Change search
Refine search result
1 - 5 of 5
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Kristoffersson, Ida
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Indikatorer för ökad punktlighet på järnväg: slutrapport inom projektet Nypunkt2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Punctuality is a very important issue for the railway in order to increase passenger and transport buyer satisfaction and be competitive in relation to other modes of transport. To obtain punctuality is however a complex task which includes cooperation between different organisations such as infrastructure managers and train operators. Such a cooperation exists in Sweden and is called TTT (Together for Trains on Time). TTT has divided the work concerning increased railway punctuality in Sweden into eight so called effect areas: Infrastructure, Vehicle, Trespassing, Traffic and resource planning, Traffic management, Trackwork, Departure time and nodes and From abroad. In this report, an analysis of the work in TTT is conducted which identifies synergies in-between the effect areas and reports on current status for the punctuality work in each effect area. Furthermore, twelve main indicators for improved railway punctuality are identified in this report. The purpose of these indicators is to assist TTT in monitoring the punctuality improvement work. The new indicators cover both the most important issues from the effect areas and aspects of special importance to travellers such as very long delays and cancelled trains.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Kristoffersson, Ida
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Indikatorer för ökad punktlighet på järnväg: slutrapport inom projektet Nypunkt2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Punctuality is a very important issue for the railway in order to increase passenger and transport buyer satisfaction and be competitive in relation to other modes of transport. To obtain punctuality is however a complex task which includes cooperation between different organisations such as infrastructure managers and train operators. Such a cooperation exists in Sweden and is called TTT (Together for Trains on Time). TTT has divided the work concerning increased railway punctuality in Sweden into eight so called effect areas: Infrastructure, Vehicle, Trespassing, Traffic and resource planning, Traffic management, Trackwork, Departure time and nodes and From abroad. In this report, an analysis of the work in TTT is conducted which identifies synergies in-between the effect areas and reports on current status for the punctuality work in each effect area. Furthermore, twelve main indicators for improved railway punctuality are identified in this report. The purpose of these indicators is to assist TTT in monitoring the punctuality improvement work. The new indicators cover both the most important issues from the effect areas and aspects of special importance to travellers such as very long delays and cancelled trains.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Kristoffersson, Ida
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Berglund, Svante
    WSP.
    Samuelsson, Sandra
    WSP.
    Almström, Peter
    WSP.
    Algers, Staffan
    TPMod.
    Sampers4: Skattning av regionala efterfrågemodeller2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har tagits fram som slutrapportering av projektet ”Sampers4 -fortsättning” finansierat av Trafikverket, som genomförts under hösten 2017 och våren 2018. Detta projekt har tagit vid där tidigare omskattningsprojekt för Sampers regionala efterfrågemodeller slutat. De största förändringarna och förbättringarna i denna senaste omskattning är:

    • att även de som inte angivit någon inkomst i RVU har fått en inkomst påkodad,
    • att hushållsvariabler kunnat inkluderas i skattningen på grund av framsteg inom framtagning av syntetisk befolkning med hushållsdata som kan användas vid implementering,
    • att konsistensen mellan utbud och efterfrågan förbättrats genom att impedansen från kollektivtrafikutläggningen använts i skattning av efterfrågemodeller för färdmedelsval.

    Projektet ”Sampers4 –fortsättning” har avgränsats till att gälla skattning av regionala efterfrågemodeller. Implementering av modellerna har påbörjats i tidigare omskattningsprojekt, men har inte ingått i detta projekt. Vi inser att mycket av vårt arbete i detta projekt inte kunnat göras utan det arbete som gjorts i tidigare omskattningsprojekt.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Liu, Chengxi
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Tapani, Andreas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Kristoffersson, Ida
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Rydergren, Clas
    Linköpings universitet.
    Jonsson, Daniel
    KTH.
    En transportmodell med fokus på cykeltrafik: modellutveckling och scenarioanalyser2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Encouraging the use of active travel modes such as walking and cycling is vital for ensuring a sustainable urban development. In many European metropolitan areas, cycling is becoming increasingly popular within the recent decades. On the other hand, large-scale transport models, which serve as the main tools for policy evaluation and cost-benefit analysis, are often designed for modelling motorised travel modes such as private car and public transport. This study presents a tourbased transport model to better model cycling demand and supply. First, it uses a detailed bicycle network containing more than 200,000 links, covering the whole Greater Stockholm Area. Second, the model utilizes a refined zoning system with totally 5 808 zones each of the size of 250 m×250 m covering the entire Greater Stockholm Area. Third, the model is estimated on the newest Stockholm travel survey 2015, and therefore the model can represent travel behaviour that is up-to-date. In addition to the improvements mentioned above, the model also considers cycling as an access travel mode to a trip by public transport. Therefore, the model treats cycling and public transport as both competing and complementary modes, and the model is capable of evaluating the impact of an improvement in bicycle infrastructure on cycling, as well as on cycling to public transport stations. The model is then validated against bicycle count data from the City of Stockholm. Six scenarios are tested according to the investment plan from the City of Stockholm. The results show that the investments have a limited effect on modal shift but a moderate effect on the existing cyclists' route choice, travel time and generalised cost.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Widell, Jenny
    et al.
    SWECO.
    Isberg, Linda
    SWECO.
    Guo, Lei
    SWECO.
    Bergström, Staffan
    SWECO.
    Östlund, Johannes
    M4Traffic.
    Sandin, Mats
    M4Traffic.
    Kristoffersson, Ida
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Bytesmotstånd och ruttval i kollektivtrafiken: En översyn av modeller för kollektivtrafikanalyser2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten ökar kunskapen om hur ruttval hanteras i kollektivtrafikmodeller genom en litteraturstudie inklusive en jämförande studie av bytesmotståndets skattade storlek, genom expertintervjuer med forskare, konsulter och beställare av kollektivtrafikanalyser, samt genom ett stort antal modelltester där bytesmotståndets påverkan analyserats både för enskilda utpekade relationer och totalt för hela Stockholmsregionen.

    I rapporten definieras bytesmotstånd som ”den uppoffring det innebär för en resenär att inte åka direkt till målpunkten med ett och samma kollektiva färdmedel”. En generell slutsats från litteraturstudien är att bytesmotståndet verkar vara större för byten buss-buss jämfört med tunnelbana-tunnelbana.

    Även genomförda expertintervjuer visade på stor variation kring vad som behöver analyseras gällande bytesmotstånd i kollektivtrafiken. Enighet råder kring att kollektivtrafik är eftersatt jämfört med biltrafik när det gäller kalibrering och validering av nätutläggning. Flera av de intervjuade experterna ville gärna se bättre möjligheter till nodspecifika bytesmotstånd. 

    Resultaten av modelltesterna visar hur nätutläggningsalgoritmerna för kollektivtrafik fungerar i praktiken tillsammans med olika nätkodning. När det gäller nätkodning i Emme är ett viktigt val huruvida hållplatser med olika kollektiva färdmedel kodas som en gemensam nod eller inte. Resultaten visar också att med dagens nät med isärkodade noder och användning av standard transit assignment-algoritmen i Emme kan små ändringar i kodning göra att alla resenärer istället väljer en annan rutt. Trots ovan nämnda allt-eller-inget beteende är dagens Sampers/Emme-modell förvånansvärt bra på att återskapa färdmedelsfördelning vid större bytespunkter i Stockholm. Resultaten visar mycket bra överensstämmelse generellt för tunnelbana, pendeltåg och lokaltåg, medan resultaten stämmer något sämre för buss. 

    När liknande tester görs i Visum visar det sig att till skillnad från allt-eller-inget beteende i Emme så sprider Visum oftast resenärer på flera ruttval. Anledning till detta är att resenärer i Visum antas komma till hållplatser slumpmässigt då väntetid för en linje varierar mellan 0 och linjens turtäthet, i stället för en genomsnittlig väntetid som är hälften av turtätheten. Rutten med kortast genomsnittliga restid är inte snabbaste rutt för alla resenärer. Visum beräknar sannolikheten att väljas för alla attraktiva rutter. 

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 5 of 5
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf