Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 120
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Larsson, Emelie
    et al.
    AFRT.
    Fagerberg, Pia
    AFRY.
    Menau, Ulrika
    AFRY.
    Olin, Boel
    Trafikverket.
    Silic, Tea
    Trafikverket.
    Åtgärdsvalsstudie Väg 27, Kilakorset (väg 154) – länsgräns, Svenljunga och Tranemo kommun2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med de åtgärder som studerats är att rädda liv, förhindra allvarliga personskador och att förbättra möjligheten att välja hållbara transportslag. Samtidigt ska alla transportslags tillgänglighet till målpunkter bibehållas och en hållbar samhällsutveckling främjas.  

    Tidigare åtgärdsvalsstudier och utredningar som har genomförts utmed den aktuella vägsträckan har beaktats och fungerat som underlag för studien (se avsnitt 1.3). De åtgärder som föreslås inom studien bedöms inte motverka den planerade utbyggnaden av industriområde i Lockryd. Utöver nationella transportpolitiska mål och regionala mål har även kommunala mål för kommunerna Tranemo, Svenljunga och Borås beaktats i studien.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    ÅVS Väg 27, Kilakorset (väg 154) – länsgräns
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Wallhagen, Susanne
    et al.
    VTI.
    Vadeby, Anna
    VTI.
    Howard, Christian
    VTI.
    Andersson, Jeanette
    VTI.
    Hållbara hastigheter: Uppföljning av Trafikverkets instegskrav om hastighetsefterlevnad i entreprenader2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. 

    Ökad hastighetsefterlevnad är mycket viktigt för att uppnå ökad trafiksäkerhet, men hastighets­efterlevnaden i Sverige är låg och det är långt kvar till målet om 80 procents hastighetsefterlevnad år 2030. Inom Trafikverkets färdplan för hastighetsefterlevnad i entreprenadupphandlingar infördes under våren 2022 ett instegskrav på metoder, rutiner eller system för att säkerställa hastighetsefter­levnaden i entreprenadernas vägtransporter. Syftet med föreliggande projekt har varit att utvärdera och studera olika aspekter relaterade till detta instegskrav.

    Projektet har följt tio kontrakt med entreprenader som har instegskravet för att ta reda på hur kravet påverkat arbetet med trafiksäkerhet och hur Trafikverkets uppföljningsrutiner fungerat. Underlag till analysen har samlats in genom strukturerade intervjuer. Dessutom har de juridiska aspekterna kopplade till kravet studerats.

    Resultaten visar att Trafikverkets kontaktpersoner och entreprenörerna tycker att det är bra att frågan om hastighetsefterlevnad kommer upp på agendan. En otydlighet som diskuterats under intervjuerna är vilka transporter kravet gäller: inom arbetsområdet, till och från arbetsområdet, resor med privata bilar/tjänstebilar inom entreprenadens utförande? Här är synen delad bland de intervjuade. Integritets­frågor kopplade till GDPR ses inte som något problem eftersom redovisning av hastighetsefter­levnaden inte är ett krav i detta första steg. Däremot känner man en viss oro för hur detta ska hanteras när kraven skärps. Både entreprenörerna och Trafikverkets kontaktpersoner belyser vikten av att skapa förutsättningar för att hålla hastigheten genom att till exempel upphandla transporter på timme istället för på ackord. Den rättsliga översikten visar på behov av fördjupad juridisk analys när kraven skärps då rättsläget bedöms som oklart utifrån befintliga informationsunderlag.

    De intervjuade tror att instegskraven kan leda till mindre förbättringar av hastighetsefterlevnaden men att den stora vinsten är att hastighetsfrågan lyfts genom information och påminnelser till entreprenadernas utförare. Däremot tror man på större effekter i samband med att kraven skärps och omfattar hastighetsmätningar, men att frågan om integritet då blir betydelsefull att lösa. 

    Några viktiga aspekter viktiga att ta med sig i det fortsatta arbetet med hållbara hastigheter:

    • Det är ett svenskt lagkrav att följa hastighetsgränserna och polisen har som uppgift att övervaka hastigheterna. Vad blir entreprenörens roll som arbetsgivare kontra en övervakande (polisiär) roll?
    •  Syftet med kraven – det är viktigt att tydliggöra vad man vill uppnå och hur.
    •  Kommunikation av kravens omfattning – det är viktigt att projektledare och entreprenör är införstådda med var- och vilka transporter kravet gäller.
    • Enkel redovisning av kravet – entreprenörerna efterfrågar tydliga mallar.
    • Tydlighet för prissättningens skull –entreprenören behöver veta vad som ingår i kraven för att beräkna kostnaden i konkurrens med andra.
    • Trafikverket bör ta fram ett lättillgängligt och enkelt informationsmaterial som kan spridas till entreprenörer och underentreprenörer.
    •  Entreprenörernas fokus är på sina oskyddade vägarbetare och de vill på olika sätt få ner tredje mans hastigheter i vägarbetsområdet. Hur kan Trafikverket stötta det?
    • Vad ska man göra med den aggregerade data som samlas in? Räcker det med aggregerade data för att uppnå syftet med ökad hastighetsefterlevnad?
    • Kostnadsbilden - står den i proportion till åsyftat resultat?

      

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hållbara hastigheter
  • 3.
    Emilsson, Tobias
    et al.
    SLU.
    Nilsson, Daniel
    SLU.
    Svensson, Sven-Erik
    SLU.
    Omvandling av slåttermaterial från vägkanter till biogas: Utvärdering energipotential och teknik2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket hanterar stora ytor längs vägar och järnvägar, vilka har blivit värdefulla för biologisk mångfald men som också kan ha en potential för biomasseutvinning. Att samla och använda denna biomassa för energiproduktion kan vara ett steg mot ett fossilfritt samhälle.

    Detta forskningsprojekt syftar till att undersöka hur vägkantsslåtter med uppsamling kan fungera i relation till energiutvinning och främjande av biologisk mångfald längs vägkanterna. Forskningen inriktar sig på att utvärdera energipotentialen i det samlade materialet, speciellt som biogassubstrat, och att optimera insamling, förbehandling och omvandling av materialet till biogas och biogödsel.

    Projektets huvudmål inkluderar utvärdering av vägkantsslåtterteknik, kvantifiering av energiinnehåll i samlad biomassa, analys av klimatpåverkan, och undersökning av biogasanläggningens kvalitetskrav på vägkantsbiomassa. Projektet genomfördes med en specifik slåtterteknik som använder rotorslåtter, som är mer skonsam mot växterna jämfört med slaghack, och skonsam uppsugning av växtmaterialet för att minska risken för att insekter och frön sugs upp.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Omvandling av slåttermaterial från vägkanter till biogas
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 4.
    CO2 emissions and TransTourism2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Transport of goods and people is one of the primary drivers for the growth in global greenhouse gas (GHG) emissions. Global CO2 emissions increased by 13% from 1990 to 2000 but CO2 emissions from road transport and aviation grew by 25%. In the European Union, most sectors reduced their GHG emissions from 1990 to 2001 but emissions from transport increased by nearly 21%. The growth in GHG emissions from transport is expected to continue throughout the world. Projections in the Special Report on Emissions Scenarios show that by 2050 as much as 39% of total CO2 emissions are projected to come from the transport sector compared with the 1990 figure of 20%. Projecting further, from 2050 to 2100, it is calculated that CO2 emissions from the transport sector will rise to 47% of total CO2 emissions, while the percentage of CO2 emissions from residential/commercial and land use change sources remain steady, and those from industry decrease from 20% to 12%. The TransTourism partnership seeks to develop, implement and promote initiatives for transport links and services adapted to rural tourism areas in Iceland, Sweden, Northern Ireland, the Republic of Ireland and Scotland. Tourism is seen as a crucial means for the promotion of environmental and socio-economic sustainability in these regions. These initiatives will be achieved through the introduction of new and improved bus services that cater to the requirements of local and seasonal demands on transportation services. By encouraging the use of public transport, carbon emissions and parking and traffic congestion will be reduced during off peak and particularly peak seasons. In addition to advocating new transport services and the uses of existing ones, the project aims to devise innovative, sustainable, environmentally beneficial, and economically viable transport information services for rural tourism areas. The implementation of these new services will discourage private car dependency and will improve accessibility by public transport to tourism areas leading to longer term economic and environmental benefits. The methods TransTourism partners are implementing to do this are shuttle bus services, on-demand traffic and flexible, dynamic timetables. In Sweden timetables are being adapted according to season in the participating winter tourism areas, which will be supported by IT applications. In eastern Iceland small scale transport services will be adapted to meet the needs and demands of visitors to the region as well as methods to integrate access points to the country with existing public transport services. In the Republic of Ireland and Northern Ireland IT and information services will be developed and implemented for local travel within the tourism areas. While in Scotland, an interactive website is being developed to facilitate travel planning in the Scottish Highlands.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    CO2 emissions and TransTourism
  • 5. Fredriksson, Charlotta
    et al.
    Tornberg, Patrik
    Healy, Patsy
    GETTING THINGS DONE – Tips and reflections for a successful outcome from development projects within the Northern Periphery Programme2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The main purpose of this guide is to provide practical advice about the planning and implementation of business development initiatives through the formulation of a strategic, collaborative process in which the stakeholders work together towards a shared goal. The guide provides a model for a work methodology with emphasis on collaboration and consensus. These tips are based on both scientific research and experience. The advice is structured into a short introduction, summarized in checklists when appropriate, followed by a reference to theory and sometimes exemplified by experiences gained from the EU/NPP project TransTourism, illustrating both success factors and pitfalls. The sections of the text allied to theory are marked with a blue frame, while references to TransTourism are highlighted in yellow. In addition to the paragraphs on the value of collaboration and the necessity of a common perspective on the problem, there is one section that uses visitor surveys as an example of one way to find out about customer preferences and another that highlights the issue of ecological sustainability, particularly the impact of travel and transport on carbon emissions. This guide is intended to provide support when considering the shape a destination development project, and can hopefully contribute to ensuring that critical consideration and fundamental work takes place and that valuable information and assumptions are captured, and also to unnecessary pitfalls being avoided. The advice also stresses the importance of customer surveys as a way of discovering what is important for those who will use the services being developed and also of dealing with the increasingly emphasized issue of the carbon footprint of human activities.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    GETTING THINGS DONE – Tips and reflections for a successful outcome from development projects within the Northern Periphery Programme
  • 6. Lindholm, Maria
    et al.
    Thorén, Anette
    Widegren, Christoffer
    Cederstav, Fredrik
    Behrends, Sönke
    Billger, Monica
    Ranäng, Sara
    Rendahl, Anna
    Slutrapport Sendsmart2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sverige är ett av de länder som har störst inflyttning till städer i Europa. Denna ökande urbanisering leder också till ökade transportbehov i städer, för både personer och gods. För att kunna uppnå hållbarhet i transportsystemet, fordras lösningar som utgår från en övergripande systemsyn där hela kedjan med transporter inom staden integreras, både lokal- och fjärrtransporter men även innovativa lösningar i respektive del. Godsprojektet Sendsmart har genomförts i Göteborg mellan september 2012 och september 2014. Nitton partners har varit delaktiga i totalt fem arbetspaket. Projektet har letts av Closer på Lindholmen Science Park AB och har fokuserat på transporter inom tre områden som tillsammans genererar majoriteten av transportarbetet i urbana områden: Godsförsörjning, Bygg- och anläggning samt Avfall och återvinning. Dessa tre områden har kompletterats med arbetspaket för Utvärdering respektive Visualisering. Målet med Sendsmart har varit att utveckla, testa och demonstrera innovativa tjänster och system med internationell framgång för hållbara godstransporter i storstadsområden. Inom samtliga tre delprojekt har det gjorts dels utredningar kring lämpliga projekt, dels genomförts demonstrationsprojekt som fått såväl nationell som internationell uppmärksamhet. Mikroterminalen på Lindholmen – Lindholmsleveransen – har under projektet vidareutvecklats och mikroterminalen i innerstaden – Stadsleveransen – har under projektet startats upp, båda med små eldrivna fordon kompletterat med lastcykel, med resultat i förbättrad transporteffektivitet inom dessa områden. För byggtransporter har ett system kallat ”Massabyte” testats och driftsatts med gott resultat, men ännu ej fullkomligt kommersiellt, vilket kan komma att ta tid. Undersökning om alternativa transportsätt för massor med pråm har utretts och pråmen har konstaterats effektiv vid rätt förutsättningar. För avfallshanteringen har tidig hämtning testats och det har konstaterats att fordonet ej är den mest störande ljudkällan, utan kärl- och kringutrustning. Genom ett antal åtgärder, bl.a. dämpade kärl, har ett gott resultat uppnåtts och de boende har ej störts av fältprovet. Chaufförer förespråkar avfallshantering på tidiga morgontimmar efter försöket, med hänsyn till en mycket bättre arbetsmiljö. De övergripande målen med Sendsmart är uppfyllda med goda resultat. De främsta erfarenheterna från projektet rör vikten av dialog och samverkan med olika intressenter. Projektets exakta utformning var ej given från början och det har visat sig framgångsrikt – men svårt och tidskrävande – att tillsammans med intressenter identifiera olika möjliga lösningar till specifika problem och sedan med långsiktighet i fokus konceptualisera och implementera lösningar i små steg. Att processen är tidskrävande måste dock understrykas tillsammans med att personkemi, politik och affärsstrategier har stor inverkan på hur man kan och vill samarbeta.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Slutrapport Sendsmart
  • 7. Roth, Anders
    et al.
    Wisell, Tomas
    Larsson, Mats-Ola
    Stadsmiljöavtal - finansiering och styrning för ökad stadskvalitet2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har fått ett regeringsuppdrag att ta fram ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer. Satsningen omfattar en fördelning av 500 miljoner kronor per år under perioden 2015-2018. Själva upplägget bygger på att staten medfinansierar kommunala åtgärder gällande främst kollektivtrafik. Som motprestation vill staten samtidigt säkerställa att kommunen gör åtgärder som förstärker effekterna av satsningarna. En utgångspunkt för stadsmiljöavtal är de norska bymiljöavtalen som började planeras 2012-2013 i Norge. Som del i regeringsuppdraget gav Trafikverket IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) i uppdrag att analysera och utveckla förslag till kriterier och behov av ytterligare kommunala styrmedel. Rätt använt kommer stadsmiljöavtal i Sverige kunna bli ett viktigt medel för kommuners trafikmiljöarbete. Norska erfarenheter pekar på vikten av mål för att biltrafiken inte ska öka, motprestationer fokuserade på markanvändning och parkering samt bompengens betydelse som finanserings- och styrverktyg. I regeringens direktiv till trafikverket är dock syftet med stadmiljöavtalet beskrivet som ”...att skapa förutsättningar för att en större andel av transporter i städer ska ske med kollektivtrafik, cykel eller gång och hållbara transporter.” Vi anser att detta är för svagt. Målet med bör vara inriktade på att minska biltrafiken i städer i enlighet med trafikverkets klimatscenario eller som lägsta ambition följa Norges exempel och ha målet att biltrafiken inte ska öka. Gällande motprestationer i svenska stadsmiljöavtal bör fokusering främst avse markanvändning och parkering med komplettering av hastighetsreglering. Lämpliga indikatorer för detta är:  - detaljplansefterlevnad för bostäder och kontor enligt gällande översiktsplanering (ÖP) - ingen ny dagligvaruhandel i externa handelsområden  -möjlighet till flexibla parkeringstal  -maxtal för parkeringstal gällande arbetsplatser  -framtagen parkeringspolicy/parkeringsplan  -hastighetsplan med 30 km/h som bashastighet i centrala staden Svenska kommuner har idag viss, men inte tillräcklig möjlighet att styra och reglera trafiken. Ett möjligt område är parkering där en markant höjning av kommunala parkeringsavgifter skulle ge effekt på bilresandet och samtidigt viss motfinansiering. Kommuner bör få ökade möjligheter till lokala åtgärder för styrning av biltrafiken samt möjlighet till större motfinansiering. En möjlighet att införa skatt på arbetsplatsparkering och att ställa krav på transportplaner för större arbetsgivare eller trafikgenererande handelsplatser bör införas. För att stadsmiljöavtalen ska kunna fungera bra i praktiken bör också Trafikverket få ändrade planeringdirektiv från regeringen. Trafikverket bör ha samma mål för trafiken i städer som för stadsmiljöavtalen. Idag utgår trafikverket i stället från en prognostiserad ökning i sin ordinarie planering och via samråd, samtidigt som man i stadsmiljöavtalen kräver av städerna att de ska planera målstyrt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Stadsmiljöavtal - finansiering och styrning för ökad stadskvalitet
  • 8. Dymén, Christian
    et al.
    Bösch, Stephan
    Slotte, Joakim
    Tillgänglighet och mobilitet för en hållbar landsbygd: En kartläggning av kunskapsläget och behov av framtida forskning2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Idag läggs mycket litet fokus på att hitta transportlösningar som hanterar olika lands- och glesbygders tillgänglighet, mobilitet och hållbarhet. Det finns således skäl att studera tillgänglighet och mobilitet för boende på lands- och glesbygd, kanske främst ur ett tillgänglighetsperspektiv för boende och näringsliv, men också för transportsektorns hållbarhet där alla ansträngningar behövs. Trafikverket har gett Trivector i uppdrag att kartlägga kunskapsläget samt behov av forskning i relation till tillgänglighet och mobilitet på landsbygd. Resultaten från uppdraget, som presenteras i föreliggande rapport syftar till att ge en grund för inriktningen av ett större forskningsprogram om tillgänglighet och mobilitet på landsbygd, som planeras av Trafikverket. Resultaten som presenteras i rapporten är av förberedande karaktär och ska därmed identifiera forskningsfält som i ett senare skede bör konkretiseras. Frågeställningarna som belyses i föreliggande rapport är: - Vilken kunskap finns, och inom vilka områden, om landsbygdens tillgänglighet och mobilitet? - Vilka aktörer har genererat den kunskap som idag finns? - Vilka projekt och forskningsprogram har gjorts och görs med relevans för landsbygdens mobilitet och tillgänglighet på landsbygd? Nationellt och internationellt? - Hur ser mobiliteten och tillgängligheten ut för olika grupper boende på landsbygd? - Inom vilka områden skulle studier vara motiverade? - Vilka aktörer har kompetens och kapacitet att utveckla ett eventuellt kommande program? Metoden för att besvara frågorna har bestått av tre huvudmoment: (1) en omfattande litteraturstudie, (2) expertintervjuer, (3) och statistisk bearbetning av den nationella svenska resvaneundersökningen för att få en övergripande bild av resandet på lands- och glesbygd. Litteraturstudien bygger dels på sökningar i google-scholar och artikeldatabaser, och dels en genomgång av den litteratur som Trafikverket själva velat ska ingå i litteraturstudien. Totalt har 52 artiklar och publikationer ingått i litteraturstudien. Litteraturen kommer framförallt från Sverige och Storbritannien, men även Österrike, Finland, Irland, Norge och USA. De vanligaste teman för litteraturen är: mobilitet, tillgänglighet och resvanor, samt social hållbarhet. Från ett svenskt perspektiv har kunskapen kring tillgänglighet och mobilitet på landsbygd framförallt genererats av regionala aktörer såsom länsstyrelser, regioner/regionala kollektivtrafikmyndigheter, tillsammans med universitet - framförallt Institutionen för geografi och ekonomisk historia vid Umeå Universitet, Institutionen för ekonomi och samhälle vid Göteborgs Universitet och Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser vid Luleå Tekniska Universitet. Intervjuerna med sakkunniga har syftat till att ge några kärnfulla nedslag i områden som genom litteraturstudien framstått som särskilt berikande och utvecklande. Urval av intervjupersoner/intressenter gjordes i samråd med Trafikverket och resulterade i tre intervjuer med prof. Bertil Vilhelmson vid Göteborgs universitet, prof. Kerstin Westin vid Umeå universitet och Karin Bradley, docent vid KTH samt regeringens särskilda utredare med uppdrag att kartlägga den nya delningsekonomin och se över olika användares roller och rättsliga ställning. Utifrån kunskapsläget presenteras i rapporten fem forskningsområden med för-djupningspotential. Dessa är: 1. Social hållbarhet – jämställdhet, socialt utanförskap och tillgänglighet 2. Samverkan och organisering av kollektiva transporter 3. Mot ett tillgänglighetsparadigm - Delningsekonomin och digitalisering-ens roll 4. Hållbara transporter och turism 5. Tillgänglighet och hållbar distribution av gods Forskningsområdena som presenteras är komplexa och kräver därför samverkan över både sektorer och administrativa gränser och nivåer. Det är därför rimligt att ett framtida forskningsprogram drivs av olika statliga myndigheter, med fokus på olika sektorer, tillsammans med universitet, regionala myndigheter samt näringsliv och frivilligorganisationer, såsom exempelvis Hela Sverige Ska Leva. Relevanta statliga myndigheter, som även är forskningsfinansiärer är Trafikverket, Energimyndigheten, VINNOVA och K2. Stiftelsen MISTRA är också intressant som samarbetspartner och framförallt det nyligen finansierade fyraåriga programmet Sustainable Accessibility and Mobility Services, som leds av KTH och Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI. Vidare, för att kunna övergå från ett mobilitetsparadigm till ett tillgänglighetsparadigm (se punkt tre ovan) krävs samarbete över sektorer och över administrativa gränser och nivåer, där myndigheter såsom, men ej uteslutande, Trafikverket, Boverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Jordbruksverket, Länsstyrelser och regioner/regionala kollektivtrafikmyndigheter samverkar. Sist men absolut inte minst krävs att forskning kring tillgänglighetslösningar för olika delar av landsbygder inkluderar, lyssnar på och förstår dem som lösningarna påverkar. Befolkning och verksamheter i olika delar av landsbygden bör vara delaktiga i såväl forskningens problemformuleringar som generering och förslag på lösningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Tillgänglighet och mobilitet för en hållbar landsbygd: En kartläggning av kunskapsläget och behov av framtida forskning
  • 9.
    Rosander, Peter
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Arkitektur och vatten.
    Johansson, Charlotta
    Luleå tekniska universitet, Arkitektur och vatten.
    Hållbara persontransporter i små orter och byar: Resultat av enkät2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ungefär 15 % av Sveriges befolkning bor idag i små orter, dvs. orter med färre än 200 invånare (SCB, 2007). Boende i små orter har också ett behov av säkra och trygga transporter i sin närmiljö precis som boende i tätorter, dvs. man vill kunna besöka omgivningarna till fots och cykel, färdas till busshållplatsen eller gå och cykla för motionens skull. Om dessa kortare resor oftare utfördes till fots eller per cykel skulle det vara ett led mot det uthålliga transportsystemet samt ge miljövinster.

    Ett antal mindre orter eller byar i Norrbottens län identifierades för att genomföra en enkätundersökning där de boendes resvanor och åsikter undersöktes angående förhållandena på respektive ort. Ett kriterium för valet av orterna var att de skulle ligga längs med eller nära en större väg med en på något sätt samlad bebyggelse.

    För att kunna hantera den stora mängden information som skulle samlas in men ändå behålla de mest intressanta strukturerna och få ett brett urval begränsades det slutliga antalet orter till 15.

    Syftet med enkäten var att samla in uppgifter främst om de boendes vanor vid förflyttning, både inom och utom orten samt hur man upplever trygghet och trafiksäkerhet vid olika förhållanden. Respondenterna har också tillfrågats om postnummer, kön och födelseår.

    Enkäten delades ut till totalt 2921 hushåll i de utvalda orterna i mitten på maj 2010. Samtliga hushåll tilldelades två skriftliga enkäter oavsett hur många personer som var bosatta i respektive hushåll. Det delades därför ut totalt 5842 enkäter. Den ort där svarsfrekvensen var högst var Hortlax och lägst var Vitvattnet. En analys av antalet trafikolyckor under en tioårsperiod i de berörda orterna har genomförts. Den visar att flest antal olyckor skett i Harads följt av Svensbyn.

    Något fler män än kvinnor besvarade enkäten. Medelåldern var relativt hög, 60-64 år. Vanligaste färdsättet var bil oavsett årstid. Nästan hälften av respondenterna anser att vägen genom orten är otrygg och osäker, speciellt under vinterförhållanden eller mörker, och främst då man färdas som gående eller cyklist.

    Många cyklister och gående svarade att man var orolig för att råka ut för en olycka och en av de vanligaste synpunkterna var att man ansåg att utrymmet på vägen var för smalt. De flesta går till busshållplatsen, men fler åker bil till busshållplatsen än de som cyklar. Männen känner sig generellt något tryggare än kvinnorna. I sju av orterna anser man till övervägande del att vägen är bra medan resterande har tydligt motsatta åsikter.

    I så gott som samtliga orter anser en övervägande andel av respondenterna att vägen är vacker. Respondenterna i orterna Abborrträsk och Rian/Gammelgården är särskilt nöjda med vägunderhållet medan Lillpite och Svappavaara har flest missnöjda. Vanligaste målpunkten som bilförare var att besöka en vårdinrättning, faktiskt vanligare än att åka bil till jobbet eller mataffären. De som kör bil är mer oroliga för att bli inblandad i en trafikolycka med oskyddade trafikanter än med andra motorfordon.

    I respondenternas egna kommentarer var de vanligaste synpunkterna som framkommit i undersökningen framförallt en önskan om gång- och cykelvägar och att man anser att fordonen färdas med för hög hastighet. Man anser också att vägarna är så smala att man känner sig otrygg att röra sig där som oskyddad trafikant och slutligen att man är orolig för barnens säkerhet.

    Avsaknaden av bra gång- och cykelvägar är ett problem i många orter enligt undersökningen. En möjlighet att skapa ett utrymme för oskyddade trafikanter skulle kunna vara så kallade bymijövägar, ett koncept som testats på flera orter i landet.För att minska användandet och behovet av biltransporter och öka möjligheten att gå eller cykla för att komma närmare ett hållbart resande måste även de som bor i mindre orter eller glesbygd ges möjlighet att ha realistiska, trygga och trafiksäkra alternativ.

    Resultaten i denna undersökning har i många avseenden visat att invånarna inte känner sig trygga och säkra när de gör förflyttningar inom orten, både som oskyddad trafikant och i fordon. Svaren varierar i vissa frågor mycket mellan orterna. Det visar att det finns stora lokala behov och att invånarnas kunskap och åsikter om sin egen ort bör beaktas i framtida diskussioner och vid planering av förbättringsåtgärder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Rangli Eklund, Ulrika
    Trafikverket.
    Miljökompensation till järnvägsföretag: Uppföljning enligt 15 § i förordning (2018) om miljökompensation för godstransporter på järnväg Avser utfört godstransportarbete 2021-20222023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket ska före utgången av 2023 följa upp att syftet med miljökompensation till järnvägsföretag tillgodoses. Syftet med miljökompensationen är att stärka järnvägens konkurrenskraft och bidra till en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg. För att syftet ska uppnås ska beviljad kompensation återspeglas i det pris som köparen av transporttjänsten betalar, genom att priset blir lägre än det hade varit om kompensation inte hade beviljats. Detta följer av förordning (2018:675) om miljökompensation för godstransporter på järnväg. 

    Uppföljningen visar att de flesta järnvägsföretag anser att miljökompensationen har stärkt järnvägens konkurrenskraft vad avser godstransporter i förhållande till vägsidan. Miljökompensationen har möjliggjort för dem att antingen sänka det pris de kan erbjuda transportköparen eller att inte genomföra annars nödvändiga prishöjningar till följd av ökade kostnader, såsom infrastrukturavgifter och stigande elpris. Miljökompensationen bedöms således ha avspeglats i det pris som transportköparen betalar. 

    Miljökompensationen har även möjliggjort investering eller förbättring i järnvägsprodukten, till exempel etablering av nya transportupplägg och uppstart av nya tågsystem. Detta menar man är en viktig åtgärd för att öka attraktiviteten hos godstransport på järnväg och på så sätt attrahera inte minst nya kunder för att de ska välja att transportera godset på järnväg.  

    Budgeten för miljökompensationen sträcker sig till och med 2025. Järnvägsföretagen anger att behov av stöd i någon form kvarstår även efter 2025 och behovet anses föreligga tills dess att avgiftsstruktur och -nivåer mellan väg och järnväg är balanserade. Osäkerheten kring vad som kommer att gälla efter 2025 påverkar redan nu förhandlingar med transportköpare och ingående av kontrakt. 

    Resultatet från uppföljningen ligger i allt väsentligt i linje med det resultat som kom fram i den uppföljning som Trafikverket genomförde 2020. Till skillnad från uppföljning 2020 har det inte framkommit några synpunkter som enligt Trafikverkets bedömning föranleder ytterligare översyn av förordning (2018:675) om miljökompensation för godstransporter på järnväg avseende utfört godstransportarbete senast den 31 december 2025.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Miljökompensation till järnvägsföretag
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 11.
    Handlingsprogram för Laddinfrastrukturoch tankinfrastrukturför vätgas2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det moderna fossilfria välfärdssamhället är till stor del ett elektrifierat, digitaliserat och även bitvis automatiserat samhälle, där elektrifieringen är en central förutsättning för att nå fossilfrihet i många sektorer och branscher. Elektrifieringen är också en bärande del i transportsystemets nödvändiga klimatomställning där tillgång till fordon och utbyggnad av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas blir central.  

    Elektrifieringen kommer ge samhället stora möjligheter men det finns även utmaningar som behöver hanteras, exempelvis tillgång till elnät, mark, kompetensförsörjning samt uppdaterade regelverk för en elektrifierad transportsektor. Omställningen kommer att innebära behov av ändrade beteenden på olika sätt. Nya affärsmöjligheter och en ökad konkurrenskraft för många svenska företag är också en positiv följd av en mer elektrifierad sektor. Men det är ytterst centralt att denna gröna omställning för ett mer hållbart samhälle också inbegriper såväl försörjningstrygghet som beredskapsperspektivet. 

    Energimyndigheten och Trafikverket har haft ett gemensamt regeringsuppdrag att ta fram ett handlingsprogram för laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas och detta är uppdragets slutrapport. En målbild för framtidens laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas har tagits fram och med utgångspunkt i den och analyser om vad bland annat en ändamålsenlig utbyggnad innebär har ett handlingsprogram formulerats. Handlingsprogrammet omfattar förslag på 55 åtgärder i en rad områden som bedöms vara angelägna för att främja utbyggnaden av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Handlingsprogram för Laddinfrastrukturoch tankinfrastrukturför vätgas
  • 12.
    Rangli Eklund, Ulrika
    Trafikverket.
    Ekobonus: Utvärdering av stödperioden 2018-20222023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har utvärderat stödsystemet miljökompensation för överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart (härefter ekobonus). Trafikverket har genomfört ekobonus under tiden 2018–2022 fördelat på två stödperioder – 2018–2020 respektive 2021–2022.  

    Utvärderingen omfattar följande aspekter: 

    • genomförande av ekobonus 
    • effekter av ekobonus 
    • lärdomar och förbättringsförslag 

    Ekobonus är ett ekonomiskt stöd till redare för åtgärder som leder till att gods överflyttas från vägtransporter på det svenska vägnätet till sjötransporter. Stödet syftar till att avlasta det svenska vägnätet samt minska utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser. Stödsystemet utgår från förordning (2018:1867) om miljökompensation för överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart och är notifierat av EU-kommissionen. 

    Den totala budgeten för ekobonus har uppgått till 250 miljoner kronor. Sex projekt har beviljats ekobonus till totalt 110,4 miljoner kronor. Av dessa har tre projekt genomförts i större eller mindre grad i förhållande till ansökan och beslut om ekobonus. Trafikverket har betalat ut totalt 39,5 miljoner kronor i ekobonus till de tre projekten. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ekobonus
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 13. Prenkert, Frans
    et al.
    Swahn, Magnus
    Karlstads universitet.
    Assessments of measures for the greening of transport logistics systems from three use cases in the Swedish section of the Scandinavian – Mediterranean corridor2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Introduktion och syftet med GET Greener Det finns en mängd initiativ och åtgärder med potential för grönare transporter och logistiksystem. Trots detta visar studier att för transportköpare ligger den relativa betydelsen av miljörelaterade effekter av transporter på samma nivå som sedan början av 2000-talet. Trafikverket har med FoI-medel finansierat en genomgång av de existerande åtgärder som identifierades i projekten Swiftly Green (Sweden-Italy Freight Transport and Logistics Green Corridor) och GreCOR. I denna rapport redogörs för de metoder och resultat som GET Greener genererat. Målsättningen med projektet var att identifiera så kallade ”lågt hängande frukter” bland de mer än 130 olika åtgärder som identifierades i Switfly Green. Dessa åtgärder hänvisas också till som “verktygslådan”. Syftet med projektet var att identifiera åtgärder ur Swiftly Greens verktygslåda som har potential att implementeras inom en inte allt för avlägsen framtid i den svenska delen av ScanMed-korridoren och som bidrar till en signifikant minskning av utsläpp av växthusgaser. Övergripande resultat och rekommendationer Att implementera åtgärder medför alltid kostnader. En viktig fråga att hantera i dessa sammanhang är vem som bär kostnaderna för en given åtgärds implementation. Denna fråga är generisk och betonad oavsett modalitet, åtgärd eller kontext. På en generell nivå är det en fråga om hur kostnader, nyttor, ansvar, ägarskap, underhåll och investeringar distribueras bland ett antal heterogena aktörer i ett komplext socio-tekniskt-ekonomiskt sammanhang. I detta projekt handlar det om transporter och transportsystem och de initiativ, åtgärder och försök att göra dessa mer hållbara som för närvarande existerar. Kan man hantera dessa frågor så visar resultaten från projektet på en icke oväsentlig potential. Resultaten pekar på att genom att systematiskt och ihärdigt implementera två eller tre åtgärder från verktygslådan så är det möjligt att nå de ambitiösa utsläppsmålen från transporter uppsatta av den Svenska regeringen, redan före 2030. Genom att kombinera åtgärder för så kallade hög-kapacitetstransporter – High-Capacity Transports (HCT) på väg i form av långa lastbilar och tillåta 32-metersbilar som går på HVO-bränsle med åtgärder för Långa Tunga Tåg (LTT) som 730-meterståg på kärnrelationen Malmö – Hallsberg i ScanMed så kan man enbart med dessa åtgärder 41058 att nå sektorns utsläppsmål. Detta leder till slutsatsen att det inte är tekniska hinder som utgör hinder för att nå utsläppsmålen. De hinder som existerar är snarare av legal, regulativ, organisatorisk och ekonomiskt karaktär. För att till fullo realisera den potential som identifieras här så måste frågor om EU-regleringar av HCT väg, utvecklingen av öppna affärsmodeller, eftersatt infrastrukturunderhåll och investeringar, och harmonieringen av järnvägens reglering och styrning i Europa, lyftas upp och åtgärdas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Assessments of measures for the greening of transport logistics systems from three use cases in the Swedish section of the Scandinavian – Mediterranean corridor
  • 14.
    Praktiska tester med autonom säkerhet2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inledning Detta är slutrapporten för projektet ”Praktiska försök med autonom säkerhet”, FUD TRV 2017/62459. Projektet genomförs av RISE Viktoria, Saab Kockums, Sjöfartsverket och Stena Rederi. Projektet syftar till att definiera konceptet autonom säkerhet med stöd av praktiska försök ombord på ett större fartyg. Projektet kopplar ihop teknikutveckling genomförd hos Saab med operativ erfarenheten från Stena. Projektet koordineras av RISE som har erfarenhet att leda likande projekt inom autonoma fordon. Sjöfartsverket är också en viktig partner som idag leder ”Sea Traffic Management Validation” (STM) projektet. Detta projekt finansieras av Trafikverket. Bakgrund Den hållbara utvecklingen inom transportsektorn i Sverige idag har stort fokus på hjulbundna transporter. Sjöfarten har stor potential till att bidra till ett hållbarare samhälle och dess framtida behov av säkra och effektiva transporter. Arbete görs nu internationellt och i Sverige för att dra nytta av digitalisering och automation inom transportsektorn. I Lighthouse förstudie rörande ” Autonom säkerhet för fartyg - digitaliseringens möjligheter för ökad säkerhet”, (LIGHT, 2016), identifierades flera möjligheter för svenskt näringsliv och akademier att ta tätpositioner inom området digitalisering och automatisering av sjöfart. Ett svenskt initiativ för smarta fartyg som bygger på svenska styrkor bedöms som mycket viktigt för att höja säkerheten ombord och att höja kompetensen inom det svenska maritima klustret. Nyttan går i tre riktningar; till de som arbetar ombord, myndigheter samt svensk industri och redarverksamhet som leder säkerheten framåt. Projektbeskrivning Målet med projektet är att genomföra praktiska försök med autonom säkerhet ombord på ett representativt handelsfartyg för att ge kunskap om hur konceptet kan implementeras på bemannade fartyg. Inom andra transportgrenar pågår idag ett stort arbete med att avlasta operatören i den operativa miljön så att han/hon kan fokusera på problemlösning på högre taktisk/strategisk nivå. Även i en krissituation, borde basala operationer kunna hanteras mer automatiserat och operatören kan då fokusera på att analysera de taktiska och strategiska konsekvenser de kommande besluten kan få. Genom dessa praktiska tester har projektet gett kunskap om hur autonom säkerhet kan implementeras på bemannade fartyg som ett nytt beslutsstödsystem på bryggan. Projektet organiseras i tre arbetspaket: • Projektledning • Tester • Utvärdering

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Praktiska tester med autonom säkerhet
  • 15. Ranhagen, Ulf
    et al.
    Ramstedt, Amie
    Dahlstrand, Alice
    Samskapande i det urbana stationssamhället – erfarenheter från arbetsseminarier med transdisciplinär aktörssamverkan 2015-20162017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att ge en bild av arbetet med samskapande inom kunskapsprocessen Det urbana stationssamhället med fokus på erfarenheter från de fyra aktiviteter (temadagar och temahalvdagar) med transdisciplinär aktörssamverkan som genomfördes 2015-2016. Den riktar sig till den offentliga sektorns regionala och lokala aktörer samt de forskare och experter som aktivt medverkar i kunskapsprocessen. Förhoppningsvis kan rapporten även ha relevans för andra aktörer inom civilsamhälle och näringsliv, som medverkar i att skapa framtidens urbana stationssamhällen. Det teoretiska ramverket för arbetet inrymmer planeringsteori och framför allt diskussionen kring kommunikativt handlande och kommunikativ rationalitet, aktionsforskning, designteori och designdrivna dialoger samt verktyg för samskapande, framtidsinriktat planeringsarbete med stöd av participativ backcasting och scenariometodik. Det teoretiska ramverket har varit betydelsefullt för att lägga upp och 41058 reflexion och utvärdering av de aktiviteter som genomförts. Genomförda aktiviteter kan inordnas i tre huvudteman: Buller, vibrationer och risker; flexibla hållbara transporter samt struktur och design av ett hållbart samhälle. De har utvärderats genom enkäter till de medverkande efter varje aktivitet men också genom en särskild intervjustudie. Slutsatserna är att det finns en positiv grundinställning till att medverka i processerna och att verktyg som använts är särskilt lämpliga för att hantera komplexa strategiska planeringsfrågor. Överlag konstateras att referensramarna breddats genom de teoretiska bidragen men också genom förbättrad transdisciplinär samverkan. En blandad representation av aktörer från olika organisationer och professioner ses som givande. Det sociala kapital som ett nätverksbyggande mellan personer från olika organisationer innebär ger också en långsiktig grund för utbyte av erfarenheter i framtida processer. En mer ingående analys och utvärdering av stationsalternativ har i ett fall underlättat fortsatt kommunal beslutsprocess och slutligt val av ett alternativ för fördjupad planering. Kritiska faktorer för framgång har varit begränsad tid för aktiviteterna men också att de är informella vilket gör att det inte finns några garantier för att resultatet förs vidare i den ordinarie praktiken. På lång sikt kan antas att det finns möjligheter till strukturell förändring av pågående praktik vilket är en fråga för fortsatt forskning. Rapporten ger några glimtar in i det samskapande arbetssätt som vi ser som centralt för att utveckla tillgängliga, gröna och rättvisa urbana stationssamhällen. Samskapande handlar i mångt och mycket om en kreativ och tillitsfull samverkan mellan en rad olika aktörer för att diskutera och analysera stationssamhällens förutsättningar och villkor men också för att ge och utvärdera alternativa förslag och strategier för framtiden. Sett i en större kontext handlar vår rapport om en småskalig tillämpning av ett arbetssätt som har stora framtida potentialer och utvecklingsmöjligheter inte bara i Göteborgsregionen, utan i alla Mistra Urban Futures plattformar och på andra håll – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Det samskapande arbetssättet för urbana stationssamhällen – och andra tillämpningar– behöver vidareutvecklas t ex när det gäller: • En stärkt teorikoppling till fler olika ämnesområden • Stärkt institutionell kapacitet som möjliggör koordination mellan utbildning och fortbildning, experimentell planering samt löpande verksamhet • Uppföljning av effekter på ordinarie praktik i regionala och kommunala organ som grund för stärkt nätverkssamarbete mellan dessa

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Samskapande i det urbana stationssamhället – erfarenheter från arbetsseminarier med transdisciplinär aktörssamverkan 2015-2016
  • 16.
    Andreasson, Ingmar
    Sweco.
    Utvärdering Centre for Traffic Research 2013 -20172017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta dokument innehåller utvärderingen av Centre for Traffic Research (CTR) för perioden 2013-2017. Dokumentet har sammanställts av föreståndaren Wilco Burghout i samarbete med ledningsgruppen Andreas Tapani (för VTI), Jan Lundgren (för Linköpings Universitet). CTR:s övriga styrelsemedlemmar har bidragit med svar på en frågelista och kommentarer. Syftet med utvärderingen är att redovisa och utvärdera CTR:s forskning ochadministration samt samarbetet inom CTR och med andra partners. Dokumentet har följande utvärderingsmoment: • Ekonomi och forskningsprojekt 2013-2017 • Vetenskapliga resultat i form av publikationer, färdiga doktorer och licentiater, seminarier och konferenser, samt implementering av resultat. • Samarbete inom CTR och med andra partners • Rekommendationer Utvärderingen är baserad på CTR:s strategi & inriktningsdokument 2013-2017, ekonomiska redovisningar, publikationer och rapporter, samt svar från partners och styrelsemedlemmar på ett antal intervjufrågor. Dessutom redovisas slutsatser från diskussionerna kring CTR:s nuvarande och framtida forskningsinriktning på CTR dagen 2017-06-01. Analys av resultaten visar att: -sammanfattning resultat Ekonomi Inom ramenavtalet med Trafikverket för 2013-2017 har projekt finansierats för 34,5 MSEK, jämfört med garantivolym på 25 MSEK, vilket tyder på stort förtroende från Trafikverket och en ständigt ökande forskningsverksamhet. - sammanfattning resultat forskning CTR:s forskningsprojekt svarar väl mot forskningsinriktningen som beskrivs i CTR:s Strategi & Inriktningsdokument 2013-2017. Projekten som har genomförts och startats under perioden spänner över en rad områden, från modellering av gångtrafikantsystem och bytespunkter till smartare prediktiva trafikstyrning på motorvägar och bättre samverkan mellan olika trafikslag. CTR:s forskningsprojekt kommer till användning i Trafikverkets verksamhet genom bland annat förbättrade verktyg för incidenthantering, bättre utformning av bytespunkter som tar bättre hänsyn till passagerarflöden och bättre verktyg för övervakning och styrning av utsläpp längs motorvägar. CTR-projekt har även resulterat i över 130 tidskriftspublikationer och konferensbidrag, som har presenterats på nationala och internationella konferenser, seminarier och workshops. CTR är framstående inom Sverige och även internationellt vad gäller forskning inom trafikdata, trafikmodeller och trafikprocesser. Under 2013-2017 har CTR:s forskning resulterat i 5 licentiatexamen och 5 tekniska doktorer, som nu förstärker Sveriges kommuner, trafikkonsultbolagen, universiteten och forskningsinstituten. - sammanfattning enkätsvar (Trafikverket, Göteborgs stad och Stockholms stad) Alla svaranden uppfattar att samarbetet inom CTR fungerar bra och är både intressant och givande och tycker att CTR:s forskning svarar utmärkt mot deras förväntningar och behov, och att detta utvecklas i positiv riktning. Bland annat nämns att CTR har ett ökat fokus på hållbara transporter som passar både Trafikverkets och städernas behov. Parterna upplever att de har stora möjligheter att påverka. De tycker att CTR kan bli bättre vad gäller kommunikation och samarbete med övriga organisationer utanför CTR:s styrelse. Svaranden rekommenderar att CTR fortsätter med samma organisation och forskningsinriktning, som för 2018-2022 har uppdaterats utifrån input från styrelsemedlemmarna och beskrivs i ett nytt strategidokument (Appendix B). 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Utvärdering Centre for Traffic Research 2013 -2017
  • 17.
    Delrapport inom uppdraget om handlingsprogram för laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas: översyn över uppdrag, regelverk, statliga stöd, avdrag och krav2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det moderna fossilfria välfärdssamhället är till stor del ett elektrifierat, digitaliserat och även bitvis automatiserat samhälle, där elektrifieringen är en central förutsättning för att nå fossilfrihet i många sektorer och branscher. Elektrifieringen är också en bärande del i transportsystemets nödvändiga klimatomställning där tillgång till fordon och utbyggnad av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas blir central. Elektrifieringen kommer ge samhället stora möjligheter men det finns även utmaningar som behöver hanteras, exempelvis tillgång till elnät, mark, kompetensförsörjning samt uppdaterade regelverk för en elektrifierad transportsektor. Omställningen kommer att innebära behov av ändrade beteenden på olika sätt. 

    Nya affärsmöjligheter och en ökad konkurrenskraft för många svenska företag är också en positiv följd av en mer elektrifierad sektor. Men det är ytterst centralt att denna gröna omställning för ett mer hållbart samhälle också inbegriper såväl försörjningstrygghet som beredskapsperspektivet. 

    Denna delrapport har tagits fram inom det regeringsuppdrag myndigheterna fått om att ta fram ett handlingsprogram för laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas. Uppdraget är en följd av elektrifieringsstrategin och genomförs tillsammans med Trafikverket och ska slutredovisas den 1 november 2023. Delrapporten innefattar en översyn av befintliga uppdrag, regelverk, statliga stöd, avdrag och krav i fråga om laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas. Delrapporten fokuserar på utmaningar med utbyggnaden av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas och tar fram en rad förslag för att hantera dessa. Arbetet fortsätter nu med en rad fördjupade analyser innan slutredovisningen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Handlingsprogram för laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas
  • 18.
    Malmgren, Tobias
    Trafikverket.
    Arena för transporteffektiv stadsmiljö: goda exempel som ger ökad klimatnytta i närtid2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Arenan transporteffektiv stadsmiljö är ett forum som ska bidra till att transportsektorn når klimatmålen 2030 och 2045. Genom ökad kunskap om åtgärder som ger klimatnytta i städer kan genomförandetakten öka. Ett viktigt fokusområde har handlat om kunskapsuppbyggnad kring hur omställningen till ett transporteffektivt samhälle kan gå till. Därför har det inom ramen för arenan anordnats en rad informationsinsatser inom utpekade kunskapsområden med fokus på lärande exempel. Denna rapport är sammanställning av ett urval av dessa lärande exempel som presenterats inom ramen för arenan. Syftet med rapporten är att sprida information- och kunskap kring åtgärder som bidrar till minskade klimatpåverkan i städer och på så sätt främja en ökad genomförandetakt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arena för transporteffektiv stadsmiljö
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 19.
    Sandberg, Lina
    et al.
    Trafikverket.
    Wärnhjelm, Mathias
    Trafikverket.
    Handbok för trafikstrategiskt arbete: Tillgänglighet i ett hållbart samhälle2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med Handbok för trafikstrategiskt arbete är att sätta transportsystemet i sitt  sammanhang och sammanlänka olika områden inom samhällsplaneringen. Handboken visar hur frågor om tillgänglighet konkret kan hanteras i kommunal planläggning och regional planering. Det ger förutsättningar att hantera avvägningar mellan motstå­ende intressen i de olika planeringsprocesserna. Begreppet tillgänglighet definieras i ordlistan och fokus i handboken är frågor kring resor och transporter, samspel mellan markanvändning och transportsystemet samt digital tillgänglighet. Genom handboken erbjuds ett stöd i utformningen av transportsystemet så att det bidrar till samhällets utveckling samt en god och hållbar livsmiljö. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Handbok för trafikstrategiskt arbete
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 20.
    Andersson, Kristina
    et al.
    RISE.
    Herslöf, Victoria
    Stockholms stad.
    Hökars, Felicia
    CLOSER.
    Malmryd, Jonas
    Göteborgs stad .
    Salmi, Anna-Karin
    Trafikverket. ViaPM.
    Svedin, Martin
    MLogistics.
    Vadeby, Anna
    VTI.
    Eriksson, Pernilla (Medarbetare/bidragsgivare)
    Stockholm Stad.
    Oremus, Sebastian (Medarbetare/bidragsgivare)
    Scania.
    Singh, Amritpal (Medarbetare/bidragsgivare)
    Viscando.
    Stoldt, Malin (Medarbetare/bidragsgivare)
    Göteborgs stad .
    Säfström, Andreas (Medarbetare/bidragsgivare)
    Stockholms Stad.
    Williamsson, Jon (Medarbetare/bidragsgivare)
    Göteborgs universitet .
    Smarta urbana trafikzoner: En del av den flexibla staden där fordon rör  sig på människors villkor. Resultatrapport steg 22022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Smarta urbana trafikzoner kommer i framtiden att vara en del av att möjliggöra en mer flexibel stad där fordon rör sig på människors villkor. I städer är det många som behöver samsas om ett begränsat utrymme. Det behövs plats för olika trafikantslag såsom gående, cyklister, kollektivtrafik och transporter av gods, och samtidigt utrymme för exempelvis lastzoner, grönytor och parkering. Den digitala transformationen ger nya möjligheter och verktyg för att skapa mer hållbara städer och förbättra transportsystemet. I Agenda 2030 spelar transportsektorn och planering av staden en viktig roll, den är därför integrerad i flera delmål. Till exempel att halvera antalet dödade och svårt skadade i vägtrafiken till år 2030 (delmål 3.6) samt ge tillgång till säkra, prisvärda, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla i städerna, och med särskild uppmärksamhet på de oskyddade trafikanterna (delmål 11.2)1. Dessa delmål är viktiga frågor för aktörer inom vägtransportsektorn att ta sig an gemensamt.  

    Under 2020 - 2022 har projektet Smarta urbana trafikzoner testat olika lösningar för en smart zon som kan bli ett kraftfullt verktyg för att bidra till tystare, säkrare och hälsosammare miljöer att leva i. Den smarta zonen bygger på digitala verktyg såsom uppkopplade sensorer och geofencing. Ett geofence är ett digitalt definierat område där fordonet styrs av digitalt uppsatta regler, vilket möjliggör kontroll av hur ett fordon körs inom zonen, utan mänsklig inblandning. Projektet har demonstrerat geofencing-applikationer med fokus på hastighetskontroll av olika typer av fordon i staden samt aktivering av varningsmekanismer inom en smart zon riktad mot fordon och cyklister. Detta har innefattat smarta zoner som är statiska, dynamiska och smarta, vilket gör projektet unikt i både nationella och internationella sammanhang. Projektet har i totalt tre demonstrationer testat olika koncept av smarta zoner,

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Smarta urbana trafikzoner
  • 21.
    Garberg, Björn
    et al.
    Trafikverket.
    Hammarkvist, Niklas
    Trafikverket.
    På kurs mot gröna sjöfartskorridorer2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar insikter och slutsatser i regeringsuppdraget om gröna sjöfartskorridorer och miljö- och klimatstyrningsincitament. Utredningen visar att det finns ett stort intresse bland rederier, hamnar, varuägare och energileverantörer av att etablera gröna sjöfartskorridorer i Sverige. Den visar också att flera olika typer av åtgärder behövs för att få till stånd en snabbare omställning inom sjöfarten. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    På kurs mot gröna sjöfartskorridorer
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 22.
    Lundgren, Rolf
    Trafikverket.
    Underlagsrapport till regeringsuppdraget att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering 2022–20252021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Transportsektorn har sedan 2001 ett specifikt jämställdhetsmål som i den senaste transportpolitiska målpropositionen (Mål för framtidens resor och transporter 2008/09:93) är en integrerad del av funktionsmålet (tillgänglighet). Inom Trafikverket är detta känt men det är inte tydligt hur det kommer in i Trafikverkets övergripande styrning. Trafikverkets strategiska inriktning består av två delar: Målbild 2030 och Trafikverkets långsiktiga mål.  Målbild 2030 tar sin utgångspunkt i ett hållbarhetsperspektiv och är formulerat för hela transportsektorn. Den utgår från de transportpolitiska målen och Agenda 2030. Målbild 2030 innehåller tio prioriterade aspekter där transportsystemet har en avgörande betydelse för att nå det hållbara samhället 2030. Jämställdhet ingår i dessa mål, men detta är inte tillräckligt tydligt för medarbetare eller sektorn. Under hösten 2021 kommer därför ett arbete att genomföras för att konkretisera och beskriva hur jämställdhet kommer in i den övergripande styrningen inom ramen för Målbild 2030. Inom Trafikverket finns inget utpekat ansvar på övergripande nivå för att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering, utan varje verksamhetsområde förväntas arbeta in jämställdhetsperspektivet i sitt dagliga arbete. I intervjuer har konstaterats att det finns medarbetare som har ett extra fokus på jämställdhetsintegrering. Det uppfattas dock inte som optimalt, och det finns önskemål om en form för hur Trafikverket på övergripande nivå kan stötta och bistå arbetet ut mot verksamhetsområdena. Under hösten 2021 kommer denna fråga att behandlas, och utgångspunkten är att verksamheten på övergripande nivå ska kunna få stöd och vägledning i arbetet med jämställdhetsintegrering. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Underlagsrapport jämställdhetsintegrering
    Ladda ner (jpg)
    Jämställdhetsintegrering
  • 23.
    Eriksson, Claes
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Hur kan forskningens resultat nå ut?: Förslag på förbättrad kunskapsöverföring för att nå ett hållbart transportsystem2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Transportsystemet behöver genomgå en omställning för att möta, mildra och förhindra ytterligare klimatförändringar. Samtidigt som de kraven ökar kommer med stor säkerhet också den tekniska utvecklingen att fortsätta eskalera. I allt detta kommer forskningen spela en central roll och det är rimligt att anta att mer resurser satsas inom de områden som kräver förändring. Men hur ska kunskapen från all denna forskning nå ut? Det är svårt nog att få uppmärksamhet för enstaka projektresultat och resultatspridning är inte heller alltid en prioriterad verksamhet inom projekten, vare sig för finansiärer eller för utförarna av forskning. Situationen blir än värre när det gäller att föra över kunskaper. Syftet med denna studie, som utförts på uppdrag av Trafikverket, har varit att undersöka hur resultat från forskning om hållbara transporter kommer till praktisk användning idag, men också att utreda om det finns förutsättningar för nya former för sådan kunskapsöverföring med ambitionen att knyta samman och tillgängliggöra forskningsresultat från olika områden och med olika perspektiv. I projektet intervjuades tjänstepersoner inom regioner och kommuner samt forskare och konsulter. Ett studiebesök gjordes vid Transportøkonomisk institutt för att få mer information om webbplatsen tiltak.no. En mindre omvärldsanalys över kunskapsöverföringens förutsättningar genomfördes. Redovisningen avslutas med att dra slutsatser om målgruppens behov och ge rekommendationer om två alternativ för en förbättrad kunskapsöverföring.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Styhre, Linda
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Transportköparens roll för ökad och hållbar sjöfart2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En ökning av andelen gods som förflyttas sjövägen är en politiskt prioriterad fråga för att nå ett långsiktigt hållbart och effektivt transportsystem. Fördelar med sjöfart som ofta lyfts fram är mindre köer, minskad klimatpåverkan, sänkta kostnader för varuägare samt ökad trafiksäkerhet. Trots detta syns inte någon ökning av andelen sjötransporter. Projektet syftar till att bättre förstå hinder och möjligheter för att transportinköpande företag ska kunna bidra till en ökad överflytt av gods från vägtransporter till sjöfart.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Jüriado, Rein
    et al.
    Trafikverket.
    Wigler, Katarina
    Trafikverket.
    Wargsjö, Agneta
    Trafikverket.
    Spångberg, Lars
    Trafikverket.
    Eliasson, Jonas
    Trafikverket.
    Vi ser himlen runt hörnet: Slutrapport för regeringsuppdraget om det statliga stödet till forskning och innovation på elflygsområdet2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svensk flygindustri har som mål att inrikesflyget ska vara fossilfritt till 2030. Både inom näringslivet och i den offentliga verksamheten genomförs stora investeringar för att ställa om Sverige till netto-noll-utsläpp 2045. Svensk flygindustri arbetar med att utveckla helt eller delvis eldrivna flygplan. Regeringen bedömer att det behövs en kraftsamling för att åstadkomma en snabb introduktion och utveckling av elflyg. Statlig finansiering av forskning och innovation (FoI) utgör en viktig del i den fortsatta utvecklingen. Det statliga stödet till forskning och innovation bidrar till att bygga kunskap och att testa och verifiera ny teknik och nya lösningar.  

    Trafikverket har i det här regeringsuppdraget analyserat och lämnat förslag på hur det befintliga statliga stödet till forskning och innovation på elflygsområdet kan utvecklas, samordnas och organiseras, för att påskynda införandet av elflyg i Sverige. Rapporten fokuserar i första hand på flygplan med fasta vingar, men vi konstaterar även att det pågår en snabb utveckling av mindre luftfarkoster. I uppdraget har vi anammat en bred definition av elflyg. Den omfattar batterier, vätgas, bränsleceller och elektrobränslen.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vi ser himlen runt hörnet
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 26. Strömberg, Christer
    et al.
    Granbäck, Stefan
    Dahlstrand, Alice
    Smart City Sweden: regeringsuppdrag 2018-20212021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna projektrapport beskriver Trafikverkets medverkan och insatser i regeringsuppdraget Smart City Sweden som är Sveriges demonstrationsplattform för hållbara stadslösningar med fokus på investeringar och export. Syftet är att visa upp verksamheter och testbäddar för smarta städer i landet och verka för att öka den internationella attraktionskraften för svenska hållbara stadslösningar inom ramen för Sveriges exportstrategi. Trafikverket har ingått i en referensgrupp tillsammans med Boverket, Lantmäteriet, Naturvårdsverket, Vinnova, Tillväxtverket och Business Sweden och på så vis stöttat arbetet i uppdraget med sina respektive expertkompetenser. Uppdraget har koordinerats av Energimyndigheten och pågick mellan 2018-2021.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Smart City Sweden
    Ladda ner (jpg)
    Smart city
  • 27.
    Rangli Eklund, Ulrika
    Trafikverket.
    Förlängd och breddad ekobonus: Redovisning av regeringens uppdrag till Trafikverket att föreslå hur en förlängd och breddad ekobonus kan genomföras2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Breddad ekobonus är ett stödsystem som syftar till att minska transporternas miljöbelastning. Det ska ytterligare främja överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart och underlätta för intermodala godstransporter. En sådan överflyttning förväntas ge positiva effekter på transporternas sammanlagda klimatpåverkan. De projekt som beviljas stöd ska bidra med en positiv klimatnytta och stödet ska endast utgå vid en betydande minskning av växthusgaser.

    Breddad ekobonus utgår från förordning (2018:1867) om miljökompensation för överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart. Detta stöd till sjöfarten förlängs inom ramen för breddad ekobonus.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Förlängd och breddad ekobonus
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28.
    Handbok för godstransporter i den goda staden2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Behovet av väl fungerande godstransporter blir allt större i takt med samhällets utveckling. Godstransporter är en förutsättning för att samhället och handeln ska fungera. Samtidigt ger godstransporter negativa effekter på klimat och stadsmiljö genom trängsel, luftföroreningar, buller och trafiksäkerhetsrisker.

    Förändrande konsumtions- och etableringsmönster, med tillhörande problem och innovationer innebär nya utmaningar för att bygga och utveckla trygga, trafiksäkra, hållbara och effektiva transportlösningar. Samhällets transporter är under ständig utveckling där lösningar på väg, vatten, spår och i luft prövas och utvärderas. Exempel på lösningar som undersöks finns inom allt från drönartransporter med medicin, samlastning av gods, till transporter av avfall på vatten istället för väg.

    Det finns många aktörer vilkas insatser påverkar godstransporternas effektivitet, tillgänglighet och påverkan på miljö och hälsa. Det är därför viktigt att berörda aktörer samverkar på det lokala planet. Kommunens breda ansvar gör kommunen till den mest naturliga ledaren för ett sådant samarbete.

    Kommunen svarar bl.a. för frågor som rör näringslivsutveckling, detaljplaner, bygglov, trafikplanering, trafikföreskrifter och gatuutformning. Transportörerna svarar för att leverera rätt varor till rätt plats i rätt tid, men även för att detta sker på ett miljöriktigt och trafiksäkert sätt i överensstämmelse med gällande regler. Fastighetsägarna svarar för att anpassa och underhålla sina fastigheter så att de fungerar för de verksamheter som bedrivs. Näringsidkarna svarar för de kundkrav som riktas mot leverantörer av varor.

    För att underlätta samverkan mellan berörda aktörer utvecklades ett arbetssätt av dåvarande SKL 2011, som resulterade i denna handbok. Handbokens arbetssätt resulterade i en kommunikationsplattform där kommuner och näringsliv kan mötas och diskutera de problem som rör godstransporter i staden samt tillsammans skapa en åtgärdsplan. Handboken är ett av flera verktyg som kommunen kan använda som stöd i arbetet med att skapa ett mer hållbart transportsystem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Handbok för godstransporter i den goda staden
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 29.
    Hållbart resande i praktiken: Trafik- och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna publikation är att inspirera alla aktörer som är delaktiga i den kommunala trafik- och stadsplaneringen i Sverige till ökade satsningar inom området hållbart resande. Syftet är också att göra hållbart resande till en integrerad del i den kommunala organisationen och den typ av åtgärder det medför kan då komma till sin fulla rätt och ge väsentliga bidrag till ett effektivare och mer hållbart transportsystem.

    Med hållbart resande avses här transporter och resande som är effektiva och bra för såväl ekonomi och samhällsutveckling som hälsa och miljö. Det konkreta arbetet med att möjliggöra hållbart resande handlar dels om att påverka människors attityder och beteenden i riktning mot ett mer hållbart resande, dels om en hållbar planering som ger förutsättningar för ett effektivare resande.

    Under åren 2005–2010 samarbetade dåvarande Vägverket, Banverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Boverket tillsammans med kommunerna Jönköping, Norrköping och Uppsala i stadsutvecklingsprojektet Den Goda Staden. En av de temagrupper som ingick i projektet hette hållbart resande. Temagruppens huvudfråga var: ”Hur kan det förhållningssätt som följer med hållbart resande organiseras och integreras i en ordinarie verksamhet?” Denna skrift har kommit till på initiativ av temagruppen och vill bland annat ge svar på just den frågan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hållbart resande i praktiken
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 30.
    Wallinder, Catrin
    et al.
    Trafikverket.
    Strömberg, Christer
    Trafikverket.
    Legala aspekter för datadelning och horisontella samarbeten2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har tagits fram inom ramen för regeringsuppdraget Horisontella samarbeten för ökad fyllnadsgrad och transporteffektivitet med stöd av datadelning. Legala aspekter kring horisontella samarbeten och datadelning behöver belysas, vilket blivit har blivit tydligt i tidigare utredningar inom regeringsuppdraget. Reglering av datadelning via lagstiftning är knapphändig och de data som är intressanta för att kunna analysera möjligheterna att samordna transporter regleras idag till stora delar via avtal och licenser mellan de parter som producerar och förvaltar data. I denna rapport har existerande regelverk analyserats och bedömningen är att förutsättningar för datadelning finns i mindre konstellationer av aktörer och genom datahantering i befintliga system som används för varu- och transportflöden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Legala aspekter för datadelning och horisontella samarbeten
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 31.
    Wildt-Persson, Anna
    et al.
    Trafikverket.
    Magnusson, Ulf
    Trafikverket.
    Trafikverkets bidrag till genomförande av Agenda 2030: Återrapporteringskrav i Trafikverkets regleringsbrev 20212021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultat från Trafikverkets verksamhet som under de senaste åren bidragit till relevanta delar av genomförandet av Agenda 2030 med globala mål för hållbar utveckling. Den beskriver också hur FN:s globala mål möter de transportpolitiska målen, som är utgångspunkten för Trafikverkets verksamhet, och Trafikverkets strategiska inriktning i form av Målbild 2030 och långsiktiga mål.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Trafikverkets bidrag till genomförande av Agenda 2030
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 32.
    Malmberg, Anna
    et al.
    Trafikverket.
    Falenius, Erik
    Trafikverket.
    Conditions for using hydrogen gas as fuel for heavy road transport2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to describe the conditions and development trends that may have an impact on the introduction of hydrogen gas as fuel for heavy road transport (above 3.5 tonnes) in Sweden. The study has also examined regional conditions for the introduction of hydrogen gas in two geographical areas: Örebro County and Blekinge County. These arereferred to in the report as Region Örebro and Region Blekinge. The study has been conducted using a qualitative method and is largely based on interviews and previously published material.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Conditions for using hydrogen gas as fuel for heavy road transport
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 33.
    Berglund, Pia
    et al.
    Trafikverket.
    Andersson, Gustav
    Trafikverket.
    Rapport Tilläggsuppdrag hamnar: Inom ramen för regeringsuppdraget Nationell samordnare för inrikes och närsjöfart2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Regeringen beslutade under hösten 2020 att utöka uppdraget för den nationella samordnaren för inrikes sjöfart och närsjöfart till att samordnaren även ska belysa frågor om hamnar och hamnavgifter. Regeringen anger ett antal skäl för sitt beslut om ett utökat uppdrag, bland annat att en större andel av godset behöver transporteras på järnväg och till sjöss, för att Sverige ska nå klimatmålen och för att hamnarnas prissättning påverkar sjöfartens konkurrenskraft gentemot andra trafikslag. I uppdraget ingår att tillsammans med andra lyfta fram goda exempel och sänka trösklar för att ta fram förslag på konkreta åtgärder som leder till att hamnavgifterna skapar incitament för överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart. Hamnavgifterna ska också i större utsträckning gynna sjöfartens omställning till fossilfrihet, främja fossilfria transporter inom alla trafikslag och stärka sjöfartens konkurrenskraft.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 34.
    Malmberg, Anna
    et al.
    Trafikverket.
    Falenius, Erik
    Trafikverket.
    Förutsättningar för vätgas som drivmedel för tunga vägtransporter: Med fallstudier över Region Örebro län och Region Blekinge2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att beskriva förutsättningar och utvecklingstendenser som kankomma att påverka en introduktion av vätgas som drivmedel för tunga vägtransporter (över 3,5 ton) i Sverige. I studien har även regionala förutsättningarna för en vätgasintroduktionundersökts för två de geografiska områdena Örebro län och Blekinge län. I rapporten omnämns de som Region Örebro och Region Blekinge. Studien har gjorts med kvalitativ metod och är till stor del baserad på intervjuer och tidigare publicerat material.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Förutsättningar för vätgas som drivmedel för tunga vägtransporter
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 35.
    Lundgren, Rolf
    Trafikverket.
    Jämställdhetsintegrering 2022 -2025: Regeringsuppdrag att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Transportsystemet ska vara utformat så det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Det finns dock skillnader mellan män och kvinnor. Resmönstren varierar för kvinnor och män. De gör ungefär lika många resor per person, men reslängd och färdsätt skiljer sig åt. Kvinnor och män skiljer sig även åt i synen på säkerhet och risktagande och i viljan att gå mot hållbara transporter – kvinnor är mindre riskbenägna och mer positiva tillåtgärder som bidrar till ett hållbart samhälle.

    Det finns brister i jämställdhet och mångfald inom transport- och anläggningsbranschen. Kvinnor är underrepresenterade i de flesta delområden.Trafikverket har möjlighet att bidra till ökad jämställdhetsintegrering inom en rad områden i samhället och i den egna verksamheten. I rapporten presenteras sådana förbättringsområden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Jämställdhetsintegrering 2022 -2025
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 36.
    Hasselgren, Björn
    et al.
    Trafikverket.
    Näsström, Elin
    Trafikverket.
    Electrification of Heavy Road Transport: business models phase 52021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This investigation follows four previous phases of studies into business models for electrification of heavy road traffic. The study includes (i) a description of electrification technologies and their systems, focusing on fuel cells as a heavy transport electrification technology and the fuel cell calculation model developed during the assignment, (ii) a comparison between the different electrification technologies and their characteristics, (iii) an analysis of possible combinations between electrification technologies, with a focus on electric road systems (ERS) and stationary charging, and (iv) conclusions and suggestions for further analysis.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Electrification of Heavy Road Transport
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 37.
    Hasselgren, Björn
    Trafikverket.
    Affärsmodeller för elektrifierade tunga vägtransportsystem – delrapport 42020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom Trafikverket pågår ett utredningsarbete kring elektrifiering av tunga transporter. Analyser av affärsmodeller för elvägar har gjorts i tre tidigare faser. Fas fyra, vilken redovisas i denna rapport, har fokuserat på att analysera och vidare utreda frågor om affärsmodell och organisering på de två pilotsträckor som nu utvärderas av Trafikverket. Därtill har en analys av elektrifieringslösningar med stationär laddning och batteriförsedda fordon inletts. Utveckling av batterilösningar har skett i snabb takt under de senaste åren. Analysen kring stationär laddning för tunga fordon kan, i ett senare skede, bli en utgångspunkt för en prövning av system där dynamisk och stationär laddning kombineras. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Affärsmodeller för elektrifierade tunga vägtransportsystem
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 38.
    Hasselgren, Björn
    Trafikverket.
    Business models for electric road systems for heavy transport – report 42020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Swedish Transport Administration (Trafikverket) is performing investigative work on the electrification of heavy transport. Analysis of business models for an electric road system has been done in three earlier phases. Phase four, which is presented in this report, focused on analysing and further investigating questions on business models and organisation of the two pilot sections now being evaluated by the Swedish Transport Administration. An analysis of electrification solutions with stationary charging and battery equipped vehicles has also been initiated. The development of battery solutions has occurred rapidly in recent years. The analysis of stationary charging for heavy vehicles could also, at a later stage, become a starting point for testing systems that combine dynamic and stationary charging. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Business models for electric road systems
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 39.
    Näsström, Elin
    et al.
    Trafikverket.
    Hasselgren, Björn
    Trafikverket.
    Elektrifiering av tunga transporter: affärsmodeller fas 52021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Här redovisas den slutliga delrapporten i Trafikverkets Program för Elektrifiering av den tunga vägtrafiken på det statliga vägnätet (Elektrifieringsprogrammet) inom området Affärsmodeller – finansiering och organisering. Det är rapport nummer fem inom detta analysområde. Rapporten belyser övergripande de tre elektrifieringstekniker (elväg, stationär laddning och vätgas/bränsleceller) som analyserats inom Elektrifieringsprogrammet och mer specifikt deras olika karaktärsdrag och hur de skulle kunna samverka. Rapporten beskriver också den inledande analys som gjorts kring ett system med vätgas och bränsleceller, där ett arbete att ta fram en företagsekonomisk kalkylmodell för ett vätgassystem påbörjats. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Elektrifiering av tunga transporter
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 40.
    Mineur, Christian
    Trafikverket.
    Bristanalys Hjulstabron: passage för större fartyg till Mälarhamnarna2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nuvarande Hjulstabron är en öppningsbar bro och kommer att utgöra en begränsning i utveckling av handelssjöfart i Mälaren när övriga farledsåtgärder är genomförda. Genom en ombyggnad av Södertälje sluss och kanal, en utveckling av Mälarhamnar och den farledsfördjupning som nu pågår, kommer transporter för gods till och från hamnarna i Mälaren först att kunna nå tänkt fartygsstorlek och ökat tonnage efter ett utbyte av aktuell bro för Riksväg 55 i Hjulsta. Större fartyg i enlighet med de nya max måtten för fartyg i Mälaren kan användas samtidigt som sjöfartens användbarhet och säkerhet ökar. Den nuvarande öppningsbara bron bedöms även ha stora behov av att rekonstrueras närmaste 10 åren p g a åldersskäl.

    Mer godstransporter till sjöss kan minska belastningen på det ansträngda väg- och järnvägssystemet runt Mälaren och i Stockholmsområdet. Detta samtidigt till nytta ur ett klimatperspektiv. Hela Mälarprojektet inklusive kvarstående begränsande del som Hjulstabron utgör anpassas för att bidra till mer hållbara transporter och hantera behovet av att utveckla våra vattenvägar i Mälaren kopplat till När- och kustsjöfarten i Östersjön.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bristanalys Hjulstabron
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 41.
    Edwards, Henrik
    et al.
    Sweco.
    Grudemo, Stefan
    Trafikverket.
    Samhällsekonomisk analys för utbyggnad av elvägar respektive laddstationer för tung trafik längs det statliga vägnätet – underlagsrapport till ett regeringsuppdrag2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är en underlagsrapport till huvudrapporterna för vart och ett av de två regerings­uppdragen att:

    · planera för en utbyggnad av elvägar längs det statliga vägnätet som leder till att utsläppen av växthusgaser från tung vägtrafik på dessa vägar halveras

    · analysera behovet av laddinfrastruktur för snabbladdning av tunga fordon längs större vägar.

    Syftet med denna rapport är att redovisa huvudrapporternas resonemang kring samhällsekonomiska nyttor, kostnader och andra konsekvenser av en utbyggnad elvägar respektive stationär laddinfrastruktur för snabbladdning. Företagsekonomiska analyser redovisas i var och en av de två huvudrapporterna.

    Underlagsrapporten är uppdelad i två delar där den första delen avser uppdraget gällande elvägar och den andra delen avser uppdraget gällande laddinfrastruktur. Analyserna baseras på scenarier, snarare än regelrätta prognoser, för utvecklingen av bland annat fordonspark och drivmedelspriser. I analyserna avseende elvägar ingår inte någon utbyggnad av laddinfrastruktur och i analyserna avseende utbyggnad av laddinfrastruktur ingår inte någon utbyggnad av elvägar. Båda uppdragen utgår dock ifrån gemensamma förutsättningar och antaganden kring hur behoven för tunga fordons trafikering samt hur kostnaderna för olika tekniker för elektrifiering av tunga fordon utvecklas.

    Vi vill betona att föreliggande samhällsekonomiska kalkyler inte baseras på den gällande basprognosen annat än perifert (en trafiktillväxt enligt basprognosen antas), utan de är speciellt anpassad för dessa regeringsuppdrag.

    Osäkerheterna i de beräkningar som görs här är större än vad som är normalt i Trafikverkets vanliga investeringsanalyser. Detta beror på att det handlar om bedömningar i en tidig fas av en specifik teknikutveckling. Analyserna baseras därför på scenarier, snarare än regelrätta prognoser, för utvecklingen av bland annat fordonspark och drivmedelspriser.

    Elvägsuppdraget

    Det är bara i ett scenario med låga bränslepriser (relativt stora koldioxidutsläpp per fordonskilometer från konventionella dieseldrivna lastbilar), hög trafikering och låg investeringskostnad som kalkylen tyder på att investeringen skulle kunna vara samhällsekonomiskt lönsam. Det bör dock betonas att osäkerheterna i denna bedömning är mycket stor.

    Laddinfrastrukturuppdraget

    Bedömningen är att laddinfrastruktur i den omfattning som analyserats är samhällsekonomiskt motiverad, men kan komma att kräva subventioner för att komma till stånd.

    Bedömningen är robust för ändrade antaganden om priser och skatter på energi och drivmedel. Nyttan blir dock större och säkrare vid antaganden om låg inblandning av biodrivmedel.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Samhällsekonomisk analys för utbyggnad av elvägar respektive laddstationer för tung trafik längs det statliga vägnätet
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 42.
    Hasselgren, Björn
    et al.
    Trafikverket.
    Näsström, Elin
    Trafikverket.
    Skallefell, Per
    EY.
    Sandqvist Wong, Hanna
    EY.
    Bedoire Fivel, Johannes
    EY.
    Manual till företagsekonomisk kalkylmodell för elvägar2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En företagsekonomisk kalkylmodell med tillhörande manual har tagits fram inom Trafikverkets arbete med affärsmodeller och organisering vid elektrifiering av tunga transporter. Kalkylmodellen är ett verktyg som syftar till att skapa en fördjupad förståelse för olika aktörers förutsättningar i ett elvägssystem på en helhet utifrån ett företagsekonomiskt resultaträkningsperspektiv. Resultatet från kalkylen ger en ögonblicksbild för ett år och tar ej hänsyn till eventuell upprampningsperiod. Kalkylmodellen kan med fördel användas som diskussionsunderlag för att hjälpa till att skapa en förståelse för vad olika förutsättningar innebär för aktörer i ett elvägssystem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Manual till företagsekonomisk kalkylmodell för elvägar
    Ladda ner (zip)
    Kalkylmodell (excel)
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 43.
    Hasselgren, Björn
    et al.
    Trafikverket.
    Näsström, Elin
    Trafikverket.
    Skallefell, Per
    EY.
    Sandqvist Wong, Hanna
    EY.
    Bedoire Fivel, Johannes
    EY.
    Manual till företagsekonomisk kalkylmodell för stationär laddning2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En företagsekonomisk kalkylmodell med tillhörande manual har tagits fram inom Trafikverkets arbete med affärsmodeller och organisering vid elektrifiering av tunga transporter. Kalkylmodellen för stationär laddning är ett verktyg som syftar till att skapa en fördjupad förståelse kring finansiella konsekvenser för olika aktörer i ett system med stationär laddinfrastruktur. Modellen utgår från ett företagsekonomiskt resultaträkningsperspektiv och resultatet från kalkylmodellen ger en ögonblicksbild givet vald indata. Kalkylmodellen kan användas som diskussionsunderlag för att hjälpa till att skapa en förståelse för vad olika förutsättningar innebär aktörer i systemet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Manual till företagsekonomisk kalkylmodell för stationär laddning
    Ladda ner (zip)
    Kalkylmodell (excelfil)
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 44.
    Analysera förutsättningar och planera för utbyggnad av elvägar2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Regeringen har ambitionen att intensifiera arbetet med att elektrifiera transportsektorn och beslutade den 14 oktober om ett antal åtgärder för att öka takten i det arbetet. En del av det var att Trafikverket fick ett uppdrag av regeringen att planera för en utbyggnad av elvägar längs de högst trafikerade vägarna i Sverige. Regeringens mål med uppdraget är att en utbyggnad ska vara samhällsekonomisk lönsam och bidra till att reducera utsläppen av växthusgaser med ca 50 procent jämfört med 2018 års nivå. Uppdraget är att redovisa och konsekvensbeskriva en plan utifrån ett antagande om att 2 000 kilometer av de mest trafikerade stråken längs det statliga vägnätet är elektrifierade med elväg senast år 2030, och ytterligare 1 000 kilometer senast år 2035. I uppdraget ska även en översiktlig bedömning av hur en lägre respektive högre ambitionsnivå påverkar måluppfyllelsen redovisas.

    Trafikverket har analyserat ett konceptuellt vägnät som består av de mest trafikerade vägarna och viktiga kopplingar till hamnar och terminaler. De vägar som ingått i första etappen till år 2030 är; E4 (Helsingborg-Gävle), E6 (Malmö-Uddevalla), E18 (Göteborg-Stockholm, Örebro-Arboga), E20 (Göteborg-Stockholm), Rv40 (Göteborg-Norrköping), Rv50 (Hallsberg-Mjölby) och Rv73 (Norvik – Västerhaninge). För år 2035 tillkommer ytterligare ca 1000 km, där E22 (Malmö-Norrköping) och E4 (Gävle – Umeå) också ingår.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Analysera förutsättningar och planera för utbyggnad av elvägar
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
    Ladda ner (pdf)
    bilaga
  • 45.
    Behov av laddinfrastruktur för snabbladdning av tunga fordon längs större vägar2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Regeringen har bedömt att tillgång till laddinfrastruktur i hela landet är en förutsättning för elektrifieringen av fordonsparken och att utbyggnaden av laddinfrastruktur bör ske i sådan takt att den inte blir ett hinder för elektrifieringen av transportsektorn. Resultaten från detta regeringsuppdrag visar att laddinfrastruktur för stationär laddning avsedd för tunga fordon behöver byggas ut i närtid för att motverka detta hinder.

    För elektrifiering av tunga lastbilar behöver helheten fungera. Det behövs laddning med lägre effekt vid depåer eller andra platser där fordonen står stilla över längre perioder, vid destinationer där lastbilarna ändå stannar under ett arbetspass så som logistikcentraler och hamnar (så kallad semi-publik laddning) samt publik snabbladdning med högre effekter längs större vägar och vid andra strategiskt utvalda punkter.

    Stationär laddning tillsammans med ett ökat användande av biodrivmedel skulle, på ett kostnadseffektivt sätt, kunna minska klimatutsläppen med 85 procent till 2040 där eldrift antas utgöra nästan 60 procent av det totala trafikarbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Behov av laddinfrastruktur för snabbladdning av tunga fordon längs större vägar
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 46.
    Upphandling av fossilfritt flyg: En förstudie om möjligheten att avtala om fossilfri flygtrafik under allmän trafikplikt2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Regeringen har uppdragit åt Trafikverket att genomföra en förstudie som belyser i vilken utsträckning den av staten upphandlade flygtrafiken kan bidra till målsättningen om att minska flygets klimatpåverkan med bibehållen tillgänglighet i hela landet. Uppdraget omfattar de flyglinjer som i dagsläget har handlats upp av staten och förstudien ska omfatta en analys av i vilken utsträckning användningen av bioflygbränsle samt elektrifiering av den upphandlade flygtrafiken kan bidra till att växthusgasutsläppen från transportsektorn i princip är noll senast 2045.

    Denna rapport omfattar den förstudie som Trafikverket fått i uppdrag att ta fram.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Upphandling av fossilfritt flyg
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 47.
    Samordning av utbyggnaden av snabbladdning för tunga fordon med utbyggnaden av snabbladdning för personbilar2020Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ökad nyttjandegrad av laddstationen, lägre investering och driftskostnad är viktiga skäl till att samordna utbyggnaden av snabbladdning för tunga fordon med utbyggnaden av snabbladdning för personbilar. Samordning kan ske på många olika nivåer från att lätta respektive tunga fordon laddar vid samma laddningspunkt till att det finns samordning inom laddstationen. Den senare påminner om hur samordning sker inom försäljningsställen för bensin och diesel idag och är den mer sannolika nivån som kan förväntas även vid laddning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Samordning av utbyggnaden av snabbladdning
  • 48.
    Lindgren, Magnus
    Trafikverket.
    Electric road system technologies in Sweden: Gaining experience from research and demo facilities2020Ingår i: Proceedings of 8th Transport Research Arena TRA 2020, April 27-30, 2020, Helsinki, Finland, / [ed] Finnish Transport and Communications Agency , 2020, Finnish Transport and Communications Agency , 2020 , 2020Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Electric Road System (ERS) is a technology concept that has the potential to heavily reduce the fossil fuel dependency in the transport system. ERS is defined by electric power transfer from the road to the vehicle while the vehicle is in motion through rail, overhead-line, and wireless solutions. The basic technologies for power transfer from the road to vehicles in motion have been developed through various research projects across the globe. However, electric road systems had never been demonstrated for heavy-duty vehicles on the public road until the Swedish pre-commercial procurement. The first ERS in the world was inaugurated in 2016 and since then significant amounts of experience regarding building, operating and maintaining ERS has been gathered. The main conclusion is that ERS works, it is possible to transfer electric energy from the road to a vehicle in motion. However, additional verification is needed before any ERS is fully mature.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Electric road system technologies in Sweden
  • 49.
    Englén, Tore
    WSP.
    Klimatanspassning av transportinfrastrukturen: Effekter på Trafikverkets planering och finansieringen av transportinfrastrukturen2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Klimatmålen ställer Trafikverkets planeringssystem samt frågor kring organisering ochfinansiering av transportinfrastrukturen inför stora utmaningar. Utvecklingen inomtransportinfrastrukturen har under lång tid kännetecknas av långsiktig kontinuitet snarare änsnabb förändring. Den förändring som krävs för att nå de ambitiösa målen förklimatpolitiken är istället snabb och radikal.

    För att ge ett underlag för fortsatt diskussion om klimatmålsanpassningens utmaningar förtransportinfrastrukturen har denna rapport utarbetats av WSP på uppdrag av Trafikverket,hösten 2019 och våren 2020.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Klimatanpassning av transportinfrastrukturen
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 50.
    Johansson, Carl-Martin
    Trafikverket.
    Studie av konsulters arbetssätt, metoder och verktyg för ett strukturerat hållbarhetsarbete2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket arbetar för att omsätta långsiktiga mål för transportsystemet från Målbild 2030, tillsammans med andra relevanta mål, i projektverksamheten. Vägledning kan erhållas från Trafikverkets hållbarhetsverktyg SUNRA som via sonderingsfrågor kan ringa in vad som är väsentligt ur hållbarhetssynpunkt för att sätta mål och indikatorer i ett specifikt projekt. Ett annat alternativ är att använda Trafikverkets leverantörers metoder, verktyg och arbetssätt för ökat hållbarhetsarbete. Denna rapport har syfte att påvisa hur applicerbara några av Trafikverkets konsulters metoder, verktyg och arbetssätt är i Trafikverkets projekt samt diskutera hur hållbarhet bör upphandlas i konsultuppdrag.

    Alla konsulternas verktyg, metoder och arbetssätt angående hållbarhet kan hjälpa att strukturera och stödja projektledningens hållbarhetsarbete. Ett strukturerat hållbarhetsarbete ses ofta vara viktigare än själva verktyget. Globala målen ses som erkänt accepterade på marknaden och konsulterna vill koppla projekten mot dem. Arbetssätten för hållbarhet som konsulterna tagit fram har alla likheten att de är flexibla och med fördel startas tidigt i processen. Utredning bör ske huruvida Trafikverket bör starta hållbarhetsarbetet i planeringsfasen innan Trafikverket tagit emot beställning av ett investeringsprojekt. Hårdare krav efterfrågas och Trafikverket bör efterfråga hållbarhet i större omfattning enligt konsulterna med väl tilltagen kalkyleringstid. Tillgänglig intern kompetens på Trafikverket måste utredas då projektledningen kan behöva utökat stöd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Studie av konsulters arbetssätt, metoder och verktyg för ett strukturerat hållbarhetsarbete
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
123 1 - 50 av 120
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf