Endre søk
Begrens søket
1 - 6 of 6
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Faith-Ell, Charlotta
    et al.
    WSP.
    Levin, Lena
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Jämställdhet och genus i infrastrukturplanering: en studie av tillämpningen inom järnvägsplaneringen2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här rapporten är att redovisa resultatet av forskningsprojektet Jämställdhet och genus i järnvägsplaneringen. Vidare syftar rapporten till att bidra med ett förslag på hur olika transportmyndigheter systematiskt kan arbeta med att integrera jämställdhet i infrastrukturplaneringen. Forskningsprojektet har genomförts på uppdrag av först Banverket och sedan Trafikverket (efter transportmyndigheternas omorganisation). Projektet vilar på etablerad genusteori och samhällsvetenskaplig forskningsmetodik. Projektet genomfördes som tre huvudsakliga delstudier som genomfördes efter varandra: 1) kunskapsbyggande studie baserad på fallstudie av existerande praktik Svealandsbanan och Mälarbanan och en litteraturstudie; 2) utveckling av förslag till metod; 3) implementeringsstudie Simrishamnsbanan och Sydostlänken. Avslutningsvis, utvärdering av metod och analys.Tre huvudsakliga teman identifieras som nyckelområden för Trafikverkets arbete med jämställdhetsintegrering i infrastrukturplaneringen:

    • Att arbeta med jämställdhetspolitiska mål
    • •Verktyg och metoder som syftar till styrning av organisationers arbete utifrån specifika mål
    • •Verktyg och modeller för konsekvensbeskrivning av jämställdhet.

    En slutsats är att även om Trafikverket har initierat ett arbete med jämställdhetsmål i transportplaneringen behöver man arbeta mer med att utveckla både policy och planeringsverktyg. Transportplaneringen ska ha metoder för att göra sociala konsekvensbedömningar, vilket i den del som här studerats (jämställdhetsintegrering) upplevs saknas av såväl tjänstemän, politiker och planerare. Föreliggande rapport föreslår en metod med olika steg från upphandling till genomförande och utvärdering (olika delar svarar mot myndighetens interna respektive externa jämställdhetsarbete).

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Gilboa Runnvik, Ann-Charlotte
    Linköpings universitet, Tema Kultur och samhälle – Tema Q.
    Rum, rytm och resande: Genusperspektiv på järnvägsstationer2014Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Järnvägsstationer är att betrakta som offentliga platser och regleras av transportpolitiska målsättningar om jämställdhet och tillgänglighet för alla (Prop. 2008/09:93). Trots det saknas forskning om hur genus påverkar resenärer vid deras vardagliga vistelser på järnvägsstationer. Det övergripande syftet med denna avhandling är därför att ur ett genusperspektiv undersöka hur manliga och kvinnliga resenärer i sin vardag använder och upplever järnvägsstationer som fysiska platser och sociala rum. Det empiriska materialet baseras på resedagböcker, intervjuer med resenärer, deltagande observationer och intervjuer med planerare och förvaltare av järnvägsstationer. Kimstad pendeltågsstation, Norrköpings järnvägsstation och Stockholms Centralstation ingår i studien. I avhandlingen kombineras olika teorier som gör det möjligt att betrakta genus som rytm. Genom detta teoretiska ramverk undersöks hur genusmaktordningen återverkar i tid, rum och mobilitet. Resultaten av studien visar att resenärer är påverkade av genusmaktordningen, som återfinns såväl i kollektiva föreställningar som i materialiserade objekt som möter resenärer när de vistas på järnvägsstationerna. Sammanfattningsvis visar studien att såväl manliga som kvinnliga resenärer påverkas av denna maktordning. Även om denna ordning påverkar alla tycks kvinnor vara de som påverkas mest negativt, eftersom de genom en manlig normerad blick betraktas som antingen ärbara eller sexuellt tillgängliga objekt, därutöver att de är tvungna att förhålla sig till risken att utsättas för sexualiserat våld från män. Av dessa anledningar tenderar kvinnors livsrum att inskränkas, oavsett ålder och plats.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Download (pdf)
    COVER01
  • 3.
    Lundgren, Rolf
    Trafikverket.
    Jämställdhetsintegrering 2022 -2025: Regeringsuppdrag att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Transportsystemet ska vara utformat så det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Det finns dock skillnader mellan män och kvinnor. Resmönstren varierar för kvinnor och män. De gör ungefär lika många resor per person, men reslängd och färdsätt skiljer sig åt. Kvinnor och män skiljer sig även åt i synen på säkerhet och risktagande och i viljan att gå mot hållbara transporter – kvinnor är mindre riskbenägna och mer positiva tillåtgärder som bidrar till ett hållbart samhälle.

    Det finns brister i jämställdhet och mångfald inom transport- och anläggningsbranschen. Kvinnor är underrepresenterade i de flesta delområden.Trafikverket har möjlighet att bidra till ökad jämställdhetsintegrering inom en rad områden i samhället och i den egna verksamheten. I rapporten presenteras sådana förbättringsområden.

    Fulltekst (pdf)
    Jämställdhetsintegrering 2022 -2025
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 4.
    Lundgren, Rolf
    Trafikverket.
    Underlagsrapport till regeringsuppdraget att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering 2022–20252021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Transportsektorn har sedan 2001 ett specifikt jämställdhetsmål som i den senaste transportpolitiska målpropositionen (Mål för framtidens resor och transporter 2008/09:93) är en integrerad del av funktionsmålet (tillgänglighet). Inom Trafikverket är detta känt men det är inte tydligt hur det kommer in i Trafikverkets övergripande styrning. Trafikverkets strategiska inriktning består av två delar: Målbild 2030 och Trafikverkets långsiktiga mål.  Målbild 2030 tar sin utgångspunkt i ett hållbarhetsperspektiv och är formulerat för hela transportsektorn. Den utgår från de transportpolitiska målen och Agenda 2030. Målbild 2030 innehåller tio prioriterade aspekter där transportsystemet har en avgörande betydelse för att nå det hållbara samhället 2030. Jämställdhet ingår i dessa mål, men detta är inte tillräckligt tydligt för medarbetare eller sektorn. Under hösten 2021 kommer därför ett arbete att genomföras för att konkretisera och beskriva hur jämställdhet kommer in i den övergripande styrningen inom ramen för Målbild 2030. Inom Trafikverket finns inget utpekat ansvar på övergripande nivå för att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering, utan varje verksamhetsområde förväntas arbeta in jämställdhetsperspektivet i sitt dagliga arbete. I intervjuer har konstaterats att det finns medarbetare som har ett extra fokus på jämställdhetsintegrering. Det uppfattas dock inte som optimalt, och det finns önskemål om en form för hur Trafikverket på övergripande nivå kan stötta och bistå arbetet ut mot verksamhetsområdena. Under hösten 2021 kommer denna fråga att behandlas, och utgångspunkten är att verksamheten på övergripande nivå ska kunna få stöd och vägledning i arbetet med jämställdhetsintegrering. 

    Fulltekst (pdf)
    Underlagsrapport jämställdhetsintegrering
    Download (jpg)
    Jämställdhetsintegrering
  • 5.
    Jämställd samhällsplanering: förslag på metod2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är ett resultat av ett önskemål från Vägverkets samhällsplanerare om ett konkret stöd, eller någon form av verktyg, att ta med sig vid möten med kommunens tjänstemän och politiker i arbetet med jämställdhet i transportsystemet. Publikationen består av ett stöd i form av en (1) kunskapsbas bestående av vetenskaplig fakta om jämställdhet, (2) förslag till planeringsperspektiv, (3) tolkning av det transportpolitiska jämställdhetsmålet, (4) checklista vid plangranskning eller upprättande av planer samt en (5) samling av goda exempel på jämställd samhällsplanering.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (jpg)
    Omslagsbild
  • 6.
    Res jämt: ett jämställt transportsystem2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Publikationen har tagits fram på uppdrag av Vägverket och Banverket och är baserad på intervjuer med företrädare inom olika transportslag. Syftet är att beskriva varför målet formulerades, vad som hänt därefter samt att diskutera vad som krävs för att arbetet ska kunna utvecklas vidare.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (jpg)
    Omslagsbild
1 - 6 of 6
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.41.0