Denna rapport är resultatet av ett gemensamt/felles arbete mellan Trafikverket och Jernbanedirektoratet. Rapportens huvudsyfte/hovedformål är att svara på de regeringsuppdrag som den svenska och den norska regeringen gett myndigheterna. Uppdragen handlar om att beskriva vilka möjligheter och förutsättningar som finns för att utveckla det befintliga järnvägsstråket/den eksisterende jernbanekorridoren mellan Oslo och Göteborg, för att uppnå ökad kapacitet, förbättrad tillgänglighet och reducerade restider.

Järnvägen mellan Oslo och Göteborg har begränsad kapacitet, i synnerhet/særlig på de delar som är enkelspåriga. Samtidigt är efterfrågan på långväga tågtrafik inte så hög på grund av att res- och transporttider är långa jämfört med på väg. Anledningen är att järnvägen har en mindre rak dragning än motorvägen och att tågens möjliga hastighet bitvis är låg. Utredningen har därför tittat på vilka möjliga trafikeringskoncept som kan öka tågtrafikens attraktivitet, i kombination med kapacitets-höjande åtgärder/tiltak i infrastrukturen.

Denne rapporten inneholder en utredning av den samfunnsøkonomiske situasjonen i 3 flyruter som i Flygutredningen 2019-2023 er foreslått som PSO-ruter. Rutene som skal analyseres inkluderer Torsby-Hagfors-Arlanda, Kramfors-Arlanda og Pajala-Luleå. Analysen viser at det samfunnsøkonomiske grunnlaget for å tilby PSO på disse rutene synes svakt, og at begrunnelsen for PSO må hvile tungt på i hvilken grad transportstandardkriteriene er oppfylt. En hovedhensikt med rapporten er at den skal danne grunnlag for at Trafikverket selv skal kunne gjøre tilsvarende analyser for de resterende PSO-rutene. Derfor er den utformet delvis som en veileder til bruk av et Excel-regneark som inngår i leveransen, i form av et vedlegg. Vi gjør oppmerksom på at oppdragstakers ansvar for leveransens regneark opphører ved leveringstidspunktet. Endringer i regnearket etter at leveransen har skjedd, samt følgene av disse endringene, vil være oppdragsgivers fulle og hele ansvar.

Del 1 beregner kampanjers effekt på ulykker, dødsulykker og alvorlige personskadeulykker ved hjelp av meta-analyse. I selve kampanjeperioden reduseres ulykker med ca 9%, og i etterperioden med ca 15%. Rene massemedia-kampanjer (TV, radio, aviser) har ingen effekt på ulykker. Bruk av politikontroller, lengde under 200 dager og bruk av personlig påvirkning bidrar spesielt til å forklare effekten på ulykker. Del 2 benytter meta-analyse for å beregne kampanjers effekt på andre atferdsområder enn trafikk, eksempelvis seksualatferd/HIV-beskyttelse, kosthold og mosjon, hjemme- og fritidsulykker etc. Del 3 tar for seg seks svenske kampanjer og diskuterer krav til evaluering, informasjonaktivitetens målsettinger som del av Vägverkets virksomhet og som element i større tiltakspakker, og kommer med forslag til forbedringer. Del 4 vurderer og beregner kostnadseffektivitet og nyttekostnadsforhold ved seks av Vägverkets kampanjer.