De flesta företag, organisationer och myndigheter genererar resor och transporter, och det innebär att dessa verksamheter också påverkar trafiksäkerheten. Alla verksamheter som köper transporter, eller varor som transporteras, påverkar trafiksäkerheten. Det gör också alla verksamheter som har medarbetare som kör i tjänsten. 

Denna folder lyfter fram att trafiksäkerhet är en hållbarhetsfråga genom att vara en del i Agenda 2030. Vikten av att privata och offentliga aktörer tar sitt ansvar för trafiksäkerheten pekas ut i FN:s resolution 74/299 som antogs 2020. I resolutionen framhålls också vikten av att arbeta med trafiksäkerhet som en del i hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning. Genom att integrera trafiksäkerhet i hållbarhetsarbetet kan man dra nytta av de synergier som finns mellan olika hållbarhetsmål.

I foldern hänvisas till bland annat till de vägledningar som Trafikverket har tagit fram med råd riktade till arbetsgivare, transportköpare och transportutförare för mer trafiksäkra resor i tjänsten, godstransporter och persontransporter. Vägledningarna finns på https://bransch.trafikverket.se/trafiksakra-verksamheten

Kör dina medarbetare i tjänsten? Eller förflyttar sig i trafiken på annat sätt? Då är den här vägledningen för dig. Den riktar sig till dig som arbetsgivare och ger stöd för hur resor i tjänsten kan göras på ett trafiksäkert sätt. Det är en viktig del i arbetsmiljö- och hållbarhetsarbetet.

Vägledningen är relevant för alla verksamheter där medarbetarna reser till möten och för andra tjänsteärenden eller kör mellan arbetsställen, kunder och brukare. Det vill säga – den är relevant för de allra flesta verksamheter både inom offentlig och privat sektor.

För verksamheter som köper tjänster där leverantörens medarbetare kör i tjänsten finns en motsvarande vägledning som ger stöd i kravställandet. Det finns även ytterligare vägledningar för trafiksäkerhet riktade till verksamheter på följande teman: resor i tjänsten, godstransporter och persontransporter. Du hittar dem på https://bransch.trafikverket.se/trafiksakra-verksamheten.  

Utöver denna vägledning finns även en tillhörande checklista. Detta material är framtaget i samarbete med Arbetsmiljöverket och i samråd med branschorganisationer.

Beställer er verksamhet persontransporter? Då är den här vägledningen för er. Den riktar sig till trafikbeställare och ger stöd för hur ni kan ställa krav så att transporterna blir så trafiksäkra som möjligt. Att arbeta för trafiksäkra persontransporter handlar både om kvalitetssäkring av leveranserna och är en väsentlig del i ert hållbarhetsarbete.

Vägledningen ger råd för persontransporter som exempelvis buss i linjetrafik och beställningstrafik, skolskjuts och serviceresor (till exempel färdtjänst och sjukresor). Råden rör persontransporter som utförs med bussar, taxibilar och specialfordon vid serviceresor.

Det finns också en motsvarande vägledning riktad till trafikutförarna. Vägledningar finns även på följande teman: resor i tjänsten och godstransporter. Ni hittar alla vägledningar på https://bransch.trafikverket.se/trafiksakra-verksamheten. Vägledningarna är framtagna i samarbete med Arbetsmiljöverket och i samråd med branschorganisationer.

Utför er verksamhet persontransporter? Då är den här vägledningen för er. Den riktar sig till bussföretag, taxiföretag och andra företag som utför persontransporter av olika slag. Persontransporterna kan exempelvis vara upphandlad eller kommersiell linjetrafik, beställningstrafik, skolskjuts och serviceresor (till exempel färdtjänst och sjukresor).

I vägledningen får ni som trafikutförare råd för hur era persontransporter kan utföras på ett trafiksäkert sätt. Vägledningen ger stöd för ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete, men också för trafiksäkerhetsfrågor som en del i arbetsmiljö- och hållbarhetsarbetet.

För trafikbeställare finns en motsvarande vägledning som ger stöd i kravställandet för trafiksäkra persontransporter. Vägledningar finns även på följande teman: resor i tjänsten och godstransporter. Ni hittar alla vägledningar på https://bransch.trafikverket.se/trafiksakra-verksamheten.

Köper er verksamhet transporter? Eller köper ni varor, tjänster eller entreprenader som medför transporter? Då är denna vägledning för er. Vägledningen riktar sig till privata och offentliga inköpare och upphandlare, och ger stöd för hur krav kan ställas för mer trafik­säkra transporter. Det är en väsentlig del i ert arbete med kvalitetssäkring av transporter och i hållbarhetsarbetet.

Transporterna som berörs av vägledningen kan exempelvis vara transporter av paket, byggmaterial, livsmedel och avfall. Fordonen som berörs är främst lätta transportbilar (skåpbilar) samt lätta och tunga lastbilar men även väghållningsfordon och liknande tunga fordon. 

Det finns också en motsvarande vägledning riktad till transportutförarna. Vägledningar finns även på följande teman: resor i tjänsten och persontransporter. Ni hittar dem på bransch.trafikverket.se/trafiksakra-verksamheten. Vägledningarna är framtagna i samarbete med Arbetsmiljöverket och i samråd med branschorganisationer.

Utför er verksamhet transporter? Då är den här vägledningen för er. Den riktar sig till företag, organisationer och myndigheter som utför transporter på väg, exempelvis transporter av paket, byggmaterial, livsmedel och avfall. I vägledningen får ni råd om hur transporterna kan utföras på ett trafiksäkert sätt. Även verksamheter som utför arbetsupp­gifter med väghållningsfordon eller liknande tunga fordon kan få råd genom vägledningen.

För verksamheter som köper transporter, eller varor och tjänster som medför transporter, finns en motsvarande vägledning som ger stöd i kravställandet. Vägledningar finns även på följande teman: resor i tjänsten och persontransporter. Ni hittar dem på bransch.trafikverket.se/trafiksakra-verksamheten.

Utöver denna vägledning finns även en tillhörande checklista. Detta material är framtaget i samarbete med Arbetsmiljöverket och i samråd med branschorganisationer.

Kör dina leverantörer i tjänsten? Eller förflyttar sig i trafiken på annat sätt? Då är den här vägledningen för dig. Den riktar sig till dig som är upphandlare och ger stöd för hur du kan ställa krav så att leverantörernas resor i tjänsten kan utföras på ett trafiksäkert sätt. Det handlar både om kvalitetssäkring av leveranserna och är en väsentlig del i ert hållbarhetsarbete. 

Vägledningen är relevant för dig som upphandlar tjänster där leverantörens medarbetare kör, eller på annat sätt förflyttar sig, mellan olika arbetsställen, kunder och brukare. Det kan vara tjänster som till exempel hemtjänst och andra vård- och omsorgstjänster, entreprenader inom bygg, anläggning och drift och underhåll samt konsulttjänster som upphandlas eller köps in.  

Det finns även en motsvarande vägledning riktad till arbetsgivare/utförare. Vägledningar finns på följande teman: resor i tjänsten, godstransporter och persontransporter. Du hittar dem på https://bransch.trafikverket.se/trafiksakra-verksamheten.  

Vägledningarna är framtagna i samarbete med Arbetsmiljöverket och i samråd med branschorganisationer.

Denna publikation redovisar delar av trafiksäkerhetsutvecklingen på väg och järnväg i Trafikverkets Region Nord, Norrbottens län och Västerbottens län, för år 2021 och är den första regionala uppföljningen av trafiksäkerhetsmålet till år 2030. För vägtrafik redovisas utfallet för antalet omkomna och för ett antal utpekade indikatorer. För järnväg presenteras antal omkomna.

KUSTOM var en flerårig samverkan för trafiksäkerhet och miljö mellan Trafikverket och som mest 48 kommuner i västra Sverige under perioden 2003-2011. Trafikverken hade tidigare en roll att driva utvecklingen av transportsystemet på ett strategiskt och offensivt sätt genom samverkan och samordning med berörda aktörer. Som en del av arbetet gjorde man överenskommelser med kommunerna för att samverka i viktiga frågor, klargöra mål, ansvar, åtaganden och följa upp resultaten.

I idéskriften presenteras resultatet av en studie av genomförda samdistributionsprojekt i Sverige. Målet med studien var att finna kritiska faktorer som avgör om ett samdistributionsprojekt lyckas. Skriften ger även en kortfattad introduktion till begreppet samdistribution och effekterna av genomförda samdistributionsprojekt. Idéskriften kan till exempel användas av kommuner, företag och andra organisationer som är intresserade av samdistribution.

Syftet med handboken är att utbyggnaden av vindkraften ska stödjas genom Trafikverkets interna agerande, verkets medverkan i samhällsplaneringen och i samspelet med berörda aktörer. För Trafikverket är det viktigt att i sitt agerande ha en samhällssyn på transportinfrastrukturen och transporterna till vindkraftsparkerna och de störningar dessa transporter orsakar för övrig trafik och för underhåll och drift. I handboken finns också ett underlag som hjälper såväl Trafikverket som leverantörer och transportörer att bedöma miljöpåverkan och samhällskostnaderna vid olika logistikval.

Detta dokument utgör ett koncentrat av delar av det underlagsmaterial som anlitade konsulter och dåvarande Vägverket haft tillgång till i arbetet med Transporter till vindkraftsparker - en handbok. Materialet beskriver vilka transporter vindkraftsutbyggnaden genererar och hur dessa går till. De rapporter dåvarande Vägverket beställt av konsultbolagen IVL och WSP redovisas i detta dokument i kondenserad form.

The Swedish Road Administration, in collaboration with the National Board of Health and Welfare and the Swedish National Institute of Public Health, initiated a project regarding the effects and costs on the public health from the road transport sector in 2006. The initial project was financed by the Environmental Objectives Council and later work has been paid for by the Swedish National Institute of Public Health and the Swedish Road Administration.

Vägverket Region Väst har följt, dokumenterat och utvärderat studier inom logistikområdet hos trucktillverkaren Atlet och dryckestillverkaren Spendrups. Studierna innefattade analys och kartläggning av transportflöden samt rekommendationer på förbättringar och effektiviseringar i företagens logistikprocesser. Ett respektive två år efter genomförda studier gjordes uppföljningar för att dokumenteranyttan företagen haft av studien, vilka förändringar som genomförts och med vilket resultat.

The project 'East-West Transport Corridor' is a co-operation between partners in Denmark, Lithuania, Russia and Sweden. The aim of the work is to strengthen the Vilnius-Esbjerg axis as an alternative for freight coming in to Scandinavia.

Projektets syfte har varit att undersöka hur stor andel av transportköparna som ställer krav inom trafiksäkerhet och miljö när transporter upphandlas. Dessutom har det undersökts hur stor andel krav som följs upp. Detta har gjorts genom en enkätundersökning med fyra av de stora transportörerna i Sverige och två telefonundersökningar med både industri- och grossist företag samt åkerier inom Västra Götalands, Hallands och Värmlands län. Projektet utfördes under 2006 och avslutades i mars 2007.

Denna förstudie undersöker om det finns någon befintlig organisation med revisionskompetens som skulle kunna bredda sitt verksamhetsområde till att inkludera uppföljning av miljö- och trafiksäkerhetskrav på godstransporter, utan att det finns en standard att följa upp mot. Det undersöker även efterfrågan för den här typen av tjänst bland transportköpare hos 600 företag och 200 kommuner.

Vägverket Region Väst har genomfört denna utvärdering en samlastningsstation som syftar till att reducera antalet godstransporter till Marstrand, för att minska negativ miljöpåverkan och belastningen för gator och kajer på ön. Lasse Majas samlastning, som verksamheten idag heter, drivs av Kungälvs kommun och är en fortsättning på ett EU finansierat projekt som pågick mellan 2003-2006. Sedan starten i mars 2007 fram till augusti 2008 har ca 2140 lastbilar lämnat 227 ton gods till samlastningen.

Projektets syfte har varit att undersöka hur Volvo Logistics samt Saab Automobiles miljö- och trafiksäkerhetskrav stämmer överens med två av de stora transportörernas krav; DHL och Schenker. Dessa krav har även jämförts med QIII:s struktur för bedömning av kvalitet i upphandling av vägtransporter. Därutöver har det analyserats vilka punkter som är viktiga att beakta vid kravställandet i upphandlingen av transporter. Projektet pågick under 2006 och avslutades i slutet av mars 2007.

This report from workpackage 2 of the East West Transport Corridor project (EWTC) focuses on if/how distance base road user charging of heavy vehicles (RUC-HGV) may contribute to a more efficient and less polluting road transport sector. The work in this subproject has also aimed at providing additional knowledge about the regional impacts of road user charging of heavy vehicles.

Vägverket Region Skåne har inom ramen för EU-projektet East-West Transport Corridor låtit genomföra studier av ruttvalseffekter vid differentiering av kilometerskatter för tung trafik i Skåne och Blekinge. Sektionen Planeringsunderlag på Samhälle och trafik har, tillsammans med Vägverket Konsult, genomfört studierna. Sampers/Samkalk-systemet har använts i analyserna. Nio scenarier har analyserats. Studierna visar att differentierad kilometerskatt med lägre avgift på ett utpekat godsvägnät medför stora omflyttningar av lastbilstrafik.

Publikationen handlar om företagens ansvar för säväl hållbarhet som socialt ansvar, där även säkerhet och hälsa ingår.

I Uppsala bidrar transportfordonen i hög grad till trängsel och försämrad framkomlighet. Därför är det viktigt att transporterna sker på ett så effektivt och miljöanpassat sätt som möjligt. En möjlighet att effektivisera logistiken med minskad negativ miljöpåverkan som följd, har visat sig vara samordning. De butiker som deltog i det praktiska försöket upplevde en minskning av antalet leveranser med i genomsnitt 40%. Beställs i tryckt format hos SLU, www.slu.se

Länsstyrelserna i Blekinge och Skåne samt Vägverket Region Sydöst och Skåne avser att i en huvudstudie kartlägga transittrafiken i Blekinge och Skåne. Avsikten är att kartlägga godsströmmar som omfattar olika typer av gods inklusive farligt gods.

Hösten 1999 förändrades livsmedelsdistributionen i Borlänge, Säter och Gagnef från traditionellt sätt, där livsmedelspriserna inkluderar distributionen, till en separat upphandling av distributionen. Det nya systemet innebär att flertalet av kommunernas leverantörer av livsmedel endast levererar till en distributionscentral i Borlänge. Därifrån körs sedan varje beställares varor ut i ett samordnat flöde. TFK har studerat miljökonsekvenserna av den förändrade livsmedelsdistributionen i Borlänge, Säter och Gagnef. Sammanfattningsvis har studien visat att det finns en stor potential för miljöförbättringar genom samordnade transporter, men när det gäller den aktuella distributionen i Borlänge, Säter och Gagnef så innebär bl a restriktioner i leveranstiderna att man har relativt låg fyllnadsgrad (räknat på transporterad vikt) vid utleveranserna. I den samordnade distributionen används i genomsnitt tekniskt sett bättre fordon, med lägre bränsleförbrukning och renare motorer, men å andra sidan så innebär den lägre fyllnadsgraden att effektiviteten inte är så hög. Jämförelsen av miljöpåverkan i form av emissioner till luft före resp efter omläggningen visar därför inte på någon tydlig skillnad. Däremot finns andra positiva miljöförbättringar i mottagarnas närmiljö. I rapporten redovisas även erfarenheterna av analysmetoden och förslag ges på hur man kan förbättra datakvaliteten i liknande studier i framtiden.