Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 12 av 12
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abate, Megersa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Vierth, Inge
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    de Jong, Gerard
    University of Leeds.
    Joint econometric models of freight transport chain and shipment size choice2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In freight transportation, decisions regarding the choice of transport mode (or chains of modes) and shipment size are closely linked. Building on this basic insight, in this paper we estimate and review various joint econometric models using the Swedish National Commodity Flow surveys. Robust parameter estimates from this exercise will be used to update the current deterministic Swedish national freight model system (the SAMGODS model) to a stochastic one.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2. Cederberg, Carl
    et al.
    Hedlin, Pontus
    Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen.
    Häyrén, Anneli
    Sultán Sjöqvist, Madeleine
    Wittbom, Eva
    Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen.
    Dialog som styrning i samhällsutvecklarrollen: en förstudie hos Trafikverket2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att använda dialoger har visat sig vara ett viktigt inslag i verksamhetsstyrning då de kan överbrygga komplexitet och brister i formella styrsystem. Denna rapport handlar om Trafikverket, en av Sveriges myndigheter som tillsammans med andra aktörer styr med samhällsvärde i fokus. Trafikverket har formulerat en verksamhetslogik som bygger på ett värdeskapande utifrån-och-in-perspektiv vilket ska fånga många olika samhällsrelevanta behov, samtidigt som alla tillgängliga resurser ska användas på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, inifrån-och-ut. Den övergripande styrningen i offentlig sektor är vertikal, uppifrån-och-ner, samtidigt som kraven ofta är horisontella. Detta är exempel på några perspektiv i verksamhetsstyrningen som behöver samordnas på ett öppet och tydligt sätt med trovärdighet, legitimitet och engagemang. 

    Detta forskningsprojekt utgör en förstudie om dialogens roll i myndigheters styrning. Resultaten pekar på dialogens betydelse och vikten av att förstå och arbeta med dialogens villkor såväl i intern som i extern samverkan. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Enquist, Bo
    Karlstads universitet, Centrum för tjänsteforskning (from 2013).
    Kollektivtrafik som transformativ kraft för levande och hållbara städer2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie uppmärksammar kollektivtrafik som transformativ förändringskraft i städer. I studien talas om att se kollektivtrafik som ryggraden i hållbar mobilitet och en möjliggörare för förändring, med visionen att bygga en stad för människor. En levande och attraktiv stad där kollektivtrafik sätts in i ett större sammanhang för att underlätta människors vardag. 

    Sveriges tre största stadsregioner; Stockholm, Göteborg och Malmö har studerats. För att på ett djupare plan förstå dessa förändringsprocesser har även sju internationella jämförelsestudier tagits fram (Freiburg, Zürich, London, Paris, Singapore, Kapstaden och Buenos Aires), liksom en konceptuell och teoretisk analys- och tolkningsram. Såväl de svenska som utländska fallstudierna pekar på att det finns många utmaningar i växande stadsregioner.  Studien ger en ökad insikt om att kollektivtrafik kan vara ett verktyg att bryta sociala och miljömässiga utmaningar, liksom mobilitetsutmaningar. Det krävs en avancerad produktionslogik för att utveckla kapacitetsstarka kollektivtrafiklösningar, men när allt är på plats i ett samverkande system kan kunden/resenären utnyttja systemet i sin egen värdeskapande process utifrån en kundorienterad tjänstelogik. Det finns ett behov av en fortsatt lärprocess för att använda kollektivtrafik som transformativ kraft. Det är människor som rör sig i staden, kollektivtrafik är endast ett medel. Det är med gemensamma offentliga och privata resurser som en levande, hållbar och attraktiv livsmiljö kan skapas, men det måste ske inom ramen gemensamma värderingar och berättelser.  Då utvecklas ett samhälle som bygger på tillit. Att hantera transformation, värdeskapande och hållberhet kräver flernivåstyrning, resursintegration och en utmaningsdriven tjänsteinnovation. Delarna finns där, men det behövs ett mer samlat grepp för att fullt ut utnyttja potentialen i Kollektivtrafik som transformativ kraft för levande och hållbara städer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Hasselgren, Björn
    et al.
    Trafikverket.
    Näsström, Elin
    Trafikverket.
    Skallefell, Per
    EY.
    Sandqvist Wong, Hanna
    EY.
    Bedoire Fivel, Johannes
    EY.
    Manual till företagsekonomisk kalkylmodell för elvägar2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En företagsekonomisk kalkylmodell med tillhörande manual har tagits fram inom Trafikverkets arbete med affärsmodeller och organisering vid elektrifiering av tunga transporter. Kalkylmodellen är ett verktyg som syftar till att skapa en fördjupad förståelse för olika aktörers förutsättningar i ett elvägssystem på en helhet utifrån ett företagsekonomiskt resultaträkningsperspektiv. Resultatet från kalkylen ger en ögonblicksbild för ett år och tar ej hänsyn till eventuell upprampningsperiod. Kalkylmodellen kan med fördel användas som diskussionsunderlag för att hjälpa till att skapa en förståelse för vad olika förutsättningar innebär för aktörer i ett elvägssystem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Manual till företagsekonomisk kalkylmodell för elvägar
    Ladda ner (zip)
    Kalkylmodell (excel)
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Hasselgren, Björn
    et al.
    Trafikverket.
    Näsström, Elin
    Trafikverket.
    Skallefell, Per
    EY.
    Sandqvist Wong, Hanna
    EY.
    Bedoire Fivel, Johannes
    EY.
    Manual till företagsekonomisk kalkylmodell för stationär laddning2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En företagsekonomisk kalkylmodell med tillhörande manual har tagits fram inom Trafikverkets arbete med affärsmodeller och organisering vid elektrifiering av tunga transporter. Kalkylmodellen för stationär laddning är ett verktyg som syftar till att skapa en fördjupad förståelse kring finansiella konsekvenser för olika aktörer i ett system med stationär laddinfrastruktur. Modellen utgår från ett företagsekonomiskt resultaträkningsperspektiv och resultatet från kalkylmodellen ger en ögonblicksbild givet vald indata. Kalkylmodellen kan användas som diskussionsunderlag för att hjälpa till att skapa en förståelse för vad olika förutsättningar innebär aktörer i systemet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Manual till företagsekonomisk kalkylmodell för stationär laddning
    Ladda ner (zip)
    Kalkylmodell (excelfil)
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 6.
    Hedlin, Pontus
    Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen.
    Språkspel i otakt — en studie av samverkan i Trafikverket2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Jacobsson, Bengt
    et al.
    Södertörns högskola, Förvaltningsakademin.
    Mujkic, Leonora
    Trafikverket: En förvaltningspolitisk historia2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Styrningen av transportpolitiken avspeglar generella trender i samhällsstyrningen. Precis som i andra delar av samhället, har idéer om konkurrens, marknader, management, renodling och samverkan väglett utvecklingen inom detta politikområde.

    Tre faser kan urskiljas i styrningens historia. Först den organisering som skedde i slutet av 1980-talet – framförallt uppdelningen av SJ – där förutsättningar för konkurrens skapades. Därefter en mellanperiod där det skapades interna marknader inom Banverket och Vägverket. I en tredje fas inrättades Trafikverket som en marknadsskapande myndighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Lindell, Eva
    Mälardalens högskola, Industriell ekonomi och organisation.
    Sociala relationer och digitala verktyg: trafikinformation i samverkan2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Samverkan bygger på att flera intressenters aktiviteter bygger på och är beroende av varandra. Men i samvkeran finns ständigt en risk för ojämlika relationer. I interorganisatoriska relationer där mål och resultat är oklara eller mångbottnade blir det informella - social kontroll och förtroende - särksilt viktigt att uppmärksamma. Trafikinformation är en komplex verksamhet som omfattar en mångfald av samverknade intressenter. Syftet med rapporten är att diskutera hur trafikinformation bedirvs i samverkan mellan Trafikverket och olika aktörer, samverkan som omfattar såväl sociala relationer som digitala verktyg. I rapporten diskuteras hur Trafikverket kan öka förtroendet i relation till sina samverkande parter genom att identifiera och tydliggöra resenären.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Rämö, Hans
    et al.
    Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen.
    Wittbom, Eva
    Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen.
    Styrning i rollen som samhällsutvecklare - en inledande studie inom Trafikverket2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I samband med att Trafikverket bildades 2010 angavs i interna styrdokument att verkets identitet skulle betona rollen som samhällsutvecklare. Denna rapport undersöker hur medarbetare och chefer i Trafikverkets fem verksamhetsområden skapar förståelse för uppdraget som samhällsutvecklare. Studien baseras på dokumentanalys, deltagande vid workshops, intervjuer med tio medarbetare runt om i Sverige samt en enkätundersökning som fick 765 svar av chefer och medarbetare inom Trafikverkets fem olika verksamhetsområden.

    Införandet av rollen som samhällsutvecklare syftar till att betona att Trafikverkets uppdrag inte kan reduceras till planering, byggande och underhåll av infrastruktur. Uppdraget är direkt kopplat till de transportpolitiska målen som berör transportsystemet i sin helhet vilket utgör en väsentlig del i samhällsutvecklingen. Ett proaktivt arbetssätt tillsammans med andra aktörer framstår då som nödvändigt för att kunna skapa ett tillgängligt, jämställt och säkert transportsystem med god miljökvalitet. Huvudfrågan i detta forskningsprojekt är hur styrningen kan utformas för att ge samhällsutvecklarrollen önskat genomslag.

    Resultaten från denna första delstudie visar att begreppet samhällsutvecklare som sådant är otydligt och skapar utrymme för olika tolkningar och missförstånd. Det finns olika vägar att gå för att undvika missförstånd.

    En tänkbar huvudriktning är att ge de olika verksamhetsområdena möjlighet att internalisera begreppet samhällsutvecklare genom att koppla Trafikverkets sex befintliga leveranskvaliteter – Punktlighet, Kapacitet, Robusthet, Användbarhet, Säkerhet samt Miljö och hälsa – till rollen som samhällsutvecklare. På så sätt kan begreppet och rollen som samhällsutvecklare fyllas med ett innehåll som både är konkret och meningsfullt för medarbetarna. Ett problem med denna väg är att leveranskvaliteterna har implementerats i Trafikverkets styrning som ett medel för att kunna vara tydligare i rapporteringen gentemot uppdragsgivaren, d.v.s. vertikalt i relation till regeringen. Risken finns att det horisontellt orienterade tjänsteperspektivet kommer i skymundan, d.v.s. att användarna av transportsystemet inte får tillräcklig uppmärksamhet. 

    En annan huvudinriktning är därför att bejaka att både begreppet och rollen som samhällsutvecklare ger olika tolkningsmöjligheter. På den vägen skulle det vidgade perspektivet av Trafikverkets uppdrag, att bidra till samhällsutveckling som sker genom att inta rollen som samhällsutvecklare, kunna leva utan begränsning. Det skulle ge incitament att tänka nytt, att fortsätta föra dialoger såväl internt som externt utan att ”lägga locket på” när transportsystemets funktion kan anses vara god nog enligt leveranskvaliteterna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Sundström, Andreas
    et al.
    Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen.
    Wällstedt, Niklas
    Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen.
    Intresserande samverkan: Från samsyn till framsyn – en studie inom Trafikverket2017Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har som mål att studera hur Trafikverket praktiserar strategi tillsammans med andra intressenter och aktörer. Rapporten utgör delprojekt 3 i ett större treårigt projekt som genomförts inom Akademin för ekonomistyrning i staten (AES) vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Projektet har finansierats av Trafikverket, inom ramen för FoI-portfölj nummer sex, Trafikverket – en modern myndighet. Tidigare delrapporter inom projektet har visat att det internt i organisationen finns flera bilder av hur strategin ska omsättas i praktiken, samt diskuterat vad som är viktigt i detta arbete. Då en stor del av Trafikverkets uppdrag genomförs av externa parter ingår det också i forskningsprojektet att studera vad som händer med Trafikverkets strategiska arbete i externa relationer. När flera organisationers strategier möts, påverkar och påverkas av varandra väcks frågor om hur strategier samverkar och hur sådan strategisk samverkan fungerar i praktiken. Målet med denna rapport är därför att utveckla kunskap om strategisk verksamhetsstyrning genom att koppla samman frågor om strategi med frågor om samverkan. Detta uppnås genom att studera hur samverkan fungerar i praktiken. Som grund för rapporten har tre olika exempel på praktiker studerats där Trafikverket möter andra aktörer i planering och genomförande av Trafikverkets arbete.

    För att utveckla förståelsen av samverkan antar studien ett samverkansperspektiv: studien tar utgångspunkt i praktiken, snarare än i de samverkande aktörerna. Till skillnad från tidigare samverkansstudiers fokus på enskilda organisationers nytta av att samverka, innebär detta samverkansperspektiv fördjupade frågor om hur olika aktörer med olika intressen verkar samman, och hur sådan samverkan fungerar i praktiken. För att kunna diskutera samverkan på ett konstruktivt sätt används tre teoretiska begrepp i rapporten: mångfald, intressering och löften. Med dessa begrepp som utgångspunkt inriktas analysen på att undersöka förutsättningar för samverkan. Utifrån analysen av samverkans förutsättningar presenteras i rapportens avslutande kapitel ett utvecklat förhållningssätt till samverkan: intresserande samverkan. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Wittbom, Eva
    Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen.
    Att fånga det svårmätbara – en förstudie inom Trafikverket2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur kan det interna styrsystemet i en statlig myndighet fånga det som är svårt att mäta? Det är frågan som ligger till grund för denna förstudie vars syfte är att ge förslag till vidare forskning när det gäller verksamhetsstyrning med särskilt fokus på kvalitativa aspekter. Studien handlar om Trafikverkets utmaning att fånga transportsystemets tillstånd för att bättre kunna redovisa de effekter som användningen av tilldelade resurser leder till. Det är flera aktörer som tillsammans skapar transportsystemet och påverkar dess tillstånd. Det är därför svårt att verifiera effektsambanden enbart utifrån Trafikverkets perspektiv. Resultaten visar att Trafikverket behöver utveckla styrprocesser som stödjer deras uppdrag att vara kundorienterade samhällsutvecklare tillsammans med andra aktörer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Wittbom, Eva
    et al.
    Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen.
    Lindell, Eva
    Mälardalens högskola.
    Karlsson, Fredrik
    Linnéuniversitetet.
    Styrning i rollen som samhällsutvecklare: slutrapport från en studie inom Trafikverket2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur stödjer ett internt styrnings- och ledningssystem rollen som samhällsutvecklare? Det är den övergripande forskningsfrågan i vår treåriga studie av Trafikverkets verksamhetsstyrning. För att kunna förstå styrningen i relation till samhällsutvecklarrollen har vi i denna delstudie valt att fokusera på regeringens krav att FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling ska integreras i alla politikområden genom de ordinarie styrprocesserna.

    Till denna kvalitativa studie med en tolkande ansats har vi hämtat empiri i dokument, intervjuer och observationer vid workshops och seminarier. Studien har pågått samtidigt som myndigheten genomför genomgripande förändringar av sitt interna styrnings- och ledningssystem. Trafikverket inför en ny strategisk inriktning som kommer att påverka verksamhetens förmåga att genomföra sina uppdrag. Vision och verksamhetsidé ligger dock fast och visar att Trafikverket har valt att vidga perspektivet på sitt uppdrag – från samhällsbyggare till samhällsutvecklare:

    "Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt. Vi är samhällsutvecklare som varje dag utvecklar och förvaltar smart infrastruktur. Vi gör det i samverkan med andra aktörer för att underlätta livet i hela Sverige."

    En av våra slutsatser är att det är den strategiska styrningen som avgör hur väl samhällsutvecklarrollen kan tillämpas. Det handlar om att arbeta med ett tydligt utifrån-och-in-perspektiv med hjälp av omvärldsanalys och samverkan med olika aktörer på en så kallad adaptiv arena, där de interna förutsättningarna i olika organisationer möter gemensamma externa krav. Effekterna av både det egna arbetet och andra aktörers påverkan fångas då för att utvärdera om det som pågår kan leda till samhällsnytta. Samhällsutvecklarrollen underlättar när det gäller att skapa och upprätthålla goda relationer med andra aktörer. Sådana relationer är väsentliga för att kunna ta väl grundade beslut för samhällsutvecklingen på både kort och lång sikt.

    Samhällsutvecklarrollen gör det möjligt för verksamheten att förses den kompetens som krävs för att kunna vara både byggare och utvecklare av samhället. Men rollen innebär också att styra samverkan med andra organisationer som har kompletterande kompetenser. Samtidigt behöver alla egna tillgängliga resurser användas på ett kostnadseffektivt sätt. Ordning och reda i ekonomin kräver kontroll av kostnadseffektiva, rättssäkra och demokratiska metoder. Effektivitet – särskilt yttre effektivitet – uppnås genom att arbeta strategiskt för att gemensamt med andra skapa ett tillgängligt transportsystem.

    Genom att samtidigt styra utifrån-och-in och inifrån-och-ut finns både öppenheten för nytänkande och kontroll över att tilldelade medel används på ett tillitsfullt sätt. Vi kan också se att valet av det vidare perspektiv som samhällsutvecklarrollen innebär stödjer Trafikverkets förmåga att klara de komplexa uppdrag som regeringen ger dem. Samhällsutvecklarrollen öppnar en adaptiv arena för att hantera omvärldsförändringar på kort och lång sikt med rätt kompetens, nytänkande och innovation. Resultaten visar att det interna styrsystemet främst stödjer den operativa verksamheten medan strategiskt tänkande gynnar samhällsutvecklarrollen och bidrar till en hållbar samhällsutveckling. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 12 av 12
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf