Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 49 av 49
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Wirsenius, Patrik
    et al.
    Trafikverket.
    Selling, Jeanette
    Trafikverket.
    Månsson, Helene
    Trafikverket.
    Edvardsson, Maja
    Trafikverket.
    Supercykelvägars utformning och vägvisning2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De förslag på utformningsråd och vägvisning för supercykelvägar som redovisas i denna rapport, har tagits fram med bakgrund av att det idag saknas ramverk, standarder och nationell samordning för utveckling av supercykelvägar i Sverige. Denna rapport är därför ett förslag på en ny nationell utformningsstandard för supercykelvägar, där fokus ligger på vägutformningen och vägvisningen. 

    Rapporten är framtagen av Trafikverket. En dialog har även förts med representanter för regioner och kommuner som har fått möjlighet att lämna synpunkter på rapporten. 

    Målgruppen för rapporten är främst regioner, kommuner och Trafikverket, som alla blir berörda vid etablering av supercykelvägar. 

    Utformningsråden kan ses som ett komplement till gällande krav och råd i VGU. Inför ny utgåva av VGU 2024 kommer delar av utformningsråden i denna rapport att inarbetas som nya krav och råd i VGU. VGU är obligatoriskt för de statliga supercykelvägarna, men kan med fördel även tillämpas av de kommunala väghållarna. 

    De principer för cykelvägvisning av supercykelvägar som redovisas i rapporten bör tillämpas av alla väghållare i Sverige, för att vi ska få en enhetlig vägvisning och utmärkning av supercykelvägar. Principerna ska ses som ett komplement till rapporten ”Vägledning för regional cykelvägvisning” (TRV 2015:032). 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Supercykelvagars-utformning-och-vagvisning
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Berg, Svante
    Movea.
    Cykelkorsning i landsbygd2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket ska verka för ökad möjlighet till cykling och gående. Att öka tillgänglighet på landsbygd är därmed ett område som prioriteras av Trafikverket. På landsbygd är hastighetsanspråk hos fordon högre och möjligheten till separation eller hastighetssäkring begränsad, vilket ställer speciella krav på utformning av trafikmiljön för dem som ska korsa vägen. De åtgärder som normalt är möjliga i tätort är inte tillämpliga på landsbygd.

    Det finns idag begränsad kunskap och få utvärderingar av denna typ av åtgärder. En vanlig frågeställning i projekt är hur man skall hantera oskyddade trafikanter, främst har det varit diskussioner vid mötesseparering (2+1). Det saknas i stort tydliga utformningsråd i VGU för oskyddade trafikanter i dessa miljöer. För landsbygd, skyltad hastighet 70-100 km/h, med lågt GC-flöde (under 10-20 ÅDT) är det svårt att hitta effektiva åtgärder för passager.

    Separering i plan är sällan samhällsekonomiskt lönsam då åtgärdskostnaden oftast är betydligt större än trafiksäkerhetsnyttan. Refug kan vara samhällsekonomiskt lönsam om åtgärdskostnaden är rimlig. På statlig väg med lokal sänkning till 60 km/h och med relativt höga GC-flöden, runt 40 GC/dygn, ger de flesta åtgärder större trafiksäkerhetsnytta än investeringskostnad. Dock viktigt att beakta restriktioner, exempelvis på funktionellt prioriterat vägnät (FPV). Projektet har studerat ett antal utformningar i Trafikverkets projekt, och ger rekommendationer för åtgärder på länk/korsning respektive trafik-plats/droppe/cirkulation. Utifrån erfarenheter från planprocess och detaljutformning föreslår projektet ny text i VGU. Projektet har deltagit i att ta fram underlag till VGU 2020 som har blivit implementerat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Cykelkorsning på landsbygd
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bilaga
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 3.
    Mobilitet för gående, cyklister och mopedister: En handbok med fokus på planering, utformning, underhåll och uppföljning2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mobilitet för gående, cyklister och mopedister - En handbok med fokus på planering, ut-formning, underhåll och uppföljning är en revidering av GCM-handboken från 2010. Med denna handbok vill Trafikverket och Sveriges Kommuner och Regioner tillhandahålla ett uppdaterat och aktuellt kunskapsunderlag. Ambitionen är att ge stöd, idéer och inspira-tion i utvecklingen av de miljöer som används av gående, cyklister och mopedister.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 4.
    Dahlstrand, Alice
    et al.
    Trafikverket.
    Mattsson, Frida
    Trafikverket.
    Nationellt cykelbokslut 2021: Hur utvecklas cyklandet i Sverige?2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I det här bokslutet kan du, utifrån statistik och undersökningar, följa utvecklingen inom en rad områden som är kopplade till cykling. I bokslutet följs ett antal indikatorer som påverkar cyklandet.

    Cykelbokslutet är framtaget av Nationella cykelrådet. Nationella cykelrådet är ett samverkansforum för en ökad och säker cykling i Sverige, där Trafikverket står för ordförandeskapet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Nationellt cykelbokslut 2021
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Larsson, Jenny
    et al.
    Trafikverket.
    Lundberg, Kurt
    Norconsult .
    Säkra GCM-passager Region Väst2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utredningen Säkra GCM-passager har tagit fram en prioriteringsmetod för hur regionen ska prioritera bland de GCM-passager som är klassificerade med låg kvalitet. Utredningen prioriterar därefter ett antal platser för åtgärd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Säkra GCM-passager Region Väst
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 6.
    Cykel- och mopedhjälmsanvändning i Sverige 20202021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten sammanfattas cyklisters hjälmanvändning i 21 orter i Sverige. Sedan 2012 har även en mindre mätning av mopedisters hjälmanvändning genomförts. Fokus för studien ligger på jämförelser mellan åren 2019 och 2020.

    Mätningarna för cykelhjälm startade år 1988. Studien indelas i fyra huvudkategorier av cyklister: • Barn upp till 10 år och vuxna över 65 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden • Barn 6 – 15 år som cyklar till/från grundskolor • Vuxna (≥ 16 år) som cyklar till/från arbetsplatser • Vuxna (≥ 16 år) respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråk.

    Totalt har 38 067 cyklister observerats 2020. Observationerna genomfördes under augusti och september månad.

    Den sammanvägda genomsnittliga hjälmanvändningen sett över alla fyra cyklistkategorier 2020 var 47,2 procent, 2019 var andelen 46,6 procent. Ökningen är inte signifikant högre än 2019, men högre än vid tidigare mättillfällen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Cykel- och mopedhjälmsanvändning i Sverige 2020
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 7.
    Wirsenius, Patrik
    et al.
    Trafikverket.
    Liljehov, Anna
    Trafikverket.
    Pettersson, Mats
    Trafikverket.
    Mattsson, Frida
    Trafikverket.
    Cykelleder för rekreation och turism: Klassificering, kvalitetskriterier och utmärkning. Version 3.0, 20212021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tillsammans med andra aktörer arbetar Trafikverket för att förbättra förutsättningarna för rekreationscykling och cykelturism. Trafikverket har i sitt arbete med cykelturism en extern referensgrupp till stöd som tillsammans med Trafikverket har tagit fram klassificerings- och kvalitetskriterier för nationella, regionala och lokala cykelleder för rekreation och turism.

    Rapporten från 2017 har nu uppdateras och den nya rapporten från 2021 ersätter därmed rapporten från 2017.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Cykelleder för rekreation och turism
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 8.
    Gångbar stad: Att skapa nät för gående2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Intresset för fotgängaren fortsätter öka. Flera kommuner arbetar för att skapa gångvänligare miljöer. Bakom det ökade intresset ligger inte enbart ambitioner om hållbarhet och attraktiva städer. Det är förvisso miljövänligt och billigt att gå, men det handlar även om hälsa och välbefinnande. Riksdagens transportpolitiska mål och precisioner innebär exempelvis att trafiksystemets utformning ska bidra till att miljökvalitetsmålen uppfylls och till ökad hälsa.

    I Sverige lyfte ”TRAST, Trafik för en attraktiv stad”, från 2007 fram fotgängaren som ett eget färdsätt. Rapportdelen Underlag beskriver gångtrafikens omfattning, faktorer som påverkar direkt och indirekt, hur man kan skapa förutsättningar för en gångvänlig stad och aspekter för att bedöma transportkvaliteten inom gångnätet.

    Boverket avrapporterade 2013 ett regeringsuppdrag som innehåller en ”Vägledning för att utveckla en byggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen”. Luleå Tekniska Universitet genomförde ett brett upplagt projekt ”Vägledning för gångplanering – så skapas det gångvänliga samhället” som presenterades våren 2013.

    Denna handbok bygger vidare på dessa två arbeten. Tanken är att handboken ska ge en överblick över kunskapsläget och det material som har tagits fram. Huvuduppgiften är dock att bidra med praktiska råd om hur man kan skapa nät för att ge bättre förutsättningar för gångtrafiken.

    Handboken vänder sig till beslutsfattare och tjänstepersoner i kommunerna, planerare på Trafikverket, konsulter och andra som arbetar med planering för trafik och bebyggelse. Handboken är ett komplement till TRAST med fördjupning inom gångtrafikområdet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Gångbar stad
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 9.
    Temarapport Cykelplanering i Sverige2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Temarapporten Cykelplanering i Sverige beskriver hur olika aktörers ansvar och roller ser ut inom de tre planeringsnivåerna kommunal, regional och nationell nivå, hur de olika planeringsprocesserna går till och samspelet emellan dem. Syftet är att ge ökad förståelse och en bra grund för bättre samverkan i arbetet med ökad och säker cykling. Temarapporten är framtagen av Nationella cykelrådet vars medlemmar har identifierat utmaningar och behov av förbättringar i nuvarande system. Nationella cykelrådet är ett samverkansforum för en ökad och säker cykling i Sverige, där Trafikverket står för ordförandeskapet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Cykelplanering i Sverige
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 10.
    Utgör markåtkomst ett hinder för tillkomsten av cykelvägar?2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverkets samlade bedömning är att framkomligheten i cykelprojekten ofta upplevs hindras av svårigheter att få åtkomst till mark. I de flesta fall kunde dock frågan ha lösts genom att kommunen tagit fram en detaljplan i enlighet med plan- och bygglagens regler då det i de många fall inte är en brist som ålegat Trafikverket att lösa. Kommuner ansvarar för planering, byggande och drift av det kommunala gatunätet och det allmänna vägnätet inom kommunala väghållningsområden.  

    Det finns en uttalad önskan att staten ska ta ett större helhetsansvar för cykelfrågan inklusive finansiering. Något sådant ansvar har inte ålagts Trafikverket. Den nationella cykelstrategin att väghållaransvaret för cykelvägar är delat mellan staten, kommunerna och enskilda väghållare samt att samtliga aktörer måste verka för att förbättra förutsättningarna för att cykel väljs som färdmedel.

    Av väglagen framgår att en allmän väg ska vara till för allmän samfärdsel och att det finns möjlighet att bygga cykelväg med stöd av väglagen. Detta om cykelvägen ligger i nära anslutning till vägen eller det finns ett påtagligt funktionellt samband med vägen, samt att cykelvägen byggs i syfte att avlasta vägen från cykeltrafik. Vad som avses med ”påtagligt funktionellt samband” är dock inte alldeles tydligt, men eftersom cykelbanan ska vara en väganordning till den befintliga vägen, är tolkningen att avståndet mellan dem inte kan vara alltför stort.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Utgör markåtkomst ett hinder för tillkomsten av cykelvägar?
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 11.
    Cykel- och mopedhjälmsanvändning i Sverige 20192020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten redovisas den sammanvägda hjälmanvändningen bland cyklister utifrån mätningar i 21 orter i Sverige. Sedan 2012 har även en mindre mätning av mopedisters hjälmanvändning genomförts. Fokus för studien ligger på jämförelser mellan åren 2018 och 2019. Mätningarna för cykelhjälm startade år 1988.  

    Studien indelas i fyra huvudkategorier av cyklister:

    • Barn upp till 10 år och vuxna över 65 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden

    • Barn 6 – 15 år som cyklar till/från grundskolor

    • Vuxna (≥ 16 år) som cyklar till/från arbetsplatser

    • Vuxna (≥ 16 år) respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråk

     Totalt har 42 794 cyklister observerats 2019. Observationerna genomfördes under augusti, september och oktober månad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 12.
    Nationellt cykelbokslut 2019: Hur utvecklas cyklandet i Sverige och vart är det på väg?2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I det här bokslutet kan du, utifrån statistik och undersökningar, följa utvecklingen inom en rad områden som är kopplade till cykling. I bokslutet följs ett antal indikatorer som påverkar cyklandet.

    Cykelbokslutet är framtaget av Nationella cykelrådet. Nationella cykelrådet är ett samverkansforum för en ökad och säker cykling i Sverige, där Trafikverket står för ordförandeskapet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Nationellt cykelbokslut 2019
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 13.
    Jönsson, Helena
    et al.
    Tyréns AB.
    Hedlund, Johan
    Tyréns AB.
    Åtgärdsvalsstudie Trafiksäkerhet Näckrosleden (cykelled)2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Näckrosleden är en drygt 70 mil lång regional turistcykelled som går igenom Sörmlands alla nio kommuner. Näckrosleden består av 15 etapper som startar och slutar i 13 olika orter. Tillsammans utgör etapperna hela leden.

    Näckrosleden skapades av landstinget i Sörmland i ett regionalt projekt år 1997. När projektet tog slut levde cykelleden vidare utan ledhuvudman. Drift och underhåll sköttes av ideella krafter. År 2013 blev Regionförbundet Sörmland (numera Region Sörmland) ledhuvudman som ett led i genomförandet av den regionala cykelstrategin.

