Detta notat ger en översiktlig bild av den obligatoriska grundutbildningen till lokförare i Sverige och belyser i vilken mån simulatorbaserad träning förekommer inom utbildningen. Rapporten visar vilka möjligheter och begränsningar som finns med att öka användningen av simulatorer i lokförarutbildningen, samt beskriver de viktigaste styrdokumenten för lokföraryrket och lokförarutbildningen. Vidare presenteras Transportstyrelsens utbildningsplan för förarbevis och de aktörer som bedriver grundutbildning, fortbildning och examination. Trafikverkets E-Learning för ERTMS, ERSA-simulatorn samt operatörsspecifika ERTMS-utbildningar vid SJ och Green Cargo beskrivs. Forskarna har dessutom undersökt svenska tågoperatörers och utbildares nuvarande användning och framtida behov av simulatorer för grund- och fortbildning av lokförare. Exempel från andra domäner där simulatorer används i utbildningssammanhang lyfts också fram i rapporten.

Syftet med projektet var att utveckla en metod för att bedöma om individer med synfältsbortfall kan köra på ett säkert sätt. Utgångspunkten för projektet var att metoden ska vara en simulatorbaserad metod eftersom i huvudsak två kriterier var önskvärda att uppfylla. Först var det viktigt att det systematiskt inträffade flera händelser som det var möjligt att utvärdera. För det andra bör dessa händelser vara samma för alla personer som skulle testas. Syftet var att utveckla en metod som optimerar giltigheten och tillförlitligheten när det gäller testning av var och en av unika individer. Testningen på den individuella nivån var viktig eftersom metoden inte skulle användas för forskningsändamål, utan i första hand för att bestämma huruvida en unik individ med synfältsförlust kan köra på ett säkert sätt. När man testar en individ kan flera detaljer gå fel under ett vanligt experiment. Det har en minimal inverkan på försöket eftersom det oftast är möjligt att komplettera datainsamlingen med en annan individ. Det är inte ett alternativ för detta projekt. I denna testning får det inte gå fel eftersom individen inte kan få en andra chans, dvs. det finns ingen möjlighet för individen att få komma tillbaka och bli testad igen.

Dessa två kriterier och punkter ovan har resulterat i den metod som utvecklats. När en individ genomförde en testning utvecklades ett testprotokoll som genererades ur simulator data (efter en hel del arbete). Detta protokoll visar hur individen utfört 37 (+2) händelser (och de relaterade måtten för varje händelse) utifrån ett säkerhetsmarginalperspektiv. För att stödja bedömare med bedömningen av en testad individ har a) data från en referensgrupp (över 100 personer) och b) ett utvecklat testprotokoll (med kritiska trösklar för olika mätningar) använts. Bedömningen utfördes av två oberoende bedömare. Om bedömarna var överens behövdes inga ytterligare bedömningar utföras. Om bedömarna inte var överens gjorde en tredje bedömare en bedömning. Syftet med testprotokollet är att de personer som vill använda testprotokollet som grund för en ansökan om undantag kan göra det. Det är fortfarande Transportstyrelsen, som beslutar om undantag.