Change search
Refine search result
123 1 - 50 of 109
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Ahlberg, Joakim
    Gender and Mobility2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Research show that when gender is not explicitly part of the planning process, the solutions are most likely to primarily benefit men. Whereas the explicit consideration of gender throughout the process of planning, design, implementation, monitoring, and evaluation is more likely to create more gender equal solutions. Low representation of women among both decisionmakers, researchers, planners, engineers and designers in many sectors such as science, medicine, engineering and technology, combined with unconscious bias towards the average male are some of the reasons why gender-neutral and “planning for all” benefit men more than women. Transport and mobility are not gender neutral. International Transport Forum has concluded that “gender is one of the most robust determinants of transport choice”.

    Download full text (pdf)
    Gender and Mobility
  • 2.
    Alfredsson, Mattias
    et al.
    Ramboll Sverige AB.
    Arnehed, Filip
    Ramboll Sverige AB.
    Östman, Ebba
    Ramboll Sverige AB.
    Delad mobilitet i Norden: utmaningar och möjliga lösningar2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report is part of a subproject called Dialogue meetings, exchanges of experiences and recommendations to create attractive and climate-smart transportation in cities, within the overarching project Sustainable Nordic Cities with Focus on Climate Smart Mobility, one of Sweden’s projects within the Nordic Council of Ministers.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 3. Almström, Peter
    et al.
    Berglund, Svante
    Syntetisk befolkning med hushållsinformation – som markanvändningsdata i transportmodellerna2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens svenska transportmodeller bygger på individdata från skattning till tillämpning. Samtidigt är det väl känt att vissa beslut av stor betydelse för ett hushålls transporter styrs av dess sammansättning, inkomster och boende. Exempel på sådana beslut är bilinnehav och antal resor som utförs av individer som tillhör hushållet. Det finns därmed skäl att utveckla indata till våra modeller så att hushållsinformation finns med i modellernas tillämpningsdata. I rapporten redogörs för hur man kan göra en syntetisk befolkning med hushållsinformation knuten till individer. I hushållsdimensionen hanteras hushållen med avseende på antal vuxna och antal personer <20 år i hushållet, med totalt 15 hushållstyper. Uppdelningen görs separat för småhus och flerfamiljshus. I ett andra steg skapas en syntetisk befolkning. Här utgör hushållstyp ett villkor så att varje zon fylls av individer som bygger upp den hushållsstruktur som beräknats i föregående steg. Andra fördelningar som metoden tar hänsyn till är efter kön, ålder, inkomst och antal förvärvsarbetande. Allt är implementerat i prototypprogramvara för att göra arbetsgången repeterbar och spårbar.

    Download full text (pdf)
    Syntetisk befolkning med hushållsinformation – som markanvändningsdata i transportmodellerna
  • 4.
    Andersson, Jeanette
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Miljö, MILJÖ.
    Larsson, Kristina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Människan i transportsystemet, MTS.
    Dilemmazoner och aktiv säker mobilitet: Om hastighetsregleringen och aktörernas syn på processen för hastighetsbegränsning i mindre byar på landsbygden2024Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Today, residents in villages and rural areas experience difficulties to achieve safe active mobility. This project aims to map the decision-making process for speed legislation different parts of the road network in sparsely populated and rural areas, to highlight the possibilities to consider and promote safe active mobility in the villages. The study has been conducted using legal methods, interviews, site visits, dialogues, and literature reviews. The investigation has shown that there is a general perception among both citizens and stakeholders that the existing legislations regarding how speed limits are determined outside densely populated areas are complex. Overall responsibility, coordination, guidelines, and a desire for a formal dialogue are requested by actors in the decision-making process.

    Three main problems have been identified regarding the consideration of active mobility and implementation of appropriate speed limits in dilemma zones. Firstly, there is very limited room to consider active mobility as a reason for speed reduction in these zones. Secondly, insufficient resources are cited as reasons for lack of action and change. Thirdly, the ultimate responsibility according to the Vision Zero concept seems to fall in between different system designers.

    Download full text (pdf)
    Dilemmazoner och aktiv säker mobilite
  • 5.
    Andrén, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Geoteknologi.
    Dahlström, Lars-Olof
    Luleå tekniska universitet, Geoteknologi.
    Nordlund, Erling
    Luleå tekniska universitet, Geoteknologi.
    Field Observations of Water and Ice Problems in Railway Tunnels from a Maintenance Perspective2023In: Journal of Earth Sciences and Geotechnical Engineering, ISSN 1792-9040, E-ISSN 1792-9660, Vol. 13, no 1, p. 11-54Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    During the winter season, ice causes major problems in many Swedish railway tunnels. Ice, rock and shotcrete in the roof and on the walls may come loose and fall down, installations and cables can break due to ice loads and the tracks can become covered with ice. To maintain safety and prevent traffic disturbances, many tunnels require frequent maintenance. The removal of ice, loose rock and shotcrete is expensive and potentially risky work for the maintenance workers. To reduce maintenance costs, it is important to improve our knowledge of frost penetration inside tunnels and investigate the effect of ice pressure and frost shattering on loadbearing constructions. The aim of this investigation was to gather information about the problems caused by water leakage and its effect on the degradation of a rock tunnel when subjected to freezing temperatures. There are many factors that determine whether frost or ice formations will appear in tunnels. To collect information on ice formation problems, field observations were undertaken in five of Sweden’s railway tunnels between autumn 2004 and summer 2005. For one of the tunnels, follow-up observations also took place in March during the years 2005, 2006 and 2007.

    Download full text (pdf)
    Field Observations of Water and Ice Problems in Railway Tunnels from a Maintenance Perspective
  • 6. Arnfalk, Peter
    et al.
    Chudnikova, Vera
    Löfgren, Malin
    DigiNord: Virtual Meetings and Climate Smart Collaboration in the Nordic Countries. Examples of good practice and promotion2020Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report presents the findings, analysis and recommendations of DigiNord; a project for the exchange of knowledge on virtual meetings and climate-smart digital collaboration in and between the Nordic countries.

    The project is part of a three-year initiative called “Nordic Sustainable Cities with focus on climate smart mobility”, led by the Swedish Energy Agency and initiated as a part of the presidency of the Nordic Council of Ministers in 2018. The Swedish Transport Administration is responsible for the part on climate-smart transport in cities. The focus is primarily on transport-efficiency, but in this case the focus is on preventing the need for transport through digital accessibility.

    Download full text (pdf)
    DigiNord: Virtual Meetings and Climate Smart Collaboration in the Nordic Countries
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 7.
    Arnfalk, Peter
    et al.
    Lunds universitet.
    Grönvall, Pontus
    Stormen kommunikation.
    Pilerot, Ulf
    Swedish Transport Administration.
    Schillander, Per
    Swedish Transport Administration.
    Resfria möten: en handledning2010Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Med teknikens hjälp kan vi idag mötas med bild och ljud och samarbeta via datorer och nätverk. I allt fler geografiskt spridda organisationer börjar man därför använda sig av resfria möten, främst för interna möten, men i ökande grad även med ex-terna kontakter. Det kan ibland vara en utmaning att ändra på mötesvanor i en organisation och där-för har Trafikverket tagit fram denna handledning för resfria möten. Potentialen är stor och vi kom-mer sannolikt att se stora förändringar i hur möten och resor planeras, redan under de närmaste åren. 

    Download full text (pdf)
    Resfria möten: en handledning
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 8.
    Balfors, Berit
    et al.
    KTH, Hållbarhet, utvärdering och styrning.
    Eriksson, Linnea
    Gunnarsson-Östling, Ulrika
    KTH, Hållbarhet, utvärdering och styrning.
    Isaksson, Karolina
    Lundberg, Kristina
    Robinson, Tobias
    Strategisk miljöbedömning för nationell transportplanering med fokus på inriktningsunderlaget2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport utgör ett inspel till Trafikverket i en analys om hur strategisk miljöbedömning kan användas i den statliga transportplaneringens tidiga skeden med fokus på inriktningsunderlaget. Rapporten är framtaget inom projektet ”TRAMP- Är långsiktig transportplanering och miljöbedömning kompatibla processer?” som är ett forsknings- och innovationsprojekt (FoI), finansierat av Trafikverket under perioden 2017 - 2019. Deltagande forskare i projektet är Berit Balfors och Ulrika Gunnarsson-Östling, KTH, Kristina Lundberg och Tobias Robinson, Ecoloop, Karolina Isaksson och Linnea Eriksson, VTI.

    FoI-projektet har planerats för att successivt leverera användbart underlag till Trafikverket. Föreliggande rapport är ett underlag inför Trafikverkets arbete med att ta fram ett inriktningsunderlag.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Berglund, Lisa
    Swedish Transport Administration.
    Förutsättningar för en beredskapsflygplats i Gävleborgs län2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den 22 december 2022 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för att en flygplats i Gävleborgs län ska bli beredskapsflygplats framöver. 

    Sedan 2012 har Trafikverket ingått årliga överenskommelser med ett antal flygplatshållare i syfte att säkerställa att de håller beredskap för att öppna upp flygplatsen för samhällsviktiga lufttransporter under de tider då flygplatsen är stängd. Beredskapsflygplatserna används främst för akuta sjuktransporter med ambulansflyg men även polis, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvaret, Sjöfartsverket m.fl. nyttjar möjligheten att använda flygplatserna även när de normalt håller stängt. 

    Det finns flera flygfält i Gävleborgs län men Trafikverket har valt att koncentrera sin utredning till fyra flygplatser: tre har tidigare har varit godkända instrumentflyg-platser och den fjärde flygplatsen är ett tidigare krigsfält som genom sin storlek eventuellt skulle kunna vara av intresse i sammanhanget – den s.k. Fönebasen i Ljusdal. 

    Download full text (pdf)
    Förutsättningar för en beredskapsflygplats i Gävleborgs län
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 10. Berglund, Svante
    Hur skattas cykel bäst?2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Efterfrågan skattas med olika utbud. Ingen av de alternativa utbudsmodellerna ger stora förbättringar i skattning av efterfrågan trots ett detaljerat vägnät. En diskussion förs om hur skattningarna ev. kan förbättras genom att ta hänsyn till annan information.

    Download full text (pdf)
    Hur skattas cykel bäst?
  • 11. Bergman, Carina
    et al.
    Huusko, Caroline
    Nyttan av kravverktyg och nedbrytning i abstraktionsnivåer: En pilotstudie2014Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Syftet med pilotstudien (hädanefter kallat ”piloten”) var att undersöka möjligheten och effekten av att hantera Trafikverkets regelverk som individuella krav i en databas samt att undersöka om och hur regelverket kan brytas ned i olika abstraktionsnivåer enligt Requirements Abstraction Model (RAM). I piloten har två stycken områden, från två olika trafikslag med helt olika grundförutsättningar testats för att verifiera om abstraktionsnivåer enligt RAM och produktstrukturer är aktuella att applicera för krav i Trafikverkets regelverk. De två olika områden som arbetats med i piloten är ERTMS (European Rail Management System) nivå 2 [Referens 4] och Trafikverkets kravdokument TRVK Vägars och gators utformning (VGU), TDOK 2012:179. [Referens 3] • ERTMS nivå 2 är ett nytt område som saknar befintligt del i regelverket inom delsystemet Signal. Ett projekts krav på ERTMS nivå 2 (Anläggningskrav Järnväg, AKJ) har använts för att exemplifiera abstraktionsnivåer och produktstrukturer för ett fiktivt gällande regelverk. • VGU som är ett befintligt regelverk har analyserats och exemplifierats i liknande struktur som för exemplet för ERTMS nivå 2. I piloten har vi kommit till insikt om att man för Trafikverkets regelverk kan, med hjälp av abstraktionsnivåer, produktstrukturer och den kravformuleringsmall som projektet tagit fram uppnå följande: • Ett regelverk med enskilda krav i en databasstruktur - via kravformuleringsmallen • En gemensam kravstruktur för regelverkskrav - via produktstruktur och abstraktionsnivåer • Ett gemensamt sätt för kravhantering – via kravformuleringsmall, produktstruktur och abstraktionsnivåer. D.v.s., målet med piloten är nått. Rekommendation SAKIT-projektets rekommendation utifrån piloten är att Trafikverket applicerar följande för Trafikverkets interna regelverk: 1. Krav hanteras som enskilda krav i databas 2. Kravformuleringsmallen 3. Produktstrukturer 4. Abstraktionsnivåer Det gör det möjligt att: • Publicera regelverkskrav i anpassade sammanställningar. • Koppla regelverkskrav till anläggningsprojekt. • Skapa en kravkedja från Trafikverkets mål samt gällande lagar och förordningar hela vägen ut till verifiering av att kraven uppfylls i anläggningsprojekt. • Styra upp användningen av gemensamma begrepp.

    Download full text (pdf)
    Nyttan av kravverktyg och nedbrytning i abstraktionsnivåer: En pilotstudie
  • 12. Björkman, Hans
    et al.
    Johnsson, Lisa
    Sandén, Bodil
    Innovation i värdeskapande nätverk2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har identifierat ett behov av att utveckla sin förmåga att arbeta innovativt i värdeskapande nätverk. Syftet med FoI-projektet Verksamhetsutveckling och Innovation i värdeskapande nätverk har varit att pröva, utvärdera och vidareutveckla en metod för innovationer i värdenätverk. Detta har gjorts i tre samverkansprojekt på järnvägssidan: • Proaktiv kundkommunikation har handlat om att förbättra Trafikverkets relation med avtalskunderna på järnväg som genom de senaste de senaste NKI-mätningarna uttryckt sitt missnöje inom kommunikationsområdet. • Kommunikation Lokförare Trafikledning har handlat om att fånga in lokförarnas iakttagelser längs med rälsen och använda i det proaktiva underhållsarbetet. • Samverkan för bättre underhåll på järnvägen har fokuserat på att skapa förutsättningar för att använda sensordata för proaktivt underhåll av järnvägen. Slutsatserna visar att såväl praktiker som forskare har funnit att metoden fungerat väl i dessa tre sammanhang. Viktiga lärdomar handlar om att befintliga strukturer inte säkerställer att intressenter och partners bjuds in och att de inte är anpassade för innovationsprojekt som inte fullt ut kan planeras i förväg och där det är svårt att förutsäga leveranser. Trafikverket har goda kunskaper om hur man bygger multidiciplinära team men har stora svårigheter att få fram interna projektledare för denna typ av projekt. Ansvariga chefer tycks prioritera drift i den egna verksamheten framför branschgemensamma utvecklingsprojekt. De projektledare vi mött har varit jätteduktiga men de vittnar om att de och många kollegor saknar kunskaper om innovations- och utvecklingsarbete och att vanan att involvera kunder och intressenter varierar stort inom olika delar av Trafikverket. Engagemanget har varit stort hos såväl Trafikverkets medarbetare som hos de som kommer från olika partners och kunder. Stundtals har ledningsstödet kunnat utvecklats ytterligare hos både Trafikverket och kunder. Andra viktiga lärdomar är att engagemanget sjunker om man inte ges förutsättningar att delta och/eller bidra till verklig innovation och att ledare för innovationsprojekt måste brinna och dessutom ha riktigt lång brinntid. Denna rapport sammanfattar våra lärdomar från projektet. Vid sidan om denna rapport finns det också en ”Verktygslåda för innovation och förändringsledning” (Björkman, Johnsson och Sandén, 2017b) samt en rapport som särskilt lyfter fram implementeringsaspekterna i det första projektet Proaktiv kundkommunikation: ”Implementering av innovationer i värdeskapande nätverk” (Björkman, Johnsson och Sandén, 2017).

    Download full text (pdf)
    Innovation i värdeskapande nätverk
  • 13. Brandt, Eva Norrman
    Digitaliserade beslutsstöd – policy och praktik - Delstudie 3: Digitaliserade beslutstöds påverkan på individ och grupp2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Införandet av ny teknik såsom digitala beslutsstöd innebär en förändring av roller och arbetssätt. En sådan förändring påverkar sannolikt maktförhållanden och utmanar etablerade strukturer. Delstudie 3 fokuserar på Digitaliseringens påverkan på individer och grupper.

    Download full text (pdf)
    Digitaliserade beslutsstöd – policy och praktik - Delstudie 3: Digitaliserade beslutstöds påverkan på individ och grupp
  • 14.
    Brolin, Karin
    KB Science AB .
    Ökad och jämställd trafiksäkerhet i arbetslivet: en förstudie2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. 

    De viktigaste fynden i denna studie var att hemtjänsten var den bransch med flest olyckor med landfordon, jämnt fördelat på bilar och cyklar; att de kommunala tekniska förvaltningarna inte hade lika säkra bilar som kommunala verksamheter inom omsorg, delvis på grund av sämre trafiksäkerhetsklassning för skåpbilar och lätta lastbilar; och att den kommunala fordonsflottan i hög grad saknade moderna förarstödssystem, som exempelvis autobroms, körfältshjälp och detektion av trötta eller distraherade förare. Kunskapsöversikten indikerar att tidspress, typ av fordon, skiftarbete och trötthet på grund av komplexa trafiksituationer kan vara riskfaktorer för den som kör bil i arbete. Det behövs forskning om och systematisk insamling och analys av olycksdata för trafikskador i arbetslivet för de som inte är yrkesförare. 

    Förstudien bestod av fyra delar. Den första delen var en kunskapsöversikt där den vetenskapliga litteraturen och relevanta rapporter om trafiksäkerhet i arbetslivet, med fokus på de som inte var yrkesförare, sammanfattades. Den andra delen analyserade arbetsskador orsakade av fordon i Arbetsmiljöverkets databas med deskriptiv statistik. Den tredje delen var en kartläggning av den kommunala fordonsflottan där trafiksäkerhet jämfördes mellan verksamheter inom omsorg och tekniska förvaltningar, genom att utgå från ett utdrag ur Transportstyrelsen vägtrafikregister som samkördes med säkerhetsbetyg från Euro NCAP:s utvärderingsprogram för nya bilar. Den fjärde delen utgjordes av kunskapsspridning genom workshops där resultaten diskuterades. 

    Antalet skadade på grund av olyckor med landfordon har stigit från nästan 10 000 perioden 2011 – 2015 till över 15 000 perioden 2016 – 2021. Flest olyckor skedde inom transport och magasinering och vård och omsorg. Hemtjänsten var den bransch med flest arbetsskador. Olyckorna fördelades jämnt mellan personbilar och cyklar. Den kommunala hemtjänsten hade en hög andel trafiksäkra fordon, men de saknade ofta moderna system för förarstöd. Genom att i upphandlingar ställa krav på moderna förarstödsystem (så som adaptiv farthållare, körfältshjälp och autobroms) kan trafiksäkerheten succesivt förbättras. Vid cykelolyckor skadades oftast armar och ben. En kraftsamling behövs för att minska antalet arbetsskador på grund av cyklar, där forskning för att klarlägga vilka faktorer som bidrar till olyckor, kartläggning av cyklarnas funktion och säkerhet, och fältstudier av cyklande personal är exempel på insatser som kan klargöra vilka preventiva åtgärder som är mest effektiva.  

    Endast hälften av de fordon som används av kommunala tekniska förvaltningar hade fått de två bästa betygen i Euro NCAP och dessutom saknade en majoritet av fordonen skydd för fotgängare och cyklister. Skydd för oskyddade trafikanter är en viktig del av nollvisionen och dessa kommunala fordon rör sig bland barn, cyklister och fotgängare inne i samhällen. Euro NCAP:s nya tester av säkerhet hos skåpbilar har potential att bidra till en säkrare fordonsflotta om de används i kravställning vid upphandling.  

    För att ta hänsyn till trafiksäkerhet i upphandling av fordon föreslås: • Ett baskrav på fem stjärnor i Euro NCAP (max. 6 år gammalt test), som garanterar trafiksäkerhet för barn (många fordon säljs vidare till privatpersoner) och oskyddade trafikanter. • Krav på moderna förarstödsystem som baseras på en trafiksäkerhetsanalys av verksamhetens specifika förutsättningar (exempelvis typ av vägar, väderförhållande, stadsmiljö eller landsbygd). • Högre krav på trafiksäkerhet för småbilar, eftersom dessa riskerar att krocka med tyngre fordon och därmed råka värre ut än i krocktester, både för krockskydd för förare och passagerare men också för förarstödsystem som kan undvika krock.  

    Download full text (pdf)
    Ökad och jämställd trafiksäkerhet i arbetslivet
  • 15.
    Burden, Håkan
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Mobilitet och system.
    Amanuel, Mahdere DW
    RISE Research Institutes of Sweden, Mobilitet och system.
    Ahlberg, Joakim
    Ramboll, Sweden.
    Olsson, Ola
    Ramboll, Sweden.
    Palm, Fredrik
    Lunds kommun, Sweden.
    Ulander, Gustaf
    Skellefteå kommun, Sweden.
    Bassioukas Hanseklint, Petra
    Skellefteå kommun, Sweden.
    Vainio, Jyrki
    Region Gotland, Sweden.
    Lindberg Helander, Gustav
    Eskilstuna kommun, Sweden.
    Körkkö, Jani
    Eskilstuna kommun, Sweden.
    Zarghampour, Hamid
    Trafikverket, Sweden.
    Självkörande landsbygd2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur skulle autonoma fordon kunna användas inom kollektivtrafiken på landsbygden? Genom intervjuer, workshops och en RFI (request for information, ett första steg mot upphandling) har vi undersökt frågan utifrån fyra konkreta områden i Sverige – Lund, Gotland, Eskilstuna och Skellefteå. 

    Med en definition av landsbygd baserad på individens mobilitet har vi sett att Sveriges landsbygd rymmer mindre orter på väg att avfolkas där äldre, barn och de utan körkort hade kunnat få bättre tillgång till samhällelig service med autonoma fordon. Vi har också sett att flera av landets nya arbetsplatser kommer befinna sig på landsbygden och därmed skapa ett mobilitetsbehov från staden till landet. 

    För att kunna realisera de identifierade möjligheterna finns ett behov av att framföra fordonen i högre hastigheter samt att de ska kunna hantera mer komplexa trafiksituationer än vad dagens piloter i städerna visat. På landsbygden finns alltså ett utrymme för nya fordon att visa upp sig. Samtidigt ser vi hur man inte ska förvänta sig att investeringarna i autonoma fordon kommer betala sig på en linje, snarare behöver man lyfta blicken och se systemeffekten när stomlinjetrafiken blir mer attraktiv då bussarna går raka vägen istället för via mindre samhällen. 

    Vi har inte sett några belägg på att den digitala infrastrukturen behöver utvecklas för att möjliggöra försök med autonoma fordon på någon av de undersökta rutterna. Dagens 4G-täckning är fullgod och fordonen borde ha tillgång till tillräckligt bra positioneringsdata för att bedriva verksamheten. Däremot ställs flera frågor om hur ersättningstrafiken organiseras när fordonen inte klarar av vädret, vem som står för säkrare hållplatser och hur chaufförens övriga ansvar realiseras när fordonet är förarlöst. 

    Download full text (pdf)
    Självkörande Landsbygd
  • 16. Burström, Bengt
    et al.
    Huusko, Caroline
    Systematisering av krav i Trafikverkets regelverk2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med SAKIT-projektet har varit att undersöka möjligheterna att hantera regelverkskraven som enskilda krav i en databas, i stället för att samla regelverkskraven i en dokumentstruktur. SAKIT-projektet visar att kvaliteten på regelverket kan förbättras och att hanteringen effektiviseras genom att använda följande principer: • Regelverkskraven hanteras ett och ett i en databas o Ett krav finns bara en gång, hantering och förvaltning förenklas o Varje krav förses med relevanta attribut o Kravberoenden skapas med hjälp av länkar o Flexibla sammanställningar av krav skapas efter behov o Kravsammanställningar görs till dokument liknande dagens regelverksdokument • Regelverkskraven formuleras enligt en standardiserad mall o Säkrar kvaliteten på kravformuleringen o Kraven formuleras stringent • Regelverkskraven ordnas i så kallade abstraktionsnivåer efter hur detaljerade de är o Alla krav ska ha en koppling till högsta nivån o Säkerställer att alla krav tjänar till att uppfylla mål på högsta nivån o Kraven knyts till de produkter som de gäller för i en produktstruktur • Regelverkskraven som används i ett projekt, kopplas till anläggningsprojektet o Uppföljning av ett regelverkskravs hela kedja kan ske. o Kravsammanställningar kan skapas för att specificera vilka krav som gäller för varje projekt. De största fördelarna med att hantera kraven enligt SAKIT-projektets principer är: • Regelverkskraven blir strukturerade enhetligt och stringent, eftersom man tvingas följa reglerna i databasen och formulera kraven enligt en föreslagen mall. • Versionshanteringen sker per krav och görs automatiskt, samtidigt som kravens historia finns kvar. • Det blir möjligt att söka efter krav, dels via attribut och dels fritextsökning. • Sammanställningar av krav kan göras efter behov. Inga onödiga krav behöver följa med i projekten. Man kan skapa standardkravsammanställningar för olika typer av åtgärder, som växelbyte, eller asfaltering. Det blir rätt information till rätt målgrupp. • Vi får en uppföljning av att regelverkskraven uppfylls i projekten och vi kan göra statistik på efterlevnaden. Det skapas en spårbarhet som kommer att bli allt viktigare i framtiden för att få anläggningarna godkända av Transportstyrelsen. Eftersom detta är ett forskningsprojekt, helt fristående från projektet Anpassat Regelverk, finns inget beslut om införande i Trafikverket. Men principerna och tankegångarna är möjliga att använda i lämplig omfattning redan nu när uppdateringar görs av regelverket.

    Download full text (pdf)
    Systematisering av krav i Trafikverkets regelverk
  • 17.
    Ceccato, Vania
    et al.
    KTH, Urbana och regionala studier.
    Uittenbogaard, Adriaan
    KTH, Urbana och regionala studier.
    Suicides in commuting railway systems: The case of Stockholm county, Sweden2016In: Journal of Affective Disorders, ISSN 0165-0327, E-ISSN 1573-2517, Vol. 198, p. 206-221Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The objective of this study is to understand the spatial and temporal dynamics of suicides in commuting railway environments. Data on suicides in Stockholm commuting railway from 2006 to 2013 was analysed. The study sets out to identify significant clusters in suicides then evaluate whether commuting railway environments affect variations in suicide rates. Fieldwork inspection, spatial cluster techniques (NNHC and Getis-Ord statistics) and regression models underlie the methodology of study. Findings show no seasonality was observed in suicide cases, but winter months concentrate a larger share of events. Suicides do not occur evenly throughout the day but tend to take place more often in weekdays. Modelling findings shows that suicide rates increase with speed trains and decrease where barriers along tracks are installed. Although high speed trains are still a motive of concern for suicide prevention, findings call for a whole railway-approach to safety - one that extends maintenance beyond the platforms and stations' vicinities.

  • 18. Dahlman, Joakim
    et al.
    Henriksson, Per
    Longitudinell uppföljning av psykisk och organisatorisk arbetsmiljö i sjöfarten: Hur förebygger sjöfarten ökande psykisk ohälsa bland svenska sjömän?2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bland vissa certifikatstyper i sjöfarten har det visat sig att den näst största orsaken till sjukskrivning är psykisk ohälsa (Dahlman, 2016). Att detta inte uppmärksammats tidigare beror till stor del på att sjöfarten inte har lyckats fånga upp dessa problem, eftersom långt från alla rederier är knutna till företagshälsovård men också för att det råder en kultur som förhindrar medvetenheten. Bland de vanligaste åkommorna är stress, depressioner och problem relaterade till psykosocial arbetsmiljö. År 2016 trädde ett tillägg i kraft till arbetsmiljölagen, AFS 2015:4, som innebär att arbetsgivaren skall arbeta för en arbetsplats där varken sociala faktorer eller organisationens uppbyggnad kan ligga till grund för ohälsa hos de anställda. För sjöfarten innebär detta att rederier/arbetsgivare måste ta fram planer för hur man avser systematiskt arbeta med att förbygga psykisk ohälsa ombord. I sjöfarten kommer denna att beräknas träda i full kraft under sista halvåret 2019. Mot bakgrund av detta finns ett behov av att studera hur implementeringen av tillägget sker och vilken effekt det systematiska arbetet får överlag i sjöfarten och i synnerhet på sjukskrivningsstatistiken samt det upplevda välmåendet hos besättningar. Resultaten från projektet pekar på skillnader i hur implementeringen av AFS 2015:4 har hanterats i sjöfarten och svårigheterna att nå ut på fartygen med det förebyggande arbetet mot psykosociala problem. Arbetet i projektet blev också starkt påverkat av Covid 19 pandemin som gjorde att registerkörningarna hos såväl Socialstyrelsen som Försäkringskassan försenades kraftigt och tillgången till medverkande rederier begränsades starkt till följd av de försämrade arbetsvillkoren i spåren av pandemin. Dock visar resultaten på att den psykiska ohälsan bland svenska sjömän inte är lika utbredd som tidigare påvisats i segment av sjöfarten. Den upplevda hälsan förefaller god och den psykiska ohälsan ligger fortfarande bland topp sex bland besöken inom öppenvården och på andra plats inom slutenvården. Tittar man sedan till orsaker till sjukskrivningar domineras dessa av stress, depressioner och utmattningssyndrom. Även om pandemin påverkade studien negativt verkar den inte ha påverkat den psykiska ohälsan åt något håll utan ligger kvar på samma nivå som innan. Sett till vilka befattningar som drabbas ombord återfinns manskap däck och manskap maskin i toppen.

    Download full text (pdf)
    Longitudinell uppföljning av psykisk och organisatorisk arbetsmiljö i sjöfarten
  • 19.
    Dahlstrand, Alice
    Swedish Transport Administration.
    Attraktiva och klimatsmarta transporter i städer. Erfarenheter och rekommendationer från länder i Norden.: Delprojekt inom Sveriges ordförandeskapsprojekt i Nordiska ministerrådet, Hållbara nordiska städer med fokus på klimat-smart mobilitet 2018–2021.2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten Attraktiva och klimatsmarta transporter i städer redovisar de erfarenheterna och rekommendationerna som länder i Norden tagit upp i Trafikverkets delprojekt inom Sveriges ordförandeskapsprojekt i Nordiska ministerrådet, Hållbara nordiska städer med fokus på klimatsmart mobilitet 2018–2021. De nordiska länderna delar behovet av att minska utsläppen från transportsektorn och att skapa hållbara städer. Allt fler medborgare bosätter sig i städer och i stadsregioner och det begränsade utrymmet i städerna behöver användas effektivare och erfarenheter, kunskaper och nya lösningar behöver tas tillvara för att möta de utmaningar som urbaniseringen medför. Rapporten har fokus på rekommendationer från länder i Norden.

    Download full text (pdf)
    Attraktiva och klimatsmarta transporter
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 20.
    Dahlstrand, Alice
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Mattsson, Frida
    Swedish Transport Administration.
    Nationellt cykelbokslut 2021: Hur utvecklas cyklandet i Sverige?2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I det här bokslutet kan du, utifrån statistik och undersökningar, följa utvecklingen inom en rad områden som är kopplade till cykling. I bokslutet följs ett antal indikatorer som påverkar cyklandet.

    Cykelbokslutet är framtaget av Nationella cykelrådet. Nationella cykelrådet är ett samverkansforum för en ökad och säker cykling i Sverige, där Trafikverket står för ordförandeskapet.

    Download full text (pdf)
    Nationellt cykelbokslut 2021
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 21.
    Davoudi, Sara
    et al.
    Karlstads universitet, SAMOT.
    Johnson, Mikael
    Karlstads universitet, SAMOT.
    Samverkan Trafikförsörjningsprogram2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Med stöd i Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket 2§ punkt 12 utgår vi ifrån att Trafikverket ska vara ett stöd i arbetet att utveckla ett effektivt och hållbart transportsystem utifrån ett trafikslagsövergripande synsätt i nära dialog med RKM för att skapa en långsiktig infrastrukturplanering, i det att Trafikverket ska stödja arbetet med att ta fram trafikförsörjningsprogrammen (TFP). Föreliggande rapport fokuserar på Trafikverkets roll i samverkan med de Regionala kollektivtrafikmyndigheterna.

     

    För att närmare studera, utveckla och tydliggöra ramarna för trafikverkets stöd och ansvar för kollektivtrafikfrågor, använder vi i denna rapport en förståelseorienterad metod som bygger på att förstå och tolka den kontext som Trafikverket agerar i. Föreliggande text är en inventering av olika utformningar av kollektivtrafikmyndigheter i landet samt Trafikverkets olika Regionkontor. Fokus är i huvudsak riktad mot hur de är organiserade och hur de arbetar för att hantera olika frågor. Syftet är att med denna samlade kunskap se hur samverkansutmaningar har hanterats i olika lösningar och på så sätt öppna upp för ett ömsesidigt lärande och stärka förutsättningarna för samverkan.

     

    Föreliggande studie visar att samverkan mellan kollektivtrafikmyndigheterna och Trafikverket inte är statisk utan en del i en dynamisk process som baseras på kunskap, personliga relationer och förtroende. Genom att få kunskap om den andra organisationen och skapa sig en förståelse om hur man kan samverka för att uppnå bättre effekter av sina satsningar skapas en grund för samarbete. Det är sedan genom personliga relationer som ett förtroende skapas mellan parterna och som fördjupar samarbetet. Ett samarbete likt den mellan Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheterna som varken är bundet till hierarkiska eller beroendemässiga parametrar kräver förtroende och relationella band mellan parterna för att fungera. Den kunskapsintegration som uppstår mellan organisationerna när man klarar av att länka och integrera människors kunskaper och färdigheter genom sina personliga relationer och organisatoriska processer bidrar till ökad organisatorisk kapacitet för respektive organisation. Samspelet mellan organisationerna bidrar till att respektive organisation på ett bättre sätt kan anpassa sig till föränderliga samhällsbehov och skapa interna strukturer som följer de förändrade behov som finns i samhället.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Enander Lanner, Mia
    et al.
    Prioriterat AB, Sweden.
    Francsics, Roger
    Linnéuniversitetet, Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    Hartler, Johan
    Chalmers university of technology, Sweden.
    Österman, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Sjöfartshögskolan (SJÖ).
    SHIP – Social hållbarhet i praktiken: Kartläggning av det strategiska och praktiska arbetet med socialt hållbar utveckling i svensk sjöfartsnäring.2020Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This pre-study was conducted in collaboration between Linnaeus University and Chalmers University of Technology within the Swedish Transport Administration’s program Sustainable Shipping, run by Lighthouse.

    The purpose of the pre-study is to map how actors in the Swedish shipping industry work on issues related to social sustainability. The overall objective is to identify and communicate good practices, stimulate collaboration, and identify knowledge gaps and propose future work.

    The results presented in this report is based on the following research activities: mapping of which Sustainable Development Goals described in Agenda 2030 to include in the study; mapping of how social sustainability is encompassed in the universities’ maritime education programs; and interviews with 18 industry representatives regarding their respective organizations’ strategic and practical sustainability work.

    The results clearly illustrate how complex the concept of sustainability is. When it is not operationalized, sustainable shipping is primarily associated with ecological sustainability, often with a focus on climate issues.No specific examples of how the social sustainability goals in Agenda 2030 are related to the organizations’ strategic work could be identified. On the other hand, examples of social sustainability are given through areas that are primarily related to occupational health and safety, gender equality and diversity. However, there are no examples that link to social values at societal level, such as the effect of reduced emissions on public health.Good practices include policy documents and company values and norms, but an explicit strategy, action plan and practical tools are often lacking.The business value of social sustainability is mainly described in terms of recruitment and skills provision. Mainly through examples of how improved working conditions, gender equality diversity have the potential to strengthen the business value in a long-term perspective.

    The mapping of the marine engineering and master mariner programs at Linnaeus University and Chalmers showed that about ten courses could be linked to one or more social sustainability development goals. The goals of decent working conditions and growth (SDG 8), as well as good health and well-being (SDG 3) are most prominent in the learning objectives. There were no substantial differences between the two universities. However, it was noted that the marine engineering program had fewer learning objectives that could be linked to the sustainability goals.

    Overall, this study has identified important gaps and areas for improvement of the social sustainability work. The development of sustainable shipping requires more elaborate analyses of how the social dimensions are affected by decisions at political, industry and operational business levels. Social values need to be made explicit and visible during planning, management, implementation, and follow-up of the sustainability work.Lighthouse is suggested as the arena where discussions about goals and indicators for social sustainability can be arranged, and where different actors can exchange experiences in a collective learning process. The discussions need to cover socio-technical as well as socio-economic perspectives. Gradually, the ability to handle the complexity of the sustainability work can be improved.The report gives several suggestions on issues that need to be discussed, interpreted, and translated into a shipping context, in order to be implemented and put into practice.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Eriksson, Ann-Charlotte
    Swedish Transport Administration.
    Åtgärdsvalsstudie- tillgänglighet Skövde2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I takt med att Skövde växer som regioncentra där trafiktrycket ökar både inom staden och till/från staden har behovet av att specifikt studera tillgängligheten inom, till och från Skövde tätort aktualiserats. Arbetet har genomförts enligt metodiken för åtgärdsvalsstudier och gjorts gemensamt av Skövde kommun och Trafikverket eftersom åtgärder på det lokala vägnätet påverkar det statliga väg- och järnvägsnätet och vice versa.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 24.
    Eriksson, Claes
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Hur kan forskningens resultat nå ut?: Förslag på förbättrad kunskapsöverföring för att nå ett hållbart transportsystem2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Transportsystemet behöver genomgå en omställning för att möta, mildra och förhindra ytterligare klimatförändringar. Samtidigt som de kraven ökar kommer med stor säkerhet också den tekniska utvecklingen att fortsätta eskalera. I allt detta kommer forskningen spela en central roll och det är rimligt att anta att mer resurser satsas inom de områden som kräver förändring. Men hur ska kunskapen från all denna forskning nå ut? Det är svårt nog att få uppmärksamhet för enstaka projektresultat och resultatspridning är inte heller alltid en prioriterad verksamhet inom projekten, vare sig för finansiärer eller för utförarna av forskning. Situationen blir än värre när det gäller att föra över kunskaper. Syftet med denna studie, som utförts på uppdrag av Trafikverket, har varit att undersöka hur resultat från forskning om hållbara transporter kommer till praktisk användning idag, men också att utreda om det finns förutsättningar för nya former för sådan kunskapsöverföring med ambitionen att knyta samman och tillgängliggöra forskningsresultat från olika områden och med olika perspektiv. I projektet intervjuades tjänstepersoner inom regioner och kommuner samt forskare och konsulter. Ett studiebesök gjordes vid Transportøkonomisk institutt för att få mer information om webbplatsen tiltak.no. En mindre omvärldsanalys över kunskapsöverföringens förutsättningar genomfördes. Redovisningen avslutas med att dra slutsatser om målgruppens behov och ge rekommendationer om två alternativ för en förbättrad kunskapsöverföring.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25. Eriksson, Per Erik
    et al.
    Larsson, Johan
    Multi-national infrstructure projects - Attracting and collaborating with international contractors2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Swedish Transport Administration Perceives a need to attract international Contractors to secure capacity and keep up competition in the supply market as well as increasing productivity in infrastructure projects. The purpose of this study is therefor to explore previous experiences of multi-national collaboration in infrastrucuture Projects in Sweden from both a client (Trafikverket) and Contractor perspective. The study has identified major challenges related to thre central aspects; entry barriers, cultural differences and language and Communication challenges. Recommended actions for Trafikverket are: conduct market analysis to target recommendations to suitable Projects, provide supply market with sufficiently large Projects and/or a series of similar Projects, conduct roadshows to inform international contractors about Trafikverkts's Projects, norms and standards, and clarifying roles and responsibilities, provide Contractors with sufficient information in the tendering documents, provide enough time for international contractors so submit tenders and establish project organizations and so on.

    Download full text (pdf)
    Multi-national infrstructure projects - Attracting and collaborating with international contractors
  • 26.
    Faith-Ell, Charlotta
    et al.
    WSP.
    Levin, Lena
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Jämställdhet och genus i infrastrukturplanering: en studie av tillämpningen inom järnvägsplaneringen2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this report is to present the results of the research project Gender equality in railway planning. Furthermore, the report aims to contribute with a suggestion of how different transport authorities can systematically work with gender mainstreaming in infrastructure planning. The research

    project was conducted on behalf of the Swedish Rail Administration (Banverket) which changed into the Swedish Transport Administration (Trafikverket) after the reorganisation of the Swedish transport authorities. The project relies on established gender theory and social science research methodology. The research project was implemented through three sub-studies that were carried out successively: 1) knowledge-building study based on case studies of existing practice in railway construction in Svealandsbanan and Mälarbanan and a literature review; 2) development of a proposed method for implementation of gender equality in railway planning, 3) implementation study in Simrishamnsbanan

    and Sydostlänken. Finally, an evaluation of methods and analyses was carried out. Three main themes were identified as key areas for the Swedish Transportation Administration's work with gender mainstreaming in infrastructure planning:

    • To work with gender equality objectives
    • •Tools and methods aimed at leading the organization's work on the basis of specific goals
    • •Tools and models for impact assessment of gender equality.

    One conclusion of the research project is that although the Swedish Transportation Administration has initiated work with gender equality in transport planning, the authority needs to work more on developing both policy and planning. Transport planning should have the means to do social impact assessment, which is a methodology that the present research project suggests for the area of gender equality and other social aspects in transport planning and which is also perceived absent of officials, politicians and planners. This report proposes a method with different steps from procurement to implementation and evaluation (different parts corresponding to the transport authorities' internal and external gender equality).

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Fallahi, Sara
    et al.
    RISE Research Institutes of Sweden, Prototypande samhälle.
    Jersler Fransson, Cajsa
    Sjöfartsverket, Sweden.
    Sandberg Jadaan, Taline
    RISE Research Institutes of Sweden, Mobilitet och system.
    Nordström, Eva
    Sjöfartsverket, Sweden.
    Carlgren, Lisa
    RISE Research Institutes of Sweden, Mobilitet och system.
    Lindberg, Jouni
    Sjöfartsverket, Sweden.
    Recruitment Equality & Diversity Opportunities: Slutrapport för forskningsprojektet ’Rekrytering till sjöfarten – måste sjömän vara män?’2021Report (Other academic)
    Abstract [en]

    When the #metoo movement became viral in the world, women in shipping in Sweden started their own appeal that raised a large number of issues concerning the social work environment on board which became the starting point for the initiative Fair Winds in 2018.

    Fair Winds is a collaboration between collaboration between industry association/ employers´organisation, trade unions, academia, authorities, student associations and non-profit organisations in the Swedish shipping sector with an objective to create a shipping sector with world class work environment with a zero vision of harassment and discrimination for everyone working in the shipping sector in Sweden.

    Supported by the Fair Winds, research project REDO (Recruitment Equality & Diversity Opportunities) started in January 2020 in a collaboration between RISE Research Institutes of Sweden and the Swedish Maritime Administration with a vision to improve the social work environment from a gender equality perspective.

    The purpose of REDO is to create a safe and inclusive shipping industry where more women will want to apply for jobs at sea, and feel motivated and inspired to stay. It is an approach that needs to include everyone, from top management to every employee.

    In this project, we have applied ‘Design Thinking’ as the overarching, user-centered problem formulation and solving approach. To identify driving forces and obstacles for increasing diversity and recruitment of more women in the shipping industry, we have conducted surveys, interviews, and workshops with women that are currently or have previously worked in the shipping industry at different roles. A benchmark study of other male-dominated industries and their diversity strategies through marketing and communication, mentorship and networks, and challenging existing norms and work cultures has provided inspiration for how the shipping industry can address equality and diversity to improve the social work environment.

    This report intends to summarize the results and insights generated through the course of this project and to offer recommendations for how the shipping industry can continue to promote diversity by offering a social work environment which is built on three cornerstones of safety, inclusion, and motivation. More detailed documentations of results from the different studies conducted are supplemented to this report as four appendices. 

    Download full text (pdf)
    Recruitment Equality & Diversity opportunities
    Download full text (pdf)
    Bilaga A
    Download full text (pdf)
    Bilaga B
    Download full text (pdf)
    Bilaga C
    Download full text (pdf)
    Bilaga D
  • 28. Forss, Michael
    et al.
    Persson, Anna
    Nolinder, Emma
    Berglund, Moa
    Svalgård, Stehn
    Ekstam, Jenny
    Kartläggning av goda exempel inom hållbar mobilitet: Trafikverkets bidrag till regeringsuppdraget Smart City Sweden2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trafikverket deltar i Energimyndighetens regeringsuppdrag Smart City Sweden som är en plattform för hållbara stadslösningar med fokus på investeringar och export. Smart City Sweden syftar till att visa upp och demonstrera exempel på smarta och hållbara stadslösningar för att öka spridningen av dessa internationellt, med avstamp i Sveriges exportstrategi.

    Trafikverket ingår i en referensgrupp tillsammans med ytterligare sex myndigheter, som tillsammans ska stärka regeringsuppdraget med sina respektive expertstöd och bl.a. bidra som föreläsare i samband med besök av delegationer från andra länder som har ett intresse av svenska hållbara stadslösningar.

    En del i regeringsuppdraget är att respektive myndighet ska kartlägga sina goda exempel som har koppling till smarta och hållbara stadslösningar. Kartläggningarna ska ligga till grund för vad som ska lyftas fram och visas upp inom Smart City Sweden. I denna rapport redovisas kartläggningen av insatser och projekt inom Trafikverkets expertisområde.

    Kartläggningen utgör en bred samling goda exempel på olika projekt och insatser inom transportområdet, både från Trafikverket och från kommuner. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 29.
    Fredricsson, Christian
    Trivector.
    Samverkan i samhällsplaneringens tidiga skeden: En översyn av planeringsläget2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samhällsplaneringen har gått från att ha styrts av ett tydligt beslutsmandat för offentliga aktörer till ett läge där en mångfald av parter på flera nivåer samordnas, ofta genom nätverk. Det ställer krav på planmyndigheterna, inte minst på Trafikverket, att anpassa sina arbetssätt till en ny form av samverkande planering. Den här rapporten redogör för de senaste årens utveckling, diskuterar olika former av samverkansprocesser samt belyser viktiga frågeställningar och utmaningar kopplat till Trafikverkets samverkan med andra aktörer.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 30. Fredriksson, Charlotta
    et al.
    Johnsson, Lisa
    Att mäta kommunikation för att förstå en organisation2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är resultatet av ett pilotprojekt som WSP Analys & strategi bedrivit under 2015-2017 där vi utforskat möjligheten att utveckla en metod för att mäta och visualisera interna kommunikationsflöden för att förstå hur en organisation fungerar. Vi utgår från att kommunikation mellan medarbetare i en organisation säger någonting om hur organisationen fungerar. Det handlar dels om en bild av hur kommunikationsmönstren ser ut, dels om varför de ser ut som de gör. I pilotprojektet har omorganisationen av VO Samhälle/Planering utgjort ”case”, dels i form av kontext för att explorativt ta fram verktyget, dels i form av unik ”testbädd” för att se vilka slutsatser som kan dras genom att tillämpa verktyget. Pilotprojektet tar tydligt avstamp i det teoretiska ramverket ”social fysik” (Pentland, 2014) där kvantitativa kommunikationsflöden kopplas samman med mer kvalitativa tankar om att ändra beteende genom socialt lärande. Socialt lärande ses här som en mekanism för att nya idéer ska bli till vanor, dvs. hur nya idéer påverkar normer, beteenden, och därmed kreativitet, effektivitet och produktivitet. För att fånga detta har vi kombinerat kvantitativa metoder med kvalitativa. Som stomme för pilotprojektet har vi kvantitativt spårat interna kommunikationsflöden inom VO i form av e-post- respektive Lync/Skypeflöden i fyra principiella gränssnitt (A,B,C och D) enligt bilden nedan. Det handlar både om att mäta och visualisera. För att fånga förutsättningar för socialt lärande har vi använt oss av en kvalitativ intervjustudie med medarbetare inom VO Planering. I rapporten synliggör vi hur kommunikationen mellan olika organisatoriska enheter inom VO Planering faktiskt ser ut utifrån ett nulägesperspektiv (september 2016). Vi belyser även förändring genom att synliggöra interna kommunikationsmönster över tid, och undersöker om och hur det kvantitativa verktyget kan visa på effekter från omorganisationen, med särskilt fokus på två aspekter av omorganisationen. Den ena är en strukturell förändring, nämligen införandet av de nya enheterna för verksamhetsstyrning. Den andra är en förändring av arbetssätt, nämligen införandet av ett avropssystem som styrprincip för Transportkvalitet och Expertcenter. Kommunikationsmönstren som framkommer på VO Planering är en ökning av e-postkommunikation över de tre åren (per medarbetare). Antalet Lync/Skypekontakter är betydligt färre sett per medarbetare jämfört med antalet e-post, men ökar snabbare procentuellt sett. Detta går att koppla till intervjuresultaten där Lync/Skype ses som en tillgång och som det verktyg de använder i stor utsträckning medan e-post uppfattas som betungande med för många mail. Det uppstår då en uppenbar diskrepans, i och med att informanterna i flera fall uppfattar att de Skypar mer än de mailar, medan siffrorna säger att antalet e-post per medarbetare snarare är nästa det tiofaldiga. En tänkbar förklaring till detta kan finnas i hur man väljer typ av kommunikationsverktyg beroende på syftet med kommunikationen, något som stöds både av den kvantitativa och kvalitativa studien. Den generella trenden inom VO Planering tycks vara att e-post används för information, spridning, avstämning och redan fattade beslut. Lync/Skype används däremot som arena för diskussion, en möjlighet att få fram nyanser i bemärkelsen att kunna vrida och vända på frågor, då lyfts framförallt möjligheten till digitala möten och att ”dela skärm” fram. Lync/Skype i form av chatt tycks å ena sidan handla om tillgänglighet, och används av flertalet i första hand i kommunikation med personer man redan känner, det ses som mer intimt. Lync/Skypes möjlighet till att få snabba svar lyfts också fram, ”jag ser när personen är grön” och då kan man ringa eller chatta. Skype ses som något som underlättar arbetsvardagen. Inte minst för de som inte sitter lokaliserade på samma plats, vilket är vanligt i VO Planering. Vidare kan Skype upplevas som mer vanligt än vad siffrorna indikerar då varje person kan tänkas tillbringa mer tid med Lync/Skype per dag är längre än den man ägnar åt e-post. Det kan t.ex. handla om att man sitter i många Lync/Skypemöten. Fysiska möten anses vara lämpligast vid känsliga frågor men upplevs som allt mindre vanliga. Införandet av Verksamhetsstyrning (VS) syftade till en mer likartad styrning av regionerna och nationella avdelningar och få en tydligare och mer likartad beslutsgång och informationsflöde. Studien visar att VS anses ha bidragit till en mer strukturerad kommunikation ha potential att skapa efterlängtad ”ordning och reda” i flödena och bättre insikt om vem som gör vad till vilken nytta. Men trots det råder det idag en viss osäkerhet kring hur informationen som förmedlas i VO Planering ska föras vidare och oklar kontroll att samma information inte misstolkas av nästa person. Man skulle kunna säga att intervjustudien indikerar att det formella införandet av VS är klar men inte den praktiska. I materialet märks hur det fortfarande testas saker och det sker på lite olika sätt i olika delar i organisationen vilket inte stämmer överens med VS som ett medel för mer likartad styrning. Avropssystemet är ett nytt arbetssätt som infördes i samband med omorganisationen av VO Planering. Syftet var att effektivisera användningen av specifik expertkompetens. I den kvantitativa delen var det svårt att se effekter av införandet av avropsystemet, men i intervjustudien framkom detta som en intressant och ibland komplicerad del i arbetsvardagen. Intervjustudien visar att lärandeprocessen om vad avrop innebär tycks se olika ut i olika delar av organisationen, och det tycks som att avropssystemets tillämpning kommit olika långt när det gäller de bägge nationella avdelningar som kan avropas; Expertcenter och Transportkvalitet. Överlag kan man ana att det har funnits brister i att skapa förutsättningarna för socialt lärande kring avropssystemet, och en slutsats är att avsaknaden av en ”social agent”, dvs. någon som tolkar och driver lärandeprocessen om vad detta nya arbetssätt innebär, har lett till implementeringen inte haft önskad effekt. En åtgärd för att åstadkomma detta har nu i efterhand tillkommit, detta en effekt av pilotprojektet. En tydlig slutsats av pilotprojektet är att det finns styrkor med att i denna typ av studie kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder. Hur en organisation fungerar och effekter av en organisationsförändring är komplexa frågor att ta sig an och med en bredare metodologisk verktygslåda skapar man bättre förutsättningar att närma sig ”verkligheten” och därmed möjligheter att påverka organisationen i önskvärd framtida riktning. Även om det kan finnas en milstolpe då man formellt har genomfört en förändring genom en omorganisation, tycks det snarare handla om en flytande reell förändring med olika grad av förändringsprocess och mognad. En slutsats av pilotprojektet är att för att förstå en omorganisation räcker det inte med att fokusera på kommunikationsflöden (något som måhända kan vara fullgott om man fokuserar på ett nuläge), man måste också fånga förutsättningarna för socialt lärande.

    Download full text (pdf)
    Att mäta kommunikation för att förstå en organisation
  • 31.
    Gilboa Runnvik, Ann-Charlotte
    Linköpings universitet, Tema Kultur och samhälle – Tema Q.
    Rum, rytm och resande: Genusperspektiv på järnvägsstationer2014Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Railway stations are perceived as public spaces and are regulated by national transport goals of equality and accessibility for all (Prop. 2008/09:93). However, hardly any research has looked at how gender affects commuters in their daily life at railway stations. The overriding aim of this study is to examine how male and female commuters use and experience railway stations as gendered physical places and social spaces, during their daily travels. The empirical material is based on travel diaries, interviews with male and female commuters, participant observations inspired by auto-ethnography and interviews with planners and managers of the railway stations. Stations included in the study are Kimstad commuter rail station, Norrköping railway station and Stockholm Central station (all in Sweden). In this thesis this combination of theories makes it possible to define gender as rhythm. Through this theoretical frame the thesis analyses gendered power relations of bodies in time, space and mobility. Results from the study show that individuals are affected by gendered power relations that dwell in collective believes and in shape of materialized objects that encounter the commuter when visiting the railway station. In conclusion the study shows that both female and male commuters are affected by gender power relations while visiting railway stations. Even though they affect all, women seem to be most negatively affected by these power relations, since women by gender as rhythms are considered as either objects of decency or as sexually available to heterosexual men. Further, female bodies negotiate the risk of encountering sexual violence therefore gender as rythm tend to decrease the extent of women’s everyday living spaces, regardless of age and place.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download (pdf)
    COVER01
  • 32.
    Gustafsson, Susanne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Vinterväghållning för gående: Intervjuer och kartläggning i sju kommuner2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Trafikverket har vi tagit reda på förutsättningarna för att använda VViS-data ur ett kommunalt perspektiv vid planering av vinterväghållning för gående. I begreppet vinterväghållning innefattas både snöröjning och halkbekämpning. VViS är Trafikverkets informationssystem för vägväder. Studien har genomförts med hjälp av

    • informationsinhämtning via webbplatser
    • anteckningsbaserade semi-strukturerade telefonintervjuer
    • frågor via e-post
    • kartstudie

    Intervjuerna har gjorts med företrädare för kommunens vinterväghållning eller ansvar för gång- och cykelbanor samt entreprenörer i sju olika kommuner. Även företrädare för meteorologiska myndigheter/företag har intervjuats. Av resultaten framgår att de viktigaste väderparametrarna i samband med olyckor för gående är frost-halka, is på frysande vägbana, nederbörd på kall vägbana och vädersituationer när temperaturen pendlar kring noll. I samtliga kommuner har den (kommun eller entreprenör) som tar beslutet om snöröjning och/eller halkbekämpning tillgång till information från någon form av vädertjänst genom abonnemang. Genom de tjänster kommunerna/entreprenörerna prenumererat på har de redan idag tillgång till VViS-data, men dessa data är ”förpackade” tillsammans med andra data på ett lättillgängligt och illustrativt sätt. En slutsats från studien är att kommunerna anser sig ha tillräckligt med digital data och därför inte anser sig ha något behov av egna vädermätningsstationer.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33. Hansson, Johan
    et al.
    Molin, Fredrik
    En studie av identitet, mening och formell styrning i Trafikverket2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Styrning & Motivation (ärende-ID 5599, dnr 2014/914) är ett treårigt forskningsprojekt som utgår från frågan: hur ser styrning ut som främjar motivation och innovation i kunskapsintensiva verksamheter? I den här rapporten undersöker vi hur Trafikverkets medarbetare uppfattar sina möjligheter att göra ett gott arbete i förhållande till de krav som organisationen ställer på dokumentation och uppföljning. Studien är en empirisk undersökning som handlar om hur Trafikverkets struktur och kultur kan stödja innovation och motivation. Målet är att öka förståelsen för hur motivation och innovation kan främjas i kunskapsintensiva organisationer genom att analysera hur medarbetare inom verksamhetsområde Investering ser på sin roll, sin uppgift och sin organisationsstruktur. Vi undersöker dessa olika teman och deras inverkan på motivation och drivkrafter i en kunskapsintensiv organisation. Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av framförallt intervjuer och observationer i form av så kallade skuggningar. Tre grundläggande teman var vägledande i analysen av det empiriska materialet: identitet, mening och formell styrning. Resultaten visar att det råder osäkerhet kring begreppet renodlad beställare som infördes 2011. Vissa av intervjupersonerna vet inte alltid hur de förväntas uppträda som Trafikverkare i en ”renodlad beställarroll”. Rollen är ny och för många medarbetare innebär den en förändrad yrkesidentitet. Studien visar vidare att de krav på dokumentation som finns riskerar att krocka med meningen för medarbetarna som upplever att de inte ges möjlighet att prestera bästa möjliga lösning för samhället. Man upplever inte att man har mandatet eller handlingsutrymmet att fatta beslut som skulle göra det möjligt att omsätta målet med samhällsutveckling i praktisk handling. Den formella styrningen i Trafikverket, som är baserad på mål- och resultatstyrning, erbjuder ett relativt stort handlingsutrymme för individen. I vardagen upplever dock respondenterna att deras möjliga handlingsutrymme inte alltid är så stort. Det uppstår ett dilemma när de gemensamma värderingarna lyhördhet, helhetssyn och nyskapande, som ska vara vägledande i osäkra situationer, möter de övriga formella styrsystemen. Styrning på värderingar förutsätter ett handlingsutrymme för individen där hon kan utöva sitt professionella omdöme i olika beslutssituationer.

    Download full text (pdf)
    En studie av identitet, mening och formell styrning i Trafikverket
  • 34. Hansson, Johan
    et al.
    Molin, Fredrik
    Styrning och motivation; delprojekt 2. Kommunikation inom och mellan Trafikverkets verksamhetsområden2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trafikverket är en statlig myndighet som på regeringens uppdrag ansvarar för långsiktig infrastrukturplanering och för byggnation och drift av statliga vägar och järnvägar. Utifrån tidigare studier i Trafikverket (Hansson & Molin 2015) noterar vi att myndighetens organisationsstruktur medför ett kommunikationsbehov mellan olika administrativa enheter för att man ska klara av att lösa sitt uppdrag. Indelningen mellan funktioner gör att överlämningar och koordinering mellan verksamhetsområden blir viktiga för att kunna leverera det värde som organisationen är satt att leverera. I den här rapporten undersöker vi hur sådan samordnande koordinering kan se ut och hur möten mellan verksamhetsområden och avdelningar organiseras. Rapporten tar även upp andra samordnande möten som äger rum mellan myndighetens verksamhetsområden och de externa utförare som myndigheten samarbetar med för att verkställa leveranser. Denna rapport är en andra delstudie som ingår i projektet Styrning och motivation.1 Projektet är ett treårigt forskningsprojekt som ställer den övergripande frågan: hur ser styrning ut som främjar motivation och innovation i kunskapsintensiva verksamheter? Hur kan man ta till vara drivkrafter, skapa motivation och ansvarstagande för målsättningen att åstadkomma en mer effektiv styrning, förbättrade resultat, samt utvecklad samverkan med externa intressenter och partners utanför Trafikverket? Det främsta uttrycket för formell styrning i Trafikverket är myndighetens organisationsstruktur. Denna struktur medför ett behov av samordning som sker med hjälp av möten mellan verksamhetsområden inom myndigheten. Möteskulturen, det vill säga hur deltagarna beter sig mot varandra i de observerade mötena, kan sedan betraktas som ett uttryck för informell styrning i myndigheten. Koordineringsgrupperna existerar för att svara mot ett direkt behov av samordning inom myndigheten. Deras uppgift är att samordna mellan verksamhetsområden och att hantera gemensamma frågor. De kan därmed sägas vara ett direkt uttryck för Trafikverkets styrning. Under mötena diskuteras också frågor som har bäring på hela Trafikverket och inte enbart på ett enskilt verksamhetsområde. De observerade mötena är genomgående effektiva möten med en redovisande karaktär som speglar en resultatinriktad och praktiskt inriktad ingenjörskultur. Vad vi ser är att det saknas utrymme för ett fördjupat utforskande av problemställningar under mötena. Grupperna ges inte alltid möjlighet att ta tid för reflektion och eller för att diskutera frågor som väcker intresse under mötet. En kvarstående empirisk fråga är: om detta utrymme inte finns i de ovan redovisade mötena, var finns i såda fall detta utrymmer inom Trafikverket? Svaret kan vara att det existerar andra mötesplatser och möten inom myndigheten där det ges möjlighet till reflektion och fördjupning av strategiskt viktiga frågor. Mötesstrukturen är ofta formell, vilket kan framstå som effektivt. Särskilt tydligt blir detta i de Nationella och Regionala koordineringsgrupperna. Denna möteseffektivitet, där man håller tider och följer en tydlig dagordning, kan dock fungera som ett hinder för kreativitet och nytänkande. Utrymme ges inte alltid till hugskott och halvfärdiga idéer. För en utomstående observatör är det ibland oklart huruvida ett beslut har fattats eller inte i ett möte, detta verkar dock inte bekymra deltagarna. Vi har också observerat motsatsen: möten som inte är formella och där man tillsammans bestämmer hur mötet ska genomföras. Detta blev särskilt tydligt i avvikelsehanteringsmötet. Det övergripande kommunikationsklimatet i de observerade mötena präglas av artighet, gott humör och saklighet. Det blir sällan några höjda röster, hetsiga utfall eller personangrepp under de observerade mötena. En civiliserad möteskultur med fokus på sakfrågor. Vi ser vissa generella mönster i hur man förhåller sig till möten. För att undvika att möten uppfattas som, i bästa fall, ett nödvändigt ont och, i sämsta fall, störande inslag i det operativa arbetet tror vi att det är viktigt att:  - Bestämma sig för hur mötet ska genomföras; olika typer av frågor kräver olika mötesformer. - Utse en mötesordförande och en processledare, där den senares roll är att bevaka att alla kommer till tals och att kommunikationen i övrigt kännetecknas av balans mellan nyfikenhet, utforskande, å ena sidan, och förespråkande och kritisk granskning å andra sidan. - Ge tid för återkoppling från föregående möte (ex vis vidtagna åtgärder och utfall). - Utveckla en systematik för att säkra att intressanta och viktiga frågor som väcks, men som inte har utrymme i det aktuella mötet, inte tappas bort längre fram. - Komplettera den tidseffektiva mötestekniken med tydligt formulerade önskade resultat av mötet. - Laborera med mötesfrekvensen; måhända fler men kortare möten och med färre punkter på agendan. Vi ser kommunikation som en kärnkompetens och en kritisk framgångsfaktor för Trafikverkets verksamhet. Menar organisationen allvar med sin vision och sina värderingar krävs en samsyn i hela trafikverket om vad som är viktigt. Vertikal styrning och organisering kombinerat med leverans i horisontella i processer skapar kommunikativa utmaningar för myndigheten. Värdeskapande i organisationen sker ofta i möten över gränser, verksamhetsområdesgränser eller i möten med externa intressenter och utförare.

    Download full text (pdf)
    Styrning och motivation; delprojekt 2. Kommunikation inom och mellan Trafikverkets verksamhetsområden
  • 35.
    Hansson, Julia
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Davíðsdóttir, Brynhildur
    University of Iceland.
    Fridell, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jivén, Karl
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Koosup Yum, Kevin
    Sintef Ocean AS.
    Latapí, Mauricio
    University of Iceland.
    Lundström, Helena
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Parsmo, Rasmus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenersen, Dag
    Sintef Ocean AS.
    Wimby, Per
    Stena Rederi AB.
    Burgren, Johan
    PowerCell Sweden AB.
    HOPE - Hydrogen fuel cells solutions in Nordic shipping. Project summary: A Nordic Maritime Transport and Energy Research Programme Project2023Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Nordic countries aim for a carbon-neutral Nordic region. Maritime transport is one of the key remaining sectors to decarbonize and is important from a Nordic perspective due to the relatively large Nordic involvement in this industry. The HOPE project addresses how regional shipping in the Nordic region can do the transition to become fossil-free. The project aims at clarifying the potential role of hydrogen based marine solutions in reducing the Nordic greenhouse gas (GHG) emissions. In the centre of the project is a ship concept where a typical RoPax-vessel with operating distances of around 100 nautical miles is designed for including operation with hydrogen as fuel and fuel cells for energy conversion. The overall design of the concept ship is compared with selected other fuel alternatives from a cost perspective. 

    Further, both the conditions for designing such a ship and the consequences are studied. The conditions include technical design and costs of fuel systems and handling, powertrains etc. but also an analysis of barriers and drivers for the realisation of hydrogen solutions for shipping, such as economic, legal, and policy issues. For example, in terms of drivers, policy options needed to accelerate the uptake of hydrogen based marine solutions are assessed. Strategies and the potential of producing these fuels in the Nordic region are also reviewed from a shipping perspective. A realistic potential for uptake of these technologies/fuels by Nordic shipping are assessed and the benefits regarding lower emissions of GHGs and air pollutants are estimated. This report summarizes the assessments made in the HOPE project including main findings. 

    Download full text (pdf)
    HOPE - Hydrogen fuel cells solutions in Nordic shipping
  • 36.
    Heldt, Tobias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Turismvetenskap.
    Alnyme, Omar
    Högskolan Dalarna, Turismvetenskap.
    Brandt, Daniel
    Högskolan Dalarna, Kulturgeografi.
    MIRANDA 1.0: Ett beslutsstöd för hållbart turismresande och infrastrukturplanering2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar en sammanfattning av resultat från projektet Mikrobaserade beslutsstöd för hållbart turismresande och infrastruktur-planering (Miranda). Utgångspunkten har varit de oklarheter och de svårigheter som finns i att uppskatta turismen och besöksnäringens storlek och struktur på regional nivå.

    Mirandaverktyget är ett mikrobaserat beslutsstödsystem för hållbar turism- och infrastrukturplanering som består av två delar, dels en teknisk plattform där flera datakällor som beskriver turismvolymer sammanförs för att kunna beräkna och presentera turismens ekonomiska effekter, dels en processmetodik för hur datakällorna samlas in och vilka aktörer i planeringssystemet som behöver samverka.

    Syftet med texten är att ge en lättillgänglig beskrivning av vad Mirandaverktyget gör, vilka aktörer som kan använda det och hur den nya kunskap som Mirandaverktyget producerar kan användas i praktiken.

    Sammanfattningsvis konstateras i rapporten att Mirandaverktyget i dagsläget är på dess första nivå av utveckling och att det redan nu är möjligt med ett antal analyser såsom:

    ·  en geografisk analys av turismens intressepunkter för en valfri destination/testområde i Sverige

    ·  en presentation av företag och dess ekonomi för ett urval av turistnäringens SNIs

    ·  uppskattningar av turismens volymer för ett valfritt studieområde

    ·  beskrivning av turistnäringens storlek och struktur från producentsidan och konsumentsidan

    ·  beskriva ekonomiska effekter av besöksnäringen och enskilda evenemang

    ·  initiera processer för samverkan mellan såväl privata aktörer som olika offentliga nivåer för turism-och infrastrukturplanering

    Framtida utvecklingsbehov för Mirandaverktyget ligger främst inom datakvalitétsförbättringar, kalibrering av indata, visualisering och dashboard samt särskild utveckling av vissa delar (fartkameradelen samt en för scenariobyggande).

    Download full text (pdf)
    MIRANDA 1.0: Ett beslutsstöd för hållbart turismresande och infrastrukturplanering
  • 37. Hjertén, Per
    et al.
    Eriksson, Staffan
    Cybersäkerhet för ökad konkurrenskraft2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVA har sedan juni 2021 drivit projektet Cybersäkerhet för ökad konkurrenskraft. Denna rapport sammanfattar arbe­tet och projektets förslag. Vårt fokus är cyberhot och den cybersäkerhet som krävs för att möta hoten. Syftet är att lägga fram förslag som kan öka Sveriges cybersäkerhet och därmed vår konkurrenskraft. Med digitaliseringen följer nya sårbarheter, där effekterna av cyberangrepp tillhör de största hoten. Förmågan att hante­ra cybersäkerhetsfrågor är central för Sveriges konkurrens­kraft, både för näringslivet och samhället i stort. Svenska företag utvecklar världsledande, högteknologiska produkter för den globala marknaden inom en rad områden."Security by design”, det vill säga förmågan att bygga in säkerhet under hela livscykeln, är fundamental för produkternas kon­kurrenskraft. Samspelet mellan politik och näringsliv ger viktiga förut­sättningar för näringslivet. Därför är konkurrenskraften sedd ur ett samhällsperspektiv viktig för företagen. Exempel på områden där politiska beslut och initiativ på samhällsnivå påverkar cybersäkerhetsarbetet och därmed företagens konkurrenskraft är kompetensförsörjning, lagstiftning, ut­byggnad av vital och säker infrastruktur samt förmågan att anpassa och ompröva regelverk i takt med den teknis­ka utvecklingen. För att effektivt hantera cybersäkerhetsfrågor inom en nation krävs samordnade åtgärder och initiativ från politik, myndigheter, näringsliv och andra delar av samhället. Det gäller inom områden som lagstiftning, myndighetsutöv­ning och FoU. Internationell reglering och lagstiftning på EU­nivå har stor påverkan på detta arbete. I Sverige drivs cybersäkerhetsarbetet ambitiöst och många gånger effektivt i olika delar av cyberekosystemet. Men vår slutsats är Sverige inte är tillrckligt rustat för för att möta cyberhoten och att det finns mycket att lära av andra länder som arbetat längre och mer fokuserat med implementeringen av cybersäkerhetsstrategier. Det gäller områden som politisk styrning, ansvarsfördelning och samverkan mellan myn­digheter och näringsliv samt större nationella satsningar på forskning och kompetensförsörjning.

    Download full text (pdf)
    Cybersäkerhet för ökad konkurrenskraft
  • 38. Isaksson, Tim
    flyttvana.se: Central webbplattform för skräddarsydd transportnudging2016Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet var att genom nudging få nyinflyttade hushåll att resa mer hållbart. 

    År 2013 flyttade mer än en miljon svenskar, varav en tredjedel till en annan kommun. I snitt förväntas vi flytta elva gånger inrikes under våra liv. Dessutom flyttar vi allt längre (SCB, 2014). Vi har alltså många tillfällen då det är extra enkelt att bryta våra gamla utsläppsintensiva resvanor – men ofta behöver vi ändå hjälp på traven för att göra dessa val, även om vi vill göra dem.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Jansson, Emil
    et al.
    Sweco.
    Holgersson, Anton
    Sweco.
    Göransson, Jessica
    Sweco.
    Olofsson, Magnus
    Sweco.
    Åtgärdsvalsstudie för utveckling av verksamhets- och logistikområdet Almnäs/Mörby i Södertälje och Nykvarns kommuner2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Södertälje och Nykvarns kommuner har stora planer på att utveckla ett logistik- och verksamhetsområde i Almnäs/Mörby, beläget söder om E20 mellan Södertälje och Nykvarn. Området är ca 1 000 ha stort och kommer i framtiden att vara en arbetsplats för flera tusen personer och dessutom generera många transporter. Området är utpekat i RUFS 2050 som ett logistikområde och de aktuella prognoserna för framtiden visar på ett kraftigt ökat flöde av gods till Stockholmområdet. Almnäs/Mörby har ett strategiskt bra läge med närhet till E4/E20, Svealandsbanan passerar genom området och Södertälje hamn ligger mindre än 10 km bort samt att området ligger nära Stockholm. Det finns dock stora risker att kapacitetsproblem på vägnätet i närområdet samt in mot Stockholm skulle förvärras med en etablering av ett logistikområde i Almnäs/Mörby, om inga åtgärder genomförs för att reducera den tillkommande vägtrafiken.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 40.
    Jasinski, Jakub
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Martander, Emma
    Swedish Transport Administration.
    Nyttiggörande inom forskning: Kartläggning av Trafikverkets forskningsportföljer och rekommendationer kring nyttiggörande – en sommarjobbsrapport2024Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Trafikverket investerar ca 640 miljoner kronor per år i forskning och innovation, med avsikt att denna finansiering ska användas effektivt och komma till nytta. Denna studie har undersökt nyttiggörandet av forskningsprojekt i Trafikverkets portföljer, i syfte med att föreslå rekommendationer för att stärka arbetet med nyttiggörande till myndigheten, branschen och samhället. Nyttiggörande, eller nytta, kan beskrivas som ett forskningsprojekt som resulterar i implementering eller leder till vidare forskning. 

     Studien omfattar en kartläggning av avslutade projekt inom Trafikverkets portföljer samt intervjuer med relevanta aktörer från den offentliga sektorn, näringslivet och akademin. Dessutom genomfördes en litteraturinsamling och en enkätundersökning för att komplettera data kvalitativt. 

     Utredningen har visat att de största hindren med nyttiggörande finns i kommunikationssvårigheter både mellan olika aktörer och inom organisationer. Det finns också behov av tydligare krav och mål för forskningsprojekten. Det identifierades även en asymmetri i kunskap mellan de involverade aktörerna. Kartläggningen visade på att AI är ett lämpligt verktyg att använda i analys av forskningsprojekt. Det utvecklades ett index som mäter hur väl organisationstyper eller enskilda utförare jobbar med nyttiggörande. 

    Download full text (pdf)
    Nyttiggörande inom forskning
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 41.
    Johansson, Carl-Martin
    Swedish Transport Administration.
    Studie av konsulters arbetssätt, metoder och verktyg för ett strukturerat hållbarhetsarbete2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trafikverket arbetar för att omsätta långsiktiga mål för transportsystemet från Målbild 2030, tillsammans med andra relevanta mål, i projektverksamheten. Vägledning kan erhållas från Trafikverkets hållbarhetsverktyg SUNRA som via sonderingsfrågor kan ringa in vad som är väsentligt ur hållbarhetssynpunkt för att sätta mål och indikatorer i ett specifikt projekt. Ett annat alternativ är att använda Trafikverkets leverantörers metoder, verktyg och arbetssätt för ökat hållbarhetsarbete. Denna rapport har syfte att påvisa hur applicerbara några av Trafikverkets konsulters metoder, verktyg och arbetssätt är i Trafikverkets projekt samt diskutera hur hållbarhet bör upphandlas i konsultuppdrag.

    Alla konsulternas verktyg, metoder och arbetssätt angående hållbarhet kan hjälpa att strukturera och stödja projektledningens hållbarhetsarbete. Ett strukturerat hållbarhetsarbete ses ofta vara viktigare än själva verktyget. Globala målen ses som erkänt accepterade på marknaden och konsulterna vill koppla projekten mot dem. Arbetssätten för hållbarhet som konsulterna tagit fram har alla likheten att de är flexibla och med fördel startas tidigt i processen. Utredning bör ske huruvida Trafikverket bör starta hållbarhetsarbetet i planeringsfasen innan Trafikverket tagit emot beställning av ett investeringsprojekt. Hårdare krav efterfrågas och Trafikverket bör efterfråga hållbarhet i större omfattning enligt konsulterna med väl tilltagen kalkyleringstid. Tillgänglig intern kompetens på Trafikverket måste utredas då projektledningen kan behöva utökat stöd.

    Download full text (pdf)
    Studie av konsulters arbetssätt, metoder och verktyg för ett strukturerat hållbarhetsarbete
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 42. Johnson, Mikael
    Upplevelseorienterad överföring av forskningsresultat inom Tjänsteutveckling – Coaching2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det här utvecklingsarbetet syftar till att få en ökad spridning och acceptans på tjänsters roll och funktion i Trafikverket men också att utveckla och validera en modell för tjänstedesign som passar verket. Genom nära, kollaborativ samverkan har vi format verktyg för proaktiv tjänsteutveckling som stödjer Trafikverkets utvecklingsprocess - Modern myndighet.

    Download full text (pdf)
    Upplevelseorienterad överföring av forskningsresultat inom Tjänsteutveckling – Coaching
  • 43. Johnson, Mikael
    et al.
    Johnsson, Lisa
    Att stärka utifrån-in-perspektivet: Ökad förståelse för kundvärde2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har med stöd av forskare vid Centrum för tjänsteforskning/SAMOT flyttat fram positionerna vad gäller att arbeta med ett utifrån-in-perspektivet. Bland annat har tjänstekartor införts som arbetssätt. I det nu aktuella projektet ökar vi ytterligare vårt fokus på att ta in och förstå medborgares och kunders förväntningar och behov. Samtidigt har TrV även myndighetsrollen att beakta. Modellen och det arbetssätt som Kundcentrerad kvalitetsutveckling/Quality Function Deployment (QFD) bidrar är tänkt till att stödja Trafikverkets medarbetare att fatta beslut kring sitt värdeskapande. Det handlar om att kunna hantera kund- och medborgarbehov i relation till myndighetsuppgiften och att stärka leveransförmågan men också att stärka förmåga att skapa kundvärde i samverkan med externa aktörer. Modellen skapar även förutsättningar för prioritering av olika tjänsteförslag, något som bla tjänsteförvaltare svarar för. Kundcentrerad kvalitetsutveckling/Quality function deployment är en filosofi och managementmodell som formades av Yoji Akao 1966. Den var ursprungligen tänkt att användas vid produktutveckling. Modellen syftar till att säkerställa hög grad av kundtillfredsställelse och tydligt kundvärde. QFD-modellen bidrar med att översätta kundbehov och förväntningar till konkreta funktioner och design för att utveckla och leverera framgångsriks kvalitetsprodukter. Verktygen är följande ganska traditionella kvalitetsteknikverktyg: • Intressentdiagram • Relationsdiagram • Trädhierarkier • Matriser • Beslutsdiagram • Tjänstekarta/planläggning • Kvalitetshuset o Kundbehov o Planeringsmatris o Sambands-/Samverkansmatris

    Download full text (pdf)
    Att stärka utifrån-in-perspektivet: Ökad förståelse för kundvärde
  • 44.
    Kalander, Lennart
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Fällbom, Anna
    Swedish Transport Administration.
    Anslutningstrafik till flygplats2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Kangevall, Joachim
    Swedish Transport Administration.
    Handlingsplan för förbättrad vinterväghållning: Redovisning av förbättringsåtgärder och handlingsplan för förbättrad vinterväghållning2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vintern 2023/24 inträffade flera händelser som allvarligt påverkade vägtrafiken, vilket föranledde att regeringen gav Trafikverket i uppdrag att stärka vinterväghållningen. Trafikverket redogör för pågående och genomförda åtgärder inför kommande vinter 2024/25 samt på åtgärder som avses att genomföras i syfte att fortsatt utveckla vinterväghållning i samverkan med upphandlade resurser och övrigt berörda aktörer. Åtgärderna i handlingsplanen genomförs med en löpande implementering under 2024 och 2025.

    Download full text (pdf)
    Handlingsplan för förbättrad vinterväghållning
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 46.
    Lindberg, Johan
    Swedish Transport Administration.
    Action plan for safe road traffic 2019–2022: Measures that 14 authorities and stakeholders intend to apply for increased road safety2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Road safety work is entirely dependent on concerned authorities and stakeholders showing significant commitment and responsibility for shared objectives and ambitions. Effective measures need to be applied, both individually and in collaboration, in order for the set targets to be achieved. In an effort led by the Swedish Transport Administration, 14 authorities and stakeholders have specified what they intend to do over the coming four years to contribute to safe roads. This has resulted in the present document – Action plan for safe road traffic 2019–2022.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 47.
    Lundeqvist, Karsten
    et al.
    Clara Advisory AB.
    Lundell, Josefine
    Kunskap och Kompetensförsörjning inom TKS2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport, finansierad av Trafikverket, presenteras resultatet av en förstudie av kunskaps- och kompetensförsörjning inom transport- och kommunikationssektorn

    Download full text (pdf)
    Kunskap och Kompetensförsörjning inom TKS
  • 48.
    Lundgren, Rolf
    Swedish Transport Administration.
    Jämställdhetsintegrering 2022 -2025: Regeringsuppdrag att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Transportsystemet ska vara utformat så det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Det finns dock skillnader mellan män och kvinnor. Resmönstren varierar för kvinnor och män. De gör ungefär lika många resor per person, men reslängd och färdsätt skiljer sig åt. Kvinnor och män skiljer sig även åt i synen på säkerhet och risktagande och i viljan att gå mot hållbara transporter – kvinnor är mindre riskbenägna och mer positiva tillåtgärder som bidrar till ett hållbart samhälle.

    Det finns brister i jämställdhet och mångfald inom transport- och anläggningsbranschen. Kvinnor är underrepresenterade i de flesta delområden.Trafikverket har möjlighet att bidra till ökad jämställdhetsintegrering inom en rad områden i samhället och i den egna verksamheten. I rapporten presenteras sådana förbättringsområden.

    Download full text (pdf)
    Jämställdhetsintegrering 2022 -2025
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 49.
    Lundgren, Rolf
    Swedish Transport Administration.
    Underlagsrapport till regeringsuppdraget att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering 2022–20252021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Transportsektorn har sedan 2001 ett specifikt jämställdhetsmål som i den senaste transportpolitiska målpropositionen (Mål för framtidens resor och transporter 2008/09:93) är en integrerad del av funktionsmålet (tillgänglighet). Inom Trafikverket är detta känt men det är inte tydligt hur det kommer in i Trafikverkets övergripande styrning. Trafikverkets strategiska inriktning består av två delar: Målbild 2030 och Trafikverkets långsiktiga mål.  Målbild 2030 tar sin utgångspunkt i ett hållbarhetsperspektiv och är formulerat för hela transportsektorn. Den utgår från de transportpolitiska målen och Agenda 2030. Målbild 2030 innehåller tio prioriterade aspekter där transportsystemet har en avgörande betydelse för att nå det hållbara samhället 2030. Jämställdhet ingår i dessa mål, men detta är inte tillräckligt tydligt för medarbetare eller sektorn. Under hösten 2021 kommer därför ett arbete att genomföras för att konkretisera och beskriva hur jämställdhet kommer in i den övergripande styrningen inom ramen för Målbild 2030. Inom Trafikverket finns inget utpekat ansvar på övergripande nivå för att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering, utan varje verksamhetsområde förväntas arbeta in jämställdhetsperspektivet i sitt dagliga arbete. I intervjuer har konstaterats att det finns medarbetare som har ett extra fokus på jämställdhetsintegrering. Det uppfattas dock inte som optimalt, och det finns önskemål om en form för hur Trafikverket på övergripande nivå kan stötta och bistå arbetet ut mot verksamhetsområdena. Under hösten 2021 kommer denna fråga att behandlas, och utgångspunkten är att verksamheten på övergripande nivå ska kunna få stöd och vägledning i arbetet med jämställdhetsintegrering. 

    Download full text (pdf)
    Underlagsrapport jämställdhetsintegrering
    Download (jpg)
    Jämställdhetsintegrering
  • 50. Melin, Ulf
    et al.
    Löfstedt, Truls
    Axelsson, Karin
    Ett framtida integrerat ledningssystem – iFlint2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ett integrerat ledningssystem kräver ett integrerat synsätt på verksamheten • Vikten av ett systematiskt tillvägagångssätt • Vad innebär integrerat? • Ambitionsnivå – Omfattning, djup och tydlighet • Ledningssystemet är legitimt (att), men… • … syn på ledningssystemet (hur använda och utforma?) varierar (tex. ledning och övrig verksamhet) Bärare av ledningssystemet är centrala för… • uppfattning om, • användning av, • effekter från ledningssystemet och • roller och ansvar för detsamma Stöd och styrning i samverkan för en god arbetsmiljö och goda resultat Resultatet visar att… 1. Man måste veta vad som ska integreras, till vilken grad, och varför det ska integreras. 2. För att få ett verksamt framtida ledningssystem så måste det bäras av organisationen genom olika aktörer.

    Download full text (pdf)
    Ett framtida integrerat ledningssystem – iFlint
123 1 - 50 of 109
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf