Endre søk
Begrens søket
1 - 4 of 4
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Asplund, Disa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Discounting transport infrastructure investments2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The main aim of the study is to advice the Swedish national guidelines on cost-benefit analysis (CBA) of transport infrastructure investments, ASEK about the appropriate set of discount-rates (currently 3.5% for all investments). To this end, first a literature review with a theoretical focus along with some new perspectives are provided. Second the conclusions are applied to Swedish infrastructure transport CBA, using the current proposition of a new HSR line as a case. Based on empirical research concerning parameter values new discount rates are estimated, and sensitivity analysis performed. The best estimate of the social discount rate in the present study, for land transport infrastructure investment in Sweden, is about 5.1%.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Asplund, Disa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Pyddoke, Roger
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Optimal pricing of car use in a small city: a case study of Uppsala2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Studies of cities which successfully have shifted mode choice from car to more sustainable modes, suggest that coordinated packages of mutually reinforcing policy instruments are needed. Congestion charges and parking fees can be important parts of such packages. This paper aims to examine the introduction of welfare optimal congestion charges and parking fees in a model calibrated to Uppsala, a small city in Sweden. The results suggest that welfare optimal congestion charges in Uppsala are as high as EUR 3.0 in the peak hours and EUR 1.5 in the off-peak. In a rough cost-benefit analysis it is shown that the introduction of congestion charges in Uppsala are welfare improving if operating costs of congestion charges are proportional to city population size (compared to Gothenburg). The model can be used to assess when it is worthwhile to introduce congestion pricing.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Asplund, Disa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Westin, Jonas
    CERUM, Umeå universitet.
    Modellering av slingor inom sjötransporter2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den svenska nationella godstransportmodellen Samgods simulerar logistikbeslut på en disaggregerad företagsnivå. En för sjöfarten viktig modellbegränsning är att all linjetrafik modelleras med endast två noder, det vill säga varje fartyg antas enbart köra fram och tillbaka mellan en start- och en målpunkt. I verkligheten kör ofta godsfartyg i slingor mellan olika hamnar för att på ett bättre sätt utnyttja sjöfartens skalfördelar. Syftet med denna rapport är att analysera effekten av att i en transportmodell av Samgodstyp tillåta fartygsoperatörer att utöver direkta rutter mellan två hamnar, även utnyttja mer komplexa transportslingor till sjöss och genom detta samlasta varor mellan flera olika hamnar på samma fartyg. Detta görs genom att utveckla en ny (fristående) modell för godstransporter med linjefartyg, kallad LIFREM (Loops Including FREight Model). Denna modell kalibreras för en fallstudie som utgår ifrån export av vissa skogsprodukter från Norrland via Östersjön och Nordsjön. Resultaten visar att då vi inför fördefinierade slingor så minskar totala logistikkostnader med ca 10 % och då vi tillåter fartygsoperatören att fritt välja slingor så minskar de med hela 21 %, och då har vi inte inkluderat möjliga vinster av att utnyttja kapaciteten på tillbakaresan för returtransporter (som i verkligheten är betydande). Detta visar att modellering av slingor är betydelsefullt för att kunna spegla sjöfartens konkurrenskraft gentemot de andra trafikslagen på ett verklighetstroget vis. Detta bekräftas också av det faktum att andelen sjöfart går upp med 2–4 % i LIFREM då slingor tillåts.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Westin, Jonas
    et al.
    Umeå universitet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Asplund, Disa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).
    Sjöfartens konkurrenskraft - Betydelsen av returtransporter2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samgods är den nationella godsmodellen som på myndighets- och departementsnivå används för transportprognoser, kvantifieringar av effekter av åtgärder, policyanalyser och stråkanalyser för godstrafik. Modellering av sjöfart i Samgods sker idag på ett förenklat sätt genom fixa avgångs¬frekvenser mellan hamnar, utan möjlighet för modellen att lösa transportproblemet genom användning av distributionsslingor eller returtransporter. Syftet med detta projekt är att undersöka potentiella effekter av att införa slingor och returtransporter i en modell med en liknande struktur som Samgods. Projektet ska även ge förslag på hur slingor och returtransporter kan inkorporeras i kommande versioner av Samgods. Den modell som används i projektet är en vidare¬utveckling av LIFreM-modellen som utvecklades i det tidigare projektet ”Sjötransporter i modell och verklighet – betydelsen av samlastning, skal¬fördelar, frekvens, hastighet, lastbärare och slingor” som genomförts under 2016 - 2017.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 4 of 4
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.41.0