Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abadir Guirgis, Georg
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Lidström, Mats
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Lokförarutbildning i Sverige: simulatoranvändning och ERTMS2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta notat ger en översiktlig bild av den obligatoriska grundutbildningen till lokförare i Sverige och belyser i vilken mån simulatorbaserad träning förekommer inom utbildningen. Rapporten visar vilka möjligheter och begränsningar som finns med att öka användningen av simulatorer i lokförarutbildningen, samt beskriver de viktigaste styrdokumenten för lokföraryrket och lokförarutbildningen. Vidare presenteras Transportstyrelsens utbildningsplan för förarbevis och de aktörer som bedriver grundutbildning, fortbildning och examination. Trafikverkets E-Learning för ERTMS, ERSA-simulatorn samt operatörsspecifika ERTMS-utbildningar vid SJ och Green Cargo beskrivs. Forskarna har dessutom undersökt svenska tågoperatörers och utbildares nuvarande användning och framtida behov av simulatorer för grund- och fortbildning av lokförare. Exempel från andra domäner där simulatorer används i utbildningssammanhang lyfts också fram i rapporten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Andersson, Jan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Patten, Christopher
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Wallén Warner, Henriette
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Andersérs, Caroline
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Jakobsson, Liza
    Trafikverket.
    Ceci, Ruggero
    Trafikverket.
    Cykling under alkoholpåverkan: hur påverkas stabiliteten, kognitiva funktioner och självskattningar av berusning2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Antalet dödsfall på cykel var 19 450 mellan 2010 och 2018 i Europa. Antalet cyklister som dödats när de var berusade av alkohol är svårare att fastställa med tanke på bristen på tillförlitliga uppgifter. I Sverige är det socialt acceptabelt och lagligt att cykla om du har druckit alkohol så länge du inte uppträder vårdslöst.

    Syftet med experimentet var att undersöka hur olika nivåer av berusning påverkade cykelprestationen (stabilitet), kognitiva funktioner och självskattad cykelförmåga. I experimentet studerade vi även hur dessa tre mått var relaterade till attityder och intentionen att cykla när de var berusade.

    Experimentet genomfördes på ett brett rullband med möjlighet att kontrollera flera påverkande faktorer såsom hastighet och fysisk ansträngning. Berusade och nyktra deltagare cyklade på rullbandet fem gånger á 10 minuter och BrAC-nivåerna mättes 5 gånger. Deltagarna försågs med alkohol till dess att de nådde en alkoholnivå på 0,8 ‰.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Andersson, Jan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Renner, Linda
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Sandin, Jesper
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Strand, Niklas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Hjort, Mattias
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Andersson Hultgren, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Almqvist, Sverker
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Trafiksäkerhetspåverkan vid omkörning av 30-metersfordon2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket överväger att tillåta längre och tyngre fordon på vägarna förutsatt att de inte påverkar trafiksäkerheten negativt. Syftet med studien var att undersöka säkerhetseffekten av fordonslängd, speciellt med avseende på olycksrisken vid omkörningar. Intervjuade förare av en 30-meters timmerbil hade inte upplevt de farhågor som förare av normallånga lastbilar uttryckt i samband med trånga rondeller och korsningar, men de nämner betydelsen av stödjande åkeri, arbetsmiljö och fordonsutrustning. En simulatorstudie studerade bilförares omkörningar av ett 30- och ett 18,75-metersfordon på en 2+1-väg i situationen då två körfält går ihop till ett. Tidluckan till ett återstående körfält var i genomsnitt 0,2 s (sign.) kortare efter omkörningar av 30-metersfordonet i situationer då bakänden var i samma relativa position som för 18,75-metersfordonet vid början av omkörningen. En fältstudie analyserade videoinspelade omkörningar av en 30- och en 24-meters timmerbil på en 2+1-väg och en tvåfältig väg. Ingen signifikant skillnad i tidluckor kunde påvisas mellan omkörningar av de två fordonen för någon av vägtyperna. Det senare resultatet ska dock tolkas med försiktighet på grund av ojämnt distribuerad data som insamlats under specifika förhållanden. Slutsatserna är att det finns en liten tendens till negativ säkerhetseffekt vid omkörningar av längre fordon, och att fler fältstudier är nödvändiga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Fors, Carina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Heldragen kantlinje på tvåfältsväg: hastighet och synbarhet2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur heldragen respektive intermittent kantlinje påverkar reshastigheten på tvåfältsväg, samt att undersöka om det finns en skillnad i hållbarhet för de två linjetyperna. Studien genomfördes på en 4 km lång landsvägssträcka under en treårsperiod. Första året hade hela sträckan heldragen kantlinje. Under andra och tredje året hade halva sträckan heldragen kantlinje, medan den andra halvan hade intermittent kantlinje. Mätningar av reshastighet för fria (ostörda) personbilar gjordes varje år studien pågick, både i dagsljus och i mörker, i torrt väglag. Under andra och tredje året gjordes även mätningar av kantlinjernas funktion, i form av retroreflexion och luminanskoefficient. Resultaten visade att kantlinjens utformning inte påverkade reshastigheten, varken i dagsljus eller i mörker. Pre-view-time, det vill säga synbarhetsavståndet uttryckt i sekunder givet observatörens hastighet, var signifikant högre för heldragen än för intermittent kantlinje. Under de två år mätningar gjordes av kantlinjernas funktion kunde ingen skillnad i hållbarhet påvisas mellan de två linjetyperna. Utifrån ett trafiksäkerhets- och komfortperspektiv talar resultaten för användning av heldragen kantlinje på tvåfältsväg, åtminstone på kurviga och kuperade vägar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Gibrand, Malin
    et al.
    Trivector.
    Nilsson, Annika
    Trivector.
    Bilbältesanvändning i Hofors: utvärdering enligt SUMO2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under år 2007 genomförde NTF Gävleborg i samarbete med Vägverket Region Mitt, Polisen i Sandviken och Hofors kommun en kampanj med syftet att höja bilbältesanvändningen bland invånarna i Hofors. Rapporten redovisar såväl projektresultat som processerfarenheter av projektet, med SUMO (System för utvärdering av mobilitetsprojekt) som utvärderingsverktyg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Gustafsson, Susanne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Eriksson, Olle
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Drift och underhåll, DOU.
    Genell, Anders
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Miljö, MILJÖ.
    Jägerbrand, Annika
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Miljö, MILJÖ.
    Ljudvarningar vid vägarbetsplatser för att uppnå sänkta hastigheter: Kartläggning och praktisk utvärdering2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett projekt har genomförts i syfte att hitta metoder som effektivt sänker förbipasserande trafikanters hastigheter vid vägarbetsområden genom att i realtid varna med hjälp av ljud. Projektet har bestått av två delar. Först genomfördes en kartläggning av befintliga studier. Resultaten visar att de egenskaper i en ljudvarning som ger större effekt är att den har kvinnoröst, är direkt och informativ, samverkar mellan semantik och akustik, ökar i intensitet och medför nedtoning av andra ljuddistraktioner. Med bas i resultaten från kartläggningen gjordes en praktisk utvärdering av potentiell användning av ljudvarningar vid vägarbetsplatser i VTI:s simulator Sim III. Tjugotvå personbilsförare körde 25 kilometer på en motorväg där två vägarbeten fanns utplacerade i vägrenen. Hälften av försökspersonerna fick en ljudvarning före det första vägarbetet och den andra hälften före det andra vägarbetet. Ljudvarningen bestod av ett "pling" följt av en kvinnoröst som sa ”Varning! Vägarbete om 500 meter. Anpassa hastigheten!”. Meddelandet sändes via bilens interna högtalarsystem. Resultaten visar bland annat en signifikant hastighetsreducerande effekt av ljudvarningen. Den genomsnittliga sänkningen skattas till 9–17 km/h större med ljudvarning än utan. Vidare fanns en liten effekt (0,5–3,3 km/h) kvar av ljudvarningen även efter vägarbetet. Fler resultat presenteras tillsammans med förarnas subjektiva upplevelser av försöket.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Vägbanereflektorer: trafikantbeteende, upplevelse och bidrag2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med denna studie var att öka kunskapen om vägbanereflektorers inverkan på trafikantbeteende, hur de uppfattas och vilket bidrag till annan vägutrustning de lämnar. Studien bestod av tre delar . Del ett var en litteraturstudie, del två var en fältstudie med hastighetsmätningar i en skarp kurva på landsväg utrustad med vägbanereflektorer antingen på mitt- eller höger kantlinje, och del tre var en intervjustudie. Resultaten från litteraturstudien visade att det fanns relativt få studier med avseende på trafikantbeteende och vägbanereflektorer. Den generella slutsatsen var att användningen av dessa verkar öka förares hastighet något samtidigt som sidoläget förskjutas en aning i riktning från markeringarna. Resultaten från hastighetsmätningarna i en skarp kurva utrustad med aktiva vägbanereflektorer visade inga signifikanta skillnader i någon betingelse. Resultaten från intervjustudien visade att den första kontakten med vägbanereflektorerna uppfattades som att något hade gjorts för att väcka uppmärksamhet om något. Detta skapade nyfikenhet men också osäkerhet om vad som väntade och hur man skulle agera framöver. Vägbanereflektorerna uppfattades ge en viss hjälp med att avgöra vägens sträckning genom kurvan. Samtidigt upplevdes dock viss konkurrens från kantstolparna i det visuella rummet vilket skapade en känsla av visuell överbelastning. Vidare framkom en uppfattning om att icke-familiära förare troligen skulle minska hastigheten något före kurvan när de såg vägbanereflektorerna. Familjära förare ansågs inte påverkas i detta avseende. Beträffande vilket unikt bidrag användningen av vägbanereflektorer kunde ge var uppfattningen att de kunde hjälpa trafikanter att varna om att en skarp kurva som krävde särskild anpassning närmade sig. Den allmänna uppfattningen var dock att reflektorerna troligen inte skulle bidra nämnvärt till att förbättra den visuella ledningen genom kurvor. Istället ansågs att vägmarkeringar och kantstolpar var tillräckligt för detta syfte.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Lidestam, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Förare och fordon, FOF.
    Läsbarhet och synbarhet av vägmärken med reflexfolie: ett fältexperiment i mörker samt enkätstudier2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vägmärken behövs för att informera och uppmärksamma trafikanter. De behöver vara ljusa nog för att vara synliga och läsbara, men inte så ljusa att de orsakar bländning. Vägmärken bör vara så ljusa att de passar den stora majoriteten av trafikanter.

    Syfte: Syftet var att utvärdera läsbarhet för vägmärken i reflexionsklasserna RA2 och RA3B, med hänsyn till faktorer som påverkar retroreflexionen i sig, ljusmängd som träffar vägmärkena, och hur väl föraren ser. Objektiva mått på läsavstånd och synstatus samt subjektiva mått på hur olika kategorier av förare upplever att de uppfattar, läser och bländas av vägmärken skulle också beaktas.

    Metoder: Ett fältexperiment mätte läsavstånd (och synskärpa och kontrastseende). Enkätstudier mätte uppfattningar och erfarenheter hos olika förarkategorier om körning i mörker i allmänhet och om vägmärkens egenskaper i mörker i synnerhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Vadeby, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Utvärdering av intensiferad hastighetsövervakning i Polisregion Väst2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande projekt är att utvärdera de nya arbetsmetoder som testades i polisområde väst. Såväl polisens upplevelse, som intern och extern kommunikation och effekter på medelhastigheter och hastighetsöverträdelser studeras i projektet.

    Insatsen innebar intensifierad hastighetsövervakning på 13 utpekade vägsträckor och syftet var att sänka medelhastigheten på utvalda vägavsnitt. Insatsen innebar fokus på tre olika åtgärder:

    • korta hastighetskontroller (20 minuter, rapportering från 6 km/tim över hastighetsgräns) på olycksdrabbade vägar
    • civila polisbilar (så kallade pilotbilar) som fokuserade på aggressiv körning
    • övervakning med mobil ATK (Automatisk trafiksäkerhetskamera) som komplement till de manuella kontrollerna.

    Resultat avseende polisens upplevelser visar att de flesta är positiva till insatsen som helhet. Man tyckte det var bra att trafikfrågorna kommit på agendan och man har fått positiv respons från medborgarna. I grunden tycker man också att 20-minutersmetoden är ett bra arbetssätt som får acceptans bland personalen och kan leda till ökad synlighet. Insatsen ledde också till fler kontroller än vad som annars hade skett, vilket polisen tyckte var viktigt. Som förbättringsmöjligheter till kommande insatser lyftes att man önskar att medarbetarna skulle vara mer delaktiga vid val av sträckor samt att man hellre såg fler kortare insatser än en lång.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Vadeby, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Forward, Sonja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Svenska trafikanters inställning och beteende avseende trafiksäkerhet: resultat från en internationell enkätundersökning2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie analyserar delar av en internationell trafiksäkerhetsenkät E-survey of Road Users Attitudes, ESRA. Enkäten mäter självrapporterat beteende, attityder och normer inom trafiksäkerhetsområdet i 32 länder. I denna studie är fokus främst på resultat från den svenska enkäten med syfte att få bättre kunskap om inställningen till trafiksäkerhet i Sverige men jämförelser görs även med nio andra länder med liknande trafiksäkerhetsnivå.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Analysis of the literature: the use of mobile phones while driving2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Analysis of the literature: the use of mobile phones while driving

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Hastigheter motorcykeltrafik 2007 – från Luleå till Malmö2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här publikationen är det motorcyklisters hastighetsbeteende som belyses. Förhoppningen är att materialet kan användas som ett fortsatt diskussionsunderlag med gruppen motorcyklister.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 13.
    Hastigheter motorcykeltrafik 2008 – från Luleå till Malmö2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I materialet och analyserna i detta dokument är det motorcyklisters hastighetsbeteende som belyses. Detta är det andra året som mätningar utförs i 24 punkter på 6 platser i landet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf