This report is part of a subproject called Dialogue meetings, exchanges of experiences and recommendations to create attractive and climate-smart transportation in cities, within the overarching project Sustainable Nordic Cities with Focus on Climate Smart Mobility, one of Sweden’s projects within the Nordic Council of Ministers.

This report presents the findings, analysis and recommendations of DigiNord; a project for the exchange of knowledge on virtual meetings and climate-smart digital collaboration in and between the Nordic countries.

The project is part of a three-year initiative called “Nordic Sustainable Cities with focus on climate smart mobility”, led by the Swedish Energy Agency and initiated as a part of the presidency of the Nordic Council of Ministers in 2018. The Swedish Transport Administration is responsible for the part on climate-smart transport in cities. The focus is primarily on transport-efficiency, but in this case the focus is on preventing the need for transport through digital accessibility.

Denna rapport utgör ett inspel till Trafikverket i en analys om hur strategisk miljöbedömning kan användas i den statliga transportplaneringens tidiga skeden med fokus på inriktningsunderlaget. Rapporten är framtaget inom projektet ”TRAMP- Är långsiktig transportplanering och miljöbedömning kompatibla processer?” som är ett forsknings- och innovationsprojekt (FoI), finansierat av Trafikverket under perioden 2017 - 2019. Deltagande forskare i projektet är Berit Balfors och Ulrika Gunnarsson-Östling, KTH, Kristina Lundberg och Tobias Robinson, Ecoloop, Karolina Isaksson och Linnea Eriksson, VTI.

FoI-projektet har planerats för att successivt leverera användbart underlag till Trafikverket. Föreliggande rapport är ett underlag inför Trafikverkets arbete med att ta fram ett inriktningsunderlag.

I det här bokslutet kan du, utifrån statistik och undersökningar, följa utvecklingen inom en rad områden som är kopplade till cykling. I bokslutet följs ett antal indikatorer som påverkar cyklandet.

Cykelbokslutet är framtaget av Nationella cykelrådet. Nationella cykelrådet är ett samverkansforum för en ökad och säker cykling i Sverige, där Trafikverket står för ordförandeskapet.

I takt med att Skövde växer som regioncentra där trafiktrycket ökar både inom staden och till/från staden har behovet av att specifikt studera tillgängligheten inom, till och från Skövde tätort aktualiserats. Arbetet har genomförts enligt metodiken för åtgärdsvalsstudier och gjorts gemensamt av Skövde kommun och Trafikverket eftersom åtgärder på det lokala vägnätet påverkar det statliga väg- och järnvägsnätet och vice versa.

Samhällsplaneringen har gått från att ha styrts av ett tydligt beslutsmandat för offentliga aktörer till ett läge där en mångfald av parter på flera nivåer samordnas, ofta genom nätverk. Det ställer krav på planmyndigheterna, inte minst på Trafikverket, att anpassa sina arbetssätt till en ny form av samverkande planering. Den här rapporten redogör för de senaste årens utveckling, diskuterar olika former av samverkansprocesser samt belyser viktiga frågeställningar och utmaningar kopplat till Trafikverkets samverkan med andra aktörer.

På uppdrag av Trafikverket har vi tagit reda på förutsättningarna för att använda VViS-data ur ett kommunalt perspektiv vid planering av vinterväghållning för gående. I begreppet vinterväghållning innefattas både snöröjning och halkbekämpning. VViS är Trafikverkets informationssystem för vägväder. Studien har genomförts med hjälp av

• informationsinhämtning via webbplatser
• anteckningsbaserade semi-strukturerade telefonintervjuer
• frågor via e-post
• kartstudie

Intervjuerna har gjorts med företrädare för kommunens vinterväghållning eller ansvar för gång- och cykelbanor samt entreprenörer i sju olika kommuner. Även företrädare för meteorologiska myndigheter/företag har intervjuats. Av resultaten framgår att de viktigaste väderparametrarna i samband med olyckor för gående är frost-halka, is på frysande vägbana, nederbörd på kall vägbana och vädersituationer när temperaturen pendlar kring noll. I samtliga kommuner har den (kommun eller entreprenör) som tar beslutet om snöröjning och/eller halkbekämpning tillgång till information från någon form av vädertjänst genom abonnemang. Genom de tjänster kommunerna/entreprenörerna prenumererat på har de redan idag tillgång till VViS-data, men dessa data är ”förpackade” tillsammans med andra data på ett lättillgängligt och illustrativt sätt. En slutsats från studien är att kommunerna anser sig ha tillräckligt med digital data och därför inte anser sig ha något behov av egna vädermätningsstationer.

Denna rapport presenterar en sammanfattning av resultat från projektet Mikrobaserade beslutsstöd för hållbart turismresande och infrastruktur-planering (Miranda). Utgångspunkten har varit de oklarheter och de svårigheter som finns i att uppskatta turismen och besöksnäringens storlek och struktur på regional nivå.

Mirandaverktyget är ett mikrobaserat beslutsstödsystem för hållbar turism- och infrastrukturplanering som består av två delar, dels en teknisk plattform där flera datakällor som beskriver turismvolymer sammanförs för att kunna beräkna och presentera turismens ekonomiska effekter, dels en processmetodik för hur datakällorna samlas in och vilka aktörer i planeringssystemet som behöver samverka.

Syftet med texten är att ge en lättillgänglig beskrivning av vad Mirandaverktyget gör, vilka aktörer som kan använda det och hur den nya kunskap som Mirandaverktyget producerar kan användas i praktiken.

Sammanfattningsvis konstateras i rapporten att Mirandaverktyget i dagsläget är på dess första nivå av utveckling och att det redan nu är möjligt med ett antal analyser såsom:

·  en geografisk analys av turismens intressepunkter för en valfri destination/testområde i Sverige

·  en presentation av företag och dess ekonomi för ett urval av turistnäringens SNIs

·  uppskattningar av turismens volymer för ett valfritt studieområde

·  beskrivning av turistnäringens storlek och struktur från producentsidan och konsumentsidan

·  beskriva ekonomiska effekter av besöksnäringen och enskilda evenemang

·  initiera processer för samverkan mellan såväl privata aktörer som olika offentliga nivåer för turism-och infrastrukturplanering

Framtida utvecklingsbehov för Mirandaverktyget ligger främst inom datakvalitétsförbättringar, kalibrering av indata, visualisering och dashboard samt särskild utveckling av vissa delar (fartkameradelen samt en för scenariobyggande).

Syftet med projektet var att genom nudging få nyinflyttade hushåll att resa mer hållbart. 

År 2013 flyttade mer än en miljon svenskar, varav en tredjedel till en annan kommun. I snitt förväntas vi flytta elva gånger inrikes under våra liv. Dessutom flyttar vi allt längre (SCB, 2014). Vi har alltså många tillfällen då det är extra enkelt att bryta våra gamla utsläppsintensiva resvanor – men ofta behöver vi ändå hjälp på traven för att göra dessa val, även om vi vill göra dem.

Södertälje och Nykvarns kommuner har stora planer på att utveckla ett logistik- och verksamhetsområde i Almnäs/Mörby, beläget söder om E20 mellan Södertälje och Nykvarn. Området är ca 1 000 ha stort och kommer i framtiden att vara en arbetsplats för flera tusen personer och dessutom generera många transporter. Området är utpekat i RUFS 2050 som ett logistikområde och de aktuella prognoserna för framtiden visar på ett kraftigt ökat flöde av gods till Stockholmområdet. Almnäs/Mörby har ett strategiskt bra läge med närhet till E4/E20, Svealandsbanan passerar genom området och Södertälje hamn ligger mindre än 10 km bort samt att området ligger nära Stockholm. Det finns dock stora risker att kapacitetsproblem på vägnätet i närområdet samt in mot Stockholm skulle förvärras med en etablering av ett logistikområde i Almnäs/Mörby, om inga åtgärder genomförs för att reducera den tillkommande vägtrafiken.

Trafikverket investerar ca 640 miljoner kronor per år i forskning och innovation, med avsikt att denna finansiering ska användas effektivt och komma till nytta. Denna studie har undersökt nyttiggörandet av forskningsprojekt i Trafikverkets portföljer, i syfte med att föreslå rekommendationer för att stärka arbetet med nyttiggörande till myndigheten, branschen och samhället. Nyttiggörande, eller nytta, kan beskrivas som ett forskningsprojekt som resulterar i implementering eller leder till vidare forskning. 

 Studien omfattar en kartläggning av avslutade projekt inom Trafikverkets portföljer samt intervjuer med relevanta aktörer från den offentliga sektorn, näringslivet och akademin. Dessutom genomfördes en litteraturinsamling och en enkätundersökning för att komplettera data kvalitativt. 

 Utredningen har visat att de största hindren med nyttiggörande finns i kommunikationssvårigheter både mellan olika aktörer och inom organisationer. Det finns också behov av tydligare krav och mål för forskningsprojekten. Det identifierades även en asymmetri i kunskap mellan de involverade aktörerna. Kartläggningen visade på att AI är ett lämpligt verktyg att använda i analys av forskningsprojekt. Det utvecklades ett index som mäter hur väl organisationstyper eller enskilda utförare jobbar med nyttiggörande. 

Vintern 2023/24 inträffade flera händelser som allvarligt påverkade vägtrafiken, vilket föranledde att regeringen gav Trafikverket i uppdrag att stärka vinterväghållningen. Trafikverket redogör för pågående och genomförda åtgärder inför kommande vinter 2024/25 samt på åtgärder som avses att genomföras i syfte att fortsatt utveckla vinterväghållning i samverkan med upphandlade resurser och övrigt berörda aktörer. Åtgärderna i handlingsplanen genomförs med en löpande implementering under 2024 och 2025.

Road safety work is entirely dependent on concerned authorities and stakeholders showing significant commitment and responsibility for shared objectives and ambitions. Effective measures need to be applied, both individually and in collaboration, in order for the set targets to be achieved. In an effort led by the Swedish Transport Administration, 14 authorities and stakeholders have specified what they intend to do over the coming four years to contribute to safe roads. This has resulted in the present document – Action plan for safe road traffic 2019–2022.

Regeringen beslutade den 16 augusti 2018 att uppdra åt Trafikverket att utvärdera Trafikverkets beredskap och förebyggande åtgärder rörande statlig transportinfrastruktur vid omfattande skogsbränder eller extrema vädersituationer. Redovisningen sker i form av en rapport som bland annat innehåller en handlingsplan.

I denna rapport diskuteras förutsättningarna för en regional bostadsmarknad. Hur kan bostadsmarknaden generellt bidra till att stärkaregional utveckling och tillväxt?En regional bostadsmarknad – vad innebär det av gemensam syn och ställningstaganden samt samordnad planering av regionenskommuner och andra aktörer? Hur kan orter komplettera varandra, till exempel vad gäller service, olika bostadstyper ochupplåtelseformer?Rapporten ger bakgrundsfakta om vad som påverkar bostadsmarknaden i en region och ger rekommendationer för ett fortsattutvecklingsarbete i bred samverkan och med fokus på styrkor och möjligheter.

Vägledning för regionala trafikstrategier – en förstudie är ett stöd till regioner som önskar att ta fram en strategi och ett underlag med fokus på transporter, trafik och tillgänglighet. Regionala trafikstrategier är på sikt tänkt att ersätta regionala systemanalyser och har ett bredare fokus som även fångar upp hållbarhetsdimensioner och den metodik som ligger till grund för arbetet med kommunala trafikstrategier. Precis som i den regionala systemanalysen ligger fokus på brister och problem i systemet samt hur dessa kan åtgärdas.

Syftet med Handbok för trafikstrategiskt arbete är att sätta transportsystemet i sitt  sammanhang och sammanlänka olika områden inom samhällsplaneringen. Handboken visar hur frågor om tillgänglighet konkret kan hanteras i kommunal planläggning och regional planering. Det ger förutsättningar att hantera avvägningar mellan motstå­ende intressen i de olika planeringsprocesserna. Begreppet tillgänglighet definieras i ordlistan och fokus i handboken är frågor kring resor och transporter, samspel mellan markanvändning och transportsystemet samt digital tillgänglighet. Genom handboken erbjuds ett stöd i utformningen av transportsystemet så att det bidrar till samhällets utveckling samt en god och hållbar livsmiljö. 

Denna projektrapport beskriver Trafikverkets medverkan och insatser i regeringsuppdraget Smart City Sweden som är Sveriges demonstrationsplattform för hållbara stadslösningar med fokus på investeringar och export. Syftet är att visa upp verksamheter och testbäddar för smarta städer i landet och verka för att öka den internationella attraktionskraften för svenska hållbara stadslösningar inom ramen för Sveriges exportstrategi. Trafikverket har ingått i en referensgrupp tillsammans med Boverket, Lantmäteriet, Naturvårdsverket, Vinnova, Tillväxtverket och Business Sweden och på så vis stöttat arbetet i uppdraget med sina respektive expertkompetenser. Uppdraget har koordinerats av Energimyndigheten och pågick mellan 2018-2021.

På kommunal nivå har trafikstrategiskt arbete skett med stöd av Trafik för en attraktiv stad (TRAST) under många år. I takt med regionförstoringen, förändrade pendlings-mönster, klimatförändringar och teknikutveckling ökar behovet av att även använda trafikstrategiskt arbete på regional nivå. 2022 publicerades Handbok för trafikstrategiskt arbete av Trafikverket tillsammans med SKR och Boverket. Denna rapport ska förstås som en fördjupning till den mer generella handboken.

Trafikverket arbetar med en integrering av social hållbarhet i olika delar av verksamheten. En ökad kunskap om effektsamband, och identifiering av kunskapsluckor, är viktigt underlag för detta arbete.

I denna rapport presenteras en kartläggning och sammanställning av kända effektsamband och enklare effektantaganden mellan åtgärder i transportsystemet och social hållbarhet. Effekterna handlar om hur olika grupper (utifrån kön, ålder, socioekonomisk status, etnicitet och funktionsnedsättning) och geografier påverkas av transportåtgärder utifrån några utpekade aspekter. Dessa effekter kan utgöras av såväl nyttor som onyttor. Åtgärderna kan vara fysiska infrastrukturåtgärder inom väg, järnväg, kollektivtrafik, cykel och gång, men även förändringar av kollektivtrafikutbud, informationsinsatser, delade mobilitetstjänster och mobilitet som tjänst samt fordonsutveckling och självkörande fordon.

Utöver denna rapport finns även en bruttolista (Excelfil, Zipfil Bilaga) i vilken de enskilda litteraturkällorna har samlats. Litteratursökningen har gjorts i Trafikverkets forskningsdatabas, VTI:s bibliotekskatalog och på uppsatser.nu. Därutöver har också några nyligen publicerade kunskapssammanställningar gåtts igenom.

Det här vägledningen beskriver tillvägagångssätt och metod för att arbeta med barnrättsfrågor i Trafikverkets projekt. Metodiken är framtagen för investeringsprojekt, men innehållet kan delvis appliceras i andra delar av Trafikverkets arbete och organisation. Vägledningen är framtagen för att användas av projektledare, specialister och konsulter som arbetar i Trafikverkets projekt. Målet med materialet är att bygga kunskap och skapa goda förutsättningar för att jobba med barnrättsfrågor på ett integrerat och konstruktivt sätt i varje projekt.

Denna rapport redovisar och analyserar trafiksäkerhetsutvecklingen under 2007- 2018 i Trafikverket Region Väst, som omfattar Hallands, Värmlands, och Västra Götalands län. För vägtrafik analyseras utfallet för antalet omkomna och skadade samt för ett antal utpekade indikatorer. För järnväg, som utgör en mindre del av rapporten, analyseras utfallet av antal omkomna. Rapporten är ett underlag för den fortsatta planeringen av trafiksäkerhetsåtgärder i regionen.

This report is the tenth annual follow-up of the progress towards the Swedish 2020 road safety objectives. It describes and analyses road safety trends in Sweden 2018. As in previous years, results are analysed in terms of the number of fatalities and injured as well as a series of road safety performance indicators. The report was produced by a group of analysts from the Swedish Transport Agency, the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) and the Swedish Transport Administration. The following analysts contributed to the report: Khabat Amin, Karin Bengtsson, Hans-Yngve Berg, Marie Skyving and Ryo Yamazaki (Swedish Transport Agency), Åsa Forsman and Anna Vadeby (VTI), and Rikard Fredriksson, Peter Larsson, Magnus Lindholm, Simon Sternlund and Matteo Rizzi (Swedish Transport Administration). The report will provide the basis for the 2019 results conference to be held in Stockholm on 24 April

Skriften är avsedd att användas som ett hjälpmedel och för att ge inspiration vid genomförande av barnkonsekvensanalyser. Skriften innehåller både fakta och exempel.

De transportpolitiska målen och FN:s konvention om barns rättigheter ledde för ett antal år sedan till att Vägverket tog initiativ till genomförandet av ett antal barnkonsekvensanalyser (BKA). Tätorten Annelöv, belägen i Landskrona kommun, utsågs 2002 som pilotprojek inom Vägverket Region Skåne vad gäller genomförandet av en BKA i samband med vägombyggnad.

Skriften innehåller exempel på Vägverkets arbete med barnkonsekvensanalyser. Den består av en sammanställning av texter ur en del planeringsdokument (oftast förstudier), som sammantaget utgör en barnkonsekvensanalys.

Inom Fordonsresurser har året som gått präglats av fortsatt etablering samt verksamhetsutveckling. Förvaltningen av vägfordon inom Trafikverket flyttades successivt över till Fordonsresurser under 2018 och anses nu vara samlad och färdigimplementerad inom Fordonsresurser. När det gäller beredskap så har inte förmågenivåerna och beställningarna från kund fastställts, vilket förhoppningsvis kommer att ske under 2020. Under året har spårfordon varit uthyrda till SJ AB i Norrlandstrafiken enligt tidigare signerat uthyrningsavtal. Beredskapsresursers verksamhet har utvecklas avseende brobyggnationer. Broar har byggts på uppdrag av olika delar av Trafikverket men även på uppdrag av kommuner, där en helt ny bro, av typ Unibridge uppfördes i Sundsvall. Under året har även en bro byggts i egen regi för första gången.

Att köra under utryckning ställer stora krav på utryckningsförarens körprestation och omdöme. Sverige är ett land där förutsättningarna för utryckningskörning varierar och de ökade riskerna som utryckningsförare, passagerare och andra trafikanter utsätts för är mycket komplexa till sin natur. Detta gör det svårt att förutsäga när, var och hur de kommer att uppträda. Trots detta kan riskerna gå att minska med hjälp av medveten kompetensutveckling. Kännetecknande för goda utryckningsförare är att de inte bara kan manövrera sitt fordon bättre än normalförare utan också förstår, värdesätter och accepterar de värderingar som gäller för god, effektiv och säker utryckningskörning. Mot bakgrund av detta resonemang har representanter från Arbetsmiljöverket, Räddningsverket, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen och Vägverket tillsammans utarbetat förslag på grundläggande kompetensmål för utryckningsförare. Ambitionen är att ge tydliga incitament för utbildare och blåljusorganisationer att så långt det är möjligt säkerställa att svenska blåljusförare har god förarkompetens vid utryckningskörning. Detta arbete är en viktig del i strävan att uppnå Nollvisionen och en god arbetsmiljö. Utgångspunkten är det systematiska arbetsmiljöarbetet och kvalitetsarbetet, individens erfarenheter samt de behov som kan förväntas uppstå på grund av dessa faktorer.

Det är viktigt att vuxna tar reda på hur skolskjutningen fungerar för barnen. Skriften visar hur elever och skolpersonal har samarbetat med skolskjutsplanerare och väghållare genom att ta reda på och visa hur de uppfattar sin skolskjutsning. Deras kartläggningsarbete ingick i barnkonsekvensanalysen som gjorde i försöket med hastighetsbegränsning till 30 km/tim vid hållplats.

I en stad finns det platser som de flesta av invånarna upplever ligger långt borta även om det faktiska avståndet är kort. Och andra platser som mentalt känns överkomliga att till exempel promenera till även om det är en bra bit att gå. Vad beror detta på? Orienterbarhet? Siktlinjer? Upplevelser under vägen? Omgivningarnas karaktär? Gående är en förutsättning för en attraktiv stad och allt fler kommuner arbetar för att öka gåendet och för att få invånare såväl som besökare att röra sig till fots på olika platser, mellan målpunkter och stadsdelar. Ibland lyckas det och ibland lyckas det inte. Detta projekt är ett försök att komma närmare svaret på vad som påverkar människors uppfattning om gångavstånd och hur gående uppfattar olika omgivningsfaktorer. Studien genomförs i Alingsås, en stad i Västra Götaland med med cirka 25 000 invånare och en äldre, levande stadskärna. Idén till projektet föddes genom diskussioner om en parkering i Alingsås som kommunen vägvisar bilister till Centrumparkeringen. Den ligger 100 meter från huvudgatan och 400 meter från köpcentret på huvudgatan. Trots det används denna parkering i relativt liten utsträckning jämfört med andra parkeringar runt centrum vilket skulle kunna bero på att den upplevs ligga längre från centrum.

I dethär bokslutet kan du, utifrån statistik och undersökningar, följa utvecklingen inom en rad områden som är kopplade till cykling. I bokslutet följs ett antal indikatorer som påverkar cyklandet. Cykelbokslutet är framtaget av Nationella cykelrådet. Nationella cykelrådet är ett samverkansforum för en ökad och säker cykling i Sverige, där Trafikverket står för ordförandeskapet.

I det här bokslutet kan du, utifrån statistik och undersökningar, följa utvecklingen inom en rad områden som är kopplade till cykling. I bokslutet följs ett antal indikatorer som påverkar cyklandet.

Cykelbokslutet är framtaget av Nationella cykelrådet. Nationella cykelrådet är ett samverkansforum för en ökad och säker cykling i Sverige, där Trafikverket står för ordförandeskapet.

I Nationellt cykelbokslut 2023 kan du, utifrån statistik och undersökningar, följa utvecklingen inom en rad områden som är kopplade till cykling. Utvecklingen beskrivs med indikatorer och mått och är en sammanställning av data från olika källor.

Cykelbokslutet är framtaget av Nationella cykelrådet, som är ett samverkansforum för ökad och säker cykling. Rådet leds av Trafikverket.

Personlig pendlarinformation, utvärdering av tjänsten Infracommuter.

Vi vet en hel del om hur det hållbara samhället ser ut. Trots det går utvecklingen inte alltid åt rätt håll. I projektet Den Goda Staden bygger vi upp gemensam kunskap och erfarenhet för att vi ska kunna ta oss förbi hinder i stadsutvecklingen. Mer om detta finns att läsa i följande publikationer och rapporter, utgivna inom Den Goda Staden.

Barns och ungas inflytande och delaktighet är en viktig del i arbetet med att införa ett barnperspektiv i planeringen. Skriften tar upp barns och ungas rätt att påverka beslut om utformningen av den yttre miljön och trafikmiljöåtgärder. Publikationen innehåller bl. a. exempel på hur barn kan kartlägga och beskriva problem i trafikmiljön och medverka i planeringen på sina villkor.

Vägledningen är ett hjälpmedel för att genomföra barnkonsekvensanalyser (BKA) i vägplaneringen. Genom att integrera BKA-arbetet i planeringen kan man säkra att hänsyn tas till barns behov och rättigheter samt bidra till att finna anpassade lösningar för barn. Vägledningen bör läsas tillsammans med övriga publikationer om BKA

Den nationella strategin för genomförandet av FN:s konvention om barnets rättigheter framhåller att barnperspektivet ska finnas med i beslut som rör samhälls- och trafikplanering. Inför planering och beslut i åtgärder som rör barn skall prövningar av barnets bästa göras, dvs. barnkonsekvensanalyser. Hur barnet påverkas av beslutet skall alltid beaktas, utredas och redovisas. Värderingsunderlaget ger en bakgrund till och redogör för vissa utgångspunkter för arbetet med barnkonsekvensanalyser i vägplaneringsprocessen.

Denna rapport visar åtgärder för bättre trafiksäkerhet i Skåne och ligger till grund för Vägverkets, Region Skånes trafiksäkerhetsåtgärder under perioden 2007-2011. Med de åtgärder som föreslås kan vi nå en halvering av antalet döda och mycket allvarligt skadade, men det förutsätter att utveckling av säkrare fordon och nationella och internationella åtgärder av olika slag leder till förbättringar av trafiksäkerheten.