    Nu vill Region Sörmland ansöka om att Näckrosleden ska klassificeras och märkas ut som nationell cykelled för rekreation och turism. Trafiksäkerhet är ett av de beslutsgrundande kvalitetskriterierna vid ansökningstillfället. Näckrosleden finns redan omnämnd i länstransportplanen 2018–2029 då Region Sörmland har som avsikt att åtgärda kvarvarande trafiksäkerhetsbrister på Näckrosleden. Denna åtgärdsvalsstudie med tillhörande åtgärdsförslag utgör underlag för den kommande länstransportsplanen i Sörmland.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    ÅVS trafiksäkerhet Näckrosleden
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 14.
    Cykel- och mopedhjälmsanvändning i Sverige 20182019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten sammanfattas cyklisters hjälmanvändning i 21 orter i Sverige. Sedan 2012 har även en mindre mätning av mopedisters hjälm­användning genomförts. Fokus för studien ligger på jämförelser mellan åren 2017 och 2018.

    Mätningarna för cykelhjälm startade år 1988. Studien indelats i fyra huvudkategorier av cyklister:

    •  Barn upp till 10 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden
    •  Barn 6 – 15 år som cyklar till/från grundskolor
    •  Vuxna (≥ 16 år) som cyklar till/från arbetsplatser
    •  Vuxna (≥ 16 år) respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråk

    Totalt har 36 738 cyklister observerats 2018. Observationerna genomfördes under augusti, september och oktober månad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 15.
    Nationellt cykelbokslut 2018: Hur utvecklas cyklandet i Sverige och vart är det på väg?2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I dethär bokslutet kan du, utifrån statistik och undersökningar, följa utvecklingen inom en rad områden som är kopplade till cykling. I bokslutet följs ett antal indikatorer som påverkar cyklandet. Cykelbokslutet är framtaget av Nationella cykelrådet. Nationella cykelrådet är ett samverkansforum för en ökad och säker cykling i Sverige, där Trafikverket står för ordförandeskapet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 16. Berg, Svante
    Sommarcykelväg utformning och råd2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det byggs cirka 15–30 mil cykelvägar per år med statliga medel. Trafikverket svarar för cykelvägar längs nationella vägar medan respektive länsstyrelse eller region prioriterar cykelvägar i framför allt länsplanerna. Alla dessa parter, som alltså har ett delat ansvar för att prioritera nya vägar för cykeltrafik, har intresse av att alternativet sommarcykelvägar belyses. När vägar byggs om till mötesfria 2+1-vägar och parallellväg saknas upplever cyklisterna en ökad otrygghet. Det bör studeras i vilken utsträckning enkla och billiga sommarcykelvägar kan vara en lämplig åtgärd i dessa fall.

    Den ursprungliga strategin var att tillsammans med Trafikverket ta fram lämpliga objekt och föreslå åtgärder som kunde implementeras och utvärderas. Projektet skulle bistå med förslag på utformning på objektsnivå för 1-2 objekt, för-projektering, deltagande på arbetsmöten och före/efter studie på 1-2 objekt. Då de objekt som projektet studerade i inte implemen-terades som ”sommarcykelväg” blev det inte möjligt att utvärdera dessa åtgärder enligt plan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 17.
    The common strategy for safe bicycle and moped traffic 20182019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The bicycle traffic is an essential part of a sustainable transport system, and cycling makes a vital contribution to an increase in public health. Increased cycling also contributes to reducing the impact on the environment and climate. However, bicycle traffic must be safe for it to be considered long-term sustainable. Today, cyclists make up almost half of the total number of seriously injured in the road traffic in Sweden. With that starting point, the work for Vision Zero becomes (the vision that no one is to be killed or seriously injured in the road traffic) a key challenge in work for increased cycling. Currently, we see a substantial electric-bicycle development and sales are heading to similar levels, as in many other countries in Europe. Bicycles and class II moped share the same infrastructure at the present day. Therefore, measures for safer cycling usually also have a positive effect on the safety of class II moped riders. This developed strategy for safe bicycle and moped traffic is the result of the collaboration between different authorities and actors. The purpose of the partnership is to, in a way, systematically try to understand and handle the challenge of increasing safety for both cyclists and moped riders. Several of the issues addressed in the strategy is complex. It is, therefore, essential with further analyses to continuously develop knowledge in the field. The developed strategy provides a basis for proceeding planning within government authorities, municipalities and other actors. The hope is that the prevailing strategy will serve as a source of knowledge and inspiration for those actors who want to contribute to safe bicycle and moped traffic.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 18.
    Utvärdering av cykelreferensgruppen i Lilla Bommen - Gullbergsstrand2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under december 2017 och januari 2018 genomfördes ett pilotprojekt - en cykelreferensgrupp i området Lilla Bommen–Gullbergsstrand i centrala Göteborg. Det genomfördes av projekt E45 delen Lilla Bommen–Marieholm (Trafikverket) och projekt Hisingsbron (Göteborgs Stad). Syftet med cykelreferensgruppen var att förbättra kvaliteten på cykelvägarna i området samt testa och utvärdera metoden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 19.
    Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988–20172018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport sammanfattas cyklisters hjälmanvändning på 21 orter i Sverige. Fokus för studien ligger på jämförelser mellan åren 2016 och 2017. Studien har delats in i fyra huvudkategorier av cyklister: barn upp till 10 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden, bar 6–15 år som cyklar till/från grundskolor, vuxna (≥ 16 år) som cyklar till/från arbetsplatser, vuxna (≥ 16 år) respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråk. Totalt har 36 568 cyklister observerats. Observationerna genomfördes 2017 under augusti, september och oktober månad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 20.
    Schantz, Peter
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö.
    De upplevda landskapen för cykling: Påverkan på hälsan2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riksdagens transportpolitiska mål är att transportsystemets utformning, funktion och användning ska ”bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa” (Näringsdepartementet 2009). Ett sätt att verka för det är att stimulera till mer av cykling, och säkerställa att den kan ske i trygga, attraktiva och säkra färdvägsmiljöer. Sedan 2017 finns även en nationell cykelstrategi till stöd för en sådan utveckling.

    Denna rapports primära målsättning är att bidra till en ökad förståelse och kunskap om dels färdvägsmiljöers betydelse för cykling, hälsa och välbefinnande, dels hur de kan studeras för såväl trafik-, stads- och folkhälsoplanerares behov som i ett vetenskapligt sammanhang.

    I rapporten redovisas färdvägsmiljöprofiler baserade på cyklisters skattningar av miljöfaktorer längs färdvägar i Stor-Stockholms innerstad och ytterstad inklusive lantliga områden. De illustrerar stora skillnader mellan dessa områden, och att färdvägsmiljöer utanför innerstaden uppfattas som mer trygga och stimulerande att cykla i än i innerstaden.

    Studierna med ACRES visar att delvis olika miljöfaktorer är viktiga för utfallsvariablerna otrygghet–trygghet av trafikmässiga skäl respektive motverkande–stimulerande, samt att dessa varierar beroende på om man cyklar i inner- respektive ytterstaden (Tabell 1 och 2). Intressant nog framträder grönska längs färdvägen som en variabel som dels verkar stimulera cykling, dels är positivt relaterad till en känsla av trygghet i trafiken, och det i både inner- och ytterstaden. En liknande roll har skönhet. För fördjupade inblickar i de vetenskapliga studier som bildar underlag för denna rapport, se: www.gih.se/faap  

    Avslutningsvis, att skapa säkra, trygga och attraktiva färdvägsmiljöer för cyklister behöver bli ett prioriterat mål för svensk trafikplanering. För att främja denna målsättning finns det ett behov av vidare kunskapsutveckling, både genom tillämpade lokala brukarstudier och genom forskning. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    fulltext
  • 21.
    Gemensam inriktning för säker trafik med cykel och moped 20182018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Dokumentet Gemensam inriktning för säker trafik med cykel och moped 2018 är resultatet av en samverkan mellan olika myndigheter och aktörer. Syftet är att på ett systematiskt sätt försöka förstå och hantera utmaningen att öka säkerheten för både cyklister och mopedister. Flera av de frågeställningar som behandlas i inriktningen är komplexa. Det är därför viktigt med fortsatta analyser för att ständigt utveckla kunskapen inom området. Inriktningen är ett underlag för verksamhetsplaneringen inom statliga myndigheter, kommuner och andra aktörer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Högupplöst fil
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 22.
    Nationellt cykelbokslut 20172018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I det här bokslutet kan du, utifrån statistik och undersökningar, följa utvecklingen inom en rad områden som är kopplade till cykling. I bokslutet följs ett antal indikatorer som påverkar cyklandet. Cykelbokslutet är framtaget av Nationella cykelrådet. Nationella cykelrådet är ett samverkansforum för en ökad och säker cykling i Sverige, där Trafikverket står för ordförandeskapet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 23.
    Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988–20162017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport sammanfattas cyklisters hjälmanvändning på 21 orter i Sverige. Fokus för studien ligger på jämförelser mellan åren 2015 och 2016. Även detta år har studien indelats i fyra huvudkategorier av cyklister:• Barn upp till 10 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden• Barn 6-15 år som cyklar till/från grundskolor• Vuxna (≥ 16 år) som cyklar till/från arbetsplatser• Vuxna (≥ 16 år) respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråkStatistiken bygger på observationer av totalt 37450 cyklister.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 24.
    Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988–20162017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport sammanfattas cyklisters hjälmanvändning på 21 orter i Sverige. Fokus för studien ligger på jämförelser mellan åren 2015 och 2016. Även detta år har studien indelats i fyra huvudkategorier av cyklister: Barn upp till 10 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden, Barn 6-15 år som cyklar till/från grundskolor, Vuxna som cyklar till/från arbetsplatser, Vuxna respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråk. Statistiken bygger på observationer av totalt 37 450 cyklister.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 25.
    Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.02017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Gångtrafiken är en mycket viktig del i ett hållbart transportsystem, och att gå är en fysisk aktivitet som ger ett viktigt bidrag till ökad folkhälsa. Gångtrafiken måste vara säker för att den ska kunna betraktas som långsiktigt hållbar. I dag omkommer årligen 4050 personer som gående i trafiken, där ett motorfordon är inblandat. Det innebär att var femte som omkommer i trafiken gör det som gående. Gående är den i särklass största gruppen som skadas allvarligt inom vägtransportområdet om man inkluderar fallolyckor. Det är därför mycket viktigt att öka säkerheten för gående. Inriktningen har tagits fram i samverkan mellan ett femtontal aktörer och är en del av det gemensamma arbetet Tillsammans för Nollvisionen. Den gemensamma inriktningen för säker gångtrafik är den första i sitt slag inom området. Den utgår från vad vi i dag känner till om gåendes bristande säkerhet och möjligheterna att åtgärda dessa brister.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 26.
    Nationellt cykelbokslut 20162017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I bokslutet kan du, utifrån statistik och undersökningar, följa utvecklingen inom en rad områden kopplade till cykling. I bokslutet följs ett antal indikatorer som påverkar cyklandet. Detta bokslut innehåller fler indikatorer än det förra bokslutet samt ett nytt kapitel om forskning inom cykelområdet. Cykelbokslutet är framtaget av Nationella cykelrådet. Cykelrådet är ett samverkansforum för en ökad och säker cykling i Sverige.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 27. Berg, Svante
    Säkra tillgängliga cykelöverfarter2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    1 september 2014 ändrades Trafiklagstiftningen i Sverige. Förändringen innebar bland annat att cykelöverfart infördes med regler för väjningsplikt mot cyklande som är ute på eller just ska färdas ut på cykelöverfarten, nytt vägmärke samt krav på lokal trafikföreskrift. Dessutom ställdes krav på att trafikmiljön ska utformas så att inte fordon framförs med hastighet högre än 30 km/tim. För cykelpassage gäller att cyklist har väjningsplikt och att cykelpassagen kan utformas med eller utan vägmarkering. Trafikverket initierade och finansierade detta projekt – Säkra Tillgängliga Cykelöverfarter – med målet att ta fram råd och krav enligt TRVR samt TRVK (VGU) för utformning av cykelöverfarter samt cykelpassager.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 28.
    Mentala gångavstånd och faktiska gångavstånd2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I en stad finns det platser som de flesta av invånarna upplever ligger långt borta även om det faktiska avståndet är kort. Och andra platser som mentalt känns överkomliga att till exempel promenera till även om det är en bra bit att gå. Vad beror detta på? Orienterbarhet? Siktlinjer? Upplevelser under vägen? Omgivningarnas karaktär? Gående är en förutsättning för en attraktiv stad och allt fler kommuner arbetar för att öka gåendet och för att få invånare såväl som besökare att röra sig till fots på olika platser, mellan målpunkter och stadsdelar. Ibland lyckas det och ibland lyckas det inte. Detta projekt är ett försök att komma närmare svaret på vad som påverkar människors uppfattning om gångavstånd och hur gående uppfattar olika omgivningsfaktorer. Studien genomförs i Alingsås, en stad i Västra Götaland med med cirka 25 000 invånare och en äldre, levande stadskärna. Idén till projektet föddes genom diskussioner om en parkering i Alingsås som kommunen vägvisar bilister till Centrumparkeringen. Den ligger 100 meter från huvudgatan och 400 meter från köpcentret på huvudgatan. Trots det används denna parkering i relativt liten utsträckning jämfört med andra parkeringar runt centrum vilket skulle kunna bero på att den upplevs ligga längre från centrum.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 29.
    Analys av cykelolyckorna i Stockholms och Gotlands län 2009-20142015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Stockholms och Gotlands län har totalt 8 028 respektive 242 olyckor där minst en cyklist varit inblandad rapporterats av polis och/eller sjukhus under perioden 2009-2014. Ungefär tre av fem rapporterade olyckor är singelolyckor. Olyckstypen cykel-motorfordon utgör ungefär en fjärdedel av alla rapporterade olyckor. Ungefär en fjärdedel av alla olyckor kan kopplas till brister i drift och underhåll. Gatans utformning eller cykeln är orsak vid ungefär en femtedel av alla olyckor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 30.
    Nationellt cykelbokslut 2014: hur utvecklas cyklandet i Sverige och vart är det på väg?2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I bokslutet kan du, utifrån statistik och undersökningar, följa utvecklingen inom en rad områden kopplade till cykling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 31.
    Vägledning för regional cykelvägvisning2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta dokument ska fungera som vägledning vid framtagning av regionala cykelvägvisningsplaner (för det statliga vägnätet). Även kommuner kan använda det som stöd, så att vägvisningen blir enhetlig. Se också Cykelleder för rekreation och turism - klassificering, kvalitetskriterier och utmärkning, publikation 2014:174

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 32.
    Safer cycling: a common strategy for the period 2014-20202014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Increased travel by bicycle is an important part of sustainable transportation. An increase in cycling will also have positive effects on public health and the development of attractive towns and cities. At the same time, there are major and serious problems associated with the road safety of cyclists. The strategy for safer cycling has been developed so that it will be possible for the players and stakeholders concerned to contribute effectively towards an improved standard of safety for cyclists. This is part of the joint efforts of the players involved in Tillsammans för Nollvisionen (Together for Vision Zero) and for increased cycling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Hur mycket cyklas det i din kommun?: Rekommendationer för uppföljning av målen om en ökad cykeltrafik med hjälp av resvaneundersökningar och cykelräkningar2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapport med rekommendationer för uppföljning av målen om en ökad cykeltrafik genom resvaneundersökningar och cykelräkningar. T ex när och hur ofta bör man göra en RVU, vilket urval ska man ha och hur ska den genomföras. Följs rekommendationerna blir det både enklare att komma igång och att jämföra sig med andra kommuner. Har man störst cykelandel i länet, regionen eller landet? Här finns även rekommendationer för cykelflödesmätningar. T ex var, när, hur länge och hur bör man mäta.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Steg 1 och 2-åtgärder för ökat cyklande: Effekter och nyttor2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för de regionala infrastrukturplanerna kommer många kommuner investera i ny och förbättrad cykelinfrastruktur under de närmaste åren. Bra och säker infrastruktur är en förutsättning för att cyklandet i regionen ska öka, men är inte det enda som kan öka cyklandet i en kommun. Kompletterande åtgärder inom steg 1 och 2 enligt fyrstegsprincipen är också nödvändiga för att cyklingen ska öka.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Ökad och säker cykling: redovisning av regeringsuppdrag2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Genom att skapa förutsättningar för människor att ersätta korta bilresor med att gå eller cykla uppnås betydande vinster för samhället och medborgarna. Möjligheterna att resa förbättras för de som inte har tillgång till bil och för de som har bil minskar bilberoendet och cyklingen bidrar till en förbättrad hälsa. Att cykla är betydligt mer energieffektivt per personkilometer och ett ökat cykelresande bidrar därigenom till att nå målen om ett långsiktigt hållbart samhälle. Ökad andel cykelresor har även positiva effekter gentemot trängsel, buller, partiklar och bidrar till en effektivare markanvändning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Envall, Pelle
    Trafikutredningsbyrån.
    Carriage of cycles on board trains: opportunities and difficulties2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This R&D project has investigated why train passengers take cycles with them on board the train. The study looks at the attitudes of train passengers towards the carriage of cycles, the experience of train personnel when it comes to transporting cycles and different types of services for the carriage of cycles that are offered in other countries.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Envall, Pelle
    et al.
    Trafikutredningsbyrån.
    Backelin, David
    Koucky & Partners AB.
    Koucky, Michael
    Cykel på tåg: möjligheter och svårigheter2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta forsknings- och utvecklingsprojekt har undersökt varför tågresenärer tar med sig cykel på tåg. Studien omfattar tågresenarenas inställning till cykeltransport, ombordpersonalens erfarenheter av cykeltransport och internationella koncept för cykeltransporttjänster på tåg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner (jpg)
    Omslagsbild
  • 38.
    Spolander, Krister
    Spolander Consulting.
    Cykelorganisationer och myndigheter i samverkan för ökat cyklande2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Trafikverket har en studie genomförts om samarbetet mellan cykelorganisationer och myndigheter i Storbritannien, Norge, Tyskland, Danmark och Nederländerna med några reflektioner för svensk del. Här finns exempel på hur cykelorganisationer och myndigheter kan samverka för ökad cykling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 39.
    Cykeltrafiktillväxt och medelantal cyklister i Malmö, Västerås, Linköping och Umeå2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Cykeltrafiktillväxten och medelantalet cyklister på en genomsnittlig cykelväg varierar mellan olika städer beroende på väderförhållande och cykeltraditionen. Detta är allmänt känt. Hur stor den årliga trafiktillväxten och medelantalet cyklister är på en genomsnittlig cykelväg i olika städer är dock inte lika självklart. Samtidigt är dessa uppgifter viktiga vid planeringen av en ny cykelväg. De används som underlag för att bedöma antalet cyklister som kan komma att använda den nya cykelvägen samt för att göra prognoser för tillväxten av cykeltrafik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Sommarcykelvägar: huvudstudie2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En förstudie visade att sommarcykelväg i första hand är ett alternativ till "ingen åtgärd", att nyttan kan bli stor och att de positiva effekterna överväger. I denna huvudstudie föreslås att sommarcykelväg införs som en ny produkt för Vägverket och får bli ett samlingsbegrepp för enklare cykelvägar av skilda slag. Sommarcykelvägens egenskaper och karaktärsdrag framgår av bilaga 1 och åtta typfall beskrivs och kommenteras i bilaga 8.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 41.
    Vägverkets metodbeskrivning för mätning av cykelflöden2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport försöker svara på vilken typ av mätmetod som bör användas för olika ändamål, var utrustningen lämpligen ska placeras och vid vilken tidpunkt, vädrets påverkan samt rekommenderad omfattning på mätningen. Den består av tre delar; en del med sammanfattande rekommendationer, en del med litteraturstudie samt en del med analyser av mätdata för att kunna rekommendera omfattning av mätningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 42.
    Checklista för ökad tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade med typritningar för gångöverfarter2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Idag har vi en detaljerad lagstiftning för allmänna platser. Föreskrifterna för befintliga anläggningar finns redovisad i Boverkets föreskrifter. I VGU kan man läsa om utformningsråd. Checklistan gör inget anspråk på att vara en komplett lista av samtliga krav som förekommer i dokumenten ovan, utan är istället ett försök att skapa ett enkelt och snabböverskådligt dokument (inkl typritningar) som tar upp punkter som är vanligt förekommande i de projekt som Vägverket arbetar med i Skåne. Denna publikation ersätter 2007:1

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 43.
    Cykelledsplan för Skåne 2006 - 20152007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att genomföra "Cykelledsplan för Skåne" är ett sätt att arbeta för att nå det övergripande målet för cykeltrafiken i Skåne som är att andelen resor med cykel ska öka samt att du som cyklist ska kunna färdas på säkra, attraktiva och lättillgängliga cykelleder. Som ett led i det arbetet strävar vi mot att bygga ca 4 mil cykelväg per år i samfinansiering med Skånes kommuner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 44.
    Cykelvägvisningsplan för Skåne2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Skåne finns knappt 800 mil statlig bilväg och cirka 90 mil cykelväg. Vi bygger i genomsnitt 4 mil cykelväg per år så det kommer att ta lång tid att få ett sammanhängande nät för cyklisterna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 45. Kågeson, Per
    Modell för regional inventering och planering av cykelvägar2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vägverket har beslutat ta fram ett förslag till en modell för regional inventering och planering av cykelvägar. Den föreliggande rapporten är resultatet av detta projekt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 46.
    Utformning av övergångsställen där äldre fotgängare omkommit2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att kartlägga och identifiera eventuella riskfaktorer i utformningen av vägmiljön vid de övergångsställen där dödsolyckor med äldre fotgängare har inträffat

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 47.
    Cykla på banvallar: Utvecklingen av cykelledinfrastuktur och cykelsatsningar i Ulricehamns kommun2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten handlar om cykelledsutbyggnad på nedlagda banvallar i Ulricehamns kommun. I rapporten kartläggs den process som lett fram till nuvarande cykelledsnät, viktiga faktorer identifieras och kostnad och nytta av satsningen beskrivs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 48.
    Tillgänglighet, säkerhet och trygghet för äldre. Projektstart "Kom så går vi"2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett pilotprojekt för att utveckla kunskapen om hur miljöer kan utformas för att äldre ska kunna tas sig säkert och tryggt till sina målpunkter samt omsätta denna kunskap i åtgärder vilket ökar möjligheterna till kvarboende för äldre personer,. De äldre deltar i arbetet och medverkar i utformningen av sin lokala miljö avseende tillgänglighet, trygghet och säkerhet. En process startas där de äldre är engagerade från kartläggningen av problem och brister i den fysiska utemiljön i sitt bostadsområde ända fram till framtagandet av ett program vilket syftar till att åtgärda de problem och brister som framkommit. Projekt genomföres i Kristianstad kommun 2002-2006.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49. Selander, Josefin
    Utvärdering gc-remsa utmed 2+1 väg Perstorp-Finja2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under år 2001-2002 anlades 2+1 väg på väg 21 mellan Perstorp och Finja. I samband med detta byggdes en smal dubbelriktad gång- och cykelremsa (gc-remsa) jämte vägbanan avskilt med ett räcke. Den smala bredden på 1,5 m medförde att gång- och cykelremsan kunde byggas inom befintligt vägområde. En utvärdering av gc-remsan har utförts. Syftet med utvärderingen har varit att få reda på hur väl gc-remsan fungerar och hur den kan utformas bättre.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 49 av 49
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf