Inom ramen för Trafikverkets Årsredovisning sker årlig uppföljning av Trafikverkets leveranskvaliteter. En utav dessa leveranskvaliteter är kapacitet, som är kopplad till funktionsmålet tillgänglighet. Denna rapport beskriver kapacitetsutnyttjandet på järnvägen under 2023.

Kapacitetsutnyttjandet under året för både dygn och max 2 timme har generellt ökat till de nivåer som var innan pandemin. Den kommersiella persontrafiken har till stor del återhämtat sig och godstrafiken fortsätter öka, om än långsamt. De reduceringar som infördes i regional- och pendeltågstrafik under pandemin har till stor del tagits bort.

Ett antal åtgärder som förbättrar kapaciteten i järnvägssystemet har tagits i bruk under året, främst hastighetshöjningar och signalåtgärder. 

Regional- och pendeltågstrafiken i Mälardalen har under året inte kört sin tänkta trafik, detta beroende på personalbrist hos berörda operatörer.

Inom ramen för Trafikverkets Årsredovisning sker årlig uppföljning av Trafikverkets leveranskvaliteter, se figur 1 nedan. En utav dessa leveranskvaliteter är kapacitet, som är kopplad till funktionsmålet tillgänglighet. Denna rapport beskriver kapaciteten på järnvägen.  

Inom ramen för Trafikverkets Årsredovisning sker årlig uppföljning av Trafikverkets leveranskvaliteter. En utav dessa leveranskvaliteter är kapacitet, som är kopplad till funktionsmålet tillgänglighet. Denna rapport beskriver kapaciteten på järnvägen.

Kapacitetsutnyttjandet har under 2020 minskat, något som uteslutande beror på effekterna av Corona-pandemin. Under årets tre första månader var trafikeringen normal, men från mars och framåt minskade framförallt den kommersiella persontrafiken. Minskningar på mellan 30-50% har noterats för denna trafik på stambanorna. Den regionala persontrafiken och godstrafiken minskade dock inte i samma omfattning utan låg kvar på ungefär samma nivå som tidigare år.

För att göra en rättvisande analys så utgår denna rapport enbart från årets tre första månader och för denna period noteras små förändringar jämfört med 2019. De investeringar som gjordes i järnvägsnätet under 2019 var också av mindre karaktär, som trimningsåtgärder och mindre ombyggnadsåtgärder.

Förändringarna i kapacitetsutnyttjandet fördelat över dygnet var under årets tre första månader minimalt, endast några enstaka procent jämfört med 2019. För kapacitetsutnyttjandet under dygnets mest belastade 2 timmar är trenden att linjedelar med högt kapacitetsutnyttjande minskat något, medan bandelar med medelhögt och lågt kapacitetsutnyttjande ökat något.

Kapacitetsutnyttjandet har under 2019 minskat något. Detta beror dels på ett antal färdigställda investeringar som bidragit till att kapaciteten utnyttjas bättre. Sommaren 2019 hade också en kraftig reducering av tågtrafiken på flera banor på grund av stora och omfattande banarbeten Det är sannolikt att denna minskning av kapacitetsutnyttjandet är tillfälligt, framförallt på stambanorna.

Antalet banor med högt kapacitetsutnyttjande i högtrafik har ökat, vilket beror på att fler operatörer vill köra när det är som mest attraktivt att köra. Vi ser också att de investeringar som görs i järnvägsinfrastrukturen för att förbättra kapaciteten omedelbart används.

Inom ramen för årsredovisning sker årlig uppföljning av Trafikverkets leveranskvalitéer. En utav dessa kvalitéer är kapacitet, det vill säga potentialen för att hantera efterfrågade volymer av gods och resenärer. Denna rapport beskriver kapacitet på järnväg.

Inom ramen för årsredovisning sker årlig uppföljning av Trafikverkets leveranskvalitéer. En utav dessa kvalitéer är kapacitet, det vill säga potentialen för att hantera efterfrågade volymer av gods och resenärer. Denna rapport beskriver kapacitet på järnväg. De parter som deltar i samarbetet, förutom Trafikverket, är Jernhusen, Västtrafik, Svensk Kollektivtrafik, Skånetrafiken, Branschföreningen Tågoperatörerna, Stockholms läns landsting, Swedtrain.