Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 5 av 33
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Carlsson, Anna
    et al.
    Chalmers Industriteknik.
    Kullgren, Anders
    Folksam.
    Gravidas Bältesanvändning: Kartläggning & Testning av Komfortprodukter2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden.

    Säkerhetsbältet är fortfarande det enskilt viktigaste bilsäkerhetssystemet, och halverar risken att omkomma vid en kollision i personbil. Ett flertal internationella studier har dock visat att många kvinnor använder bältet på ett felaktigt sätt under sin graviditet. Bältet är designat för att fånga upp och fördela lasten över kroppen vid en krock. Om det inte används rätt finns en potentiell risk att både kvinnan och det ofödda barnet skadas vid en krock. 

    Resultaten från den avslutade Skyltfonden-finansierade enkätstudien (TRV 2019/28181) visade att 99% av kvinnorna använder bilbälte sin graviditet; dock indikerade 39% en felaktig användning. Vidare hade endast 34% av kvinnorna, som svarade på enkäten, fått eller aktivt sökt information om hur bilbältet ska användas under en graviditet. Flera påtalade brister i komfort och angav att de använder bältet på annat sätt jämfört med när de inte är gravida. Totalt använde 18% handen för att hålla bort bältet från kroppen och 16% använde en extra produkt som saluförs som ett komplement till bilens bältessystem för gravida. Denna typ av produkt styr ofta bort bältet från magen, men det finns inte några krav på krocktester som visar hur de påverkar bilbältets funktion eller som styrker att dessa produkter ökar säkerheten vid en eventuell kollision. Samtidigt ökar näthandeln, vilket innebär att produkter av varierande kvalitet kan köpas in till Sverige. 

    Det saknas alltså kunskap om dessa sk ”komfortprodukter” och deras påverkan på exempelvis bältesgeometri och krockförlopp. Syftet med det här projektet var därför att:

    1)      Kartlägga vilka produkter som finns på marknaden, vars syfte är att skydda mage/foster eller förbättra komforten för gravida åkande i bil.

    2)      Köpa in ett urval av de identifierade produkterna.

    3)      Undersöka hur dessa produkter påverkar bältesgeometrin i bilen.

    4)      Utföra en serie frontala krockprov för att undersöka vilken inverkan dessa produkter har under krockförloppet.

     

    Under kartläggningen identifierades tre huvudsakliga säljargument till att komfort­produkter marknadsförs: a) hålla undan höftbältet från magen, b) förhindra diagonalbältet skaver/irriterar mot halsen, och c) få bältet att nå över mage och dess mjukdelar genom att addera en bältesförlängare.

    Sex krocktester med fem olika typer av komfortprodukter samt ett referensprov, utfördes enligt Euro NCAP:s testprotokoll Full Width Rigid Barrier med en HIII 5% Mama-2B i ett Volvo V70-säte. Provresultaten visade att ingen av produkterna gav ett bättre skydd än bilbältet om detta placerats i enlighet med rekommendationerna. Vidare visade resultaten att vissa av produkterna är potentiellt farliga. Projektet kommer följas upp av en simuleringsstudie för att verifiera resultaten.

    En slutsats som kan dras är att det finns ett starkt behov av att reglera hur dessa produkter säljs och marknads­förs. För att säkerställa att dessa produkter kan skydda vid en krock bör det utvecklas nya testmetoder. Det kan ses som självklart att eftermonterade produkter inte ska försämra möjligheten att skydda vid en krock. Vi vill med denna studie lyfta fråge­ställningen till berörda myndigheter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Gravidas Bältesanvändning: Kartläggning & Testning av Komfortprodukter
  • 2.
    Lidestam, Helene
    et al.
    VTI.
    Dukic Willstrand, Tania
    Du Will AB.
    Bryman, Rebecka
    Volvo Group.
    Levin, Malin
    Chlamers / SAFER.
    Uppföljning av trafiksäkerhetskrav vid upphandling av godstransporter2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

    Projektet har syftat till att undersöka möjligheten att använda trafiksäkerhetskrav och systematisk uppföljning av dessa som en del i upphandlingen av godstransporter, med syftet att förbättra trafiksäkerheten på vägarna. Dagens upphandlingar, där trafiksäkerhet ingår, innehåller ofta noggrant definierade krav om trafiksäkerhet, till exempel nykterhetskrav eller krav att följa regler och lagar, men inte sällan saknas en genomgripande strategi och metod för att följa upp kraven. Forskningsteamet har undersökt hur olika aktörer i transportupphandlingslandskapet arbetar med den här frågan, och inom ramen för projektet också föreslagit vilka trafiksäkerhetskrav som skulle kunna ställas inom upphandlingar. Dessutom har vi inspirerats av kunskapsutbyte och samlats för att lära kring bästa praxis och goda exempel, där verklig trafiksäkerhetsnytta har uppnåtts. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Uppföljning av trafiksäkerhetskrav vid upphandling av godstransporter
    Ladda ner (pdf)
    Slutsatser
  • 3.
    Kronholm, Thomas
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skogens biomaterial och teknologi.
    Edlund, Björn
    Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skogens biomaterial och teknologi.
    Häggström, Carola
    Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skogens biomaterial och teknologi.
    Nordfjell, Tomas
    Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skogens biomaterial och teknologi.
    Lundqvist, Peter
    Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för människa och samhälle.
    Implementering av skyddsbågar på fyrhjulingar: En utvärdering av användares erfarenheter av ett vältskydd2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Intresset för fyrhjulingar har ökat under de senaste åren och fyrhjulingen är idag ett frekvent använt arbets- och nöjesfordon i Sverige. Enbart under år 2021 registrerades 12 000 nya fyrhjulingar i Sverige.  Med en mer utbredd användning av fyrhjulingar så har också antalet allvarliga olyckor och dödsfall i samband med fyrhjulingskörning ökat.

    Trafikverket, försäkringsbolag, skogsföretag, forskare och en del branschorganisationer har under de senaste åren därför initierat flera projekt och insatser i syfte att öka säkerheten och minska antalet omkomna och skadade fyrhjulingsanvändare. En säkerhetshöjande åtgärd som återkommande lyfts fram i forskningen är att utrusta fyrhjulingen med ett vältskydd, en så kallad skyddsbåge, som skyddar föraren vid vältningsolyckor. Vid en vältningsolycka riskerar föraren att hamna i kläm under maskinen, men med ett vältskydd som hindrar maskinen från att rulla runt så minskar denna risk betydligt. I vissa länder, t.ex. Australien, finns idag krav på att fyrhjulingar skall vara utrustade med någon typ av vältskydd.

    Det övergripande syftet med detta projekt har varit att kartlägga och beskriva erfarenheterna från en stor grupp med användare av fyrhjuling med vältskydd och därigenom öka säkerheten och det allmänna medvetandet om nyttan med vältskydd på fyrhjulingar. För kunna samla in erfarenheter från fyrhjulingsanvändare med vältskydd så importerades vältskydd av märket Quadbar från Australien och distribuerades till 50 personer som hade anmält intresse att montera ett vältskydd på sin fyrhjuling och därefter dela med sig av sina synpunkter och erfarenheter. normala fall fyrhjulingen på allmän väg. 

    Deltagarna var generellt nöjda med den vältskydd de hade haft, vilket framgår av att en stor andel uttryckte att det var troligt eller mycket troligt att de skulle rekommendera Quadbar till sina bekanta. Resultaten visar också att deltagarnas säkerhetskänsla ökade med vältskyddet monterad på fyrhjulingen. Detta gällde både för deras egen och för andra förares säkerhet. Deras trygghetskänsla ökade över tid.

    En av studiens slutsatser är att vältskyddet generellt verkar ha fungerat bra för de flesta av deltagarna, och användningen av vältskydd kan öka både den upplevda och den faktiska säkerheten vid fyrhjulingsanvändning. Deltagarnas positiva inställning till att rekommendera vältskyddet till bekanta kan antas bidra till ett ökat intresse hos fler att införskaffa denna eller liknande vältskydd. Projektet har också synliggjort vad som särskilt behöver utvecklas för att just Quadbar ska bli ännu bättre lämpad för fyrhjulingsanvändare som främst nyttjar den i skogsbruket.             

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Implementering av skyddsbågar på fyrhjulingar
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 4.
    Hjälmdahl, Magnus
    et al.
    Sweco.
    Willstrand, Tania
    DuWill.
    Andersson, Suzanne
    Trafikkontoret Göteborg.
    Nilsson, Annika
    Trafikkontoret Göteborg.
    Archer, Camilla
    Trafikkontoret Göteborg.
    Abu Izam, Madelene
    Partille kommun.
    Aylward, Angela
    NTF.
    Lundgren, Malin
    NTF.
    Levin, Malin
    SAFER.
    Trafiksäkerhetsavtryck: Om hur en kommun kan arbeta för attförbättra sin trafiksäkerhet2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden.

    Det långsiktiga och övergripande trafiksäkerhetsmålet är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av en trafikolycka och kommunerna har en viktig roll att spela här. I det här projektet har representanter för Göteborgs Trafikkontor och Partille kommun tillsammans med experter från SWECO, DuWill, SAFER och NTF börjat utforska hur en kommun kan identifiera sitt eget trafiksäkerhetsavtryck med målet att minska antalet omkomna och skadade i trafiken inom kommunen. Den här studien är en ansats att studera vilken påverkan den egna verksamheten har på trafiksäkerheten utifrån kommunens värdekedjor samt hur man kan arbeta för att följa upp och i förlängningen minska sitt trafiksäkerhetsavtryck.

    Arbetet tog sin utgångspunkt i att ta fram en projektdefinition av vad trafiksäkerhetsavtryck är. Inom projektet landade vi i att Trafiksäkerhetsavtryck är en rapportering av en organisations påverkan på trafiksäkerheten. Avtryck kan mätas på olika sätt men en gemensam nämnare bör vara antal omkomna och allvarligt skadade i trafiken som kan kopplas till den egna verksamheten.

    Baserat på detta togs ett antal indikatorer fram som lämpliga kandidater för att mäta en kommuns avtryck och genom iterativa diskussioner togs en strukturerade tabell fram där indikatorerna kompletterades med tänkbara mått och mer strukturerade definitioner på vad som avses 

    samt lämpliga underkategorier där så var möjligt. Därefter påbörjade Göteborgs stad (trafikkontoret) och Partille kommun en inventering av vilken information som de hade tillgänglig och i vilket format. Detta genomfördes iterativt och följdes upp genom ett antal workshops.

    De indikatorer med tillhörande definition som projektet landade i och som redovisas i rapporten är:

    • Antal dödade och skadade genom resor/transporter som genererats genom kommunens verksamhet
    • Andel egna fordon som har högsta säkerhetsklassning enligt EuroNCAP
    • Bältespåminnare på egna fordon
    • Alkolås på egna fordon
    • Uppföljning av hastighet/bälte/alkohol på egna fordon/förare
    • Trafiksäkerhetspolicy/resepolicy för anställda där hastighet/bälte/alkohol ingår
    • Särskild säkerhetsutbildning/träning för anställda som kör i tjänst
    • Trafiksäkerhetskrav i upphandling av transporter (fordon, utbildning, hastighet, mm)
    • Andel egna cyklar med säkerhetsutrustning (hjälm, reflexvästar, ljus, vinterdäck)

    De flesta av rekommendationerna ovan handlar om att samla in information, sammanställa och årligen följa upp mot uppsatta mål. Indikatorerna kan användas för uppföljning och ligga till grund för ett förbättringsarbete. Målen bör revideras årligen och i samband med detta tar man även fram en åtgärdsplan för att nå de uppsatta målen.

    Vissa indikatorer är ganska enkla och informationen finns ofta redan idag, däremot saknas en samlad sammanställning och uppföljning. Andra indikatorer är svårare och kanske snudd på ouppnåeliga (till exempel dödade och skadade avseende tredje person). Rekommendationen här blir att börja smått och sen utöka allteftersom. Det första beslutet att ta är således att man ska göra detta överhuvudtaget. Därefter kan man börja fundera på vilka indikatorer som är relevanta och rimliga att börja med. Att alla kommuner ska kunna göra allt direkt är inte rimligt, men alla kan göra något redan idag och utöka över tid. Förhoppningsvis kan denna rapport utgöra ett första steg på vägen för det arbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Trafiksäkerhetsavtryck
  • 5.
    Stigson, Helena
    et al.
    Folksam.
    Ydenius, Anders
    Folksam.
    Kullgren, Anders
    Folksam.
    Pipkorn, Bengt
    Autoliv.
    Enänger, Mikael
    Autoliv.
    Gustavsson, Magnus
    Poc.
    Weman, Johan
    Poc.
    Fredriksson, Rikard
    Trafikverket.
    Utvärdering av huvudskydd för cyklister i kollision med bil: Slutrapport TRV2020/1068192022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. 

    Varje år dör 15 cyklister i Sverige efter att ha kolliderat med ett motorfordon, över 1000 skadas och nästan var femte skadas allvarligt. Baserat på olycksdata har de två vanligaste olyckssituationerna där en cyklist blir påkörd av en personbil simulerats och krocktestats i detta projekt. Den ena olyckssituationen motsvarar en korsningsolycka där cyklisten blir påkörd i sidan av en bil som färdas i 40 km/h. Den andra situationen motsvarar en olyckssituation på landsväg där cyklisten blir påkörd bakifrån av en bil som färdas i 70 km/h, där cyklister färdas i 20 km/h i samma riktning, vilket motsvarar en påkörningshastighet av 50 km/h. Resultat från studien visar att mätvärdena vid simulering och i krockdockan vid de fysiska krockproven är höga. Att skydda en cyklist i en kollision med ett motorfordon i 40 km/h i korsningsmiljö eller då cyklisten blir påkörd bakifrån i 50km/h kommer vara utmanande trots bästa tänkbara bil och hjälm. Därför behöver hastigheten begränsas till max 30 km/h vid mixad trafik, dels för att i högre utsträckning undvika kollisioner mellan personbilar och cyklister, dels för att skydda cyklister från att skadas allvarligt om olyckan skulle vara framme. Om det inte är möjligt att sänka hastigheten till 30 km/h bör trafikantgrupperna skiljas med exempelvis cykelbanor skilda från vägbanan. Folksams studie av olycksdata visar att bilarnas autobromssystem med detektion av oskyddade trafikanter har relativt låg skyddseffekt. Därför är bilens passiva skydd vid krock viktigt för att skydda en cyklist. Idag finns redan olika skyddssystem i vissa bilmodeller, såsom utvändiga krockkuddar och aktiva motorhuvar som dämpar islag mot huven och rutan. Krockprovet där dessa system inkluderades visar tydligt att de kan minska risken att skadas. Cirka en femtedel av alla huvudskador uppstår vid kollision med bil, dessa resulterar oftast med de allvarligaste följderna. Därför behöver även cykelhjälmar förbättras för att skydda vid islag i högre hastigheter och vid mer verklighetstrogna förutsättningar. I nuläget testas och certifieras cykelhjälmar i tester där kollisionen motsvarar en hastighet på knappt 20 km/h, vilket framför allt speglar en singelolycka. Folksam har sedan 2012 genomfört tuffare tester av cykelhjälmar än vad som krävs för att få sälja en cykelhjälm på europeiska marknaden, ändå visar resultaten från krocktesten att det krävs mer. Erhållen trafiksäkerhetsnytta Studien har bidragit med underlag för att se när en cyklist skadads allvarligt i en kollision med personbil och vilka åtgärder som behövs för att undvika att cyklister skadas i framtiden. Vidare kan resultatet från studien användas som underlag för vilka hastighetsgränser som behöver gälla då oskyddade trafikanter mixas med motorfordon.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Utvärdering av huvudskydd för cyklister i kollision med bil
1234567 1 - 5 av 33
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf