Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 121
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Fällbom, Anna
    Trafikverket.
    Förutsättningar för reservhamnskapacitet på Gotland: redovisning av regeringsuppdrag2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I juni 2023 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för en reservhamn på Gotland. Befolkning, företag och samhällsviktiga verksamheter kopplade till Gotland är beroende av att Visby hamn är tillgänglig året runt. Regeringen konstaterar i uppdraget att om hamnen i Visby av något skäl inte kan användas finns inget fullgott alternativ, vilket ur bland annat beredskapsskäl är en begränsning som regeringen bedömer inte är tillfredsställande.

    Utifrån uppdraget föreslår Trafikverket Kappelshamn som reservhamn till Visby hamn när det gäller möjligheterna att ta emot färjesjöfart till Gotland. I jämförelse med övriga hamnar på Gotland bedöms Kappelshamn ha bäst förutsättningar. 

    -       Hamnen har en fördelaktig lokalisering utifrån ett totalförsvarsperspektiv och rimliga överfarstider till såväl Nynäshamn som till Oskarshamn. Nödvändiga åtgärder i hamnen bedöms också vara genomförbara, säger Anna Fällbom, ansvarig utredare på Trafikverket..

    Kappelshamn ägs sedan 2016 av Fortifikationsverket som har i uppdrag av Försvarsmakten att till senast 2030 utveckla hamnen för militärens behov. Trafikverket föreslår en samlokalisering då förutsättningarna för att nyttja Kappelshamn för såväl civil som militär trafik bedöms som goda. En viktig del i bedömningen är att i händelse av höjd beredskap så kan försvaret av färjesjöfarten till Gotland underlättas, dels utifrån samlokaliseringen och dels utifrån det geografiska läget.

    Med en lokalisering i Kappelshamn får man också rimliga överfarstider till såväl Nynäshamn som Oskarshamn, då de inte skiljer sig allt för mycket från Visby. Det i sin tur innebär en så liten påverkan som möjligt på transporter av varor och produkter som idag går med färjan via Visby hamn.

    Reservhamnen är primärt till för färjesjöfartens behov och bör dimensioneras och utformas därefter, det vill säga anpassas för fartyg av den storleken som den upphandlade färjesjöfarten använder idag vid Visby hamn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Förutsättningar för reservhamnskapacitet på Gotland
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Berdica, Katja
    et al.
    WSP.
    Schillander, Per
    Trafikverket.
    Pahlén, Pehr-Ola
    Trafikverket.
    Fördjupad utredning Trafikplats Lackarebäcksmotet2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den fördjupade utredningen Trafikplats Lackarebäcksmotet har initierats med anledning av att dagens trafikplats måste rivas för att ge plats för ytterligare spår inom Nya Stambanor Göteborg-Borås. Med ett stadsnära läge, och med hänsyn till kommunens vidareutveckling av Lackarebäcksområdet, har studien tagit fasta på möjligheten att hitta en långsiktigt hållbar lösning för trafikplatsens framtida utformning. Utredningen föreslår därför att en ny trafikplats byggs på ett sätt som tillåter en stegvis utveckling med utgångspunkt i kommande infrastrukturella behov. Förslaget innebär att Trafikverket står för en ersättning av dagens trafikplats och att Mölndals stad medfinansierar delar som hanterar den trafik som kan härledas till exploatering som sker i anslutning till trafikplatsen.

    Utredningen har bedrivits av Trafikverket i samarbete med Mölndals stad. Konsultföretaget WSP står för trafikanalyser och förslag till framtida utformning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Utredning Lackarebäcksmotet
    Ladda ner (pdf)
    bilaga
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 3.
    Ahlm, Nils
    Trafikverket.
    Regeringsuppdrag att analysera åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har på uppdrag av regeringen analyserat åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län kopplat till de större företagsetableringar och företagsexpansioner som pågår i de aktuella länen. Uppdraget har haft till uppgift att beskriva aktuell status och aktuellt planeringsläge för de åtgärder i den nationella trafikslagsövergripande planen som har betydelse för att åtgärda eventuella brister och flaskhalsar som kan uppstå i transportsystemet med anledning av de pågående och planerade industriinvesteringarna. Vidare har Trafikverket haft i uppdrag att redogöra för förutsättningar och möjligheter att tidigarelägga åtgärder för att snabbare få ut önskvärda effekter samt redovisa eventuella effekter ett tidigareläggande skulle få på övriga åtgärder i nationell plan.

     Sammanfattningsvis ser Trafikverket att föreslagna åtgärder och tidigareläggning av dessa fortsatt är nödvändigt för att bistå företagsetableringar och företagsexpansioner kopplade till den gröna omställningen i Norrbottens och Västerbottens län. I rapporten visas på förslag till tidigareläggning och hur dessa kan finansieras för att möjliggöra ett snabbare genomförande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Regeringsuppdrag att analysera åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 4.
    Trafiken på vägarna i Stockholms län: En tillståndsbeskrivning 20222023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport ger en beskrivning av tillståndet för trafiken på vägarna i Stockholms län under 2022, avseende trafikmängder, restider och framkomlighet. Tanken med rapporten är att den ska kunna användas som stöd för utredare och planerare i värdering och prioritering av brister i transportsystemet, men också för att proaktivt kunna identifiera och beskriva nya brister och följa uppsatta mål.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Trafiken på vägarna i Stockholms län
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 5.
    Berglund, Lisa
    Trafikverket.
    Förutsättningar för en beredskapsflygplats i Gävleborgs län2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den 22 december 2022 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för att en flygplats i Gävleborgs län ska bli beredskapsflygplats framöver. 

    Sedan 2012 har Trafikverket ingått årliga överenskommelser med ett antal flygplatshållare i syfte att säkerställa att de håller beredskap för att öppna upp flygplatsen för samhällsviktiga lufttransporter under de tider då flygplatsen är stängd. Beredskapsflygplatserna används främst för akuta sjuktransporter med ambulansflyg men även polis, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvaret, Sjöfartsverket m.fl. nyttjar möjligheten att använda flygplatserna även när de normalt håller stängt. 

    Det finns flera flygfält i Gävleborgs län men Trafikverket har valt att koncentrera sin utredning till fyra flygplatser: tre har tidigare har varit godkända instrumentflyg-platser och den fjärde flygplatsen är ett tidigare krigsfält som genom sin storlek eventuellt skulle kunna vara av intresse i sammanhanget – den s.k. Fönebasen i Ljusdal. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Förutsättningar för en beredskapsflygplats i Gävleborgs län
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 6.
    Sott, Pernilla
    et al.
    COWI.
    Granberg, Anna
    COWI .
    Åtgärdsvalsstudie Väg 2206 Jaren - Norgegräns, Dals Eds kommun2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Åtgärdsvalsstudien omfattar väg 2206 mellan Jarens färjeläge fram till norska gränsen i Dals-Eds kommun. Mer specifikt har vägens sträcka genom samhället Nössemark studerats. Syftet med åtgärdsvalsstudien har varit att med avseende på trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet för samtliga trafikslag och trafikantgrupper identifiera brister längs sträckan samt att föreslå åtgärder kopplat till dessa brister. Det övergripande projektmålet har varit att presentera väl avvägda och kostnadseffektiva åtgärdsförslag.

    Väg 2206 bidrar i hög utsträckning till det lokala och regionala näringslivets transporter samtidigt som den fyller funktionen för lokala transporter genom Nössemark. Det sistnämnda genererar anspråk på trygga och säkra förhållanden för oskyddade trafikanter och lokal trafik. Fokus för åtgärderna i denna studie har varit att hitta mindre åtgärder för trafiksäkerhet och framkomlighet för samtliga trafikslag. Av de åtgärdsförslag som presenteras finns såväl mindre åtgärder som t.ex. skyltning och hastighetsöversyn, liksom mer omfattande åtgärder i form av breddning och etablering av gång- och cykelbana. Åtgärder föreslås inom, såväl som utanför, tätorten Nössemark och flertalet av framtagna förslag kan genomföras inom en snar framtid (1-5 år), givet att finansiering av åtgärderna först säkerställs. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    ÅVS väg 2206
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 7.
    Pahlén, Pehr-Ola
    et al.
    Trafikverket.
    Blomkvist, Sara
    Trafikverket.
    Fördjupad utredning Nösnäsmotet2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport avser den fördjupade utredningen för Nösnäsmotet i Stenungsund. Utredningen ärinitierad av Trafikverket, Västra Götalandsregionen och Stenungsunds kommun för att möta denutveckling som Stenungsunds kommun står inför kommande år men också för att säkerställa attbrister och behov som råder i nuvarande trafiklösning hanteras.Detta är inte första gången Nösnäsmotet studeras. Tidigare har både aktuell och angränsande sträckorutretts i form av ÅVS ”Nösnäsmotet väg 160, väg 177, och väg 649 Stenungsund” och den nyligengenomförda studien ÅVS ”Väg 160 Stora Höga – Skåpesund” (förenklad ÅVS), som båda konstateraratt det finns en betydande problematik i den aktuella punkten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fördjupad utredning Nösnäsmotet
    Ladda ner (pdf)
    Bilaga Trafikanalys Nösnäsmotet, Stenungsund
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 8.
    Trafiken på vägarna i Stockholms län: En tillståndsbeskrivning 20212022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport ger en beskrivning av tillståndet för trafiken på vägarna i Stockholms län, avseende trafikmängder, restider och framkomlighet. Tanken med rapporten är att den ska kunna användas som stöd för utredare och planerare i värdering och prioritering av brister i transportsystemet, men också för att proaktivt kunna identifiera och beskriva nya brister och följa uppsatta mål.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Trafiken på vägarna i Stockholms län
    Ladda ner (jpg)
    Trafiken på vägarna
  • 9.
    Berg, Svante
    Movea.
    Cykelkorsning i landsbygd2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket ska verka för ökad möjlighet till cykling och gående. Att öka tillgänglighet på landsbygd är därmed ett område som prioriteras av Trafikverket. På landsbygd är hastighetsanspråk hos fordon högre och möjligheten till separation eller hastighetssäkring begränsad, vilket ställer speciella krav på utformning av trafikmiljön för dem som ska korsa vägen. De åtgärder som normalt är möjliga i tätort är inte tillämpliga på landsbygd.

    Det finns idag begränsad kunskap och få utvärderingar av denna typ av åtgärder. En vanlig frågeställning i projekt är hur man skall hantera oskyddade trafikanter, främst har det varit diskussioner vid mötesseparering (2+1). Det saknas i stort tydliga utformningsråd i VGU för oskyddade trafikanter i dessa miljöer. För landsbygd, skyltad hastighet 70-100 km/h, med lågt GC-flöde (under 10-20 ÅDT) är det svårt att hitta effektiva åtgärder för passager.

    Separering i plan är sällan samhällsekonomiskt lönsam då åtgärdskostnaden oftast är betydligt större än trafiksäkerhetsnyttan. Refug kan vara samhällsekonomiskt lönsam om åtgärdskostnaden är rimlig. På statlig väg med lokal sänkning till 60 km/h och med relativt höga GC-flöden, runt 40 GC/dygn, ger de flesta åtgärder större trafiksäkerhetsnytta än investeringskostnad. Dock viktigt att beakta restriktioner, exempelvis på funktionellt prioriterat vägnät (FPV). Projektet har studerat ett antal utformningar i Trafikverkets projekt, och ger rekommendationer för åtgärder på länk/korsning respektive trafik-plats/droppe/cirkulation. Utifrån erfarenheter från planprocess och detaljutformning föreslår projektet ny text i VGU. Projektet har deltagit i att ta fram underlag till VGU 2020 som har blivit implementerat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Cykelkorsning på landsbygd
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bilaga
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 10.
    Bosaeus, Malin (Redaktör)
    DAR/WSP.
    Charrette som metod för att bli Den attraktiva regionen i Västmanland2015Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den attraktiva regionen är ett utvecklingsprojekt mellan de nationella parterna Trafikverket, Boverket samt Sveriges Kommuner och Landsting samt sex stycken pilotprojekt från Gävleborg i norr till Skåne i söder. Projektet har pågått sedan 2013 och kommer att sträcka sig fram till och med 2016 med möjlighet till förlängning fram till 2019. Syftet med Den attraktiva regionensom är att utveckla samspelet kring ett transportsystem som bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet. Varje pilotprojekt har utifrån detta satt sin egen prägel och syfte med det egna projektet

    Länsstyrelsen i Västmanland utgör tillsammans med kommunerna Fagersta,Skinnskatteberg och Norberg, Trafikverket region Öst samt Landstinget i Västmanland ett av Den attraktiva regionens sex pilotprojekt. Västmanlands pilotprojekt startades hösten 2013 med anledning av att gruvnäringen undersökt möjligheten till nyetablering av gruvor i nordvästra Västmanland runt 2019-2020. En återetablering av gruvnäringen skulle innebära en ny arbetsmarknad för Västmanland och omgivande län samtidigt som kraven på en infrastruktur som klarar av att transportera malmen, tillgång till välutbildad arbetskraft, goda pendlingsmöjligheter och bostäder förväntades öka. Projektet syftade därför initialt om att skapa samarbetsformer för en ändamålsenlig samhällsplanering med gruvindustrin som utgångspunkt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Charrette som metod för att bli Den attraktiva regionen i Västmanland
  • 11.
    Nilsson, Ulrika
    et al.
    Länsstyrelsen i Västmanland.
    Tallhage Lönn, Irené
    Regionförbundet Kalmar län.
    Orremark, Kerstin
    Region Gävleborg.
    Tornberg, Patrk
    WSP.
    Witzell, Jacob
    Trivector.
    Fredriksson, Charlotta
    WSP.
    Reinius, Fredrik
    WSP.
    Gemensamma målbilder i komplexa projekt: Tre utvecklingsprojekts framgångar och utmaningar2014Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den attraktiva regionen (DAR) har under 2014 haft ett fördjupat fokus på målbildsarbete i komplexa projekt där många aktörer är involverade. Tre av DARs pilotprojekt genomfört ett fördjupat målbildsarbete. Syftet har varit att dra lärdomar av varandra och gemensamt bygga upp kunskap kring målbildsarbetens roll för effektiva samverkansprocesser. Denna skrift sammanfattar de gemensamma erfarenheterna. De tre processerna har sett olika ut, gemensamt är betoningen på den politiska processen. Dessutom har samtliga tre målbildsarbeten bedrivits med externt processtöd, som dock sett lite olika ut. If örsta kapitlet presenteras de generellalärdomarna från de tre parallella arbetena. De tre efterföljande kapitlen beskriver de tre processerna och respektive projektledare reflekterar kring arbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Gemensamma målbilder i komplexa projekt
  • 12.
    Rader Olsson, Amy
    et al.
    KTH.
    Witzell, Jacob
    KTH.
    Regional mobilisering, meningsskapande processer och byggande av strategisk kapacitet: Slutrapport från följeforskningen i Den attraktiva regionen2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Idag ser vi ett växande intresse för och fokus på den regionala nivåns betydelse för samordning av bostadsfrågor, infrastrukturutbyggnad, kollektivtrafikförsörjning och hållbarhetsarbete, bland annat. Dels genom den regionala utvecklingsplaneringen och dels genom ökad betoning av betydelsen av samordning och samarbeten i kommunernas översiktsplanering och infrastrukturplaneringen. Projektet Den attraktiva regionen (DAR) som bedrivits halvårsskiftet 2013-juni 2016 har syftat bland annat till metodutveckling och arbetsformer för samverkan såväl vertikalt som horisontellt, med utgångspunkt i den regionala nivån och infrastrukturinvesteringar samt trafikförsörjning.

    Ett viktigt resultat från projektet är den regionala mobilisering som skett bland de deltagande piloterna, ibland främst i förutsättningar för regional mobilisering; samt i strategisk kapacitetsuppbyggnad bland de deltagande parterna. Men DAR har också resulterat i lärdomar som kan nyttiggöras i den fortsatta utvecklingen av en ny regional planeringspraktik. Resultaten kan i korthet delas in i planeringsmetoder och konkreta resultat; utveckling av processer och perspektiv; samt bidrag till den pågående utvecklingen av en ökad regional förståelse och planeringspraktik som pågår.

    Här presenteras en summering av följeforskarnas övergripande observationer under projekttiden samt rekommendationer för det fortsatta arbetet i regionerna och hos nationella aktörer. Här presenteras också de teoretiska perspektiv som ligger bakom slutsatser och rekommendationer. Målgruppen är både deltagare i DAR och övriga med intresse för regionala utvecklingsprocesser och regional planering generellt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Regional mobilisering, meningsskapande processer och byggande av strategisk kapacitet
  • 13.
    Rader Olsson, Amy
    et al.
    KTH.
    Rostvik, Maia
    KTH.
    Samverkan inom det regionala utvecklingsprojektet Den Attraktiva Regionen: Rapport 1 från följeforskningen2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kungliga tekniska högskolan, KTH i Stockholm har fått uppdraget att i tre år följa det regionala utvecklingsprojektet Den Attraktiva regionen, DAR. Ytterst är ambitionen med denna rapport, att med bakgrund av de studier som gjorts under utvecklingsprojektets första år tydliggöra vilka svårigheter likväl framgångsfaktorer som utvecklats inom pilotprojekten som deltar. Således har följeforskarnas uppgift varit att: följa, kritiskt granska, komma med inspel under projektens gång samt dra slutsatser och föra nya lärdomar vidare. Denna rapport är ett bidrag till den lärandeprocess utvecklingsprojektet Den attraktiva regionen ämnar syfta till.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Samverkan inom det regionala utvecklingsprojektet Den Attraktiva Regionen
  • 14.
    Rader Olsson, Amy
    et al.
    KTH.
    Witzell, Jacob
    KTH.
    Strategisk kapacitet för regional rumslig planering: Förutsättningar för samverkan i Den attraktiva regionen2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    KTH följer det treåriga regionala utvecklingsprojektet Den Attraktiva regionen (DAR). Denna rapport fokuserar på de skilda förutsättningar för regional rumslig planering som föreligger runt om i landet till följd av bl.a. skillnader i organisation, ansvarsfördelning och tidigare erfarenheter av regional rumslig planering. Rapporten är ett bidrag till lärandeprocessen inom projektet.

    Följeforskningen har under 2015 inriktats på att studera dels grundläggande förutsättningar för regional rumslig planering i de deltagande piloterna, dels hur respektive pilot knyter an till andra, etablerade samverkansarenor och pågående planeringsprocesser för regional utveckling. Syftet är att undersöka kopplingar mellan piloternas utgångslägen, arbetets inriktning under utvecklingsprojektets gång, samt förväntad långsiktig inverkan på regional planering utifrån de leveranser som arbetet resulterar i. Lärdomarna kan komma DAR, liksom framtida regionala samverkansprojekt, till del. Denna rapport utgör en delrapportering av det arbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Strategisk kapacitet för regional rumslig planering
  • 15.
    Sjölund Henriksson, Sofia (Redaktör)
    DAR/WSP.
    Utvecklingsperspektivi Den attraktiva regionen i Västmanland2016Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den attraktiva regionen är ett nationellt utvecklingsprojekt som pågått sedan 2013. Västmanlands län har deltagit i projektet medett regionalt pilotprojekt där Skinnskattebergs,Norbergs och Fagersta kommun, Landstinget ästmanland, Trafikverket och Länsstyrelsen i Västmanland ingått.

    Projektet startade som en del i att gruvnäringen visat intresse för att återetablera gruvor i Skinnskatteberg och Norberg. Det har sedan utvecklats till ett projekt med ett bredare utvecklingsperspektiv som handlar om hur samarbete, samordning och samplanering mellan aktörer på lokal, regional och nationell nivå kan bidra till att skapa kunskap, förståelse och engagemang som påverkar och leder till regional utveckling. Den målbild som arbetats fram gemensamt i projektet har med hjälp av verktyget Charrette fördjupats i en dialog med regionala och kommunala tjänstemän, näringslivsrepresentanter och ungdomar. Denna folder sammanfattar resultatet av denna dialog.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Utvecklingsperspektivi Den attraktiva regionen i Västmanland
  • 16.
    Indebetou, Lovisa
    et al.
    Trivector Traffic AB.
    Nyström, Kristina
    Trivector Traffic AB.
    Söderström, Liselott
    Trivector Traffic AB.
    Cars, Göran
    KTH.
    Stationsutveckling och stationslokalisering: Påverkan på resande och stadsutveckling2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En tillgänglig, effektiv och bra kollektivtrafik är en viktig förutsättning för att skapa en attraktiv region och bidra till utveckling av staden och regionen. För individen är tillgänglighet en viktig faktor vid val av bostads-, arbets- eller studieplats. För att resenären ska uppfatta kollektivtrafiken som attraktiv och tillgänglig spelar lokalisering, utformning och kvalitet på bytespunkten – stationen, resecentrum, busshållplatsen – en viktig roll.

    I arbetet med Den Attraktiva Regionen har frågan om lokalisering av stationer och hållplatser aktualiserats i flera av pilotprojekten. Genomgående bedömer man att frågan har stor betydelse, men också att vi saknar kunskap om effekterna av olika utformning och lokalisering.

    Mot denna bakgrund har föreliggande rapport, Stationsutveckling och stationslokalisering, tagits fram. I rapporten jämförs sex städer där nya järnvägsstationer byggts eller planeras. I tre av dessa ligger stationen centralt i staden, i de andra tre har den förlagts utanför staden. Vidare har busshållplatslokaliseringen i fyra mindre orter studerats.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Stationsutveckling och stationslokalisering
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 17.
    Sandkvist, Gustav
    et al.
    WSP group.
    Källström, Jenny
    WSP group.
    Östersjöexpressen - ett tåg på gummihjul: Förutsättningar för införande av ett nytt busskoncept längs Ostkuststråket2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den Attraktiva Regionen (DAR) är ett nationellt projekt med syfte att stödja det regionala utvecklingsarbetetför attraktiva regioner utanför storstäderna. Pilotprojektet ”Mer Kalmarsund”är ett av sju pilotprojekt inom DAR. I Kalmar län har det regionala utvecklingsarbetet blandannat ambitionen att antalet arbetsmarknadsregioner i länet ska minska från fyra till två, attrestiden med buss mellan huvudorter ska understiga 60 minuter år 2020 samt att regionenska vara fossilbränslefri år 2030. En kapacitetsstark kollektivtrafik lyfts fram som en förutsättningför att nå målen.

    Mot bakgrund av detta har DAR:s pilotprojekt ”Mer Kalmarsund” initierat en studie av förutsättningarnaför att införa ett utvecklat busskoncept med inspiration från Bus Rapid Transit(BRT) och med fokus på arbetspendling längs Ostkuststråket. Delprojektet ”Mer Kalmarsund”är ett samverkansprojekt mellan Regionförbundet i Kalmar län, Trafikverket, KalmarLänstrafik samt kommunerna Kalmar, Mönsterås och Oskarshamn. I detta delprojekt är ävenkommunerna Västervik och Torsås delaktiga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Östersjöexpressen - ett tåg på gummihjul
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 18.
    Pleiborn, Maria
    et al.
    WSP Analys & Strategi.
    Johnsson, Lisa
    WSP Analys & Strategi.
    Gemensam bostadsmarknad Kalmarsund2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport diskuteras förutsättningarna för en regional bostadsmarknad. Hur kan bostadsmarknaden generellt bidra till att stärkaregional utveckling och tillväxt?En regional bostadsmarknad – vad innebär det av gemensam syn och ställningstaganden samt samordnad planering av regionenskommuner och andra aktörer? Hur kan orter komplettera varandra, till exempel vad gäller service, olika bostadstyper ochupplåtelseformer?Rapporten ger bakgrundsfakta om vad som påverkar bostadsmarknaden i en region och ger rekommendationer för ett fortsattutvecklingsarbete i bred samverkan och med fokus på styrkor och möjligheter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Gemensam bostadsmarknad Kalmarsund
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 19.
    Bengtsson, Magnus
    et al.
    Trafikverket.
    Ahlm, Nils
    Trafikverket.
    Öberg, Maria
    Trafikverket.
    Karlsson, Stefan
    Trafikverket.
    Lennefors, Lennart
    Trafikverket.
    Eriksson, Kristina
    Trafikverket.
    Svensson, Anders
    Trafikverket.
    Hasselgren, Björn
    Trafikverket.
    Åtgärder i transportinfrastrukturen för de stora industriinvesteringarna i Norrbottens län och i Västerbottens län2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Näringslivets omställning med investeringar som bidrar till miljömålen och minskad klimatpåverkan sker nu i snabb takt. I Norrbottens län och Västerbottens län har ett antal industriprojekt på senare tid aktualiserats, som kan ge ett väsentligt bidrag till denna gröna omställning. För att industrisatsningarna ska kunna genomföras, och för att de potentialer som finns ska kunna effektueras, behöver ett antal viktiga åtgärder i transportinfrastrukturen prioriteras och tidigareläggas.

    De företagsetableringar och företagsexpansioner som genomförs eller planeras i Norrbottens län och Västerbottens län kommer att ställa nya krav på transportinfrastrukturen. Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att analysera vilken påverkan detta får för transportinfrastrukturen samt vilka behov av åtgärder som kan väntas uppstå med anledning av denna samhällsomställning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 20.
    Analys av alternativa modeller för färjetrafik till Gotland2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Staten upphandlar färjetrafik till Gotland för att säkerställa tillgång till väl fungerande kommunikationer. Det handlar om att skapa förutsättningar för människor att leva och utvecklas på Gotland. Näringslivet behöver möjligheter till godstransporter och samhällsviktiga funktioner behöver garanteras regelbundna och anpassade sätt att transportera bland annat farligt gods. Gotland har en stor turistnäring och det är en sektor som är helt beroende av kommunikationer. Färja och flyg kompletterar varandra väl, men det ena trafikslaget kan inte helt ersätta det andra eftersom de möter olika behov.

    Upphandlingen av färjetrafik till Gotland har sedan starten på 70-talet präglats av ytterst begränsad konkurrens bland anbudsgivare. Statens kostnader för Gotlandstrafiken har också ökat under senare år. Regeringen har med detta som grund gett Trafikverket i uppdrag att utreda fyra olika modeller för ägande och drift av fartyg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Analys av alternativa modeller för färjetrafik till Gotland
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 21.
    Trafiken på vägarna i Stockholms län: en tillståndsbeskrivning 20202021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport ger en beskrivning av tillståndet för trafiken på vägarna i Stockholms län, avseende trafikmängder, restider och framkomlighet. Tanken med rapporten är att den ska kunna användas som stöd för utredare och planerare i värdering och prioritering av brister i transportsystemet, men också för att proaktivt kunna identifiera och beskriva nya brister och följa uppsatta mål.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Trafiken på vägarna i Stockholms län
    Ladda ner (jpg)
    Trafiken på vägarna i Stockholms län
  • 22.
    Löfgren, Eva-Lotta
    Trafikverket.
    Förutsättningar för ett statligt engagemang i kollektivtrafiken i Bergslagen från dec 20212021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har idag ett samverkansavtal med de regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) i Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborgs län (även kallade Bergslagslänen). Avtalet avser interregional kollektivtrafik under perioden 11 december 2016 till tågplaneskiftet i december 2021. Det är ett visst utbud på busslinje 121, Borlänge-Vansbro-Sälenområdet, samt på tåglinjerna 50, Borlänge-Mora och 53, Mjölby-Örebro-Borlänge-Gävle som ersätts i nuvarande avtal. Ersättningen uppgår till 28,2 mkr per år.

    Syftet med denna utredning är att ge ett underlag för beslut om Trafikverket bör ha ett fortsatt engagemang i kollektivtrafiken i Bergslagen efter december 2021. Ett särskilt mål för utredningen har varit att identifiera vilka turer som ger effekter för det interregionala resandet. Tanken är att dessa ska pekas ut i ett kommande avtal för att underlätta redovisning av trafiken, uppföljning och de ekonomiska beräkningarna av eventuellt vite.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Förutsättningar för ett statligt engagemang i kollektivtrafiken i Bergslagen från dec 2021
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 23. Dalbert Börefelt, Alexander
    Utpekad bristanalys Kust till kustbanan, delen Göteborg-Borås2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under rubriken ”Utpekade bristanalyser” angav regeringen i sitt fastställelsebeslut av Nationell plan 2018-2029 att ”Trafikverket bör fortsätta att utreda de stråk, noder eller motsvarande som beskrivs nedan. Utredningsarbetet bör ha som målsättning att dessa stråk, noder eller motsvarande är så pass utredda att de kan övervägas i nästa planeringsomgång och planrevidering.”

    Den bristanalys som denna rapport redovisar är ”Kust till kustbanan, bristande kapacitet, punktlighet och robusthet” för delen Göteborg-Borås. I rapporten redovisas identifierade brister, studerade åtgärder samt åtgärdernas grova kostnadsindikationer och effekter.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Utpekad bristanalys Kust till kustbanan, delen Göteborg-Borås
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 24.
    Fördjupad utredning Värmlandsbanan - Dubbelspår Kristinehamn-riksgränsen: Del av bristanalysen Stockholm-riksgränsen-Oslo2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den fördjupade utredningen för Värmlandsbanan belyser (del av) en av de sexton av regeringen utpekade bristanalyserna, i beslutad nationell transportplan 2018-2029 stråket Stockholm-riksgränsen-Oslo och delen genom Värmland, innehållande bristerna kapacitetsproblem och långa restider.

    Till grund ligger den nationella åtgärdsvalsstudien Förbättrad tillgänglighet inom stråket Stockholm-Oslo, som avslutades i november 2017.

    Värmlandsbanan är den högst trafikerade enkelspåriga banan i Sverige med blandtrafik, där både persontåg och godståg trafikerar banan.

    Syftet har varit att analysera Värmlandsbanans betydande brister i användbarhet, kapacitet, robusthet och punktlighet inför kommande planrevidering. Utredningen belyser möjligheterna av uppgradering till dubbelspår på sträckan Kristinehamn-Arvika-Riksgränsen och föreslår även en utbyggnadsordning och etappindelning.

    Studien har resulterat i en helhetsbild över brister och behov för Värmlandsbanan samt genomförbara förslag på åtgärder. Studien utgör ett strategiskt planerings- och beslutsunderlag till nationell transportplan. 

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fördjupad utredning Värmlandsbanan
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bilaga 3 - Geokalkyl Värmlandsbanan
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bilaga 4-16
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bilaga 17-20
    Ladda ner (jpg)
    Värmlandsbanan
  • 25.
    Heldemar, Sofia
    et al.
    Trafikverket.
    Modin, Anna
    Trafikverket.
    Wogel, Lars
    Trafikverket.
    Tillgänglighet och miljö i Storstockholms transportsystem: Slutrapport slutrapport av uppdrag att utreda Storstockholm – tillgänglighets-, miljö- och kapacitetsbrister i transportsystemet2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I beslut om nationell plan för transportsystemet 2018-2029 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att genomföra studier för ett antal stråk och noder med målsättningen att dessa ”ska vara så pass utredda att de kan övervägas i nästa planeringsomgång och planrevidering” En av dessa noder är Storstockholm och det som ska utredas är ”tillgänglighet-, miljö- och kapacitetsbrister i transportsystemet”.

    Nationellt är allmänna vägar och järnvägar till för att förbinda större tätorter och samhällsviktiga målpunkter med varann. I noden Storstockholm är situationen en annan. Omkring tio folkrika kommuner och ett flertal regionala centra behöver ha fungerande transporter som tillgängliggör noden. Den nationella infrastrukturen är mycket hårt utnyttjad i Storstockholm. Lösningar som trängselskatt och reserverade spår för pendeltåg på statlig järnväg är nödvändigt för att upprätthålla funktionen i transportsystemet.

    I rapporten samlas slutsatser från en rad studier och i arbetet har även Sampers använts som analysmodell. Analyserna har haft nu gällande basprognos som utgångspunkt. Under arbetets gång har Coronapandemin påverkat användningen av transportsystemet. Det är emellertid för tidigt att dra stabila slutsatser om varaktiga konsekvenser. Det betyder att slutsatserna i det här arbetet baseras på ingångsvärden som gällde före coronapandemin.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 26.
    Temarapport Cykelplanering i Sverige2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Temarapporten Cykelplanering i Sverige beskriver hur olika aktörers ansvar och roller ser ut inom de tre planeringsnivåerna kommunal, regional och nationell nivå, hur de olika planeringsprocesserna går till och samspelet emellan dem. Syftet är att ge ökad förståelse och en bra grund för bättre samverkan i arbetet med ökad och säker cykling. Temarapporten är framtagen av Nationella cykelrådet vars medlemmar har identifierat utmaningar och behov av förbättringar i nuvarande system. Nationella cykelrådet är ett samverkansforum för en ökad och säker cykling i Sverige, där Trafikverket står för ordförandeskapet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Cykelplanering i Sverige
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 27.
    Hellström, Peter
    et al.
    Tyréns AB.
    Jiwestam, Martin
    Tyréns AB.
    Fördjupad utredning – kapacitetsförstärkning av södra Bohusbanan2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Södra Bohusbanan är en viktig del av kollektivtrafiksystemet i Västsverige, har ett stort antal resande och kommer att få än större betydelse efter öppnandet av Västlänken. Utredningens alternativ analyserades med hjälp av tidtabellsanalyser och tågtrafiksimuleringar. 

    Utredningen rekommenderar att partiellt dubbelspår byggs mellan Brunnsbo och Säve. Likaså förlängning av befintliga mötesstationer i Ytterby, Kode och Stora Höga samt ett mötesspår söder om Stenungsund. Angeläget är även plattformsförlängningar till ca 170 m vid stationerna Ytterby, Kode, Stora Höga, Svenshögen och Ljungskile. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28.
    Bernhardsson, Anders
    M4Traffic.
    Systemstudie Tvärförbindelse Södertörn: Hur påverkas det omgivande vägsystemet?2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Stockholms län förväntas växa med 680 000 invånare fram till 2040 vilket innebär ökad efterfrågan på resande i länet. Stockholms kommun beräknas stå för nära hälften av befolkningsökningen i länet med 280 000 invånare varav 140 000 inom Söderort och övriga Södertörnskommuner väntas öka med drygt 150 000 invånare. Utöver det förväntas den tunga trafiken öka bl a genom överflyttning från övrigt vägnät och den planerade utbyggnaden av hamnen i Norvik. Trots stora utbyggnader av såväl väg- som kollektivtrafiksystemet förväntas belastningen, och därmed köerna, i delar av vägsystemet att öka.

    Infrastrukturen på Södertörn är i dagsläget eftersatt och Tvärförbindelse Södertörn ska bidra till utveckling av Södertörn genom bättre pendlingsmöjligheter, effektiv kollektivtrafik och godstransporter samtidigt som cykelstråket utvecklas. Tvärförbindelsen kommer att gå mellan E4/E20 vid Vårby backe i Kungens kurva till väg 73 vid trafikplats Jordbro i Haninge kommun. Tillsammans med E4 Förbifart Stockholm och Norrortsleden utgör sträckan en yttre tvärled för regionen från Haninge till Österåker.

    Syftet med denna systemstudie är att analysera hur Tvärförbindelse Södertörn påverkar sträckor där det idag råder framkomlighetsproblem och om eventuellt nya flaskhalsar uppstår.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Systemstudie Tvärförbindelse Södertörn
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 29.
    Nilsson, Christian
    et al.
    WSP.
    Fogelholm, Rikard
    WSP.
    Samuelsson, Sandra
    WSP.
    Östlig förbindelse: Hur påverkas det omgivande vägtrafiksystemet?2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Befolkningen i Stockholms län förväntas öka med nära 700 000 invånare fram till år 2040. Detta innebär ökad resefterfrågan och trots stora utbyggnader av såväl väg- som kollektivtrafiksystemet förväntas belastningen, och därmed köerna, att öka i delar av vägsystemet.

    Syftet med denna studie är att analysera hur Östlig förbindelse skulle påverka framkomligheten i det omgivande vägtrafiksystemet och att bedöma eventuella följdåtgärder som kan vara motiverade att studera vidare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Östlig förbindelse
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 30.
    Berglund, Svante
    et al.
    WSP.
    Samuelsson, Sandra
    WSP.
    Söder, Isabelle
    WSP.
    Utveckling av en övergripande mätplan för vägtrafik i Stockholmsregionen: slutrapport2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket Region Stockholm har under 2021 färdigställt ett första förslag till mätplan för Vägtrafik i Stockholms län. Syftet med arbetet var att ta fram mått och indikatorer som kan ge en representativ bild av det övergripande tillståndet i vägtransportsystemet. Genom att jämföra flera mått över tid utgör de indikatorer på hur vägtrafiksystemet utvecklas över tid. Förändringar över tid kommer möjliggöra värdefulla uppföljningar av hur bl.a. den ökade trafiken påverkar transportsystemet, samt hur genomförda investeringar och åtgärder leder mot uppställda mål. Måtten ligger även till grund för att identifiera brister och behov i vägtrafiksystemet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Utveckling av en övergripande mätplan för vägtrafik i Stockholmsregionen
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 31.
    Överflyttning av gods till järnväg och sjöfart i Region Mitt2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att möta framtida utmaningar behöver andelen godstransporter på järnväg och med fartyg öka. Trafikverket har, som ansvarig myndighet för den långsiktiga infrastrukturplaneringen, en viktig roll i arbetet med att skapa bättre förutsättningar för godstransporter på järnväg och med fartyg. Trafikverket behöver möta de nya utmaningarna genom att bland annat öka den egna kunskapen om var i transportsystemet som de största potentialerna finns och vilka åtgärder som behöver vidtas. Sammantaget behöver Trafikverket jobba mer målinriktat, systematiskt och samordnat för att öka andelen godstransporter på järnväg och med fartyg.

    Transportkedjan består av olika delar, där infrastrukturen är en av flera ”byggstenar” i ett effektivt system. Andra byggstenar är  exempelvis rullande materiel, utrustning för lastning och lossning, samt organisation och processer för planering och utförande.  Olika ansvariga myndigheter, varuägare och transportörer behöver arbeta i hop i större utsträckning för att skapa bra helhetslösningar för ett intermodalt transportsystem.

    Denna utredning syftar till att utgöra ett kunskapsunderlag och en gemensam orientering för hur den offentliga sektorn samt näringslivet i Region Mitt systematiskt kan arbeta tillsammans för en överflyttning av gods från väg till järnväg och sjö, samt från järnväg till sjö. Resultatet av utredningen pekar ut önskade funktioner samt åtgärder som behövs för att främja en överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart, samt från järnväg till sjö i Region Mitt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Överflyttning av gods till järnväg och sjöfart i Region Mitt
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 32.
    Sandberg, Lina
    Trafikverket.
    Vägledning för regional trafikstrategi: en förstudie2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vägledning för regionala trafikstrategier – en förstudie är ett stöd till regioner som önskar att ta fram en strategi och ett underlag med fokus på transporter, trafik och tillgänglighet. Regionala trafikstrategier är på sikt tänkt att ersätta regionala systemanalyser och har ett bredare fokus som även fångar upp hållbarhetsdimensioner och den metodik som ligger till grund för arbetet med kommunala trafikstrategier. Precis som i den regionala systemanalysen ligger fokus på brister och problem i systemet samt hur dessa kan åtgärdas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vägledning för regional trafikstrategi
    Ladda ner (jpg)
    Omslagsbild
  • 33.
    Adolfsson, Eva
    ÅF Infrastructure AB.
    Fördjupad utredning Väg 61, Karlstad-riksgränsen2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riksväg 61 mellan Karlstad och riksgränsen är ett av de viktigaste regionala stråken i Värmland för arbetspendling, godstrafik och handel. Vägen har höga trafiktal och utgörs idag i huvudsak av 1+1 väg utan mötesseparering där stora delar av vägen har en låg trafiksäkerhetsklassning. Trafikverket har därför genomfört en fördjupad utredning för riksväg 61 som resulterat i förslag på åtgärder för perioden 2021–2040 som ska bidra till ökad tillgänglighet och trafiksäkerhet. I utredningen föreslås även en prioriterad utbyggnadsordning för kvarvarande etapper på riksväg 61 som idag saknar mötesseparering. Studien utgör ett strategiskt planerings- och beslutsunderlag till regional transportplan och kommunal planering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fördjupad utredning Väg 61, Karlstad-riksgränsen
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
    Ladda ner (pdf)
    Bilaga
  • 34.
    Tillgänglighet Kiruna: Uppdrag att redovisa åtgärder för att skapa god tillgänglighet till Kiruna nya centrum2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Regeringen gav i uppdrag åt Trafikverket att redovisa åtgärder för att skapa god tillgänglighet till Kiruna nya centrum. I beskrivningen av uppdraget tydliggörs att det är tillgänglighet för persontransporter som avses samt att ett transportslagsövergripande perspektiv bör anläggas som omfattar olika resrelationer och målpunkter i staden. Möjligheten att genom innovativa tekniska lösningar tillgodose olika transportbehov skulle även det övervägas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 35. Folkesson, Johan
    Åsarnas bygata: Från Europaväg till gata i fyra steg2018Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vårt land är fullt av samhällen där större vägar eller järnvägar korsar platser med lokala karaktärer och särintressen. Den här broschyren sammanfattar arbetet med en pilotstudie som syftade till att samordna kommunal planering, initiativ från platsens invånare, regionala utvecklingsplaner och nationell utveckling av infrastruktur. Projektet utgår från gestaltningen av en passage genom byn Åsarna i Bergs kommun, Jämtland. Gestaltningsprocessen går däremot att använda på andra platser i Sverige där det nationella och lokala perspektivet möts i en gemensam gestaltad livsmiljö. 

    Hela modellen finns beskriven i Trafikverkets publikation Åsarnas bygata – form och funktion (2017:205).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 36.
    Engström, Carl-Johan (Redaktör)
    KTH.
    Den attraktiva regionen: Resultat, reflektioner och rekommendationer2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det treåriga projektet Den Attraktiva Regionen avslutas sommaren 2016. Det är dags att summera arbetet och resultaten ur olika perspektiv och reflektera över vilka kunskaper och erfarenheter som kan utveckla samhällsplaneringen i Sverige. I denna antologi – den tredje under projektet – ska de som varit mest engagerade ge sin syn på detta. Den Attraktiva Regionen tillkom för att belysa frågor där trafik, infrastruktur och fysisk miljö – så kallade rumsliga frågor – behöver behandlas mer integrerat. I många fall har arbetet i regionerna vidgats till att lyfta många fler frågor i regionalt strategiskt utvecklingsarbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 37.
    Engström, Carl-Johan (Redaktör)
    KTH.
    Den attraktiva regionen: Målbilder och utvecklingsstrategier2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den attraktiva regionen (DAR) är ett treårigt pilotprojekt om regional utveckling med särskilt fokus på att stärka ett integrerat arbete med trafik och bebyggelseutveckling. Projektet har pågått sedan hösten 2013 och drivs genom konkreta processer i sex pilotregionerna. Det ska ge erfarenheter om hur samverkan mellan ansvarsområden på olika nivåer och med olika uppdrag kan utvecklas metodiskt och innehållsmässigt för att uppnå en mer balanserad utveckling mellan orter i en region och med social och miljömässig hållbarhet i fokus. Hösten 2013 utkom en första antologi i syfte att belysa utvecklingstendenser och därmed ge underlag för inriktningsdiskussionerna i piloterna. Denna nu föreliggande antologin bygger på erfarenheter som hittills vunnits i pilotprojekten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 38.
    Milder, Ann-Chatrin
    WSP.
    Väg E6/E20, Halmstad: Fördjupad riskanalys och förslag till åtgärder2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riskanalysen beskriver grundvattenförekomsten längs väg E6 genom Halmstad tätort och bedömer de risker som vägtrafiken innebär för förorening av grundvattnet. Analysen utmynnar i att det föreligger en hög risk för förorening. Rapporten föreslår en kombination av räcke, kantsten, täta diken, dagvattensystem och fördröjningsdammar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 39.
    Lundholm, Dan
    Trafikverket.
    Nattåg till och från övre Norrland efter 2020: kompletterande underlag2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I maj 2016 skickade Trafikverket ut en rapport om framtida nattågstrafik till övre Norrland på remiss. I rapporten fanns tre olika förslag för omfattningen av trafiken

    • Två nattåg i vardera riktningen
    • Ett nattåg i vardera riktningen
    • Säsongsvarierat upplägg

    Gemensamt för de flesta av remissvaren var att de förordade en fortsättning med två nattåg i vardera riktningen, som idag. Motiven som anfördes var bl a tillgänglighetsskäl och turistnäringens behov.

    Trafikverket tog dock inget beslut om ny upphandling utan utlöste en option för trafik i ytterligare två år.

    I september 2017 fick Trafikverket även i uppdrag att upphandla nattågstrafik till Jämtland. Trafiken upphandlades med samma slutdatum i december 2020 som nattågstrafiken till övre Norrland för att möjliggöra samordning.

    Trafikverket har nu slutfört utredningen inför nytt avtal om nattågstrafik till övre Norrland och Jämtland och beslutat att gå ut med upphandling av trafiken. Beslutet innebär en fortsättning av trafiken i samma omfattning som idag för båda destinationerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 40.
    Palmenäs, Jenny
    WSP.
    Väg 40, Bollebygd: Fördjupad riskanalys och förslag till åtgärder2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna riskanalys omfattar knappt 4 km av väg 40, söder om Bollebygds tätort. Vägen är här en motorväg med hög säkerhet, men saknar skydd för förorening av grundvattnet. Analysen ger vägsträckan riskklassen ”måttlig risk” och rekommenderar att vägsträckan förses med täta diken.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 41.
    Milder, Ann-Cathrin
    WSP.
    Väg 25, Halmstad: Fördjupad riskanalys och förslag till åtgärder2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riskanalysen beskriver grundvattenförekomsten längs väg 25, öster om Halmstad, och bedömer de risker som vägtrafiken innebär för förorening av grundvattnet. Analysen utmynnar i att det föreligger en låg risk för förorening. Rapporten föreslår därför, i linje med gällande handbok, inga förebyggande åtgärder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 42.
    Regander, Lisa
    WSP.
    Väg 26 N Oskarström, Halmstad kommun: Fördjupad riskbedömning och förslag till åtgärder2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riskanalysen beskriver grundvattenförekomsten längs väg 26, N Oskarström i Halmstad kommun, och bedömer de risker som vägtrafiken innebär för förorening av grundvattnet. Analysen utmynnar i att det föreligger en förhöjd risk för förorening och föreslår installation av räcke och kantsten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 43.
    Milder, Ann-Cathrin
    WSP.
    Väg 26 NO Halmstad: Fördjupad riskanalys och förslag till åtgärder2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riskanalysen beskriver grundvattenförekomsten längs väg 26, nordost om Halmstad, och bedömer de risker som vägtrafiken innebär för förorening av grundvattnet. Analysen utmynnar i att det föreligger en hög risk för förorening. Rapporten föreslår en kombination av räcken, kantsten, dagvattenledning och fördröjningsdamm.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 44.
    Teilman, Kim
    WSP.
    Väg 40 Borås: Fördjupad riskbedömning och förslag till åtgärder2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riskanalysen beskriver grundvattenförekomsten längs väg 40 genom Borås tätort och bedömer de risker som vägtrafiken innebär för förorening av grundvattnet. Analysen utmynnar i att det föreligger en måttlig risk för förorening. Då riskbilden för grundvattenförekomsten påverkas av en rad andra potentiella föroreningskällor sätts målrisknivå 2. Rapporten föreslår kompletterande installation av kantsten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Teilmann, Kim
    WSP.
    Väg 40 Rångedala-Dalsjöfors: Fördjupad riskbedömning och förslag till åtgärder2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riskanalysen beskriver grundvattenförekomsten längs väg 40, vid och söder om Rångedala i Borås kommun, och bedömer de risker som vägtrafiken innebär för förorening av grundvattnet. Analysen utmynnar i att det föreligger en hög risk för förorening och föreslår installation av räcke och kantsten längs delar av sträckan.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 46.
    Regander, Lisa
    WSP.
    Väg 15, Eldsbergaåsen, Halmstad kommun: Fördjupad riskanalys och förslag till åtgärder2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riskanalysen beskriver grundvattenförekomsten längs väg 15, vid Eldsbergaåsen, och bedömer de risker som vägtrafiken innebär för förorening av grundvattnet. I närområdet finns en av Halmstads huvudvattentäkter. Analysen utmynnar i att det föreligger en måttlig risk för förorening. Rapporten föreslår att vägsträckan förses med en kombination av kantsten, räcken, täta diken och fördröjningsmagasin.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 47.
    Berg, Andreas
    WSP.
    Väg 40 Landvetter: Fördjupad riskanalys och förslag till åtgärder2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riskanalysen beskriver grundvattenförekomsten längs väg 40, i och öster om Landvetter samhälle, och bedömer de risker som vägtrafiken innebär för förorening av grundvattnet. Analysen utmynnar i att det föreligger en viss risk för förorening. Rapporten föreslår att delar av vägsträckan förses med kantsten och räcken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 48.
    Berg, Andreas
    WSP.
    Väg 42, Vårgårda: Fördjupad riskbedömning och förslag till åtgärder2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riskanalysen beskriver grundvattenförekomsten längs väg 42, söder om Vårgårda tätort, och bedömer de risker som vägtrafiken innebär för förorening av grundvattnet. Analysen utmynnar i att det föreligger en hög risk för förorening. Rapporten föreslår att täta diken anläggs längs delar av vägsträckan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 49.
    Johansson, Mattis
    WSP.
    Väg E18, Karlstad: Fördjupad riskbedömning och förslag till åtgärder2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riskanalysen beskriver grundvattenförekomsten längs väg E18, genom Karlstad väster om Klarälven, och bedömer de risker som vägtrafiken innebär för förorening av grundvattnet. Analysen utmynnar i att det föreligger en förhöjd risk för förorening. Då riskbilden för grundvattenförekomsten påverkas av en rad andra potentiella föroreningskällor sätts målrisknivå 2. Rapporten föreslår därför, i linje med gällande handbok, att inga förebyggande åtgärder vidtas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 50.
    Regander, Lisa
    WSP.
    Väg E6/E20 Laxvik, Halmstads kommun: Fördjupad riskanalys och förslag till åtgärder2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riskanalysen beskriver grundvattenförekomsten längs väg E6/E20 vid Laxvik och bedömer de risker som vägtrafiken innebär för förorening av grundvattnet. Analysen utmynnar i att det föreligger en låg risk för förorening. Rapporten föreslår därför, enligt gällande handbok, att inga förebyggande åtgärder vidtas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
123 1 - 50 av 121
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf