Ett av de vanligaste inslagen i alla vägmiljöer är olika typer av räcken. De har varierande utformning, olika syften och är tillverkade av olika material. Denna publikation är ett underlag för att kunna identifiera och beskriva i huvudsak historiskt förekommande räcken längs det svenska vägnätet.

Trafikverket har upprättat denna nationella förteckning över kulturhistoriskt värdefulla järnvägsbroar. Målet är att förteckningen ska bidra till att arkitektoniska och kulturhistoriska värden i järnvägsvägmiljön bevaras samt utvecklas, samtidigt som de förväntade funktionella egenskaperna hos anläggningarna kan upprätthållas på ett effektivt sätt.

 Presentationen av broarna i denna förteckning utgår från en eller flera bilder per bro, basfakta och brohistorisk värdering. Denna förteckning är en revidering av ett underlag som togs fram år 2018.

Rapporten redovisar den grundinventering som genomförts i Driftområde (DO) Norra Skaraborg 2021. I arbetet har i huvudsak de redan utpekade kulturvägarna inventerats. Tjugoen vägar har bedömts ha så höga kulturvärlden att de motiverar en kulturvägsstatus. 

Rapporten redovisar den grundinventering som genomförts i Driftområde (DO) Norra Värmland 2021. I arbetet har i huvudsak de redan utpekade kulturvägarna inventerats. Åtta vägar har bedömts ha så höga kulturvärlden att de motiverar en kulturvägsstatus. 

Rapporten redovisar den grundinventering som genomförts i Driftområde (DO) Östra Värmland 2021. I arbetet har i huvudsak de redan utpekade kulturvägarna inventerats. Fyra vägar har bedömts ha så höga kulturvärlden att de motiverar en kulturvägsstatus. 

The cost of parking is in many cities subsidized and instead appears in housing prices, wages, taxes etc. The effects on other markets are principally well known, but the work on the area is limited. The scope of this paper is how parking norms affect the size of the housing stock. The analysis is based on a model of the rrental-, asset-, and construction markets. Prices and profits are affected when constructors are forced (through parking norms) to build more parking spaces than the customers demand. This decreases the housing stock with 1,2% and increases rents with 2.4% in our example suburb Hägersten.

Climate change poses an assortment of risks for cultural environment andlandscapes, including cultural heritage close to or directly connected to roadsand railways. In this project, we looked at a number of these risks with an aimtowards helping the Swedish Transport Administration develop services forbetter predicting and managing them. The research was initiated through anoverview of existing government literature on climate change related threatsand risks and cultural heritage, followed by a survey of the level of understandingof these issues amongst a set of government employees involved in planning.Geographical Information Systems (GIS) were used to identify areas andheritage objects at risk for three regions, followed by field visits to assess thereliability of the GIS results. Evaluations indicated that simple GIS analysis canbe helpful in identifying sites at risk, but that fieldwork can help identify furtherrisks or issues of accuracy in the underlying data. The report provides providingbasic statistics on the degree to which different types of national monumentare threatened according to current climate change models. The project alsoran case studies, looking at 1) the risk posed by de-icing road salt to milestonesand other archaeological remains close to roads, and 2) the potential for usinghistorical maps in climate change risk prediction. Finally, the implications ofthese results for the prioritisation of climate adaptation activities are discussed,and suggestions presented for methods and models for identifying cultural heritagethreatened by climate change in the context of transport infrastructure.

Vissa samband mellan bebyggelse och transporter har studerats, med fokus på storstad.

Bilen har länge varit norm i samhällsplaneringen. För att skapa en mer attraktiv stad med mer plats för människan i stället för bilen, samt för att nå ett hållbart transportsystem, behöver kollektivtrafiken bli till norm. För att nå detta måste man i planeringen av staden utgå från de ”gröna” transportmedlen i form av kollektivtrafik, gång och cykel, i stället för att bilens framkomlighet ska vara utgångspunkt.

Rapporten Attraktiva och klimatsmarta transporter i städer redovisar de erfarenheterna och rekommendationerna som länder i Norden tagit upp i Trafikverkets delprojekt inom Sveriges ordförandeskapsprojekt i Nordiska ministerrådet, Hållbara nordiska städer med fokus på klimatsmart mobilitet 2018–2021. De nordiska länderna delar behovet av att minska utsläppen från transportsektorn och att skapa hållbara städer. Allt fler medborgare bosätter sig i städer och i stadsregioner och det begränsade utrymmet i städerna behöver användas effektivare och erfarenheter, kunskaper och nya lösningar behöver tas tillvara för att möta de utmaningar som urbaniseringen medför. Rapporten har fokus på rekommendationer från länder i Norden.

Syftet med pilotstudien är att testa en arbetsmetodik för kulturarvsstråk. Detta genom att göra en översiktlig kartläggning och bedömning av Europaväg 14 (E14), med länsväg 322 och Mittbanan, från Sundsvall till Trondheim med avseende på om detta stråk har tillräcklig potential för att kunna bli ett kulturarvsstråk. Bedömningen görs utifrån fastställda kriterier för kulturarvsstråk. Stråk kan innehålla flera vägar från olika tidsperioder så som byvägar, tidiga förbifarter utanför bybebyggelsen och sentida motorvägar eller motortrafikleder. Stråk kan även inbegripa vattenvägar, äldre vintervägar och järnvägar. Pilotstudien omfattar en översiktlig landskapsanalys, en kulturhistorisk beskrivning av stråket och testar hur landskapets historiska kulturmiljövärden kan lyftas fram längs vägen och ge resenären, invånaren, företagaren och organisationer kunskap om den trakt man passerar. Kunskapen och upplevelsen ska också gynna landsbygdsutvecklingen.

The main purpose of this guide is to provide practical advice about the planning and implementation of business development initiatives through the formulation of a strategic, collaborative process in which the stakeholders work together towards a shared goal. The guide provides a model for a work methodology with emphasis on collaboration and consensus. These tips are based on both scientific research and experience. The advice is structured into a short introduction, summarized in checklists when appropriate, followed by a reference to theory and sometimes exemplified by experiences gained from the EU/NPP project TransTourism, illustrating both success factors and pitfalls. The sections of the text allied to theory are marked with a blue frame, while references to TransTourism are highlighted in yellow. In addition to the paragraphs on the value of collaboration and the necessity of a common perspective on the problem, there is one section that uses visitor surveys as an example of one way to find out about customer preferences and another that highlights the issue of ecological sustainability, particularly the impact of travel and transport on carbon emissions. This guide is intended to provide support when considering the shape a destination development project, and can hopefully contribute to ensuring that critical consideration and fundamental work takes place and that valuable information and assumptions are captured, and also to unnecessary pitfalls being avoided. The advice also stresses the importance of customer surveys as a way of discovering what is important for those who will use the services being developed and also of dealing with the increasingly emphasized issue of the carbon footprint of human activities.

Intresset för kulturturism, det vill säga att besöka historiska platser, har ökat under de senaste åren. För att stärka besöksnäringen och landsbygdens utveckling finns därför ett intresse hos regionala och lokala aktörer att tydliggöra ett kommunikationsstråks kulturarv, identitet och särdrag. Det gäller regioner och regionala museer, samarbetsorgan för regional och interregional utveckling samt lokala aktörer som enskilda kommuner, företagare, hembygdsföreningar och lokala museer. 

Syftet med följande projekt har varit att utarbeta och testa en arbetsmetodik för hur ett kulturarvsstråk kan utformas och hur samverkan kan ske kring genomförandet. Projektet avser utveckling av landsbygd och upplevelser längs vägen. I projektet användes S:t Olavsleden och E14 som testexempel.

Inom ramen för Smart Trafikant har ett stort antal åtgärder och aktiviteter för att påverka invånarnas resvanor genomförts. Arbetet har bedrivits i fyra huvudsakliga delprojekt; Hushållskampanjer, Cykelkedjan, Gå och cykla till skolan samt Företagsrådgivning. Utöver delprojekten har en rad andra aktiviteter genomförts. En utvärderingsenkät av projektet visar att projektet bidragit till ett förändrat resbeteende då användningen av bil har minskat från 58 procent till 55 procent mellan 2005 och 2008. Andelen resor med cykel har under samma period ökat från 13 procent till 17 procent. Det minskade trafikarbetet med bil innebär en årlig minskning av emissionerna av koldioxid med cirka 1000 ton. Smart Trafikant har varit ett samarbete mellan Jönköpings kommun, Vägverket Region Sydöst, Jönköpings Länstrafik AB, Landstinget i Jönköpings län, Regionförbundet Jönköpings län samt Länsstyrelsen. Projektet har berört frågor inom hållbart resande och har pågått mellan augusti 2005 och augusti 2008.

Cyber risks are considered as one of the main challenges that harm technology, data, and privacy of individuals and organizations. While cyber criminals tend to use improved methods and tools to steal data or hack into systems, the ability of organizations to mitigate such risks tend to become more difficult. Especially when the organization and various other agents operate in a multi-agent environment that is often connected to the internet. This report highlights some of the most common and fundamental cyber threats and cyber security gaps or vulnerabilities which might be found in risk mitigation tools that are used for cyber defense in a multi-agent environment. The Swedish Transport Administration for example operates in such an environment. The study exhibits latest challenges and opportunities in the transport arena while focusing on unique and specific disciplines related to the Swedish Transport Sector. It suggests future applicative research studies that will yield recommendations to cyber defense managers in the transport sector whose one of the major tasks is to perform mitigation of cyber risks. The study employed a structured literature review methodology drawing on existing scientific scholarship to prepare the report. 

Södertälje och Nykvarns kommuner har stora planer på att utveckla ett logistik- och verksamhetsområde i Almnäs/Mörby, beläget söder om E20 mellan Södertälje och Nykvarn. Området är ca 1 000 ha stort och kommer i framtiden att vara en arbetsplats för flera tusen personer och dessutom generera många transporter. Området är utpekat i RUFS 2050 som ett logistikområde och de aktuella prognoserna för framtiden visar på ett kraftigt ökat flöde av gods till Stockholmområdet. Almnäs/Mörby har ett strategiskt bra läge med närhet till E4/E20, Svealandsbanan passerar genom området och Södertälje hamn ligger mindre än 10 km bort samt att området ligger nära Stockholm. Det finns dock stora risker att kapacitetsproblem på vägnätet i närområdet samt in mot Stockholm skulle förvärras med en etablering av ett logistikområde i Almnäs/Mörby, om inga åtgärder genomförs för att reducera den tillkommande vägtrafiken.

Familjer med rullstolsburna barn har stort behov av bil. Kollektivtrafik är sällan ett alternativ och resorna kräver noggrann planering. Det visar forskaren Emma Landby i en studie.

There is a norm assuming high mobility in the Western world today, which can increase the social and geographical exclusion of those who have limited possibilities to travel, such as people with disabilities. When it is a child who has the disability, travel-related constraints are likely to affect the whole family’s travel patterns. This study explores travel constraints among Swedish families with children with cerebral palsy who use wheelchairs. A time-geographical framework is employed. Interviews with parents show that these families’ everyday mobility is affected by authority, capacity and coupling constraints, and that it is often a combination of these constraints that makes travelling difficult. The families use different strategies to negotiate these constraints. In addition to strategies controlled by the families, the findings suggest that there is also a need for governmental support and a barrier-free transport system to enhance their mobility.

Finding a work-family balance can be difficult, not least if one has children. For parents with a disabled child, the extra childcare responsibilities might impinge on their working hours. This study investigates specifically whether one area of childcare – transport – can affect parents’ work situation. Using survey data, parents of non-disabled children are compared to those of disabled children (divided into two groups depending on wheelchair use). The paper investigates whether there is a connection between the parents’ experienced travel burden and employment status, and whether this differs depending on the child’s disability status as well as other individual and family characteristics such as the child’s age and the responding parent’s sex. The results suggest that there is a difference between parents with and without a disabled child regarding experienced travel burden, but that other factors, such as parents’ sex, might also be more important in explaining parents’ employment status.

Having mobility constraints in everyday life can negatively affect people’s quality of life and entail social and geographical exclusion. Previous research has shown that women and people with disabilities in general encounter more travel constraints compared to men and non-disabled people, respectively. However, little is known about constraints experienced by women who have disabled children. By using interviews with mothers of wheelchair-using children with cerebral palsy living in Sweden, this paper explores if these mothers’ daily mobilities are affected by gender-disability intersectionality. The paper uses a time-geographical framework, focusing on the competition between different projects in everyday life. The results suggest that these mothers are affected by gendered norms and travel constraints related to their children’s disabilities, which limit their options of transport modes and entail many chauffeuring responsibilities which they experience exceed ‘normal’ transport provision for (non-disabled) children, increasing both the number of trips and distance. Concerning time-geographical projects, these mothers prioritise their children’s mobilities and everyday projects before their own.

Rapporten beskriver Trafikverkets metod för inventering och bedömning av statliga vägar med höga kulturvärden. Arbetet med att identifiera och värdera infrastrukturens kulturmiljöer syftar bland annat till att prioritera riktade insatser nationellt och regionalt, identifiera vilka vägar som kräver anpassad skötsel samt att ta fram underlag till mer underbyggda avvägningar inom exploatering och investeringsprojekt/ombyggnadsprojekt.

Informationen om kulturvägar som tas fram vid inventeringen lägger grunden för att i fortsatt arbete kunna tillgängliggöra och förmedla kunskap om vägars kulturarv. Resultatet av inventeringarna är en viktig del i Trafikverkets arbete med att bevara, utveckla och synliggöra de kulturvärden som finns i vägmiljön. Informationen om kulturvägar används som kunskapsunderlag i planerings- och byggskeden samt i förvaltningen av kulturmiljöer.

Vägverket, Banverket och Boverket arbetar tillsammans med kommunerna Jönköping, Norrköping och Uppsala samt Sveriges Kommuner och Landsting med ”Den Goda Staden” – ett stadsutvecklingsprojekt. Projektet syftar till att gemensamt utveckla kunskap om och metoder för arbete med stadsutveckling och trafiksystem. Inom ramen för detta projekt har frågor kring attraktivitetens betydelse för en god stadsutveckling diskuterats. Denna rapport är framtagen som ett stöd för dessa diskussioner. Vilket liv och innehåll ska staden ha? Hur ska stadens handel stå sig mot den externa handelns dragningskraft? För företag och verksamma i staden är stadens attraktionskraft en tillväxtfråga. Vi behöver en mångfald och aktivitet i staden som varar dygnets alla timmar för att skapa liv och trygghet i städerna.

Vägverket, Banverket och Boverket arbetar tillsammans med kommunerna Jönköping, Norrköping och Uppsala samt Sveriges Kommuner och Landsting med ”Den GodaStaden” – ett stadsutvecklingsprojekt. Projektet syftar till att gemensamt utveckla kunskap om och metoder för arbete med stadsutveckling och trafiksystem.

Inom ramen för Den Goda Staden har erfarenhetsåterföring i framgångsrika projekt varit ett tema. I Jönköping har man länge arbetat målmedvetet med stadsutvecklingsfrågor. I denna rapport undersöks fyra viktiga projekt som genomförts i Jönköping.

Rapporten består av två huvuddelar. I den inledande delen tecknas en bakgrund till projektet och vi beskriver vår definition av begreppet kulturmiljöstärkande åtgärder. Vi gör en utblickande omvärldsanalys med internationella nedslag där olika kulturmiljöstärkande åtgärder och arbetssätt presenteras. Syftet med förstudien presenteras tillsammans med förstudiens måluppfyllelse och metod. Den andra delen består av förstudiens resultat. Utförda enkäter och intervjuer sammanfattas och reflektioner görs utifrån materialet. Det ges en inblick i hur de organisatoriska förutsättningarna för arbete med kulturmiljöstärkande åtgärder ser ut på Trafikverket. Avslutningsvis presenteras vilka fördelar, brister och behov som finns i dagens sätt att arbeta med kulturmiljöstärkande åtgärder. Slutligen presenteras de problemområden som studien identifierat och som kommer att ligga till grund vidare arbete i huvudprojektet. Utifrån genomförda intervjuer och enkäter har brister och behov framkommit. Vi föreslår utifrån vårt studiematerial och omvärldsanalys en fortsatt studie där praktiska verktyg tas fram. Vidare kommer huvudstudien fokusera på fortbildningsinsatser inom kulturmiljöstärkande åtgärder, interpretation och universell pedagogik och insamling av goda exempel att inspireras av.

Rapporten är ett resultat av en översiktlig studie av ett urval av europeiska metoder och arbetssätt som främjar transportsnål stadsplanering. Studien är ett delprojekt av ett större projekt i ämnet och som finansierats av Trafikverket. Rapporten innehåller: internationella och nationella riktlinjer och transportmål, forskningsöversikt, exempel på europeiska metoder och arbetssätt, fördjupning med praktiska exempel samt slutreflektion. För materialinsamling och utformning av rapporten svarar Cornelis Uittenbogaard, eSCAPE Studio, på uppdrag av Urbana och regionala studier KTH. Karolina Isaksson, KTH/VTI, och Maria Håkansson, KTH, har medverkat som rådgivande, och de har också bearbetat den slutliga rapporten och bidragit till kapitel 1, 2, 3, och 6. Elisabetta Troglio, KTH, har bidragit med kommentarer på utkastet inför slutbearbetning.

Regeringen har, genom regeringsbeslut I2021/00871, givit Trafikverket i uppdrag att redovisa status för objekt som ingår i regeringens beslut den 31 maj 2018 om fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029.

I uppdraget ingår att Trafikverket dels ska redovisa status för objekt som ingår i regeringens tidigare beslut om byggstarter dels föreslå objekt som Trafikverket bör får byggstarta år 1-3 (2022-2024) och objekt som bör få förberedas för byggstart år 4-6 (2025-2027). Objekt som ingår i regeringens beslut och som har byggstartats eller bedöms byggstarta innan utgången av 2021 omfattas inte av kravet på redovisning av status.  

Syftet med denna studie är att på ett övergripande sätt utveckla äldreperspektivet i samhällsbyggnadsprocessen i termer av mobilitet, resmöjligheter, säkerhet och trygghet.Detta görs dels utifrån äldreperspektivet och den kunskap som finns kring åldrande, äldres mobilitet och äldres situation på landsbygd och dels utifrån planeringsperspektivet med de metoder och planeringsverktyg som finns för att beakta särskilda grupper i samhällsbyggnadsprocessen, men också planerarnas syn på hur äldreperspektivet bevakas i planeringssammanhang.Studien inkluderar flera datainsamlingar och analyser. En djupintervjustudie genomfördes med tre äldre personer boende på landsbygd i Skåne och en intervjustudie genomfördes med tre kommunala planerare i samma kommuner som de äldre bodde. Dessutom analyserades resvanedata från en RVU studie genomförd i Skåne under 2013. En genomgång av befintlig litteratur kring ämnet gjordes liksom av de metoder och planeringsverktyg som används i dagens planering.Resultatet från den kvantitativa studien visar att majoriteten av alla resor som görs av äldre boende på landsbygd görs med bil. Andelen bilresor är mycket större än vad den är bland äldre i tätorter. Få resor görs med kollektivtrafik, cykel och gång. Tillgången till bil och körkort är större på landsbygd än i tätorter, men tillgången till kort för att resa med kollektivtrafik är betydligt lägre. Resultatet från djupintervjuerna visar hur viktig bilen är för de äldre på landsbygden. De här personerna vill verkligen bo som de gör eftersom de upplever speciella värden med att kunna bo på landet, men de är väldigt beroende av bilen. Bilen är deras trygghet och möjlighet till aktiviteter och gemenskap. Tack vare bilen kan de vara delaktig i de aktiviteter de vill och risken för social exklusion är därför inte så stor. Den dagen de inte längre kör bil kommer det att bli betydligt svårare att upprätta hålla mobiliteten och därmed delaktigheten och risen för social exklusion blir påtaglig. De äldre i denna studie har därför redan nu börjat fundera på att de måste flytta, eftersom de inte riktigt ser att de transporter som samhället erbjuder kan ge dem tillräckliga möjligheter att upprätthålla sin mobilitet.Planerarna efterfrågar en bredare planering ur ett kommunalt perspektiv där flera förvaltningar samverkar för att möta de behov som en åldrande landsbygdsbefolkning har vad gäller just rörlighet och mobilitet. Här är det i första hand inte riktlinjer som efterfrågas utan forum för diskussion och fördelning av ansvar och roller. Ett arbetssätt som främjar individen i de satsningar som görs för kollektivet, där samhället kan möta den enskildes behov av stöd sett ur ett brett spektra. Kommunikation mellan olika fackområden lyfts fram som en viktig del i detta.Studien visar att det är möjligt att med utgångspunkt i befintliga verktyg och metoder utveckla en process som gör det möjligt att beakta äldres situation på landsbygd ur ett brett perspektiv på både kort och lång sikt. För att detta ska kunna genomföras behövs en fortsatt utveckling och förbättring innan en sådan process kan testas i skarpt läge. Även äldres medverkan i processen behöver utvecklas, dels med avseende på de äldre som faktiskt berörs och dels formerna för äldres delaktighet. 

Inom ramen för utvecklingsarbetet av trafikstrategiska verktyg framkom att frågor om handelns utveckling behöver belysas ytterligare. Ett utvecklingsprojekt startades därför som ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Trafikverket, Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Stockholms universitet och International Institute of Applied Systems Analysis (IIASA) i Österrike. Avsikten med projektet var att skapa ett hjälpmedel för svenska kommuner som kan användas för att utveckla en planering som förmår hantera de snabba förändringarna inom handel och service i staden samtidigt som man ökar andelen hållbara inköpsresor. I denna planering utgör policydokument, beslutade i kommunstyrelse eller kommunfullmäktige, värdefulla verktyg för kommunens utveckling. Projektets syfte var att skapa en metodik för att ta fram välavvägda underlag till dessa dokument.

Inom ramen för utvecklingsarbetet av trafikstrategiska verktyg har det framgått att det behövs mera stöd i aktörssamverkan. Ett utvecklingsprojekt startades därför som ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Trafikverket, Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Stockholms universitet och International Institute of Applied Systems Analysis (IIASA) i Österrike. Avsikten med projektet var att skapa ett hjälpmedel för svenska kommuner och andra aktörer som kan användas för att utveckla en planering som förmår hantera de snabba samhällsförändringarna. I denna planering utgör policydokument, beslutade i organisationens ledning, nödvändiga verktyg för samhällsutveckling. Projektets syfte var att skapa en metodik för att ta fram väl avvägda underlag till dessa dokument.

Transport of goods and people is one of the primary drivers for the growth in global greenhouse gas (GHG) emissions. Global CO2 emissions increased by 13% from 1990 to 2000 but CO2 emissions from road transport and aviation grew by 25%. In the European Union, most sectors reduced their GHG emissions from 1990 to 2001 but emissions from transport increased by nearly 21%. The growth in GHG emissions from transport is expected to continue throughout the world. Projections in the Special Report on Emissions Scenarios show that by 2050 as much as 39% of total CO2 emissions are projected to come from the transport sector compared with the 1990 figure of 20%. Projecting further, from 2050 to 2100, it is calculated that CO2 emissions from the transport sector will rise to 47% of total CO2 emissions, while the percentage of CO2 emissions from residential/commercial and land use change sources remain steady, and those from industry decrease from 20% to 12%. The TransTourism partnership seeks to develop, implement and promote initiatives for transport links and services adapted to rural tourism areas in Iceland, Sweden, Northern Ireland, the Republic of Ireland and Scotland. Tourism is seen as a crucial means for the promotion of environmental and socio-economic sustainability in these regions. These initiatives will be achieved through the introduction of new and improved bus services that cater to the requirements of local and seasonal demands on transportation services. By encouraging the use of public transport, carbon emissions and parking and traffic congestion will be reduced during off peak and particularly peak seasons. In addition to advocating new transport services and the uses of existing ones, the project aims to devise innovative, sustainable, environmentally beneficial, and economically viable transport information services for rural tourism areas. The implementation of these new services will discourage private car dependency and will improve accessibility by public transport to tourism areas leading to longer term economic and environmental benefits. The methods TransTourism partners are implementing to do this are shuttle bus services, on-demand traffic and flexible, dynamic timetables. In Sweden timetables are being adapted according to season in the participating winter tourism areas, which will be supported by IT applications. In eastern Iceland small scale transport services will be adapted to meet the needs and demands of visitors to the region as well as methods to integrate access points to the country with existing public transport services. In the Republic of Ireland and Northern Ireland IT and information services will be developed and implemented for local travel within the tourism areas. While in Scotland, an interactive website is being developed to facilitate travel planning in the Scottish Highlands.

Denna studie är en fördjupad analys kring hur kvarvarande grönstrukturer bör kunna sammanlänkas med faunapassager för att även i framtiden utgöra viktiga gröna kilar i regionens östra delar. I analysen ingår både identifiering av befintlig grönstruktur, dokumentering av framtida exploateringar samt åtgärder längs framför allt det statliga vägnätet för att möjliggöra en sammanhängande grön ekologisk infrastruktur.

Intresset för fotgängaren fortsätter öka. Flera kommuner arbetar för att skapa gångvänligare miljöer. Bakom det ökade intresset ligger inte enbart ambitioner om hållbarhet och attraktiva städer. Det är förvisso miljövänligt och billigt att gå, men det handlar även om hälsa och välbefinnande. Riksdagens transportpolitiska mål och precisioner innebär exempelvis att trafiksystemets utformning ska bidra till att miljökvalitetsmålen uppfylls och till ökad hälsa.

I Sverige lyfte ”TRAST, Trafik för en attraktiv stad”, från 2007 fram fotgängaren som ett eget färdsätt. Rapportdelen Underlag beskriver gångtrafikens omfattning, faktorer som påverkar direkt och indirekt, hur man kan skapa förutsättningar för en gångvänlig stad och aspekter för att bedöma transportkvaliteten inom gångnätet.

Boverket avrapporterade 2013 ett regeringsuppdrag som innehåller en ”Vägledning för att utveckla en byggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen”. Luleå Tekniska Universitet genomförde ett brett upplagt projekt ”Vägledning för gångplanering – så skapas det gångvänliga samhället” som presenterades våren 2013.

Denna handbok bygger vidare på dessa två arbeten. Tanken är att handboken ska ge en överblick över kunskapsläget och det material som har tagits fram. Huvuduppgiften är dock att bidra med praktiska råd om hur man kan skapa nät för att ge bättre förutsättningar för gångtrafiken.

Handboken vänder sig till beslutsfattare och tjänstepersoner i kommunerna, planerare på Trafikverket, konsulter och andra som arbetar med planering för trafik och bebyggelse. Handboken är ett komplement till TRAST med fördjupning inom gångtrafikområdet.

Den Goda Staden är ett samarbetsprojekt mellan Banverket, Vägverket, Boverket, Sveriges Kommuner och Landsting samt kommunerna Jönköping, Norrköping och Uppsala. Projektet syftar bland annat till att utveckla de processer som används vid planering av infrastrukturprojekt i staden.

Projektet ”Den Goda Staden” har initierat denna studie i syfte att utifrån ett antal fallstudier kring planeringsprocessen bidra till en effektivisering av processen för fysisk planering. Inom ramen för detta projekt har initiativ tagits till att samlat ifrågasätta dagens planeringssystem för väg- och spårprojekt enligt väglagen respektive lagen om byggande av järnväg. Problemet är att dagens planeringsprocess tar alldeles för lång tid. Eftersom flertalet projekt även måste prövas enligt plan- och bygglagen innebär detta ofta en dubbelprövning som förefaller omotiverad. Regeringen har tillsatt en parlamentarisk utredning, ”Trafikinfrastrukturkommittén”, som har till syfte att ta fram förslag som ska korta ledtiderna och förbättra samordningen och samverkan mellan involverade aktörer och övrig planering. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 augusti 2010.

Projektet Den Goda Staden har gett WSP i uppdrag att studera tio konkreta planeringsfall fördelade på väg och järnväg och för dessa upprätta tidsgrafer som ska tydliggöra tidsåtgången för respektive projekt, samt dra slutsatser av denna undersökning. 

Syftet med denna publikation är att inspirera alla aktörer som är delaktiga i den kommunala trafik- och stadsplaneringen i Sverige till ökade satsningar inom området hållbart resande. Syftet är också att göra hållbart resande till en integrerad del i den kommunala organisationen och den typ av åtgärder det medför kan då komma till sin fulla rätt och ge väsentliga bidrag till ett effektivare och mer hållbart transportsystem.

Med hållbart resande avses här transporter och resande som är effektiva och bra för såväl ekonomi och samhällsutveckling som hälsa och miljö. Det konkreta arbetet med att möjliggöra hållbart resande handlar dels om att påverka människors attityder och beteenden i riktning mot ett mer hållbart resande, dels om en hållbar planering som ger förutsättningar för ett effektivare resande.

Under åren 2005–2010 samarbetade dåvarande Vägverket, Banverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Boverket tillsammans med kommunerna Jönköping, Norrköping och Uppsala i stadsutvecklingsprojektet Den Goda Staden. En av de temagrupper som ingick i projektet hette hållbart resande. Temagruppens huvudfråga var: ”Hur kan det förhållningssätt som följer med hållbart resande organiseras och integreras i en ordinarie verksamhet?” Denna skrift har kommit till på initiativ av temagruppen och vill bland annat ge svar på just den frågan.

Rapporten utgör slutrapportering av uppdraget Jämställdhetsintegrering för Södertörnsleden och är en utvärdering av det fördjupade arbete med jämställdhet som Vägverket, nuvarande Trafikverket, genomförde under vinterhalvåret 2009/2010 inom vägprojektet Masmolänken, en del av Södertörnsleden i södra Storstockholm.

Nya vägar och järnvägar Så här planerar vi beskriver översiktligt hur det går till när Trafikverket planerar för att bygga en ny allmän väg eller järnväg eller bygga om en befintlig. I broschyren beskrivs också vilka möjligheter de berörda har att påverka planeringen. Broschyren är lämplig att dela ut vid samråds- och informationsmöten inför ett nytt investeringsprojekt .

En vägvisare till Södertörn - användbar som utflyktsguide för alla som bor mellan Stockholm och Nynäshamn. Följ väg 73! Nynäshamn och vägen hit tar dig till gods och statarlängor, till författarhem och kyrkor, natur och kultur, industrihistoria och framtidsvisioner, och till den mest orörda delen av Stockholms skärgård. 

IVA har under två år tittat på samhällsbyggandets betydelse för att möta framtidens utmaningar inom projektet Framtidens goda stad. Slutsatser och rekommendationer redovisas i slutrapporten Planera för framtidens goda stad. Ytterligare rapporter och information om projektet ”Framtidens goda stad” finns här: https://www.iva.se/projekt/framtidens-goda-stad/

Projektet Den Goda Staden avslutas nu, och erfarenheterna finns samlade i slutrapporten "Så får vi Den Goda Staden", publikation 2010:108. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste ur den publikationen.

Regeringen gav i uppdrag åt Trafikverket att redovisa åtgärder för att skapa god tillgänglighet till Kiruna nya centrum. I beskrivningen av uppdraget tydliggörs att det är tillgänglighet för persontransporter som avses samt att ett transportslagsövergripande perspektiv bör anläggas som omfattar olika resrelationer och målpunkter i staden. Möjligheten att genom innovativa tekniska lösningar tillgodose olika transportbehov skulle även det övervägas.

Vad händer när en väg eller järnväg byggs? beskriver vilka störningar som kan uppstår under själva byggtiden och vad Trafikverket gör för att förebygga och minska dem. I den broschyren beskriver vi hur en väg och järnväg byggs och kortfattat hur olika byggmoment går till. Den här broschyren är lämplig att dela ut inför byggstart av ett investeringsprojekt. 

Väg eller järnväg på min mark - hur får jag ersättning? vänder sig specifikt till dem vars mark behöver användas vid ett väg- eller järnvägsbygge. Här berättar vi om hur Trafikverket får tillgång till mark och vilka ersättningar som fastighetsägaren kan få. Vi beskriver när och hur Trafikverket har rätt att ta mark i anspråk, permanent eller tillfälligt. Broschyren är lämplig att dela ut vid samrådsmöten till markägare som är berörda av intrång eller genom utskick i samband med att mark tas i anspråk.