Trafikverket i Sverige har ett övergripande ansvar för trafiksäkerhetsfrågor på det svenska statliga vägnätet. En viktig del i det arbetet är uppföljning av fordonshastigheter.

I denna rapport redovisas ett hastighetsindex som speglar den sammanlagda effekten av generella åtgärder för att sänka fordonshastigheter, till exempel informationskampanjer eller höjda bötesbelopp. Däremot speglar inte hastighetsindexet effekter av lokala åtgärder som uppsättning av kameror för automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK-kameror) eller ändring av skyltad hastighet.

Totalt under hela mätperioden 1996 – 2023 har medelhastigheterna för såväl helår som för sommarmånaderna minskat med knappt sex procent.  En stor del av nedgången ägde rum mellan 2005 och 2010. Under de därpå följande tio åren var medelhastigheterna på riksnivå i stort sett oförändrade. För de senaste tre till fyra åren kan på nytt en tydlig tendens till minskade medelhastigheter konstateras för helår. För sommarmånaderna separat inleddes denna nedgång ett par år tidigare.  

Denna rapport ger en beskrivning av tillståndet för trafiken på vägarna i Stockholms län under 2023, avseende trafikmängder, restider och framkomlighet. Tanken med rapporten är att den ska kunna användas som stöd för utredare och planerare i värdering och prioritering av brister i transportsystemet, men också för att proaktivt kunna identifiera och beskriva nya brister och följa uppsatta mål.

Högupplösta versioner av restidsindexkartor publiceras som separata bilagor, se länkar till höger.

Axellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet.

Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport.

Resultaten redovisas huvudsakligen i två grupper. ”Klassiskt” används för de 14 äldre mätplatserna (från 2004 respektive 2010) och beteckningen ”Samtliga” gäller totalen för alla 31 mätplatser. För det klassiska programmet finns utöver perioden 2018 till 2023 en övergripande sammanställning för perioden 2004-2023.

För mätår 2023 redovisas, inom utvalda områden, mer ingående olika mätplatsers variation i förhållande till varandra. Utfallet för respektive mätplats finns att tillgå i separata mätplatsrapporter.

Redovisningen omfattar endast tunga fordon med bruttovikt över 3,5 ton och visar trafikens omfattning och konfiguration, fordons och axelgruppsvikter, överlaster samt trafiklasternas nedbrytande påverkan på vägnätet (ESAL).

Idag är Trafikverkets framtagna kunskap inom vägkapacitet fördelad över flera olika dokument, handledningar och handböcker. Detta kan göra det svårt att få en överblick över vilken information som finns inom området och var den kan hittas. I vissa fall förutsätter de befintliga dokumenten att läsaren har mycket förkunskaper och kan därför vara svårtillgängliga för de som inte är lika insatta i ämnesområdet. Samtidigt finns det delar i analysprocessen som behöver utvecklas och förtydligas. Med anledning av detta så har följande beräkningshandledning tagits fram med syfte att samla samt komplettera den kunskap som finns inom vägkapacitet idag och genom detta förtydliga stegen i processen för att ta fram en kapacitetsanalys. Handledningen har i version 2.0 kompletterats med riktlinjer för vägkapacitetsanalyser med hjälp av mikro- eller meso­simulerings­modeller.

Ersätter publikation 2021:231

Det finns även förslag på rapportstruktur att ladda ner ”Beräkningshandledning och riktlinjer kapacitetsanalyser väg 2.0 - Rapportmall” som ska användas som utgångspunkt för vad som bör finnas med i analysrapporten. Strukturen och innehållet kan dock behöva anpassas efter analysens syfte och omfattning.

Syftet med informationsbladet är att ge en kortfattad information om hur de trafikflödesuppgifter som presenteras i mc-kartorna bör användas. Informationen gäller såväl den nationella mc-kartan som de länsvisa mc-kartorna.

Utgåva 10, september 2023.

Trafikverket i Sverige har ett övergripande ansvar för trafiksäkerhetsfrågor på det svenska statliga vägnätet. En viktig del i det arbetet är uppföljning av fordonshastigheter.

I denna rapport redovisas ett hastighetsindex som speglar effekter av generella åtgärder för att sänka fordonshastigheter, till exempel informationskampanjer eller höjda bötesbelopp. Däremot speglar inte hastighetsindexet effekter av lokala åtgärder som uppsättning av kameror för automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK-kameror) eller ändring av skyltad hastighet.

Totalt under hela mätperioden 1996 – 2022 har medelhastigheten för helår minskat med drygt fem procent och medelhastigheten för sommarmånaderna minskat med cirka 5,5 procent. Den största delen av nedgången ägde rum mellan 2005 och 2010. Under de därpå följande tio åren var medelhastigheterna på riksnivå i stort sett oförändrade. För det senaste mätåret (2022) kan en tydlig tendens till minskade medelhastigheter konstateras. För sommarmånaderna separat inleddes denna nedgång ett par år tidigare. 

Denna rapport ger en beskrivning av tillståndet för trafiken på vägarna i Stockholms län under 2022, avseende trafikmängder, restider och framkomlighet. Tanken med rapporten är att den ska kunna användas som stöd för utredare och planerare i värdering och prioritering av brister i transportsystemet, men också för att proaktivt kunna identifiera och beskriva nya brister och följa uppsatta mål.

Det genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Genomsnittligt dygnsflöde för mc baserat på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Genomsnittligt dygnsflöde för mc baserat på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Genomsnittligt dygnsflöde för mc baserat på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Det genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Det genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Det genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Det genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Det genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Genomsnittligt dygnsflöde för mc baserat på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Det genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Det genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Det genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan. 

Det genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan. 

Det genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Det genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Det genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Det genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Det genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Det genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Det genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Det genomsnittliga sommardygnsflödet för mc baseras på ordinarie ÅDT-mätningar mellan 2006 och 2022. Det finns ett informationsblad till kartan.

Trafikverket i Sverige har ett övergripande ansvar för trafiksäkerhetsfrågor på det svenska statliga vägnätet. Styrande för det arbetet är den så kallade nollvisionen som innebär att inga trafikanter ska behöva dö i trafikolyckor. Som ett led i arbetet med nollvisionen har regeringen slagit fast ett etappmål som innebär att antalet trafikdödade år 2030 ska vara högst 133 trafikanter. En del i arbetet fram till dess är att följa upp ett antal olika trafiksäkerhetsindikatorer där fordonshastigheter är en av de viktigaste. För uppföljningen används bland annat det månadsvisa hastighetsindexet där Trafikverket har möjlighet att se effekter av generella åtgärder för att sänka hastigheter, t ex informationskampanjer eller höjda bötesbelopp. Däremot speglar inte hastighetsindexet effekter av lokala åtgärder som uppsättning av ATK- kameror eller byte av skyltad hastighet.

Trafikverket genomförde under perioden 15 maj - 30 september 2022 en undersökning av fordonshastigheter på de statliga vägarna med fokus på hastighetsparametrar för fordonsklassen motorcykel (mc). Undersökningen 2022 är en uppföljning av den rikstäckande hastighetsundersökning som genomfördes år 2020. Resultaten 2022 baseras på ett slumpmässigt urval av 260 mätplatser som baseras på ett urval av vägsträckor med högt mc-flöde enligt 2020 års hastighets­undersökning. Resultaten 2022 baseras på observationer av drygt 16 000 mc vid de utvalda mätplatserna.

Axellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. 

Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera program som därigenom möjliggöra varierande slag av analyser. Denna rapport baseras på mätningar genomförda under perioden 2016-2021 och omfattar mätprogrammen Klassiskt, BK1, BK4 samt BK1r (se beskrivning under kapitel 3 nedan). Föregående rapport omfattade motsvarande program men för perioden 2015 - 2020.  

För BK4 och BK1r programmen påbörjats mätningar först under 2017 respektive 2018 då med syfte att följa utvecklingen på och i direkt anslutning till BK4-vägnät i samband med införande av nya belastningsbestämmelserna på det statliga vägnätet. För det klassiska programmet finns utöver perioden 2016 till 2021 en övergripande sammanställningar för perioden 2004-2021. 

Från mätår 2018 har statliga vägar succesivt klassats om från att tillhöra bärighetsklass 1 ”BK1 ” till bärighetsklass 4 ”BK4”  vilket inneburit att mätplatser som ursprungligen låg på BK1 vägnätet och därmed tillhörde BK1 programmet flyttats över till BK4 programmet när vägnätet lyfts upp till BK4. Antalet mätplatser i respektive program (grupp av mätplatser) varierar därmed mellan olika mätår. I de resultat som redovisas i föreliggande rapport, med undantag för kapitel 2.1 och 7.1, tillhör samtliga mätplatser det program som den aktuella vägen var klassad för vid mättillfället under 2021. Detta för att det ska underlätta att jämföra resultaten mellan olika år. Vad gäller resultatredovisningen för mätplatserna respektive år (2016-2021) baseras denna dock på de belastningsbestämmelser som var gällande vid det studerade året. I de fall en väg lyfts upp från BK1 till BK4 kan konsekvensen därmed bli att en transport som klassats som överlast ena året klassa som tillåten året efter. Överlastandelen vid mätplatsen skulle därmed i teorin kunna gå ned mellan åren, något som behöver beaktas vid analys och slutsatser från mätresultaten. Mellan mätår 2020 och 2021 övergick sex mätplatser på BK1-vägnät (4 st BK1 och 2 st BK1r) till att tillhöra BK4-vägnätet.  

För mätår 2021 redovisas, inom utvalda områden, mer ingående olika mätplatsers variation i förhållande till varandra. Utfallet för respektive mätplats finns att tillgå i separata mätplatsrapporter, se bilaga 3. 

Redovisning omfattar endast tunga fordon med bruttovikt över 3,5 ton och visar trafikens omfattning och konfiguration, fordons och axelgruppsvikter, överlaster samt trafiklasternas nedbrytande påverkan på vägnätet (ESAL). 

Under mätåren 2020 och 2021 har det svenska samhället påverkats starkt av Covid 19 pandemin, vilket framförallt avspeglas i de resultat som redovisas för mätår 2020.  

Trafikverket i Sverige har ett övergripande ansvar för trafiksäkerhetsfrågor på det svenska statliga vägnätet. Styrande för det arbetet är den så kallade nollvisionen som innebär att inga trafikanter ska behöva dö i trafikolyckor. Som ett led i arbetet med nollvisionen har regeringen slagit fast ett etappmål som innebär att antalet trafikdödade år 2030 ska vara högst 133 trafikanter. En del i arbetet fram till dess är att följa upp ett antal olika trafiksäkerhetsindikatorer där fordonshastigheter är en av de viktigaste. För uppföljningen används bland annat det månadsvisa hastighetsindexet där Trafikverket har möjlighet att se effekter av generella åtgärder för att sänka hastigheter, t ex informationskampanjer eller höjda bötesbelopp. Däremot speglar inte hastighetsindexet effekter av lokala åtgärder som uppsättning av ATK- kameror eller byte av skyltad hastighet.

Axellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet.

Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser. Den senaste sammanfattningen (Publikation 2020:189) omfattar mätprogrammen Klassiskt, Bk1, BK4 samt BK1r för perioden 2014 till 2019.

Denna rapport baseras på mätningar genomförda under perioden 2015-2020 och omfattar som tidigare mätprogrammen Klassiskt, BK1, BK4 samt BK1r (se beskrivning under kapitel 3 nedan). För BK4 och BK1r programmen påbörjats mätningar dock först under 2017 respektive 2018 då med syfte att följa utvecklingen på och i direkt anslutning till BK4-vägnät i samband med införande av nya belastningsbestämmelserna på det statliga vägnätet. För det klassiska programmet finns utöver perioden 2015 till 2020 en övergripande sammanställningar för perioden 2004-2020.

För mätår 2020 redovisas, inom utvalda områden, mer ingående olika mätplatsers variation i förhållande till varandra. Utfallet för respektive mätplats finns att tillgå i separata mätplatsrapporter, se bilaga 3.

Redovisning omfattar endast tunga fordon med bruttovikt över 3,5 ton och visar trafikens omfattning och konfiguration, fordons och axelgruppsvikter, överlaster samt trafiklasternas nedbrytande påverkan på vägnätet (ESAL).

Under årets mätperiod 2020 har det svenska samhället starkt påverkats av Covid 19 pandemin, vilket till del avspeglas i de resultat som redovisas nedan.

Trafikverket i Sverige har ett övergripande ansvar för trafiksäkerhetsfrågor på det svenska statliga vägnätet. Styrande för det arbetet är den så kallade nollvisionen som innebär att inga trafikanter ska behöva dö i trafikolyckor. Som ett led i arbetet med nollvisionen har regeringen slagit fast ett etappmål som innebär att antalet trafikdödade år 2030 ska vara högst 133 trafikanter. En del i arbetet fram till dess är att följa upp ett antal olika trafiksäkerhetsindikatorer där fordonshastigheter är en av de viktigaste. För uppföljningen används bland annat det månadsvisa hastighetsindexet där Trafikverket har möjlighet att se effekter av generella åtgärder för att sänka hastigheter, t ex informationskampanjer eller höjda bötesbelopp. Däremot speglar inte hastighetsindexet effekter av lokala åtgärder som uppsättning av ATK- kameror eller byte av skyltad hastighet.

Trafikverket genomförde under perioden 15 maj - 30 september 2019 en undersökning av fordonshastigheter på de statliga vägarna med fokus på hastighetsparametrar för fordonsklassen motorcykel (mc). Även år 2017 och 2018 genomfördes en motsvarande undersökning med fokus på hastighetsparametrar för mc.

Undersökningarna 2017 - 2019 är en uppföljning av den rikstäckande hastighetsundersökning som genomfördes år 2016. Resultaten 2017 – 2019 baseras på ett slumpmässigt urval av 269 mätplatser som baseras på ett urval av vägsträckor med högt mc-flöde enligt 2016 års hastighetsundersökning. Resultaten 2019 baseras på observationer av knappt 15 600 mc vid de utvalda mätplatserna.

Trafikverket genomförde under perioden 15 maj - 30 september 2020 en undersökning av fordonshastigheter på de statliga vägarna. Motsvarande undersökningar genomfördes årligen under perioden 1996-2004 samt 2012 och 2016. Undersökningen baseras på ett slumpmässigt urval av 1500 mätplatser, men kan generaliseras till hela det statliga vägnätet.

Resultat presenteras för följande grupper:

• statliga vägar
• riket som helhet och trafikverksregioner alla fordonsslag sammanslagna till totaltrafik samt separat för personbilar utan släp, lastbilar med släp och mc 
• de olika skyltade hastigheterna (upp till 40, 50, 60, 70, 80, 90, 100, 110 och 120 km/tim)
• vägtyp (motorväg, mötesfria vägar, ej mötesfria vägar)

Resultaten presenteras i tabeller som skattade nivåer och som skattade förändringar mellan år 2016 och år 2020. De skattade förändringarna avser hela mätperioden för respektive undersökningsår. Resultaten presenteras också i diagram som visar fördelningen av trafikarbetet över hastighetsklasser. Tidsserier, med start år 2000, presenteras för en del av parametrarna.

Baserat på data från Trafikverkets databaser redovisas även trafikarbete och väglängd upp-delat efter skyltad hastighet och vägtyp. Den genomsnittliga skyltade hastigheten på statliga vägar, dvs. den medelhastighet man skulle få om alla höll skyltad hastighet, har också beräknats.

Uppgifter om fordonshastigheter på vägnätet blir allt viktigare som underlag för Trafikverkets analyser och redovisningar. Verket har ett behov av att följa upp och redovisa hastighetsefterlevnaden och hastighetsutvecklingen på de statliga och kommunala vägnäten i landet. Information om hastighetsutveckling används exempelvis för strategiplanering, upp-följning, analys och utvärdering av generella trafiksäkerhetsåtgärder, vid beräkningar i emissionsmodeller inom miljöområdet samt för samhällsekonomisk transportanalys.

Under 2020 har Trafikverket genomfört den tredje av tre nationella mätningar av fordons-hastigheter på statligt vägnät som planeras under perioden 2010 – 2020. I denna rapport beskrivs den metodik som använts i Hastighetsundersökningen 2020. Resultaten från undersökningen presenteras i en separat rapport. Utvärdering av målen presenteras i separata rapporter.

I januari 2020 förändrades systemet för trängselskatt i Stockholm. Ändringarna innebar att det på vardagar tas ut trängselskatt även mellan 06:00-06:29, samt att beloppen höjdes mellan klockan 06:30-07:29. I mars differentierades trängselskatten på högsäsong och lågsäsong. Under högsäsong höjs skattebeloppen under morgonens och eftermiddagens högtrafikperioder. Denna rapport beskriver effekterna av dessa båda förändringar. Huvudfokus har varit att beskriva hur trafikflöden och framkomligheten förändrats.

Axellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet.

Trafikverket har sedan 2002 mätt tunga fordons axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser. 

Denna rapport baseras på mätningar genomförda under perioden 2014-2019 och omfattar mätprogrammen Klassiskt, BK1, BK4 samt BK1r (se beskrivning under kapitel 3 i rapporten). För BK4 och BK1r programmen påbörjats mätningar dock först under 2017 respektive 2018 då med syfte att följa utvecklingen på och i direkt anslutning till BK4-vägnät i samband med införande av nya belastningsbestämmelserna på det statliga vägnätet. För det klassiska programmet finns utöver perioden 2014 till 2019 en övergripande sammanställningar för perioden 2004-2019. För mätår 2019 redovisas, inom utvalda områden, mer ingående olika mätplatsers variation i förhållande till varandra. Utfallet för respektive mätplats finns att tillgå i separata mätplatsrapporter.

Redovisning omfattar endast tunga fordon med bruttovikt över 3,5 ton och visar trafikens omfattning och konfiguration, fordons och axelgruppsvikter, överlaster samt trafiklasternas nedbrytande påverkan på vägnätet (ESAL).

Publikationen är ersatt av publikation 2020:189, se länk till höger.

Axellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser.

Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Arnäsvall under åren 2018-2019. Mätplatsen (MätplatsID Y19840039) ligger i Arnäsvall (Ca 4 km NÖ Örnsköldsvik), strax V om trafikplats 255, på Europaväg 4 i Västernorrlands län. Vägsektionen är femfältig (3+2). Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts i körfält 2 (riktning 1) N mot Umeå och i körfält 1 (riktning 2) S mot Örnsköldsvik. Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1”  under samtliga redovisade mätår.

Axellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser.

Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Bjurholm under åren 2018-2019. Mätplatsen (MätplatsID AC20930026)ligger vid Bjurholm (ca 800 m V Bjurholm), på Riksväg 92 i Västerbottens län. Vägsektionen är tvåfältig (1+1) vanlig väg. Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts i körfält 1 (riktning 1) Ö mot Vännäs och i körfält 1 (riktning 2) V mot Dorotea. Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1”  under samtliga redovisade mätår.

Axellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser.

Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Fränsta under åren 20147-2019. Mätplatsen (MätplatsID Y17630002) ligger vid Fränsta (ca 300 m V väg 590 i Fränsta) V Sundsvall, på E14 i Västernorrlands län. Vägsektionen är tvåfältig (1+1) vanlig väg utan mitträcke. Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts i körfält 1 i båda riktningarna, V mot Östersund (riktning 1) och Ö mot Sundsvall (riktning 2). Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1” fram till och med mätår 2017. Därefter Bärighetsklass 4 ”BK4”.

Axellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser.

Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Grundträskån under åren 2014-2019. Mätplatsen (MätplatsID BD25230002) ligger ca 6,4 km nord om Morjärv vid Västannäs, på Europaväg 10 i Norbottens län. Vägsektionen är tvåfältig (1+1) utan mitträcke. Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts i körfält 1 i båda riktningarna, N mot Överkalix (riktning 1) och S mot Luleå (riktning 2). Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1” fram till och med mätår 2017. Därefter Bärighetsklass 4 ”BK4”.

Axellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser.

Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Gärdshyttan under åren 2014-2019. Mätplatsen (MätplatsID T9510053)ligger ca 450 m Norr om korsningen Rv50 och väg 585, på Europaväg 4 vid Gärdshyttan i Örebro län. Vägsektionen är 2+1 väg med mitträcke (2 fält i norrgående). Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts i körfält 1 i båda riktningarna, N mot Örebro (riktning 1) och S mot Motala (riktning 2). Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1”  under samtliga redovisade mätår.

Axellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser.

Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Hamrånge under åren 2017-2019. Mätplatsen (MätplatsID X14710024) ligger vid Hamrånge (ca 2,8 km N trafikplats Hagsta, trafikplats 201), på Europaväg 4 i Gävleborgs län. Vägsektionen är en+tvåfältig (1+2) med mitträcke. Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts i körfält 1 i båda riktningarna, N mot Söderhamn (riktning 1) och S mot Gävle (riktning 2). Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1” fram till och med mätår 2018. Därefter Bärighetsklass 4 ”BK4”.

Axellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser.

Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Karlskoga under åren 2017-2019. Mätplatsen (MätplatsID T10440019) ligger i Karlskoga, på Europaväg 18 vid bron vid Rosendal vägen i Örebro län. Vägsektionen är fyrfältig (2+2). Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts i körfält 1 (riktning 1) Ö mot Örebro och i körfält 1 (riktning 2) V mot Karlstad. Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1”  under samtliga redovisade mätår.

Axellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser.

Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Karlstad under åren 2017-2019. Mätplatsen (MätplatsID S10330335) ligger i Karlstad (ca 800m S om trafikplats ’Bergmotet’ vid E18), på länsväg 236 vid Lagmansgatan (Kroppskärrvägen) i Värmlands län. Vägsektionen är två+tvåfältig (2+2) vanlig väg mötesfri. Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts N i körfält 2 (riktning 1) mot Molkom och S i körfält 1 (riktning 2) mot Skoghall. Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1” fram till och med mätår 2017. Därefter Bärighetsklass 4 ”BK4”.

Axellaster från tunga fordon (bruttovikt över 3,5 ton) svarar för huvuddelen av nedbrytningen på det statliga vägnätet. Det är därför nödvändigt att ha information om den tunga trafikens omfattning och vikters belastning på vägnätet. Trafikverket har sedan 2002 mätt axellaster och från 2004 redovisat axellaster, bruttovikter och fordonens nedbrytande förmåga på vägnätet på ett flertal platser i landet. Analyser från mätningarna presenteras i årliga mätplatsrapporter samt en årlig sammanfattande nationell rapport där mätplatserna grupperats i ett eller flera olika program och därigenom möjliggöra varierande slag av analyser.

Denna rapport baseras på resultat från mätningar på mätplats Kilvamma under åren 2018-2019. Mätplatsen (MätplatsID Z21610001) ligger vid Kilvamma (Vikebäcken, ca 10 km N Hoting), på Europaväg 45 i Jämtlands län. Vägsektionen är tvåfältig (1+1) vanlig väg. Den tunga trafiken (bruttovikt över 3,5 ton) har mätts i körfält 1 (riktning 1) N mot Dorotea och i körfält 1 (riktning 2) S mot Strömsund. Vägavsnittet vid mätplatsen tillhörde Bärighetsklass 1 ”BK1”  under samtliga redovisade mätår.