Endre søk
Begrens søket
1 - 14 of 14
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Jansson, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Forward, Sonja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Nuruzzaman, Robin
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Skogsmo, Ingrid
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Riding in a safe system – workshop on safety for powered-two-wheelers: final report from a workshop held on 9–13 June 20212021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

    Den 9–23 juni 2021 hölls en internationell workshop om säkerhet för motoriserade tvåhjulingar. Workshopen, Riding in a safe system, hölls som en serie virtuella möten och arrangerades av International Transport Forum (ITF), Trafikverket, Internationella motorcykelförbundet (FIM), motorcykeltillverkarnas föreningar IMMA och ACEM, samt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Workshopen var en uppföljning av den tredje globala ministerkonferensen om trafiksäkerhet, som hölls i Stockholm i februari 2020, men den byggde också på en tidigare workshop 2008 i Lillehammer och 2015 års ITF-rapport Improving Safety for Motorcycle, Scooter and Moped Riders.

    Workshopens centrala del bestod av sex expertsessioner: (i) hållbar trafiksäkerhet, arbetsmiljöfrågor och upphandling, (ii) byte av färdsätt och mobilitet i staden, (iii) träning, utbildning och körkortstagande, (iv) fordonssäkerhet, skyddsutrustning och intelligenta transportsystem, (v) väginfrastruktur och vägmiljö, (vi) hastighetsanpassning och efterlevnad i olika miljöer. I varje expertsession diskuterades också säkerhet för barn och unga.

    Deltagarna i sessionerna var inbjudna experter på respektive område och varje sessionerna leddes av en moderator och en rapportör. Experterna representerade olika typer av organisationer och kom från olika delar av världen. Workshopen utmynnade i åtta prioriterade åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten för motoriserade tvåhjulingar och integrera dessa i ett säkert vägtransportsystem (Safe System) till 2030: 

    1. Tillämpa hållbar trafiksäkerhet – Offentliga och privata organisationer bör tillämpa bästa tillgängliga kunskap och rapportera om sin organisations fotavtryck med avseende på säkerhet för motoriserade tvåhjulingar.

    2. Stöd byte av färdsätt – Städer och vägmyndigheter bör utveckla nya lösningar för mobilitet i stadsmiljö som inkluderar motoriserade tvåhjulingar.

    3. Använd säkra fordon och säker skyddsutrustning – införandet av säkra fordon och produkter bör främjas genom reglering, upphandling och incitament.

    4. Utbilda säkra förare – Regeringar, myndigheter, intresseorganisationer och industrin bör påskynda tillgången till effektiva och tillgängliga utbildningsprogram i alla regioner, särskilt i låg- och medelinkomstländer.

    5. Designa om infrastrukturen – Regeringar och vägmyndigheter bör följa den senaste standarden och uppdatera sina vägmanualer och riktlinjer för design och underhåll så att de inkluderar bästa tillgängliga praxis för motoriserade tvåhjulingar.

    6. Säkerställ rätt hastighet – Vägmyndigheter bör fastställa lämpliga hastighetsgränser som är i linje med principerna för ett säkert vägtransportsystem. Alla intressenter bör medverka till god hastighetsefterlevnad genom att stödja lämpliga åtgärder.

    7. Skydda barn och unga –Om barn färdas som passagerare på en motoriserad tvåhjuling bör lämplig skyddsutrustning användas, och fordonet bör ha relevanta skyddssystem. Vidare ska barn skyddas när de vistas i områden runt skolor.

    8. Ta fram ny kunskap – Myndigheter, industrin och forskarsamhället ska fylla kunskapsluckor och utveckla innovativa lösningar som ökar säkerheten för användare av motoriserade tvåhjulingar.

    Fulltekst (pdf)
    Riding in a safe system
  • 2.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Ett förändrat arbetssätt för rattfylleriövervakning i polisregion Mitt: utvärdering av pilotprojektet Effekt2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Polisen i region Mitt har testat ett nytt sätt att organisera och genomföra rattfylleriövervakning och i den här rapporten presenteras en utvärdering av försöket. Syftet med det nya arbetssättet var att poliskontrollerna skulle bli mer synliga för att på så sätt öka den upplevda upptäcktsrisken.

    Målet var att kontroller skulle genomföras under minst 20 timmar per 100 km2 per vecka och varje kontroll skulle pågå i 20 minuter. Kontrollerna kombinerades med kommunikationsinsatser, främst genom inlägg på polisens Facebookkonton.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Gundlegård, David
    Linköpings universitet.
    Ringdahl, Rasmus
    Linköpings universitet.
    Utvärdering av hastighetsmätningar med blåtandssensorer: Jämförelse med data från MCS (Motorway Control System)2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med det här projektet har varit att utvärdera hur väl hastighetsmätningar som beräknats med hjälp av data från blåtandssensorer stämmer överens med radarmätningar. Av speciellt intresse har varit att utvärdera om metoden skulle kunna användas vid före-efter studier av trafiksäkerhetsåtgärder som till exempel trafiksäkerhetskameror eller andra hastighetsdämpande åtgärder. Utvärderingen baseras på data från två mätplatser på E4:an strax norr om Stockholm.

    Resultaten från studien visar att:

    • Penetrationsgraden (andel blåtandspassager per passerat fordon) varierar mellan 12 och 16 procent beroende på plats och om det är vardag eller helg.

    • Blåtandsmätningarna ger stabila resultat med avseende på medelhastigheten på dygnsnivå. Jämförelser med MCS-data visar att resultaten från de två mätmetoderna följer varandra väl och differensen mellan metoderna är ungefär lika stor från dygn till dygn.

    • Hastighetsmätningar med blåtandssensorer bedöms vara tillräckligt tillförlitliga, på den studerade vägtypen, för att kunna användas i utvärderingar av olika trafiksäkerhetsåtgärder.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Vadeby, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanttillstånd, TIL.
    Ekström, Camilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Lundberg, Thomas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Drift och underhåll, DOU.
    Olstam, Johan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Tapani, Andreas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Säker framkomlighet: sammanfattande slutrapport 20152016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport redovisar övergripande resultat av fyra olika åtgärder som implementerats inomTrafikverkets projekt ”Säker framkomlighet” vilket haft som syfte att förbättra framkomlighet ochtrafiksäkerhet på främst befintliga tvåfältsvägar med hastighetsgräns 90 km/tim. Åtgärderna somstuderats är: frästa mitträfflor på 2-fältsvägar, vägrensräffling på motorväg, smala mötesfria vägar(”gles 2+1-väg med räcke”) och riktningsseparerade vägar (2+1 med målad/räfflad mitt).Resultaten visar att för samtliga åtgärder har trafiksäkerhetseffekterna varit positiva med minskningarav de dödade och svårt skadade trafikanterna. Vad gäller spårdjupstillväxt visar resultaten att mitträfflinginte har en kanaliserande effekt på trafiken och därmed påverkas inte heller spårbildningen.För mötesfria vägar är den årliga spårdjupsutvecklingen cirka 25 procent högre för mötesfri väg än förmotsvarande vanlig väg för årsdygnstrafik (ÅDT) > 8 000 fordon/dygn. För lägre ÅDT är skillnaden 10–15 procent.För riktningsseparerade vägar visar resultaten endast på högre spårdjupstillväxt för ÅDT över 8 000fordon/dygn. En studie om effekter och konsekvenser av olika räffeltyper avseende buller visar att detinte finns kända argument för att inte använda sinusräffla, men ytterligare studier kring effekten förförare av tunga fordon rekommenderas. Studien avseende framkomlighetseffekter visar att andelentung trafik är en viktig faktor att beakta i utformningen av mötesfria vägar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Vadeby, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Björketun, Urban
    Säker framkomlighet: trafiksäkerhetseffekter 2013 och 20142016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta notat presenterar en studie om trafiksäkerhetseffekter av fyra olika åtgärder som implementerats inom Trafikverkets projekt ”Säker framkomlighet”. Resultaten visar att samtliga åtgärder har minskat antalet dödade och svårt skadade.

    De fyra åtgärderna och resultaten för dessa var:

    1. Tvåfältiga landsvägar med fräst mitträffla. Antalet dödade och svårt skadade i singelolyckor på länk (vägsträckor mellan korsningar) har minskat med 24 procent. Totalt sett över alla olyckstyper har antalet dödade och svårt skadade minskat med 15 procent.
    2. Mötesfria vägar med mitträcke (gles 2+1 med räcke). Antalet dödade och svårt skadade på länk har minskat med 71 procent och antalet personskadeolyckor med 36 procent. Det statistiska underlaget är än så länge för litet för att det ska gå att dra alltför långtgående slutsatser, fortsatt uppföljning rekommenderas för att få säkrare resultat.
    3. Riktningsseparerade vägar (gles 2+1 med målad/räfflad mitt). Det statistiska underlaget är för litet för att det ska gå att dra säkra slutsatser, men tendensen är att antalet dödade och svårt skadade har minskat med 44 procent
    4. Räffling av yttre vägren på landsbygdsmotorvägar. Totalt sett har antalet dödade och svårt skadade minskat med cirka 16 procent och för singelolyckor med cirka 25 procent.

    Metoden som använts är en före-efterstudie med kontrollgrupp. I en separat analys har eventuella regressionseffekter beaktats för samtliga åtgärder.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Vadeby, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Ekström, Camilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Gustafsson, Susanne
    NTF.
    Wenäll, Jan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Krocksäkerhet, KRO.
    Användning av eftergivliga belysningsstolpar: litteraturstudie och olycksstudie2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få ett bättre kunskapsunderlag vad gäller eftergivliga belysningsstolpar. Projektet innehåller en internationell litteraturstudie, en fördjupning i hur man i Sverige kan synliggöra den samhällsnytta som kan finnas genom användandet av eftergivliga stolpar och en olycksstudie där kollisioner med belysningsstolpar studeras.

    Resultat från litteraturstudien visar att i de nordiska länderna och USA har användningen av eftergivliga belysningsstolpar fått en tidigare och större genomslagskraft än i exempelvis Storbritannien. Eftergivliga stolpar ska användas som en passiv säkerhetsåtgärd för att minska skaderisken. Först rekommenderas dock att ta bort onödiga och farliga föremål i vägarnas sidoområden, och sedan byta det som är kvar till eftergivlig utrustning. Beräkningar i flera länder visar att det är kostnadseffektivt att använda eftergivliga belysningsstolpar utom på vägar med mycket låg trafik eller låg hastighet eftersom skadeutfallet i olyckorna minskar kraftigt.

    Olycksstudien, som baseras på cirka 6 000 skadade personer i olyckor där man på något sätt kolliderat med en belysningsstolpe, visar att på det statliga vägnätet sker det flest olyckor i kollision med belysningsstolpe på vägar med hastighetsbegränsning 70 kilometer i timmen (35 %), följt av 50 kilometer i timmen (25 %). På det kommunala vägnätet sker det flest olyckor på gator med hastighetsbegränsning 50 kilometer i timmen (58 %) följt av 70 kilometer i timmen (13 %). Skadefördelningen för de eftergivliga stolparna är något förskjuten mot de lindriga skadorna jämfört med de oeftergivliga stolparna för vägar med hastighetsbegränsning ≤ 50 kilometer i timmen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Vadeby, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Människan i transportsystemet, MTS.
    Nielsen, Berne
    Ramboll.
    Johansen, Trond Cator
    Ramboll.
    ROMA - state assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden: Final report2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Assessments of the performance of road markings are carried out regularly to various degrees in the Nordic countries. The main aim of the Nordic road marking assessment (ROMA) study is to show possible differences in road marking performance between Denmark, Norway and Sweden. Possible differences between road marking performance, dependent on region, country, type of road and AADT (Annual Average Daily Traffic) are studied during the years 2017–2021. Furthermore, a comparison between the Trans-European Transport Network (TEN-T) and the non-TEN-T road network is made. A Nordic certification system for road marking materials was introduced in 2015. This means that a documented product approval (i.e., certification) is required for materials used on roads managed by the national road authorities. The requirements have been introduced successively in Denmark (since 2017), Norway (since 2018) and Sweden (since 2019) as the existing contracts expire. Therefore, one aim is also to study the road marking quality before and during the introduction of the new certification requirements. Continuous assessments give the opportunity to react and adjust the requirements in the future if the performance does not develop as expected. The study is based on physical mobile road assessment measurements carried out in Denmark, Norway, and Sweden by Ramboll during five years, 2017–2021. The following variables were studied: retroreflectivity of dry and wet road markings, relative visibility of dry and wet road markings, relative pre-view-time (pvt) of dry and wet road markings and cover index. 

    Fulltekst (pdf)
    ROMA - state assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden
  • 8.
    Vadeby, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Trafiksäkerhetsutveckling: internationell utblick2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2015 och våren 2016 genomför Trafikverket och Transportstyrelsen en översyn av etappmålsnivåer för dödade och allvarligt skadade inom vägtrafiksystemet fram till år 2020. I arbetet ingår även att eventuellt justera indikatorerna och deras målnivåer. Översynen innebär även att man tar fram scenarier för trafiksäkerhetsutvecklingen samt tänkbara etappmål och indikatorer inom väg i ett hela resan perspektiv för perioden 2020 – 2050 samt beskriva hur nollvisionen kan utgöra en integrerad del av ett hållbart vägtransportsystem från nu och fram till år 2050. Avsikten är att GNS1 Väg ska kunna ställa sig bakom arbetets resultat och slutsatser. Detta arbete ska redovisas i en rapport som lämnas in till regeringen senast vid halvårsskiftet 2016.

    Som underlag för denna översyn redovisas här en internationell utblick och genomgång av andra länders resultat. Förutom en redovisning av trafiksäkerhetsutvecklingen i andra länder ska utblicken ge exempel på åtgärder som vidtagits inom områden där Sverige har mycket att lära. Detta gäller inte minst åtgärder för att minska antal skadefall bland oskyddade trafikanter och kan avse åtgärder som rör både väg, fordon, skydd, trafikanters beteenden och ansvarstagande bland professionella.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Vadeby, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Utvärdering av intensiferad hastighetsövervakning i Polisregion Väst2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande projekt är att utvärdera de nya arbetsmetoder som testades i polisområde väst. Såväl polisens upplevelse, som intern och extern kommunikation och effekter på medelhastigheter och hastighetsöverträdelser studeras i projektet.

    Insatsen innebar intensifierad hastighetsövervakning på 13 utpekade vägsträckor och syftet var att sänka medelhastigheten på utvalda vägavsnitt. Insatsen innebar fokus på tre olika åtgärder:

    • korta hastighetskontroller (20 minuter, rapportering från 6 km/tim över hastighetsgräns) på olycksdrabbade vägar
    • civila polisbilar (så kallade pilotbilar) som fokuserade på aggressiv körning
    • övervakning med mobil ATK (Automatisk trafiksäkerhetskamera) som komplement till de manuella kontrollerna.

    Resultat avseende polisens upplevelser visar att de flesta är positiva till insatsen som helhet. Man tyckte det var bra att trafikfrågorna kommit på agendan och man har fått positiv respons från medborgarna. I grunden tycker man också att 20-minutersmetoden är ett bra arbetssätt som får acceptans bland personalen och kan leda till ökad synlighet. Insatsen ledde också till fler kontroller än vad som annars hade skett, vilket polisen tyckte var viktigt. Som förbättringsmöjligheter till kommande insatser lyftes att man önskar att medarbetarna skulle vara mer delaktiga vid val av sträckor samt att man hellre såg fler kortare insatser än en lång.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Vadeby, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Forward, Sonja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Svenska trafikanters inställning och beteende avseende trafiksäkerhet: resultat från en internationell enkätundersökning2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie analyserar delar av en internationell trafiksäkerhetsenkät E-survey of Road Users Attitudes, ESRA. Enkäten mäter självrapporterat beteende, attityder och normer inom trafiksäkerhetsområdet i 32 länder. I denna studie är fokus främst på resultat från den svenska enkäten med syfte att få bättre kunskap om inställningen till trafiksäkerhet i Sverige men jämförelser görs även med nio andra länder med liknande trafiksäkerhetsnivå.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Vadeby, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Howard, Christian
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Trafiksäkerhetskameror i Sverige: Effekter på hastighet och trafiksäkerhet2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sänkta medelhastigheter för ökad hastighetsefterlevnad är mycket viktigt för att uppnå en ökad trafiksäkerhet. Tidigare studier har visat låg hastighetsefterlevnad på det statliga vägnätet där endast cirka 50 procent håller hastighetsgränsen. Sedan 2006 har Trafikverket tillsammans med polisen installerat ett system med fasta digitala kameror för automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK). Föreliggande studie är slutrapportering av ett utvärderingsprojekt, Översyn av effektsamband ATK, vars syfte är att öka kunskapen om trafiksäkerhetskameror och uppskatta effekter på såväl hastigheter som trafiksäkerhet.

    Resultaten, baserade på Trafikverkets återkommande hastighetsmätningar, nya hastighetsmätningar samt data från olycksdatabasen Strada, visar att andelen som håller hastighetsgränsen har ökat efter montering av kameror, såväl vid som mellan kamerorna. Vid kamerorna har andel trafik som håller hastighetsgränsen ökat med mellan 22 och 56 procentenheter beroende på hastighetsgräns och på vägsträckor mellan kamerorna ökat med mellan 11 och 15 procentenheter. Såväl vid som mellan kamerorna är det störst ökningar vid hastighetsgräns 80 km/tim, och det var också där som efterlevnaden var som sämst innan kamerorna placerades ut på vägen. Medelhastigheterna har minskat i genomsnitt med 3,5 km/tim sett över hela sträckan och även här ser vi störst förändringar vid hastighetsgräns 80 km/tim. Effekter på medelhastigheten är störst i närheten av ATK, men även mellan ATK minskar medelhastigheten. Vidare är effekterna störst där medelhastigheten varit hög i förhållande till hastighetsgränsen innan kameran har satts upp. Vad gäller trafiksäkerhetseffekter så visar resultaten på en minskning av antalet dödade med 39 procent och en minskning på 15 procent av de svårt skadade.

    Sammanfattningsvis visar resultaten att ATK systemet fortfarande har effekter av samma storleksordning som visats i tidigare studier och att den lägre medelhastigheten på vägar med trafiksäkerhetskameror bibehålls för den studerade tidsperioden, 2006–2016.

    Fulltekst (pdf)
    Trafiksäkerhetskameror i Sverige
  • 12.
    Vadeby, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Lundberg, Thomas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Drift och underhåll, DOU.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Ekström, Camilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Andrén, Peter
    Datamani.
    Säker framkomlighet: spårutveckling på mitträfflade, mötesfria och riktningsseparerade vägar2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta notat redovisar en studie av spårdjupstillväxt för tre olika åtgärder som implementerats inom Trafikverkets projekt ”Säker framkomlighet”. Åtgärderna är:

    1. 2-fältsvägar med frästa mitträfflor
    2. smala mötesfria vägar (”gles 2+1-väg med räcke”)
    3. riktningsseparerade vägar (2+1 med målad/räfflad mitt)

    Såväl mitträffling som mitträcke kan innebära att trafiken kanaliseras mer och därmed ge en snabbare tillväxttakt för spårbildning. Syftet med studien är att redovisa effekter på årlig spårtillväxt i första hand och i andra hand årlig tillväxt av spårarea för 2-fältsvägar med frästa mitträfflor, mötesfria vägar och riktningsseparerade vägar.

    Resultaten visar att för mitträffling finns ibland skillnader mellan spårtillväxten på test- och kontrollsträckorna men denna skillnad är oftast mycket liten och skillnaderna slår dessutom åt båda håll, vilket innebär att resultatet inte pekar konsekvent åt ena eller andra hållet. Slutsatsen av resultaten är att mitträffling inte ger en kanaliserande effekt på trafiken och därmed påverkas heller inte spårbildningen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Vadeby, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Silvano, Ary P.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Ökad hastighetsefterlevnad hos den organiserade trafiken: en pilotstudie avseende taxi2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ökad hastighetsefterlevnad har identifierats som ett av de viktigaste områdena för att minska antalet dödade och allvarligt skadade i trafiken. Tidigare mätningar på det statliga vägnätet har visat att 2018 var det endast 45 % av trafikarbetet som skedde inom skyltad hastighetsgräns. Såväl privatbilister som yrkesförare är dåliga på att hålla hastighetsgränsen. Ökad regelefterlevnad hos den organiserade trafiken bedöms kunna ha stor potential att påverka såväl trafikrytmen som hastighetsnivåer hos den övriga trafiken.

    Syftet med projektet är att hitta metoder som är effektiva för att få den organiserade trafiken att hålla hastighetsgränsen och i ett första steg studeras hastighetsefterlevnaden hos taxi på två utvalda motorvägssträckor i Stockholm och Göteborg. Mätningarna gjordes under 2017 och 2019 – före och efter att dialog hållits mellan taxibolagen och Polisen, Trafikverket och Transportstyrelsen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Wallhagen, Susanne
    et al.
    VTI.
    Vadeby, Anna
    VTI.
    Howard, Christian
    VTI.
    Andersson, Jeanette
    VTI.
    Hållbara hastigheter: Uppföljning av Trafikverkets instegskrav om hastighetsefterlevnad i entreprenader2024Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. 

    Ökad hastighetsefterlevnad är mycket viktigt för att uppnå ökad trafiksäkerhet, men hastighets­efterlevnaden i Sverige är låg och det är långt kvar till målet om 80 procents hastighetsefterlevnad år 2030. Inom Trafikverkets färdplan för hastighetsefterlevnad i entreprenadupphandlingar infördes under våren 2022 ett instegskrav på metoder, rutiner eller system för att säkerställa hastighetsefter­levnaden i entreprenadernas vägtransporter. Syftet med föreliggande projekt har varit att utvärdera och studera olika aspekter relaterade till detta instegskrav.

    Projektet har följt tio kontrakt med entreprenader som har instegskravet för att ta reda på hur kravet påverkat arbetet med trafiksäkerhet och hur Trafikverkets uppföljningsrutiner fungerat. Underlag till analysen har samlats in genom strukturerade intervjuer. Dessutom har de juridiska aspekterna kopplade till kravet studerats.

    Resultaten visar att Trafikverkets kontaktpersoner och entreprenörerna tycker att det är bra att frågan om hastighetsefterlevnad kommer upp på agendan. En otydlighet som diskuterats under intervjuerna är vilka transporter kravet gäller: inom arbetsområdet, till och från arbetsområdet, resor med privata bilar/tjänstebilar inom entreprenadens utförande? Här är synen delad bland de intervjuade. Integritets­frågor kopplade till GDPR ses inte som något problem eftersom redovisning av hastighetsefter­levnaden inte är ett krav i detta första steg. Däremot känner man en viss oro för hur detta ska hanteras när kraven skärps. Både entreprenörerna och Trafikverkets kontaktpersoner belyser vikten av att skapa förutsättningar för att hålla hastigheten genom att till exempel upphandla transporter på timme istället för på ackord. Den rättsliga översikten visar på behov av fördjupad juridisk analys när kraven skärps då rättsläget bedöms som oklart utifrån befintliga informationsunderlag.

    De intervjuade tror att instegskraven kan leda till mindre förbättringar av hastighetsefterlevnaden men att den stora vinsten är att hastighetsfrågan lyfts genom information och påminnelser till entreprenadernas utförare. Däremot tror man på större effekter i samband med att kraven skärps och omfattar hastighetsmätningar, men att frågan om integritet då blir betydelsefull att lösa. 

    Några viktiga aspekter viktiga att ta med sig i det fortsatta arbetet med hållbara hastigheter:

    • Det är ett svenskt lagkrav att följa hastighetsgränserna och polisen har som uppgift att övervaka hastigheterna. Vad blir entreprenörens roll som arbetsgivare kontra en övervakande (polisiär) roll?
    •  Syftet med kraven – det är viktigt att tydliggöra vad man vill uppnå och hur.
    •  Kommunikation av kravens omfattning – det är viktigt att projektledare och entreprenör är införstådda med var- och vilka transporter kravet gäller.
    • Enkel redovisning av kravet – entreprenörerna efterfrågar tydliga mallar.
    • Tydlighet för prissättningens skull –entreprenören behöver veta vad som ingår i kraven för att beräkna kostnaden i konkurrens med andra.
    • Trafikverket bör ta fram ett lättillgängligt och enkelt informationsmaterial som kan spridas till entreprenörer och underentreprenörer.
    •  Entreprenörernas fokus är på sina oskyddade vägarbetare och de vill på olika sätt få ner tredje mans hastigheter i vägarbetsområdet. Hur kan Trafikverket stötta det?
    • Vad ska man göra med den aggregerade data som samlas in? Räcker det med aggregerade data för att uppnå syftet med ökad hastighetsefterlevnad?
    • Kostnadsbilden - står den i proportion till åsyftat resultat?

      

    Fulltekst (pdf)
    Hållbara hastigheter
1 - 14 of 14
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.43.0