Change search
Refine search result
1 - 6 of 6
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Faith-Ell, Charlotta
    et al.
    WSP.
    Levin, Lena
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Jämställdhet och genus i infrastrukturplanering: en studie av tillämpningen inom järnvägsplaneringen2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this report is to present the results of the research project Gender equality in railway planning. Furthermore, the report aims to contribute with a suggestion of how different transport authorities can systematically work with gender mainstreaming in infrastructure planning. The research

    project was conducted on behalf of the Swedish Rail Administration (Banverket) which changed into the Swedish Transport Administration (Trafikverket) after the reorganisation of the Swedish transport authorities. The project relies on established gender theory and social science research methodology. The research project was implemented through three sub-studies that were carried out successively: 1) knowledge-building study based on case studies of existing practice in railway construction in Svealandsbanan and Mälarbanan and a literature review; 2) development of a proposed method for implementation of gender equality in railway planning, 3) implementation study in Simrishamnsbanan

    and Sydostlänken. Finally, an evaluation of methods and analyses was carried out. Three main themes were identified as key areas for the Swedish Transportation Administration's work with gender mainstreaming in infrastructure planning:

    • To work with gender equality objectives
    • •Tools and methods aimed at leading the organization's work on the basis of specific goals
    • •Tools and models for impact assessment of gender equality.

    One conclusion of the research project is that although the Swedish Transportation Administration has initiated work with gender equality in transport planning, the authority needs to work more on developing both policy and planning. Transport planning should have the means to do social impact assessment, which is a methodology that the present research project suggests for the area of gender equality and other social aspects in transport planning and which is also perceived absent of officials, politicians and planners. This report proposes a method with different steps from procurement to implementation and evaluation (different parts corresponding to the transport authorities' internal and external gender equality).

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Gilboa Runnvik, Ann-Charlotte
    Linköpings universitet, Tema Kultur och samhälle – Tema Q.
    Rum, rytm och resande: Genusperspektiv på järnvägsstationer2014Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Railway stations are perceived as public spaces and are regulated by national transport goals of equality and accessibility for all (Prop. 2008/09:93). However, hardly any research has looked at how gender affects commuters in their daily life at railway stations. The overriding aim of this study is to examine how male and female commuters use and experience railway stations as gendered physical places and social spaces, during their daily travels. The empirical material is based on travel diaries, interviews with male and female commuters, participant observations inspired by auto-ethnography and interviews with planners and managers of the railway stations. Stations included in the study are Kimstad commuter rail station, Norrköping railway station and Stockholm Central station (all in Sweden). In this thesis this combination of theories makes it possible to define gender as rhythm. Through this theoretical frame the thesis analyses gendered power relations of bodies in time, space and mobility. Results from the study show that individuals are affected by gendered power relations that dwell in collective believes and in shape of materialized objects that encounter the commuter when visiting the railway station. In conclusion the study shows that both female and male commuters are affected by gender power relations while visiting railway stations. Even though they affect all, women seem to be most negatively affected by these power relations, since women by gender as rhythms are considered as either objects of decency or as sexually available to heterosexual men. Further, female bodies negotiate the risk of encountering sexual violence therefore gender as rythm tend to decrease the extent of women’s everyday living spaces, regardless of age and place.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download (pdf)
    COVER01
  • 3.
    Lundgren, Rolf
    Swedish Transport Administration.
    Jämställdhetsintegrering 2022 -2025: Regeringsuppdrag att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Transportsystemet ska vara utformat så det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Det finns dock skillnader mellan män och kvinnor. Resmönstren varierar för kvinnor och män. De gör ungefär lika många resor per person, men reslängd och färdsätt skiljer sig åt. Kvinnor och män skiljer sig även åt i synen på säkerhet och risktagande och i viljan att gå mot hållbara transporter – kvinnor är mindre riskbenägna och mer positiva tillåtgärder som bidrar till ett hållbart samhälle.

    Det finns brister i jämställdhet och mångfald inom transport- och anläggningsbranschen. Kvinnor är underrepresenterade i de flesta delområden.Trafikverket har möjlighet att bidra till ökad jämställdhetsintegrering inom en rad områden i samhället och i den egna verksamheten. I rapporten presenteras sådana förbättringsområden.

    Download full text (pdf)
    Jämställdhetsintegrering 2022 -2025
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 4.
    Lundgren, Rolf
    Swedish Transport Administration.
    Underlagsrapport till regeringsuppdraget att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering 2022–20252021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Transportsektorn har sedan 2001 ett specifikt jämställdhetsmål som i den senaste transportpolitiska målpropositionen (Mål för framtidens resor och transporter 2008/09:93) är en integrerad del av funktionsmålet (tillgänglighet). Inom Trafikverket är detta känt men det är inte tydligt hur det kommer in i Trafikverkets övergripande styrning. Trafikverkets strategiska inriktning består av två delar: Målbild 2030 och Trafikverkets långsiktiga mål.  Målbild 2030 tar sin utgångspunkt i ett hållbarhetsperspektiv och är formulerat för hela transportsektorn. Den utgår från de transportpolitiska målen och Agenda 2030. Målbild 2030 innehåller tio prioriterade aspekter där transportsystemet har en avgörande betydelse för att nå det hållbara samhället 2030. Jämställdhet ingår i dessa mål, men detta är inte tillräckligt tydligt för medarbetare eller sektorn. Under hösten 2021 kommer därför ett arbete att genomföras för att konkretisera och beskriva hur jämställdhet kommer in i den övergripande styrningen inom ramen för Målbild 2030. Inom Trafikverket finns inget utpekat ansvar på övergripande nivå för att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering, utan varje verksamhetsområde förväntas arbeta in jämställdhetsperspektivet i sitt dagliga arbete. I intervjuer har konstaterats att det finns medarbetare som har ett extra fokus på jämställdhetsintegrering. Det uppfattas dock inte som optimalt, och det finns önskemål om en form för hur Trafikverket på övergripande nivå kan stötta och bistå arbetet ut mot verksamhetsområdena. Under hösten 2021 kommer denna fråga att behandlas, och utgångspunkten är att verksamheten på övergripande nivå ska kunna få stöd och vägledning i arbetet med jämställdhetsintegrering. 

    Download full text (pdf)
    Underlagsrapport jämställdhetsintegrering
    Download (jpg)
    Jämställdhetsintegrering
  • 5.
    Jämställd samhällsplanering: förslag på metod2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är ett resultat av ett önskemål från Vägverkets samhällsplanerare om ett konkret stöd, eller någon form av verktyg, att ta med sig vid möten med kommunens tjänstemän och politiker i arbetet med jämställdhet i transportsystemet. Publikationen består av ett stöd i form av en (1) kunskapsbas bestående av vetenskaplig fakta om jämställdhet, (2) förslag till planeringsperspektiv, (3) tolkning av det transportpolitiska jämställdhetsmålet, (4) checklista vid plangranskning eller upprättande av planer samt en (5) samling av goda exempel på jämställd samhällsplanering.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 6.
    Res jämt: ett jämställt transportsystem2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Publikationen har tagits fram på uppdrag av Vägverket och Banverket och är baserad på intervjuer med företrädare inom olika transportslag. Syftet är att beskriva varför målet formulerades, vad som hänt därefter samt att diskutera vad som krävs för att arbetet ska kunna utvecklas vidare.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
1 - 6 of 6
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf