Då vi reser på det svenska vägnätet kommer vi medvetet eller omedvetet i kontakt med vår gemensamma väghistoria. Mötet visar sig ofta som spår efter äldre vägsträckningar i landskapet och enstaka äldre skyltar eller så kan vi se gamla vägräcken och milstolpar som kantar vägarna.

Rapporten beskriver tillkomsten av flera av de järnvägsobjekt och -miljöer – allt från hus till broar och plattformstak – som finns och har funnits längs svenska järnvägar. Den spän¬ner över tiden från 1850-talet och fram till idag; från en mycket differentierad, tidig järnväg via en stark, statligt dominerad mellanperiod, till dagens situation med relativt spritt ägande i järnvägsmiljöerna. Olika skydd av kulturmiljöer som används i Sverige beskrivs. Rapporten ger förslag till en urvalsstrategi som baseras på järnvägssträckornas respektive historiska bakgrunder, men som även ska ställas i förhållande till landet som helhet. Den innehåller en diskussion som efterlyser fördjupade och heltäckande studier av landets järnvägsobjekt för att få en mer rättvisande bild av beståndet. Slutligen ges rekommendationer och förslag till vidare arbete med järnvägens kulturobjekt och kulturfastigheter.

Rapporten beskriver var en kan hitta information om hur en väg är byggd, om vägområdet är fastställt via arbets- eller vägplan eller hur utförandet uppfyller de lagkrav som gällde när vägsträckan projekterades och byggdes. Rapportens målgrupp är personer som behöver hitta information om äldre vägar i arkiven.

Rapporten innehåller även rekommendationer om åtgärder för att göra arkiverad information om vägar byggda före 1992 mer lättillgänglig.

Transporthistoriska underlag till nytta för infrastruktur och forskning – en förstudie är ett tvåårigt samarbetsprojekt mellan Centrum för Näringslivshistoria och Statens maritima och transporthistoriska museer, finansierat av Trafikverkets FoI-medel.  

Förstudien syftar till att undersöka de väg-, civilflygs- och järnvägshistoriska samlingarnas potential som källa till historisk och annan forskning och som resurs i Trafikverkets planering och verksamhet. Målsättningen är att skapa ett kunskapsunderlag om de källmaterial som förvaltas av Trafikverket, SMTM, Riks-arkivet och andra arkiv. Denna ska kunna ligga till grund för en strategi för samlingarnas nyttiggörande för Trafikverket och forskningen, med särskilt avseende på digitala tekniker och sökmöjligheter. Målsättningen är även att förbättra sökbarhet och underlätta materialens användning genom digital teknik.

En vidare målsättning är att främja långsiktigt hållbar samhällsutveckling genom att bidra till Trafikverkets kulturmiljö- och arkitekturstrategier samt till miljömålen, inte minst målet God bebyggd miljö.

Projektet har genomfört följande fem delmoment: Samlingsöversikt över relevanta samlingar i landet, Ordning och förteckning av utvalt material, Digitiseringspilot omfattande ett urval av material, Forskningsöversikt över transporthistorisk forskning samt Intervjuer med berörda experter, konsulter och forskare. Förstudien presenterar en översikt över samlingar och utförd forskning. Den visar på de historiska underlagens potential som resurs men också att källorna behöver ordnas, systematiseras, integreras och digitiseras för att denna potential ska kunna infrias.

 Förstudien lyfter fram följande centrala områden för framtida verksamhet:

- Att utveckla former och teknik för en digital transporthistorisk portal som ingång till historiska underlag.

- Att fortsätta metodutvecklingen inom digitisering och utveckla digitala hjälpmedel för lagring och sökning av historiska underlag i dagligt arbete på Trafikverket och inom de förvaltande minnesinstitutionerna.

- Att stimulera ny transporthistorisk forskning och forskarnätverk samt att mot bakgrund av de genomförda forskningsöversikterna fördjupa bilden av forskningsläget.

Diskussionerna om samverkan kring kulturmiljöfrågor mellan Länsstyrelsen i Västerbottens län och Trafikverkets Region Nord har pågått under några år. Under 2017 resulterade diskussionerna i ett samverkansprojekt kring länets järnvägsmiljöer. Efter genomgång av olika förslag valdes tre miljöer ut: Vännäs, Jörn och Storuman. Inventeringsarbetet utfördes under sommaren 2018.

Alla tre järnvägsmiljöerna har höga kulturhistoriska värden och de har även förekommit i olika ärenden både hos Trafikverket och länsstyrelsen. I Vännäs pågår ett projekt där stationsmiljön ska tillgänglighetsanpassas vilket också leder till att plattformstaket måste byggas om. Stationshuset i Vännäs är ett byggnadsminne enligt kulturmiljölagen, KML. I Jörn har f d järnvägshotellets framtid diskuterats efter det att byggnaden drabbades av hussvamp. Jörns stationshus är byggnadsminne enligt KML, medan plattformstaket är ett statligt byggnadsminne. Järnvägsmiljön i Storuman ingår i ett riksintresse för kulturmiljövård vars innehåll och avgränsning har diskuterats på länsstyrelsen. Stationshuset i Storuman är ett statligt byggnadsminne, medan f d järnvägshotellet är ett byggnadsminne enligt KML.

Diskussionerna om samverkan kring kulturmiljöfrågor mellan Länsstyrelsen i Norrbottens län och Trafikverkets Region Nord har pågått under några år. Under 2017 landande detta i ett samverkansprojekt kring Malmbanan i Norrbottens län.

Malmbanans värden har hitintills främst hanterats utifrån enstaka objekt i järnvägsmiljön. Malmbanan är dock en helhetsmiljö med flera stationsmiljöer, banvaktsstugor och andra järnvägsbostäder, tekniska system, den ursprungliga materialvägen Rallarvägen samt andra fornminnen och kulturhistoriska lämningar som är kopplade till banans byggande, trafikering och livet längs banan. Därför finns det ett stort behov av att hantera Malmbanan utifrån ett helhetstänk. De olika delarna hanteras av många olika förvaltare och skyddas i varierande omfattning. Kunskapen om Malmbanans värden är idag bristfällig och många byggnader och konstruktioner är i stort behov av underhåll.

Svensk vägadministration - en historisk översikt

Kortfattad beskrivning av svensk väghistoria och vägen i kulturlandskapet. Rubriker: Vägadministrationen genom tiderna. Väghållningen enligt 1734 års lag. Vägverket och dess föregångare. Böndernas kyldigheter. Bilismen kräver bättre vägar. Vägen i kulturlandskapet. Runstenar och hålvägar. Ortnamn och vägar. Gamla och nya vägar. Vägbredden. Järnvägen kräver nya vägar. Skjutsväsende och gästgiverier. reshastigheten varierade. Milstolpar. Vägvisning och vägvisare. Väghållningsstenar. Väg- och reskartor. Resehandböcker. Broar. Ett urval litteratur.

Järnvägsmiljöer är en del av vår resandeupplevelse och en viktig del av vår historia och vårt gemensamma kulturarv. Vår hållbara utveckling av den moderna järnvägen innebär en förvaltning och utveckling av de kulturvärden som finns i miljöerna. En förutsättning för detta är att vi har bra kunskapsunderlag och att vi kan göra urval och prioriteringar på ett systematiskt sätt. I detta material finns en metodik för inventering och värdering av kulturvärden i järnvägsmiljöer. I materialet finns metodbeskrivningar och inventeringsmanualer samt ett antal hjälpverktyg t ex handböcker för järnvägens tekniska element, bebyggelse och utemiljöer. Här finns även en ramberättelse som inordnar järnvägen i ett historiskt sammanhang. I bilagorna finns också de metodstöd som behövs i form av inventeringsmallar mm.

Manualen går bland annat igenom: 

• Kulturhistorisk bakgrund

• Insamling

• Värdering

• Prioritering 

Inventeringen av kulturhistoriska järnvägsmiljöer i Hallands län har identifierat och beskrivet 44 värdefulla miljöer längs de banor som trafikeras idag. För dessa föreslås åtgärder för att bevara och stärka kulturmiljövärdena. För varje plats beskrivs funktionsområden samt platsens kulturhistoriska värde som helhet, båda värderade i en skala 0–5. Ett objekt bedöms ha mycket högt värde och 11 objekt högt värde. På sju platser med höga kulturmiljövärden och stort resandeutbytet har en fördjupning gjorts, med mer konkreta förslag till åtgärder och utveckling av platsen.

Värmlands idag trafikerade järnvägar har under 2022 inventerats på kulturhistoriska värden. Syftet med inventeringen har varit att identifiera och beskriva de platser där det finns kulturhistoriskt värdefulla miljöer, samt att ge förslag på hur dessa miljöer i form av byggnader, grönområden, tekniska anläggningar etc. kan skyddas, stärkas och förvaltas. Av över hundra besökta objekt har ett tjugotal bedömts ha ”högt kulturhistoriskt värde”. Bland dessa återfinns stora stationer som Kil, Kristinehamn och Karlstad C, men också små platser som Edsbjörke, Tureborg och Lerot hållplats. 

Automobilbesiktningsmannen

Vid Sveriges Järnvägsmuseum finns sedan 1998 en restaureringsverksamhet av lok och vagnar. Målsättningen med restaureringarna är att bevara och underhålla lok och vagnar med kulturhistoriska värden. Restaureringsverksamheten är en forsknings- och utvecklingsverksamhet där det hela tiden uppstår nya frågeställningar om material och metoder som vi söker svar på. Inför ett restaureringsprojekt beslutas vilket tidsskikt som ska bevaras och ibland återställas. Dessutom görs fordonen trafikdugliga. Under åren 2011-2013 restaurerades en personvagn från 1931, tillverkad för SJ vid Kockums Mekaniska Verkstadsaktiebolag i Malmö. Vagnstypen representerar en grupp nitade stålvagnar som byggdes för lokaltrafik i Sveriges storstadsområden med många sittplatser och flera ut- och ingångsdörrar. Vagnstypen med öppna plattformar har ett stort upplevelsevärde. Rapporten beskriver hur vagnen, som har littera Co13 2832, har restaurerats.

Vid Sveriges Järnvägsmuseum finns sedan 1998 en restaureringsverksamhet av lok och vagnar. Målsättningen med restaureringarna är att bevara och underhålla lok och vagnar med kulturhistoriska värden. Restaureringsverksamheten är en forsknings- och utvecklingsverksamhet där det hela tiden uppstår nya frågeställningar om material och metoder som vi söker svar på. Inför ett restaureringsprojekt beslutas vilket tidsskikt som ska bevaras och ibland återställas. Dessutom görs fordonen trafikdugliga. Under åren 2002-2006 restaurerades en personvagn från 1929, tillverkad för SJ vid Kockums Mekaniska Verkstadsaktiebolag i Malmö. Vagnen hör till den sista gruppen trävagnar som levererades till SJ. Vagnstypen representerar SJ:s personvagnar som de såg ut mellan 1920- och 1960-talen och denna vagn är dessutom en av få bevarade teakklädda vagnar med inbyggda plattformar. Rapporten beskriver hur vagnen, som har beteckningen Co8a 2772, har restaurerats.

Vid Sveriges Järnvägsmuseum finns sedan 1998 en restaureringsverksamhet av lok och vagnar. Målsättningen med restaureringarna är att bevara och underhålla lok och vagnar med kulturhistoriska värden. Restaureringsverksamheten är en forsknings- och utvecklingsverksamhet där det hela tiden uppstår nya frågeställningar om material och metoder som vi söker svar på. Inför ett restaureringsprojekt beslutas vilket tidsskikt som ska bevaras och ibland återställas. Dessutom görs fordonen trafikdugliga. Under två etapper, 2002-2003 och 2010-2011, restaurerades en personvagn från 1936 tillverkad för SJ vid AB Svenska Maskinverken i Södertälje. Vagnstypen representerar SJ:s personvagnar som de såg ut mellan 1930- och 1980-talen. Rapporten beskriver hur vagnen, som har beteckningen Co8d 3137, har restaurerats.

Under åren 2003-2005 restaurerades en restaurangvagn från 1946 tillverkad för SJ vid Kalmar Verkstad i en första etapp. Även en personvagn från 1951, tillverkad för SJ av Kockums Mekaniska Verkstads AB i Malmö, restaurerades 2005. En andra etapp genomfördes på båda vagnarna 2007. Rapporten beskriver hur vagnarna, som har beteckningarna Ro3 3749 och Bo5b 4356, har restaurerats på Sveriges Järnvägsmuseum.