Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 12 av 12
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Björklund, Gunilla
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Nilsson, Jan-Eric
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    En granskning av information över tågförseningar år 20122014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta notat är att granska Trafikverkets material om tågförseningar för att avgöra om informationen kan användas för att fördjupa förståelsen av förseningarnas storlek och vilka förhållanden som genererar förseningar. För att avgränsa arbetet studeras endast kvartal 1 år 2012. Det övergripande intrycket är att kvaliteten på data har blivit mycket bättre, oavsett om detta beror på att rapporteringen/inläggningen fungerar bättre eller om nya metoder att ta fram data ur de befintliga systemen är bättre än tidigare. Det är även viktigt att betona att i och med ökad kunskap om datamaterialet så har möjligheterna ökat att komma till rätta med en del oklarheter som vi tidigare såg som felaktigheter i materialet. Förhoppningen är att det med data från och med 2013 ska vara möjligt att genomföra strukturerade analyser av förseningar över hela Sverige. Som ett första steg i riktning mot att kunna analysera förseningsmönster i järnvägstrafiken har forskarna i detta notat redovisat en beskrivning av förseningsmönstret hos resandetåg på den så kallade Dalabanan, det vill säga trafiken mellan Mora/Falun/Borlänge och Stockholm, samt på Uppsalapendeln mellan Uppsala och Stockholm. Genomgången visade att den genomsnittliga förseningen till slutstationerna inte är så hög som man kanske kunde tro.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Nilsson, Jan-Eric
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    En modell för produktivitetsanalys av väginvesteringar2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna förstudie har varit att ta fram ett förslag till hur man med upphandlade kontrakt som minsta observation, kan analysera produktivitetsutvecklingen i infrastrukturbyggande. På så sätt skulle det vara möjligt att jämföra olika projekt med varandra för att bedöma om det går att säga att ett projekt är bättre än ett annat. I studien har ett 60-tal väginvesteringar som Trafikverket upphandlade under 2013 använts för att i ett enkelt exempel visa hur man med en specifik typ av modellanalys, stokastisk frontanalys (SFA), kan genomföra produktivitetsjämförelser. I exemplet används de mängdföreteckningar som ligger till grund för varje upphandling. En sådan mängdförteckning beskriver precis vad som ska göras i termer av hur mycket resurser entreprenören ska använda för att genomföra ett projekt. Detta har hanterats i termer av förberedelsearbete (AMA-kategori B), terrassering, markförstärkning etc. (kategori C) och byggande av den nya anläggningen (kategori D). De projekt som studeras har i genomsnitt en låg produktivitet. Det skulle i själva verket vara möjligt att halvera byggkostnaderna om de erfarenheter som vunnits i de bästa projekten togs till vara. Av flera skäl är det inte möjligt att av detta dra slutsatser att resultaten är tillförlitliga. Ett skäl är det låga antalet observationer, ett annat att det mått på output – kvadratmeter beläggning – som används, inte har tolkats av en kunnig vägingenjör. Däremot illustrerar exemplet vilken typ av slutsatser som kan dras från studier av denna art. Avsikten med en kommande huvudstudie är att bedöma vilken typ av information som behövs för att kunna jämföra produktiviteten hos olika utförandeentreprenader. Det är först då möjligt att bedöma lämpligheten med att använda SFA för att mäta produktivitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Nilsson, Jan-Eric
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Haraldsson, Mattias
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Redovisning av regeringsuppdrag kring trafikens samhällsekonomiska kostnader: SAMKOST 32018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med start 2013 har VTI i tre regeringsuppdrag haft till uppgift att förbättra kunskapen om trafikens samhällsekonomiska kostnader. SAMKOST 3 har omfattat alla trafikslag, men fokus har legat på sjö- och luftfart. Huvudsyftet för analysen är att förbättra kunskapen om trafikens externa kostnader dvs. kostnader för olyckor, trängsel, buller, luftföroreningar och klimatpåverkan. Denna slutrapport sammanfattar resultaten av de delrapporter som tagits fram för att tillgodose syftet. En viktig del av analysen har handlat om en fördjupad diskussion kring den roll som koldioxidskatten på drivmedel har för att begränsa utsläppen från användning av fossila bränslen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Nilsson, Jan-Eric
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Haraldsson, Mattias
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    SAMKOST 2: redovisning av regeringsuppdrag kring trafikens samhällsekonomiska kostnader2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    VTI fick 2012 regeringens uppdrag att uppdatera kunskapen om trafikens samhällsekonomiska kostnader (SAMKOST 1). Arbetet avrapporterades i december 2013 varefter regeringen i januari 2014 utvidgade VTI:s uppdrag. Denna rapport avrapporterar det utvidgade uppdraget (SAMKOST 2).

    Beräkningen av vägtrafikens samhällsekonomiska marginalkostnader pekar på samma huvudresultat som i SAMKOST 1: De skatter som tas ut av personbilstrafiken är högre än de marginalkostnader som bilarna ger upphov till; beskattningen av den tunga trafiken är lägre än de kostnader den tunga trafiken förorsakar. Inte heller utfallet av den jämförelse som görs mellan järnvägstrafikens marginalkostnader och de banavgifter som tas ut av operatörerna har förändrats i kvalitativt hänseende: banavgifterna är lägre än de kostnader tågen förorsakar och underprissättningen av godståg är större än av persontåg.

    Den jämförelse som görs mellan de samlade lots- och farledsavgifterna (som handelssjöfarten betalar) och de kostnader trafiken ger upphov till tyder på att avgifterna är lägre än kostnaderna. För luftfarten pekar tillgänglig kunskap på att starter och landningar endast i försumbar omfattning påverkar kostnaderna för att tillhandahålla landningsbanor. Däremot ger flyget upphov till stora olägenheter för hälsa och miljö. Resultaten från SAMKOST 2 tyder på att den inhemska luftfarten i stora drag betalar för de kostnader man ger upphov till. Flygningar till och från Europa och i synnerhet flygningar på ännu längre avstånd betalar däremot långt mindre än de kostnader man förorsakar. Inte minst bedömningen av kostnaden för luftföroreningar utöver CO2, det vill säga utsläpp av partiklar, svavel etcera, är osäker. Detta beror bland annat på bristande kunskap om var utsläppen faller ner och därmed hur många personers hälsa, liksom vilka naturvärden, som påverkas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Nilsson, Jan-Eric
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Johansson, Oskar
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Nyström, Johan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Ridderstedt, Ivan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Wikström, Daniel
    Trafikverket.
    Kostnadsanalyser av upphandlade kontrakt: två studier av investerings- och reinvesteringsprojekt2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Trafikverkets uppdrag ingår att löpande förbättra verksamhetens produktivitet. Rapportens huvudsyfte är att lägga grund för att följa upp och vidareutveckla den verksamhet som genomförs. För detta ändamål redovisas resultaten av två studier. Den ena jämför kostnader i kontrakt med fakturerad slutkostnad medan den andra analyserar kostnaderna för upphandlade underhållsbeläggningar.

    Avslutningsvis identifieras ett antal minimikrav som måste ställas på den information som krävs för att genomföra systematiska uppföljningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Nilsson, Jan-Eric
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Nyström, Johan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Ridderstedt, Ivan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Salomonsson, Johan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Johansson, Oskar
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Kontraktet styr: översikt av kvantitativa produktivitetstudier gällande byggande av transportinfrastruktur2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverkets huvudfokus är framåtblickande på den kommande verksamheten. Det handlar om att identifiera vilka projekt som ska prioriteras i planeringsarbetet och hur projekt ska genomföras på bästa sätt. Ett sådant perspektiv är inte fel men underlättas av en kunskap av vad som tidigare gjorts. Det är arbetskrävande att följa upp den verksamhet som har bedrivs och att ställa resultatet, entreprenörernas arbete, mot kostnaderna för att åstadkomma dessa resultat. Uppföljningsarbetet av produktivitet över tid och nyttjandet av sådan kunskap har förbättringspotential inom Trafikverket.

    Huvudsyftet med detta notat har varit att med stöd av internationell litteratur identifiera analyser som skulle kunna genomföras också i Sverige. Ett antal exempel på sådana analyser har också getts.

    Genomgången visar att det fortfarande återstår ett betydande arbete för att kunna genomföra kvantitativa analyser utan en omfattande manuell bearbetning. En sådan arbetsinsats behöver emellertid inte vara omfattande eller svår. Den primära kvarstående uppgiften är att skapa kopplingar mellan de olika databaser som redan existerar samt att säkerställa att dokument frångenomförandeprocessen existerar i digital form och sparas.

    Ett sådant arbete kommer möjliggöra flera analyser av intresse för såväl Trafikverket som för det internationella forskarsamhället. I avsaknad av ett sådant arbete kommer Trafikverket inte heller i framtiden att kunna redovisa produktivitetsutvecklingen i verksamheten på ett transparent sätt. Därmed inte heller att identifiera lyckade exempel på genomförandet av projekt för att sprida informationen och därmed uppnå det av regeringen uppställda målet.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Nilsson, Jan-Eric
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Nyström, Johan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Salomonsson, Johan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Kostnadsöverskridande i Trafikverkets entreprenadkontrakt2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har regeringens uppdrag att verka för en ökad produktivitet i anläggningsbranschen. VTI bistår Trafikverket i detta arbete. I denna rapport redovisas de skillnader som finns mellan det pris som fastställs i ett entreprenadkontrakt mellan Trafikverket och det företag som fått i uppdrag att genomföra en verksamhet och slutkostnaden för uppdraget. 776 kontrakt som avser entreprenader inom både väg- och järnvägssektorn och såväl investeringar som underhållsåtgärder och som kostar mer än 10 miljoner kronor, ingår i materialet.

    Statistiska tester visar bland annat att risken för kostnadsöverskridanden är mycket stor och något högre för järnvägskontrakt (94 procents sannolikhet) än för vägkontrakt (86 procent). Slutkostnaden för vägkontrakt överskrider kontraktssumman med 20 procent vilket är signifikant lägre än för järnvägskontrakt där slutkostnaden i genomsnitt är 32 procent högre.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Nilsson, Jan-Eric
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Odolinski, Kristofer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    When should infrastructure assets be renewed?: the economic impact of cumulative tonnes on railway infrastructure2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper provides empirical evidence on the optimal timing of rail infrastructure renewal. Using an econometric approach on data from the Swedish railway network, we establish a relationship between cumulative tonnes and maintenance costs, as well as between cumulative tonnes and infrastructure failures that cause train delays. Together with average values on delay hours per failure and assumptions on passengers per train, we perform example calculations on the optimal timing for a track renewal. This timing will depend on the case considered, such as whether traffic intensity is high or low. Empirical evidence on the relationship between line capacity utilisation and delay time can provide more robust estimates for the different cases considered by an infrastructure manager. Still, the results in this paper is a significant step towards a usable cost-benefit analysis model for the timing of rail infrastructure renewals.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Nilsson, Jan-Eric
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Ragipi Rushid, Ajsuna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Ridderstedt, Ivan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Kontrakt för underhållsbeläggningar: analyser av produktivitet, effektivitet och kostnadsförändringar mellan avtal och slutkostnader2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Varje år genomför Trafikverket beläggningsarbeten för att upprätthålla en acceptabel standard på längre vägsträckor för närmare tre miljarder kronor. Rapporten sammanfattar resultatet av tre analyser som gjorts av denna typ av upphandlingar. Både projektkostnaden i kontraktet mellan Trafikverket och en entreprenör och den slutligt fakturerade kostnaden behandlas. Syftet är att identifiera möjligheter att vidareutveckla verksamhetens produktivitet och effektivitet. Varje procentenhets kostnadsbesparing kan frigöra betydande medel för att beställa mer underhåll eller för att överföras till andra, mera angelägna ändamål. 

    Den första delstudien pekar på möjligheter att effektivisera de beläggningsarbeten där varma beläggningar appliceras. Analyser av kostnaden för 293 sådana kontrakt visar att det finns starka skäl att överväga att göra kontrakten större än idag. Ju fler kvadratmeter beläggning som ingår i varje kontrakt, desto lägre är kostnaden per kvadratmeter. 

    Den andra delstudien försöker förklara varför slutkostnaden i genomsnitt är 14 procent högre än kostnaden i de kontrakt som tecknats medan den tredje studien redovisar en produktivitetsanalys av samma kontrakt. Trots att flera hundra beläggningskontrakt upphandlats under den aktuella tidsperioden har enbart 91 observationer funnits tillgängliga för analys. Förklaringen är att det inte är möjligt att koppla samman den verksamhet som upphandlats med slutresultatet av uppdragen. Detta gäller både verksamhetens kostnader och mängden faktiskt nedlagt arbete som kan skilja sig från de beställningar som görs. 

    Den slutliga granskningen av rapporten har också visat på brister i matchningen mellan kontrakts- och slut kostnad, vilket innebär att det inte är möjligt att redovisa några policyslutsatser. Analyserna illustrerar emellertid hur uppföljningar kan genomföras för att fördjupa förståelsen av bland annat kostnadsavvikelser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kontrakt för underhållsbeläggningar
  • 10.
    Nyström, Johan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Lind, Hans
    KTH.
    Nilsson, Jan-Eric
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Degrees of freedom in road construction2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    One policy that is believed to increase the rate of innovation and the level of productivity is to move from Design-bid-build contracts (DBB) to Design-Build contracts (DB). A common view is that the latter provides the contractor more degrees of freedom to enable innovation. This hypothesis consists of two steps, first that DB actually has more degrees of freedom and secondly that more degrees of freedom leads to more innovation. This paper focuses on the first step and is based on a review of five road construction projects – two labelled DBB and three DB. It is demonstrated that there is a gap between the textbook definition of the two types of contracts and the actual design of the examples. The degrees of freedom for the contractor are restricted in both DB and DBB contracting and no significant difference in this dimension could be established. Based on this lack of difference in the five projects, the expectation of innovation for the labelled contracts cannot be settled. Some possible rational reasons for the client to restrict the degrees of freedom are also suggested.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Pyddoke, Roger
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Nyström, Johan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Nilsson, Jan-Eric
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Två studier av kostnader för upphandlade asfaltbeläggningar2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I detta notat redovisas resultaten av två studier som analyserat kostnader för Trafikverkets vägbeläggningar. Trafikverket har tillhandahållit två olika källor för information om beläggningsåtgärder. Den första är VUH databasen som innehållande mer än 20 000 registrerade och avslutade beläggningsuppdrag mellan åren 2001 till 2011. Den andra informationskällan baseras på en sammanställning som gjorts av 285 avtal om underhållsbeläggningar, det vill säga reinvesteringar i form av ny beläggning på längre vägavsnitt, som upphandlats 2012 och 2013. Den första studien analyserar VUH databasens användbara observationer. Resultaten visar att bitumenpriset har stark inverkan på kostnaden för beläggningar: En ökning av bitumenpriset med 10 procent ökar priset på asfalt med mellan 1,2 och 3,7 procent. Det finns vissa tecken på stordriftsfördelar i verksamheten. Kostnaderna för beläggningen ökar således med mellan 7 och 10 procent när beställningarna (i ton) ökar med 10 procent. Konkurrens mätt som antalet aktiva operatörer i regionen under året har ingen signifikant effekt. Med viss variation har Skåne lägre och region Norr högre kostnader än övriga regioner. Den andra studien visar att kostnaden för en underhållsbeläggning ökar med nästan sex procent om storleken på beställningen ökar med 10 procent. Det finns därmed stordriftsfördelar i att öka storleken i detta avseende. Storleken på ett avtal kan också, som noterades ovan mätas som antal delkontrakt i varje grupp. Analysen pekar på att kostnaden ökar med antalet delkontrakt. Det innebär att även om det kan finnas stordriftsfördelar förenade med att upphandla underhållsbeläggningar som är stora mätt som belagd yta, kan det finnas skäl att inte klumpa samman allt för många delprojekt i ett och samma kontrakt om avståndet mellan de olika delarna är för långt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Österström, Johannes
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Nilsson, Jan-Eric
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Effektiva kontraktsmodeller för vägunderhåll2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas internationella erfarenheter av upphandling av avhjälpande vägunderhåll. Studien beskriver upphandlingsförfarandet i Norge, Skottland och Ontario (Kanada) samt resultat från relevant litteratur. Genomgångarna har fokuserats på skillnaden i effektivitet mellan utförarkontrakt och funktionskontrakt samt hur incitament, riskfördelning, konkurrenssituation och kvalitetsdimensioner påverkar utfallet av kontrakten. Resultaten pekar på att Ontario och Norge utgår från funktionskontrakt. Under senare tid har vissa aspekter av dessa kontrakt omprövats då problem har uppstått främst i vinterunderhållet. I Ontario vägs nu kvalitet in i anbudsprocessen och i Norge används en ny ersättningsmodell som avser att balansera negativa incitament. I Norge testas även nya kontraktsmodeller på fem platser i landet. Skottland använder utförarkontrakt och har under senare tid utprovat indikatorer för att fånga kvaliteten på vinterunderhåll genom att använda friktionsmätning. I litteraturen finns ofta en positiv grundsyn på funktionskontrakt. Ingen studie har dock påträffats som mäter effektiviseringar till följd av en viss kontraktsmodell där hänsyn tas till eventuella samtidiga effekter i kvalitet eller kontraktsmodellens långsiktiga påverkan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 12 av 12
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf