Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde.
De viktigaste fynden i denna studie var att hemtjänsten var den bransch med flest olyckor med landfordon, jämnt fördelat på bilar och cyklar; att de kommunala tekniska förvaltningarna inte hade lika säkra bilar som kommunala verksamheter inom omsorg, delvis på grund av sämre trafiksäkerhetsklassning för skåpbilar och lätta lastbilar; och att den kommunala fordonsflottan i hög grad saknade moderna förarstödssystem, som exempelvis autobroms, körfältshjälp och detektion av trötta eller distraherade förare. Kunskapsöversikten indikerar att tidspress, typ av fordon, skiftarbete och trötthet på grund av komplexa trafiksituationer kan vara riskfaktorer för den som kör bil i arbete. Det behövs forskning om och systematisk insamling och analys av olycksdata för trafikskador i arbetslivet för de som inte är yrkesförare.
Förstudien bestod av fyra delar. Den första delen var en kunskapsöversikt där den vetenskapliga litteraturen och relevanta rapporter om trafiksäkerhet i arbetslivet, med fokus på de som inte var yrkesförare, sammanfattades. Den andra delen analyserade arbetsskador orsakade av fordon i Arbetsmiljöverkets databas med deskriptiv statistik. Den tredje delen var en kartläggning av den kommunala fordonsflottan där trafiksäkerhet jämfördes mellan verksamheter inom omsorg och tekniska förvaltningar, genom att utgå från ett utdrag ur Transportstyrelsen vägtrafikregister som samkördes med säkerhetsbetyg från Euro NCAP:s utvärderingsprogram för nya bilar. Den fjärde delen utgjordes av kunskapsspridning genom workshops där resultaten diskuterades.
Antalet skadade på grund av olyckor med landfordon har stigit från nästan 10 000 perioden 2011 – 2015 till över 15 000 perioden 2016 – 2021. Flest olyckor skedde inom transport och magasinering och vård och omsorg. Hemtjänsten var den bransch med flest arbetsskador. Olyckorna fördelades jämnt mellan personbilar och cyklar. Den kommunala hemtjänsten hade en hög andel trafiksäkra fordon, men de saknade ofta moderna system för förarstöd. Genom att i upphandlingar ställa krav på moderna förarstödsystem (så som adaptiv farthållare, körfältshjälp och autobroms) kan trafiksäkerheten succesivt förbättras. Vid cykelolyckor skadades oftast armar och ben. En kraftsamling behövs för att minska antalet arbetsskador på grund av cyklar, där forskning för att klarlägga vilka faktorer som bidrar till olyckor, kartläggning av cyklarnas funktion och säkerhet, och fältstudier av cyklande personal är exempel på insatser som kan klargöra vilka preventiva åtgärder som är mest effektiva.
Endast hälften av de fordon som används av kommunala tekniska förvaltningar hade fått de två bästa betygen i Euro NCAP och dessutom saknade en majoritet av fordonen skydd för fotgängare och cyklister. Skydd för oskyddade trafikanter är en viktig del av nollvisionen och dessa kommunala fordon rör sig bland barn, cyklister och fotgängare inne i samhällen. Euro NCAP:s nya tester av säkerhet hos skåpbilar har potential att bidra till en säkrare fordonsflotta om de används i kravställning vid upphandling.
För att ta hänsyn till trafiksäkerhet i upphandling av fordon föreslås: • Ett baskrav på fem stjärnor i Euro NCAP (max. 6 år gammalt test), som garanterar trafiksäkerhet för barn (många fordon säljs vidare till privatpersoner) och oskyddade trafikanter. • Krav på moderna förarstödsystem som baseras på en trafiksäkerhetsanalys av verksamhetens specifika förutsättningar (exempelvis typ av vägar, väderförhållande, stadsmiljö eller landsbygd). • Högre krav på trafiksäkerhet för småbilar, eftersom dessa riskerar att krocka med tyngre fordon och därmed råka värre ut än i krocktester, både för krockskydd för förare och passagerare men också för förarstödsystem som kan undvika krock.