten 2020. Avsevärda besparingar avseende flygsträcka, miljöpåfrestning (ex. buller och utsläpp), och bränsle har noterats under användandet av de kurvade inflygningar enligt de kurvade RNP AR1-procedurer som används vid inflygning till Arlanda bana 01 höger (ESSA RWY 01R) sedan 2018. Under förstudien genomfördes en serie intervjuer med både piloter och flygledare då beslut, arbetsmetoder och regelverk hos båda dessa yrkesgrupper, samt samspelet dem emellan påverkar frekvensen med vilket RNP AR-inflygningar kan användas. Förstudien har därigenom samlat in data för att kunna analysera hur frekvensen kurvade RNP AR-inflygningar kan ökas samt stämt av IRIS programmet antaganden om detta med en bredare grupp operativ personal. 122 piloter och 38 flygledare besvarade enkäterna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Slutrapport IRIS-programmets förstudie ÖKA
  • 38. Ögren, Mikael
    et al.
    Jern, Mathias
    Störning av vibrationer vid bygg- och anläggningsprojekt2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vibrationer i byggnader från bygg- och anläggningsverksamhet kan ibland förnimmas av de som bor och vistas i byggnaden. Känseltröskeln, dvs när vibrationen är så stark att den precis kan förnimmas, är relativt väl studerad och är väldigt olika beroende på kroppsställning och andra faktorer. Det finns också forskning kring när vibrationen upplevs som obehaglig eller störande vid en kontrollerad exponering i en laboratorieliknande situation. Betydligt mindre är känt kring störning av mer realistisk exponering i typiska byggnader, och vad antal händelser över olika tidsperioder betyder. Gemensamt för många studier är att andra faktorer än själva exponeringen, exempelvis oro, information mellan olika parter och upplevt inflytande, är mycket viktiga. I slutet på rapporten redovisas data från 10 bygg- och anläggningsprojekt, inklusive detaljerade analyser av exempel på olika typer av sprängningar, pålning/spontning och packning. Typiskt är toppnivåerna och den dominerade frekvensen högre för sprängningar än för övriga signaler, men det totala energiinnehållet är ofta lågt för sprängningar eftersom de ofta ger kortvariga vibrationsförlopp. De vibrationssignaler som insamlats i projektet är fritt tillgängliga för framtida forskning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Störning av vibrationer vid bygg- och anläggningsprojekt
  • 39.
    Vadeby, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Forward, Sonja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Svenska trafikanters inställning och beteende avseende trafiksäkerhet: resultat från en internationell enkätundersökning2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie analyserar delar av en internationell trafiksäkerhetsenkät E-survey of Road Users Attitudes, ESRA. Enkäten mäter självrapporterat beteende, attityder och normer inom trafiksäkerhetsområdet i 32 länder. I denna studie är fokus främst på resultat från den svenska enkäten med syfte att få bättre kunskap om inställningen till trafiksäkerhet i Sverige men jämförelser görs även med nio andra länder med liknande trafiksäkerhetsnivå.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Karlsson, Jenny
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Kjellsdotter Ivert, Linea
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Brunner, Sabrina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Triple F Etableringsprojekt Omvärldsanalys Logistik2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sverige har ambitionen att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer med målet att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter (exklusive flyg) med 70 % till 2030 samt att nå nettonollutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045. Forsknings- och innovationsprogrammet Triple F syftar till att utveckla kunskap som kan möjliggöra omställningen till ett fossilfritt godstransportsystem. Programmets mål är att bidra med resultat som skapar förutsättningar för en bred implementering av nya och befintliga lösningar samt skapa en plattform för utveckling och spridning av kompetens mellan aktörer, branscher och regioner.

    Triple F fokuserar på tre ämnesområden; Logistik, Policy och Teknik och under programmets etableringsfas genomförs tre omvärldsanalyser, en inom resp. ämnesområde. Programmet struktureras som tre utmaningar; 1) Ett mer transporteffektivt samhälle; 2) Överflyttning till energieffektiva fordon och farkoster; och 3) Skifte till förnybara drivmedel.

    Den här rapporten avser Omvärldsanalys Logistik och studerar Triple F:s tre utmaningar från ett logistikperspektiv. Syftet med rapporten är att beskriva logistikens roll i omställning av godstransportsystemet samt identifiera kunskapsbehov för att möjliggöra omställningen och skapa underlag för prioritering inom programmet. Rapporten presenterar: 1) kunskapsläget för logistik som syftar till att minska klimatpåverkan från godstransporter; 2) godstransportsystemet ur ett nationellt systemperspektiv med avseende på nuläge och förutsättningar för omställning ur ett logistikperspektiv; 3) forskningsbehov för att möjliggöra omställningen och rekommendationer för Triple F.

    Rapporten avgränsas med hänsyn till Triple F:s mål med fokus på omställning till fossilfrihet, systemperspektiv på godstransportsystemet samt hur ny kunskap inom Logistik, Teknik och Policy kan kombineras för att möjliggöra omställningen. Logistikens roll är central, logistikbeslut påverkar i hög grad utsläpp av växthusgaser från transporter. Välfärdssamhället är beroende av effektiva logistiksystem som förutsätter ett väl fungerande godstransportsystem. Den stora utmaningen är hur logistiklösningar ska utformas för att möta krav på funktionalitet, kostnadseffektivitet och fossilfrihet.

    Logistiklösningar är kontextberoende: olika branscher och varugrupper innebär olika förutsättningar för transporter. Olika regioner har olika förutsättningar med avseende på tillgänglig infrastruktur, tankinfrastruktur samt avstånd till terminaler och hamnar, etc. Godstransportsystemet består av många olika delsystem ur ett logistikperspektiv. Därmed är lösningarna för minskad klimatpåverkan också kontextberoende. Det finns inte en bästa lösning som passar alla och överallt.

    Logistiken och logistikaktörerna är centrala i Triple F:s samtliga tre utmaningar. Beslut om logistiksystemen påverkar i många fall både behovet av transporter och hur transporten kan utföras (effektivitet, val av trafikslag, teknik, energi). Logistiksystemen är också beroende av tillgänglig teknik, och behöver utvecklas i takt med de nya energieffektiva och fossilfria alternativen. Policy sätter ramarna för vad som är tillåtet, genomförbart och kostnadseffektivt. Logistikaktörerna består av varuägare/transportköpare, transportförmedlare och transportörer. Varuägaren/transportköparen är oftast ett industri- eller handelsföretag som skapar en efterfrågan på transporter genom behovet att förflytta komponenter och produkter mellan olika förädlingssteg och för att tillgängliggöra och distribuera produkter till kunder och konsumenter. Varuägaren kan välja att utföra transporter eller köpa transporttjänster. Transportförmedlare, t.ex. speditörer, organiserar och förmedlar transporttjänster och transportörer är t.ex. åkerier.

    Transporteffektivt samhälle – minskat transportarbete – handlar om att behovet av transporter i stor grad påverkas av utformning av försörjningskedjan. Det behövs mer kunskap om hur olika logistikbeslut påverkar transportbehovet och klimatpåverkan. Transporteffektivt samhälle – minskat trafikarbete – handlar om effektivare nyttjande av resurser i godstransportsystemet. Kunskap om transporteffektivitet kan vara avgörande för att lyckas med implementering av den nya fossilfria tekniken på ett kostnadseffektivt sätt. Det behövs mer kunskap om potentialen för ökat resursutnyttjande och inom vilka delar av godstransportsystemet den finns.

    Överflyttning till energieffektiva trafikslag innebär att flytta över godstransporter från väg till järnväg och sjöfart för att minska energianvändningen. Det finns nationella satsningar för överflyttning samtidigt som det finns bedömningar att den realistiska potentialen är begränsad. Järnvägens och sjöfartens konkurrenskraft relativt vägtransporter skulle behöva stärkas. Policys som skapar incitament i kombination med attraktiva logistikerbjudanden som utnyttjar ny teknik kan möjliggöra överflyttning. Från ett logistikperspektiv finns det varugrupper som bedöms ha potential för överflyttning. För att värdera hur stora satsningar som är rimliga för att öka järnvägens och sjöfartens konkurrenskraft behövs bättre metoder för att skatta potentialen. Överflyttning till energieffektiva fordon och farkoster inom ett trafikslag innebär t.ex. mer effektiva drivlinor, längre tyngre fordon och farkoster, och förarstöd. I de fall det inte påverkar förutsättningar för logistiksystemen kan det vara relativt okomplicerat att implementera.

    Skifte till fossilfri energiförsörjning handlar om elektrifiering, biodrivmedel, och elektrobränslen. Olika energibärare har olika egenskaper som kan passa in i olika kontexter. Olika tekniker innebär olika typer av investeringar, utmaningar och möjligheter för de aktörer som ska implementera detta. Det finns behov av mer kunskap om kostnadsbilden och tekniska förutsättningar för användning av de fossilfria alternativen. Det finns också behov av metoder och modeller för att utforma transportlösningar m.h.t. de nya förutsättningarna. Det kommer definitivt behövas fossilfria energibärare i framtidens fossilfria godstransportsystem. Om man byter ut en komponent i logistiksystemet mot en nyare med samma funktionalitet så är det relativt okomplicerat att implementera. Nya energibärare kan dock innebära att man byter ut en komponent mot en annan med helt andra förutsättningar och prestanda. Detta kommer att innebära stora logistikutmaningar som kräver ny kunskap för att implementeringen ska bli framgångsrik och kostnadseffektiv. Genom att involvera användarna i utvecklingen kommer marknaden för den nya tekniken att utvecklas snabbare.

    Alla tre utmaningarna behöver adresseras för att nå målen. Det finns uppskattningar av potentialer för olika kategorier men det är stora osäkerheter i bedömningar och effekten är kontextberoende. Från ett logistikperspektiv är det inte möjligt att peka ut en teknik, en strategi eller åtgärdstyp som ”viktigast”. Det är olika lösningar som fungerar i olika kontexter, kostnadseffektiviteten och funktionaliteten för olika tekniker och lösningar är också olika i olika kontexter. En gemensam slutsats från övriga Omvärldsanalyser, internationella och nationella utredningar är att alla tre utmaningar är väsentliga för att nå målen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41. Oscott, Maria
    et al.
    Polishchuk, Valentin
    Woltjier, Rogier
    Triple F Utvecklingsplan2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Triple F (Fossil Free Freight) är ett nationellt forsknings- och innovationsprogram med syfte att utveckla kunskap som kan bidra till att minska godstransporternas växthusgasutsläpp i Sverige. Programmet finansieras av Trafikverket. I uppstartsfasen hösten 2018 till hösten 2020 genomförs fem s.k. etableringsprojekt som ska skapa en bas för arbetet: 1) Systemövergripande uppföljning, 2) Omvärldsanalys Logistik, 3) Omvärldsanalys Teknik, 4) Omvärldsanalys Policy och 5) Utvecklingsplan. Rapporten Triple F Utvecklingsplan har målsättningen att vara ett vägledande dokument för prioriteringar och projekt inom programmet samt att säkerställa att verksamheten inriktas på de mest relevanta forskningsfrågorna för att bidra till omställningen. För faktaunderlag till rapporten hänvisar vi till Triple F omvärldsanalyser och systemövergripande uppföljning.1 Utvecklingsplanen kommer att uppdateras löpande under programmets genomförande. Rapporten har tagits fram av Maria Oscott, Nicklas Blidberg och Yvonne Andersson-Sköld i samarbete med Triple Fs programledning. Författarna tackar all de som granskat och gett värdefull feedback vid framtagandet av denna rapport, samt hela programmets konsortium som hjälpt till att utforma innehållet genom deltagande i workshops.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Triple F Utvecklingsplan
  • 42. Johansson, Paulina
    Vägöverbyggnader i ett livscykelperspektiv2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna förstudie var därmed att skapa förståelse inom sektorn för hur livscykelanalyser kan appliceras i (1) samtliga skeden för vägöverbyggnader, (2) vid upphandling samt (3) hur samhällsnyttan påverkas på kort respektive lång sikt. Ur ett långsiktigt perspektiv identifierades fem orsaker till branschens svårigheter att implementera ett livscykelperspektiv i hela värdekedjan. Eftersom hela klimatfrågan, inräknat livscykelperspektivet, är relativt nya ämnen på branschens dagordning finns inte (1) tillräcklig kunskap för att hantera frågan på ett optimalt sätt. För att alla ska kunna erhålla erforderlig kunskap krävs (2) tydliga riktlinjer både inom och mellan olika organisationer, där riktlinjerna innefattar både ett tydligt ansvarstagande och en tydlig kommunikation. Tillsammans med bristande kunskap och bristande riktlinjer skapar (3) datahantering ytterligare en dimension, där bristande uppföljning av data eller beräkning av fel data kan skapa långvariga problem. (4) Känslor anses vara en av rotorsakerna till branschens svårigheter att implementera LCA för vägöverbyggnaders hela värdekedja. Rädsla, misstro och bristande tillit är några känslor som förmedlats hindra en branschomställning och kopplas till övriga identifierade källor. Den andra rotorsaken är (5) relationen till pengar och ekonomisk tillväxt. För att ha en möjlighet att implementera ett livscykelperspektiv behöver konkurrenshänseendet ses över. Det behöver även finnas rätt ekonomiska förutsättningar till att bedriva forskning, beställa nya tekniska lösningar och metoder. Dessutom måste klimatet tillskrivas en prispeng som möjliggör viktning av klimat- och miljöparametrar ur ett livscykelperspektiv vid upphandling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vägöverbyggnader i ett livscykelperspektiv
  • 43. Löwnertz, Kurt
    3in: Incitament för innovation i infrastrukturuppdrag2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att nå Trafikverkets mål om en hållbar, uppkopplad och tillgänglig transportinfrastruktur behöver affärsmodeller och incitamentsstrukturer som främjar innovation utvecklas. Detta är särskilt viktigt i tidiga skeden och i relationen mellan beställare och konsult. Här saknas idag kunskap. Detta projekt syftar till att utveckla affärsmodeller och incitamentsstrukturer som främjar digitala och hållbara innovationer i beställande och utförande av projekteringsuppdrag för transportinfrastruktur. Projektet har genomförts av Sweco tillsammans med Trafikverket och KTH och i samarbete med representanter från branschen. Projektet har utfört en nulägesanalys, börlägesanalys samt verifiering och test av underlagen från nuläges- och börlägesanalysen. Projektet utgår från definitionen i ISO-standarden 56002:2019 av innovation som en “new or changed entity realizing or redistributing value”. Och precis som ISO-standarden framhåller kan innovation vara alltifrån en produkt till en tjänst, process, modell, metod etc. Vidare är innovation, enligt den här definitionen, en output som skapar värde. I rapporten beskrivs innovation både som en output men också som en eller flera aktiviteter som syftar till värdeskapande innovation. Det finns en samstämmighet i branschen kring vilka möjligheter och drivkrafter som finns och som saknas för innovation inom ramen för befintliga affärsmodeller och incitamentsstrukturer. Även om det saknas en systematisk innovation, öppnar dagens affärsmodeller upp för innovation i såväl anbud som genomförande. Det finns t.ex. goda möjligheter att inom ramarna för LOU öppna upp för en annan typ av anbudsvärdering som sträcker sig utöver de befintliga parametrarna tid och kostnad och som inkluderar och premierar innovation. Möjligheterna att öppna upp för ökad innovation är som störst i tidiga skeden. Det finns också starka drivkrafter för att stimulera ökad innovation, t.ex. tvingande krav från beställare på samverkan, uppföljning och redovisning. Brukarmedverkan för kravställning är ett annat exempel. Nuvarande upphandlingsform har nästan uteslutande fokus på effektivitet och på att optimera tid och kostnad. I upphandlingsförfarandet behövs ökad kunskap om hur beställare kan skapa förutsättningar för innovation och hur kraven bör formuleras för att stimulera innovation. I upphandling och anbud finns också ett gap mellan de övergripande effektmål (samhällseffekt) beställaren satt upp och de projektmål som återfinns i genomförande. Här saknas målsättning för innovation och kravställning på effektmål i genomförande, målsättningen genomsyras av tid och kostnad. I leverantörernas genomförande återspeglas samma fokus på effektivitet, tid och kostnad och beprövade arbetssätt. Kultur, mindset och modigt ledarskap krävs för ett mer långsiktigt arbete. Kravställningen upplevs ge för små frihetsgrader med brist på livscykelperspektivet. Detta resulterar i en kortsiktighet i beslut och investeringar, minskad attraktivitet till branschen och att Trafikverkets målbild om en hållbar, uppkopplad och tillgänglig anläggning blir svår att nå. Brister i ledarskap, kultur och mindset framkommer också. Sammanfattningsvis finns goda möjligheter och drivkrafter för ökad innovation utifrån såväl ekonomiska och kontraktuella förutsättningar som kultur, mindset och ledarskap. Börlägesanalys - förslag på nya incitamentsstrukturer Börlägesanalysen identifierade nya incitamentsstrukturer och affärsmodeller för att främja innovation i projektering men med sikte även på nytta inom produktion och förvaltning. De viktigaste var: 1) Innovation driven i samverkan mellan konsult och entreprenör 2) Funktionella krav i upphandling, utrymme för innovation i anbud 3) Kontraktsmässigt livscykelperspektiv bygga – förvalta 4) Samarbete kring gemensamma mål 5) Ledarskap som öppnar för mångfald och inkluderar olika perspektiv För varje förslag uppmärksammades särskilt digitaliserings- och hållbarhetsaspekter – hur IT och BIM kan erbjuda verktyg för att 41058 innovation, och hur hållbarhetsmål kan utgöra en styrande faktor genom processerna. Genom idégenerering och rollspel med branschrepresentanter verifierades och testades resultaten. En viktig slutsats är att börja använda de verktyg som redan finns i upphandlingslagstiftningen, t.ex. utvärdera anbud på kriterier som främjar innovation samt sidoanbud. En annan viktig slutsats är målstyrning mot innovationer med en kravställning på effektmål snarare än funktion, t.ex. x % minskning av CO2-utsläpp. 1) Innovation Bas Insatsen syftar till en kravställning från Trafikverket som innebär en vidareutveckling av nuvarande Samverkan Bas för konsultuppdrag med en integrerad ”checklista” för att leda och styra mot innovation i konsultuppdrag. Här bör Trafikverket agera behovsägare och utforma en publikation genom bred samverkan med leverantörer för att säkerställa ändamålsenlighet. Med fördel kan en publikation utformas så att den kan tillämpas även av andra beställare av infrastrukturprojekt. 2) Tydliga effektmål Insatsen innebär en nedbrytning av de övergripande effektmålen i Trafikverkets målbild 2030 till mål som kan sättas upp och mätas för projekt. Tydliga effektmål bör formuleras så att de kan användas i såväl upphandling som genomförandet. Mål för olika typer av projekt och för olika aktiviteter i planering och projektering bör kunna utgå från typfall, t.ex. en integration mellan projekt och drift. Väsentligt är att målen hanteras och följs upp fortlöpande i projekt. Hanteringen av effektmålen kan inlemmas i planering och projektering genom riktlinjer i Innovation Bas. 3) Uppföljning av projektledare baserat på innovation (TKI + I) För att säkerställa en tillämpning av utvecklingsfrämjande åtgärder i projekt behöver projektledningen verka aktivt tillsammans med projektgruppen. En metod är att utveckla kriterier på vilka en uppföljande utvärdering kan ske, såväl under projektets gång som i en avslutande utvärdering. Detta innebär en utvidgning av den nuvarande TKI-modellen för utvärdering på parametrarna Tid, Kostnad och Innehåll. 4) Ledarskap Utvecklingsfrämjande effekter uppstår genom en tvingande samverkan mellan aktörer. En sådan behöver systematiseras och kan prövas, beskrivas och utvärderas i olika pilotprojekt. Som ett medel för att öppna för nya tankesätt bör även förslaget om mångfald i ledarskapet prövas och utvärderas på motsvarande sätt. 5) Innovationsstöd För att redan i det initiala skedet av projekt, genom upphandling och beställningar, etablera en utvecklingsfrämjande projektmiljö behöver beställarens kompetens höjas och breddas. Genom att internt inom Trafikverket erbjuda tillgång till expertis inom området kan en sådan kompetensutveckling underlättas, liksom en gemensam förståelse mellan olika funktioner. 6) Parallella uppdrag Parallella uppdrag som del av en flerstegsupphandling kan vara ett medel att göra en utvärdering av konsulters faktiska innovationsförmåga samtidigt som man kan få inspel om specifika problemställningar i det kommande projektet. Formen är vanligt förekommande i husbyggnadsprojekt och erfarenheter/expertis kan hämtas därifrån. Dessa prioriterade genomförandeförslag är framtagna för att vidare testas i verklig upphandling och faktiska projekt och bidrar således med ett underlag för beställare och konsulter att vidareutveckla affärsmodeller och incitament. Projektet föreslår också vidare forskning och utveckling inom digitala modeller i anbudsförfrågan, riskbenägenhet samt effektiva former för att realisera samverkan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    3in: Incitament för innovation i infrastrukturuppdrag
  • 44. Gerolymatou, Eleni
    et al.
    Fransson, Åsa
    A novel semi-analytical tool for stress interpretation using borehole breakouts2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport beskriver en metod som utvecklats inom ramen för BEFO-projekt 408 och för två olika applikationer. Den första handlar om förutsägelse av geometri för borrhålsutfall när materialegenskaper och spänningstillstånd in situ är kända. Den andra avser bedömning av spänningstillstånd när materialegenskaper och geometri för borrhålsutfall är kända. Både möjligheten att kunna förutsäga stabiliteten i ett borrhål och möjligheten att kunna bedöma spänningstillståndet är relevanta för ett stort antal tillämpningar. Dessa inkluderar men är inte begränsade till drivning av tunnlar, inklusive de mindre borrhål som används för förankring och sprängning, lagring av kärnavfall, energitillämpningar, såsom gasproduktion och hydrotermisk energi, och gruvdrift. Konceptet som presenteras här är baserat på metoden för ”conformal mapping”. ”Conformal mapping” är baserad på komplex analys och applicerades initialt på lösningen av flödesproblem, exempelvis aerodynamik. Inom samhällsbyggande används metoden oftast för att lösa problem med grundvattenflöden (med hjälp av flödesnät). I kapitel 4 i denna rapport presenteras teorin för ”conformal mapping” och använda numeriska metoder och deras utveckling. Förutom de avsnitt som hänvisar till exempel är detta kapitel att betrakta som en fördjupning för den mer intresserade läsaren. De viktigaste resultaten relaterade till utvärdering av geometri för borrhålsutfall presenteras i kapitel 5 och 6, medan de viktigaste resultaten för utvärdering av spänningstillstånd in situ presenteras i kapitel 7. Kapitel 8 syftar till att bedöma och ge exempel på användbarheten för verkliga fältdata. Data kommer från projektet BRIE, Bentonite Rock Interaction Experiment, som har drivits och finansierats av SKB. För detta projekt borrades borrhål i kristallint berg och bentonit installerades sedan i borrhålen. Genom borrning och vajersågning lyftes både berg och bentonit sedan upp för ytterligare observationer och tester. Såväl sprickkartering före och efter installation av bentonit som skattningar av spänningstillstånd in situ finns att tillgå för försöksplatsen. Kapitel 9 avslutar rapporten med slutsatser, några observationer och möjligheter till framtida utveckling av metoden. Metoden som presenteras här har visat sig överensstämma väl med experimentella resultat och är betydligt snabbare än finitelementsimuleringar som kan vara mer exakta men som då också är både svårare att kalibrera och mer besvärliga att utföra. Förhoppningen är att detta kommer att vara ett enkelt och lättanvänt verktyg för tillämpningar som involverar tunneldrivning i berg, med tyngdpunkt på samhällsbyggnad, anläggning och energiproduktion.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    A novel semi-analytical tool for stress interpretation using borehole breakouts
  • 45. Winnes, Hulda
    et al.
    Fridell, Erik
    Ellis, Joanne
    Forsman, Björn
    Ramsay, William
    Westermark, Henrik
    Aftertreatment of methane slip from marine gas engines2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The emissions from marine gas engines are determined partly by the fuel and partly by the combustion technology used. Natural gas, bunkered on ships in liquefied form as Liquefied Natural Gas (LNG), is a clean fuel compared to fuel oils, causing low levels of emissions of sulphur dioxide, particles and soot. Also, CO2 emissions per energy unit is relatively low from LNG combustion due to more chemically bound energy per carbon content in natural gas than in fuel oil. Further, the Engines operating on natural gas are often of a “low-pressure” type. These engines have low NOX emissions compared to “high-pressure” diesel engines. The LNG engines are either spark ignited using the gas as the only fuel, or they use a dual fuel technology where a pilot fuel injection is used for ignition. The pilot fuel is responsible for a large part of emissions of SO2 and particles, although it only contributes 5% or less of the energy. Another type of dual fuel engine is the high-pressure engine using LNG as fuel in a diesel combustion cycle. Like in other diesel cycle engines, the NOX emissions from those engines are high, comparable to emissions from fuel oil combustion. The low-pressure dual fuel engines are by far the most used engine type on ships that are not LNG carriers. A side effect from the combustion in the low-pressure engines is a slip of unburnt methane through the combustion process. For some engines using LNG as main fuel, the methane slip causes total emissions of CO2-equivalents to be higher than from comparable engines using only marine gasoil. The issue of methane slip is addressed by engine manufacturers aiming for improved designs and combustion technology. Another way to approach the matter is to treat the exhaust gases. In this study we have analysed different ways to oxidise methane in the exhaust pipe of marine engines. Methane engines used on land are often equipped with oxidation catalysts. There are however still no systems commercially available for marine applications. Factors that present a challenge to the use of catalysts on ships include a high sulphur content of the pilot fuel, low temperatures of the exhausts, and high contents of water vapor. Our analyses also include studies of a more innovative solution for methane oxidation based on a non-thermal plasma technology. Laboratory tests are positive and indicate a good potential, although tests at a larger scale are needed before installation on a ship is possible. Costs of methane catalysts on ships are expected to mainly depend on technical challenges at installation, and the needed catalytic metals. Since no regulations cover methane emissions from ships, installations are completely voluntary and require ship owners to accept the extra costs. In a case study, we study the costs associated with installation and operation of an oxidation catalyst on one of Furetank’s vessels. Yearly operating costs are estimated to be approximately 110 000 euro, and installation cost to be 450 000 euro. The uncertainties are however high since no real examples could be used for benchmark values. A full-scale demonstration of methane oxidation catalysts on ships is needed and should be technically possible. Before any demonstration, further guidance on operational practices should be developed and be accurately addressed for the specific case. High costs may slow down the introduction of methane aftertreatment technology on ships on a commercially viable scale. It is therefore urgent to investigate potential incentives and regulatory means to facilitate development and introduction of methane oxidation technology for the marine sector. Methane emissions can be expected to increase in the future, with an increasing number of ships driven by LNG, which makes these studies even more relevant.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Aftertreatment of methane slip from marine gas engines
  • 46. Kristoffersson, Ida
    et al.
    Berglund, Svante
    Anslutningsresande i långväga prognosmodeller2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sampers är det nationella modellsystemet för att analysera persontransporter i Sverige och används vid trafikslagsövergripande analyser (Trafikverket 2018). Sampers består av två hittills separata modeller – en för regionala resor och en för långväga resor över 100 km. Regionala och långväga modellerna har olika ingående färdmedel (cykel och gång finns inte i långväga och flyg finns inte i regionala modellen), olika zonsystem, olika ingående ärenden etcetera. Att på detta sätt ta fram separata modeller för regionala och långväga resor är vanligt och görs t. ex. även i Norge och Storbritannien. I modeller så som Sampers där resor delas in i två segment – regionala och långväga – kommer frågan upp hur anslutningsresor till långväga resor bör hanteras. I Sampers långväga modell ingår val av huvudfärdmedel – bil, långväga buss, flyg eller tåg. Dessa färdmedel läggs ut på olika nät i modellen och det är därmed inte möjligt att byta mellan t. ex. buss och tåg. Byte mellan två tåg går dock bra i modellen. Detta verkar dock inte vara ett stort problem givet att en deskriptiv analys av den senaste resvaneundersökningen (2011-2016) visar att endast för 2% av långväga resorna används mer än ett färdmedel per delresa. I dagsläget använder Sampers modell för långväga persontransporter avstånd till vald terminal som enda attribut som beskriver anslutningsresan i färdmedels- och destinationsvalet, medan nätverksutläggningen använder en låg hastighet (6 km/h) på anslutningsnätet för att närmsta terminal ska väljas i de allra flesta fall. Det finns ingen monetär kostnad kopplad till anslutningsresan i dagens Sampers. Anslutningsresan till första terminal och från sista terminal utgör dock i verkligheten ofta en stor del av hela reskostnaden och restiden, framförallt för flyg. För flyg utgör anslutningsresedelen ca 30–50 % av den monetära reskostnaden1 medan den för tåg utgör mindre än 10 %. Att få en bättre modellering av anslutningsresande i Sampers vore önskvärt av flera anledningar, vilket beskrivs i rapporten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Anslutningsresande i långväga prognosmodeller
  • 47. Berglund, Svante
    et al.
    Kristoffersson, Ida
    Anslutningsresor - deskriptiv analys2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Anslutningsresan till och från huvudfärdmedlets terminaler vid långväga resande är något som ägnats sporadiskt intresse. Den här rapporten är en del i ett forskningsprojekt där vi studerar anslutningsresor. Här beskrivs anslutningsresor med data från RVU i några dimensioner som vi anser är relevanta för att gå vidare med utveckling av en eventuell modell för anslutningsresor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Anslutningsresor - deskriptiv analys
  • 48. Didoff, Jonas
    Arlanda Safety Nets Demonstrationsprojekt Slutrapport2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 2016 utvecklades DRIWS‐systemet som demonstrationssystem och förevisades för flygplatshållare och andra intressenter på Umeå Airport i september månad. Systemet fokuserade på att ersätta fysiska ljussignaler vid påfart till RWY enligt TSFS 2012:92 för att dels minska kostnaden för detta införande och för att skapa en systemlösning som kunde byggas på för kommande behov inom fordonsautomation på flygplatserna. Systemet visades även på World ITS Congress och World ATM Congress under hösten samma år. Under 2017 togs kontakter från Arlanda Airport via LFV och Swedavia kring möjligheterna att bygga vidare på den teknik som används i DRIWS (geo‐fencing, uppkopplade fordon med 4G och GPS) för att bygga ett system med ytterligare funktioner för ökad situationsmedvetenhet i såväl ATM‐miljön som i fordonen. Via beviljad ansökan hos Trafikverket portfölj 9 kunde utvecklingen påbörjas i januari 2018. Utvecklingsprojektet avslutades efter genomförda demonstrationer på Arlanda under maj 2019. Ett antal ytterligare demonstrationer samt ett uppföljningsmöte / workshop genomfördes under september / oktober 2019 innan projektet slutgiltigt stängdes i november 2019. ASN (Arlanda Safety Nets) är alltså en vidareutveckling av DRIWS demonstrationsplattform och använder samma teknik och samma underleverantör som för DRIWS, men med avsevärt utökad funktion för såväl ATM som i fordonsmiljön, som beskrivs längre ner i denna rapport. Ny funktionalitet inom ASN omfattar bland annat kartor i fordonen som anger egen position samt andra fordonspositioner i närheten, givna klareringar per fordon, anslutning till grupp (t.ex. snöröjning) och placering av säkerhetszon runt eget fordon mm. För ATM ersätts existerande magnettavla med en bildskärm i motsvarande storlek som visar positionen för samtliga fordon med ASN‐utrustning, samt möjligheter att ge klarering, skapa tillfälliga arbetszoner och skicka olika former av meddelanden till fordonen. Mer om systemets funktioner i följande kapitel. Det demonstrerade systemet ger en radikalt ökad situationsmedvetenhet för såväl ATM som för fordonsförare på fältet. För kommunikation i demosystemet användes publikt 4G och en molnbaserad lösning. I en verklig driftmiljö kan radiolänk komma ifråga, på samma sätt som att DRIWS i driftmiljö idag använder samma kommunikation som AWOS från Combitech. Med kommande 5G‐teknik kan dock såväl säkerhet som kapacitet befinnas tillräckligt och bör övervägas när / om systemlösningen ska tas vidare in i driftmiljö. ASN systemet avses vara ett komplement till gällande processer och system och är inte menat att ersätta någon av de idag använda regelverken. Icke desto mindre måste alla delar av lösningen säkerhetsbevisas inklusive de över tiden förändrade beteenden som kan uppkomma då ATM sätter ökad tilltro till systemets förmåga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arlanda Safety Nets Demonstrationsprojekt Slutrapport
  • 49. Johnson, Mikael
    Att utforma våra leveranser för de vi är till för – Tjänstedesign2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammantaget har det här tjänstedesignprojketet bidragit med att prova ut verktyg och modeller som stärker utifrån-in perspektivet på Trafikverkets tjänsteutvecklingsarbete. Vi har kunnat visa att modellerna och verktygen som lyfts i rapporten är enkla och robusta att använda. Samverkan i ett värdeskapande nätverk bestående av sociala och ekonomiska aktörer som hålls samman av tre faktorer: kompetenser, relationer och information. För att hålla samman ett sånt nätverk krävs också en aktiv lärprocess kring hur aktörerna utvecklas till vitala och långsiktiga samskapare av medborgarvärde. Utifrån tjänstelogiken är det bara kunden (i det här fallet oftast medborgare) som kan bedöma värdet som uppkommer i kundrelationen där värde- i-användning för kunden (value-in-use) är centralt och där kunden som medaktör är ett måste för att en värdeskapande process ska komma till stånd. Vi har sedan 2013 arbetat med tjänsteutvecklingsfrågor tillsammans med Trafikverket och har nu kommit så långt i arbetet att verket nu har en uppsättning verktyg och ett kunnande i hur dessa verktyg kan användas. I rapporten har det pekats ut några områden för fortsatt forskning men i huvudsak finns nu de förmågor som eftersöktes för sex år sedan på plats. Nu gäller det bara att få bred spridning och acceptans bland verkets medarbetare. Vi hoppas även att de kortfilmer som finns tillgängliga via intranätet kan bidra till att underlätta det arbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att utforma våra leveranser för de vi är till för – Tjänstedesign
  • 50. Didoff, Jonas
    Automated Vehicles for Airports AVAP2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vidmakthållande av flygplatser även i mer glesbefolkade delar av Sverige framstår som direkt avgörande för fortlevnad och expansion. Mindre flygplatser har samma säkerhetskrav som större och kostnaden för drift och underhåll belastar som regel de enskilda kommunerna – pengar som skulle användas till bättre samhällsservice inom andra områden. Lägre flygtäthet ger möjlighet att låta en central funktion sköta flera uppgifter parallellt på landets mindre flygplatser. Funktionen Remote Tower Center (RTC) som introducerades 2015 på Örnsköldsvik Airport innebär att flygtrafikledningen har centraliserats till Sundsvall – och den utvecklingen fortsätter nu i snabb takt för ett stort antal flygplatser i Sverige. Men vilka andra funktioner inom flygplatsens yttre drift och underhåll kan automatiseras eller fjärrstyras? Detta projekt, som initierats av LFV FoI och finansierats av Trafikverket, har haft till uppgift att belysa ett antal nya områden som kan bidra till öppethållande av mindre flygplatser genom autonomi och fjärrstyrning. Efter en inledande förstudie för att ta fram lämpliga funktioner har ett antal demonstratorer utvecklats i samverkan mellan industri, akademi och samhälle. Avsikten är att i praktiken påvisa att möjligheterna faktiskt finns, att befintlig teknik använt inom nya verksamhetsområden öppnar nya vägar för flygplatsunderhåll. Inom AVAP-projektet har vi, förutom aspekter kring säkerhet, arbetat med autonom gräsklippning och snöröjning, bevakningsuppdrag för skalskydd med hjälp av drönare samt nya metoder för friktionskontroll av rullbanan. Film om projektet: https://youtu.be/ZSuEPVNMgW8 Tekniken bygger övergripande på uppkopplade fordon via 4G, RTK GPS för positionering och s.k. geo-fencing – ”elektroniska staket” - för att kontrollera och begränsa fordonsrörelser. Varje projektpartner har sedan byggt ett kontrollsystem för det egna fordonet med kopplingar till interna styrsystem för gas/broms/styrning mm. Att varje leverantör bygger sitt eget interna system för fordonskontroll är realistiskt även i en framtid då dessa system kommer i bruk på flygplatserna. Däremot kan system för uppdragskontroll och säkerhet inte vara olika. Detta skulle innebära att en operatör måste lära sig flera olika system för att t.ex. utrymma rullbanan vid ett nödläge. Inom projektet har vi därför ställt krav på att alla delsystem kan kommunicera med ett centralt kontrollsystem (DRIWS). För demonstrationen valdes att enbart påvisa att alla deltagande fordon kan utrymma banan på ETT gemensamt kommando från operatören via DRIWS-systemet. En framtida lösning kommer att innebära att kunden (t.ex. Swedavia / LFV) ställer krav på leverantörerna på en given standard för kommunikation och handhavande mot ett centralt system.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Automated Vehicles for Airports AVAP
1234567 1 - 50 av 1419
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf