Endre søk
Begrens søket
1 - 5 of 5
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Swahn, Henrik
    et al.
    Kolbenstvedt, Marika
    Smart omställning av transportsystemet: Resultat från forskningsprogrammet Bisek om bilens sociala och ekonomiska betydelse2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Klimat- och miljöfrågorna är några av vår tids största samhällsutmaningar.Det finns en stark politisk enighet om att det kommer att krävas kraftfulla åtgärder, inte minst inom transportsektorn. Bisek har studerat effekterna av några utvalda åtgärder som kan bidra till en omställning av persontransporter med bil. Särskild vikt har lagts vid effekter för människors välfärd och social och regional fördelning. Bilanknutna skatter och avgifter Bilisternas priskänslighet är relativt låg och det krävs därför stora höjningar av reserelaterade skatter (bränsle- och kilometerskatt samt vägavgift), för att minska bilanvändningen och koldioxidutsläppen i större omfattning. Hushåll med barn får en relativt högre skatt i förhållande till inkomst. Även när det gäller fordonsrelaterade skatter (fordons- och inköpsskatt) krävs stora höjningar för att minska koldioxidutsläppen påtagligt och på kort sikt. Höjda fordonsrelaterade skatter för konventionellt drivna fordon bidrar till att öka takten i övergången till mera miljövänliga fordon. I Norge har befrielse från inköpsskatt och moms för elbilar ökat andelen av dessa i fordonsflottan. Fordonsrelaterade skatter belastar höginkomstgrupper mer än grupper med lägre inkomster, eftersom de reser mer. Höjningar av fordonsrelaterade skatter ger skillnader mellan invånare på olika ställen och mellan olika inkomstgrupper. Både progressiva och regressiva effekter förekommer. Ökade reserelaterade skatter ger störst välfärdsförlust för boende i förorter, satelliter och på landsbygd. De som bor i stora städer, där det normalt finns alternativ till bilanvändning, får minst välfärdsförlust. Om klimatmålen ska kunna nås behövs detstöd som bidrar till att också boende i glesare bebyggda områden kan byta ut sina bilar, eftersom de kör ca en tredjedel av alla kilometer och även har de äldsta bilarna. Det behövs mer kunskap om långsiktigaeffekter av större ändringar i skatte- och avgiftssystem,beskattning av förmånsbilar och bonus-malussystem samt om olika möjligheter att kompensera grupper och områden som drabbas särskilt hårt. Trängselskatt och bompeng Trängselskatt och bompeng minskar behovet av att bygga ut vägnätet för ökad maxbelastning, bidrar till att minska trängsel och lokala miljöproblem och ger intäkter till kommuner och regioner. De är dock inte tänkta för attminska trafiken totalt och har heller inte någon stor påverkan på de totala koldioxidutsläppenfrån biltrafiken. Sverige har trängselskattesystem i Stockholm och Göteborg med högst avgift under högtrafiktid. I Norge finns bompengsystem i Oslo och några andra städer samt tidsdifferentierade avgiftssystem i Trondheim, Kristiansandoch Bergen. Trängselskatt medför att trafikmängderna minskar över avgiftsbelagdasnitt, särskilt i städer med väl utbyggd kollektivtrafik. Effekten på trafiken är betydligt mindreför de norska bompengsystemen. Med de avgiftsnivåer som används påverkas den totala trafikmängden i liten grad men systemen ger positiva lokala miljöeffekter. Befrielse från avgifter för miljöbilar bidrar till att konventionelltdrivna bilar i fordonsflottan byts ut snabbare. De som reser med bil över tullsnitten förlorar i många fall, eftersom det privata värdet av tidsvinsten på grund av minskad trängsel inte motsvarar skatten. Även de som byter färdsätteller anpassar sig på annat sätt förlorar genom t.ex. längre restid men kan eventuellt göra andra vinster, t.ex. i form av bättre hälsa för den som övergår till cykel. Att flera reser kollektivt kan också ge underlag för en bättre kollektivtrafik som gynnar alla. Den samhällsekonomiska nyttan av trängselskattesystemet är i huvudsak värdet av biltrafikanternas samlade tidsbesparing och miljövinsterna minus nyttoförlusten för dem som väljer att byta. Om systemkostnaderna inte är alltför höga kan en samhällsekonomisk vinst uppnås totalt sett. Trängselskatt belastar låginkomsttagare mer än höginkomsttagare relativt sett, men de senare betalar mer i absoluta tal. Acceptansen för systemen ligger i ett spann mellan ca 30 och 70 procent och är högst i Stockholm. I såväl Sverige som Norge tycks acceptansen försystemen öka över tid. Parkering – utbud och normer En mera strikt parkeringspolitik i städer – med minskat utbud, anpassad prissättning och reglering – kan få stor effekt på innehav och användning av bil och därmed på miljö och klimat. Parkeringsnormerna påverkar främst på lång sikt och lokalt men är en viktig del av parkeringspolitiken. Teknisk och organisatorisk utveckling, genom t.ex. laddbara bilar, autonoma fordon och bilpooler, kan på sikt innebära förändringar som kräver nytänkande inom parkeringsområdet. Parkeringspolitiken kan även stimulera utveckling av olika lösningar för samutnyttjande av bilar. Det finns goda möjligheter att förbättra och reformera politiken med tanke på såväl samhällsekonomi som miljö och klimat. Biseks studier har dock inte beräknat kostnadseffektivitet och fördelningseffekter av parkeringspolitiska åtgärder eller hur stora minskningar av klimatpåverkande utsläpp som kan uppnås. Det behövs en grundläggande genomgång av den kommunala parkeringspolitiken, där normsystemet är en del. Klimat- och miljövänlig teknik Miljöteknisk utveckling av fordon är nödvändig för att minska utsläppen av klimatgaser och föroreningar och drivs av både industri och politiska beslutsfattare. Studier av spridning och användning av teknik som det finns erfarenhet av, främst elbilar och etanolbilar, visar att processen underlättas om det finns ett ramverk med incitament som ger användarna relativa fördelar och kompenserar för eventuella nackdelar. De som först anammar ny teknik har ofta mer resurser än genomsnittet och kan dra särskild nytta av offentliga stöd. I övrigt är fördelningseffekterna små – både ekonomiskt och regionalt. Offentligt stöd gör ny teknik billigare för användarna och därmed tillgänglig för flera. Det behövs mer kunskap om hur långvariga olika incitament bör vara för att inte goda processer ska stanna av samt om hur man ska undvika att åtgärderna leder till oönskade bieffekter. Stads- och samhällsplanering Den rumsliga planeringen och lokaliseringen av samhällets många olika aktiviteter, bebyggelse och transportinfrastruktur har avgörande betydelse både för mängden transporter och valet av färdmedel. Fysiska strukturer har lång livstid och beslut förutsätter omfattande politiska och ekonomiska processer. Stadsplanering har idag en bredare innebörd än tidigare med hänsyn till den regionala dimensionen, samordning av bebyggelse- och trafikplanering och integrering av flera samhällssektorer. Kunskap finns om att bebyggelsestruktur samvarierar med transportmönster, men olika aktörers roller i samhällsbyggandet är mindre kända. Det saknas också kunskap om hur planering för en hållbar utveckling kan påverka välfärdsfördelningen mellan individer och grupper. Här finns ett stort behov av forskning som inte kunnat rymmas inom Biseks ramar. Särskilda mobilitetsbehov Äldre och personer med rörelsehinder är gruppermed särskilda mobilitetsbehov. Bilen gör det lättare för dem att delta i olika aktiviteter. Andelen äldre med bil och körkort kommer att fortsätta öka. Att ge äldre med vissa funktionsnedsättningar möjlighet till begränsade körkort, anpassa kollektivtrafiken och förenkla regelverken för färdtjänst/TT-tjänst och bilanpassning underlättar mobiliteten och livskvaliteten för dessa grupper och kan troligen minska samhällets kostnader för institutionsboende. Barn är också en grupp med särskilda mobilitetsbehov. Ofta får eller kan de inte ta sig själva till skolor/förskolor och fritidsaktiviteter utan är beroende av vuxna. Vart fjärde norskt barn i åldern 6–12 år skjutsas i bil till förskola/skola, ofta för att det underlättar vardagen för föräldrarna. Det är dock väl belagt att det finns fördelar med att barnen förflyttar sig självständigt och går och cyklar. Detta bör kommunerna ta hänsyn till i planeringen.

    Fulltekst (pdf)
    Smart omställning av transportsystemet: Resultat från forskningsprogrammet Bisek om bilens sociala och ekonomiska betydelse
  • 2.
    Bilpooler och kollektivtrafik: internationella exempel på samarbetsformer2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kollektivtrafikbolag och bilpooler har mycket att vinna på att samarbeta eftersom deras tjänster kompletterar varandra. Internationellt finns det flera exempel på långtgående och framgångsrika samarbeten mellan bilpooler och kollektivtrafikbolag. Rapporten beskriver olika samarbetsformer mellan bilpooler och kollektivtrafikbolag, där olika former av marknadsföring, rabatter och prova-på-erbjudanden är vanliga. Svenska kollektivtrafikbolag och bilpooler rekommenderas att inleda samarbeten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (jpg)
    Omslagsbild
  • 3.
    Bilpoolstrategi: övergripande strategi för tjänstefordon inom Västra Götalandsregionen2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Västra Götalandsregionen har ca 2000 fordon, varav 1300 tjänstebilar. Tillsammans med hyrbilar och milersättning kör de 3 miljoner mil och kostar 140 miljoner kr. Ca 400 bilar finns i bilpooler, resten sköts av VGRs många förvaltningar. En utspridd hantering döljer kostnader och försvårar styrning och uppföljning. Potentialerna är minst 19 miljoner kr och 500 ton CO2. Rapporten anger hur en central funktion för alla bilar kan organiseras. I ett senare skede finns möjlighet att pröva outsourcing.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (jpg)
    Omslagsbild
  • 4.
    Gör plats för svenska bilpooler!2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Utvecklingen för bilpooler i Sverige är snabb, men fortfarande saknas både information och stödjande strukturer. Denna rapport är till största delen en sammanställning av beställt material, skrivet av några av landets främsta experter på bilpooler. Rapporten innehåller följande delar: -En svensk bilpoolsdefinition med rekommenderade kvalitetskrav och råd för lokal tillämpning. -En nationell strategi för växande bilpooler. -En nationell undersökning av intresse och demografiska förutsättningar för bilpooler. -En översyn av bilpoolernas effekt på koldioxidutsläppen. -En aktuell översikt över digitala administrativa system för växande bilpooler.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (jpg)
    Omslagsbild
  • 5.
    Vägen framåt för svenska bilpooler2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Slutsatserna i denna rapport är att bilpooler är en viktig pusselbit i ett energieffektivt transportsystem och ett av flera verktyg för att uppnå de transportpolitiska målen. Branschen är dock fortfarande relativt ny och består till stor del av många små kooperativa aktörer, vilket gör den sårbar. För branschens fortsatta tillväxt och utveckling är det viktigt att offentliga aktörer underlättar och utifrån sina olika roller stödjer arbetet med bilpooler. Branschen skulle också gynnas av en större samordning, i form av en branschorganisation.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (jpg)
    Omslagsbild
1 - 5 of 5
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.41.0