Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 77
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlberg, Joakim
    et al.
    Ramböll .
    Ericson, Johan
    WSP.
    Johansson, Oskar
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Ridderstedt, Ivan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Marginalkostnad för luftfartens infrastruktur2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med denna studie är att skatta marginalkostnaderna för luftfartens infrastruktur, men då det inte finns någon enhetlig definition om vad som är kostnadsbasen för infrastrukturen, det vill säga vad som bör ingå i en marginalkostnadsberäkning, så ingår också ingår också en diskussion kring vilka kostnader som bör inkluderas i en marginalkostnadsberäkning i forskningsfrågan. Ett ytterligare syfte med studien är att relatera de framtagna marginalkostnaderna till dagens prissättning och undersöka huruvida luftfarten betalar sina samhällsekonomiska kostnader.

    Med hjälp av kostnadsdata från Arlanda och från Luftfartsverket skattas marginalkostnaden för utnyttjandet av (relevant) flygplatsinfrastruktur och för infrastrukturen för operativ flygtrafikledning. Den empiriska ansats som använts för att analysera kostnadsposterna är en regressionsanalys, med justering för månadsspecifika variationer i resmönster, då flygplatsdelen undersöks, samt med hänsyn till regionala skillnader för flygplatser, då flygtrafikledning i tornen undersöks.

    Det finns en del osäkerheter i studien, men med bakgrund av detta indikerar resultaten att den genomsnittliga marginalkostnaden för infrastrukturen ligger kring 13 kr per passagerare och 1 168 kr per startat flygplan. Motsvarande skattning för flygtrafikledningen är även den osäker, med resultat som indikerar en marginalkostnad på 373 kr per flygning. Vidare förefaller det som att finansieringen av den statliga luftfartsinfrastrukturen inte enbart skulle kunna ske med intäkterna från marginalkostnadsbaserade avgifter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Ait Ali, Abderrahman
    et al.
    KTH, Transportplanering, ekonomi och teknik.
    Warg, Jennifer
    KTH, Transportplanering, ekonomi och teknik.
    Eliasson, Jonas
    KTH, Transportplanering, ekonomi och teknik.
    Measuring the Socio-economic Benefits of Train Timetables: Application to Commuter Train Services in Stockholm2017Ingår i: 20th EURO Working Group on Transportation Meeting, EWGT 2017, 4-6 September 2017, Budapest, Hungary, Elsevier , 2017, s. 849-856Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    On highly used railway lines with heterogeneous traffic, timetabling is challenging. In particular, the limited existing capacity means that to guarantee an acceptable level of quality, the infrastructure manager must cancel some train services on the expense of others. In this article, we study the conflict between commercial long-distance trains and subsidized commuter trains with a socio-economic perspective (i.e. travelers and train operators). The study attempts to answer the following question: What is the socio-economic effect of modifying the timetable of a commuter service?The case study treats the commuter train services in Stockholm. Trip data was collected from the local commuter train operator. An entropy maximization-based model was implemented to estimate the dynamic network Origin-Destination (OD) matrix. This dynamic matrix, of one full working day, was then used to estimate the number of travelers per train, and further converted for use in the microscopic simulation tool RailSys. Travel and waiting time are estimated for each OD pair and with that the generalized costs for the travelers and operators. The effect of crowding in the trains is included in the estimation. The article can be considered as an initiation to a novel method to calculate effects of changes in commuter train timetables. This novel approach enables to price commercial train slots in the capacity allocation process such as in an auction. It provides a new way to estimate the local train operator´s valuation of the different parameters (i.e. waiting, travel time and interchanges). Using RailSys for the estimation of times makes it possible to include capacity aspects that normally are difficult to reveal.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Andersson, Bosse
    Trafikverket.
    Anslutningstrafik från Luleå Airport: Flygbil från 20192019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett försök har bedrivits i två års tid med anslutningstrafik till flygplats i Norrbottens län. Försöket, som kallas Flygbilen, har utförts i samverkan med Regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) i Norrbottens län, och Trafikverket har stått för del av finansieringen. Försöket gäller kommuner där tillgängligheten har stora brister och direktanslutning till relativt närliggande flygplatser kan skapa stora förbättringar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 4.
    Andersson, Bosse
    Trafikverket.
    Flygutredning 2015-20192019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har ett uppdrag att verka för en grundläggande tillgänglighet i interregional kollektivtrafik. Ett sätt att lösa tillgänglighetsproblem är att avtala om trafik som inte kan upprätthållas kommersiellt. I god tid innan ett avtal om trafik upphör görs en utredning om vilka brister som finns i tillgängligheten för berörda kommuner. Utredningen tar ställning till om dessa brister bör åtgärdas av Trafikverket genom ett fortsatt avtal eller om det finns andra, mer ändamålsenliga åtgärder som kan lösa tillgänglighetsproblemen. Utredningen följer en fastställd rutin, lika för alla utredningar, oavsett trafikslag. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Andersson, Bosse
    Trafikverket.
    Flygutredning 2019-2023: utredning inför beslut om allmän trafikplikt2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har utrett behovet av flygtrafik inför att nuvarande flygavtal upphör i oktober 2019. Om behovet kvarstår, eller ytterligare flyglinjer kan motiveras för åtgärd, ska allmän trafikplikt införas och vid behov trafiken upphandlas. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 6.
    Andersson, Bosse
    Trafikverket.
    Förutsättningar för ett statligt engagemang i busstrafiken på linje 45 från december 20162019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En av Trafikverkets uppgifter är att verka för en grundläggande tillgänglighet i den interregionala kollektiva persontrafiken (Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket, 1§). Trafikverket har möjlighet att teckna avtal om transportpolitisk motiverad interregional kollektivtrafik, förutsatt att trafiken inte upprätthålls i annan regi och att den saknar förutsättningar för att bedrivas kommersiellt (12§ a-c ).

    Busstrafiken på linje 45 är en trafik som ansetts vara transportpolitiskt motiverad. Trafiken är idag upphandlad av RKM i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, men anknyter även till Gävleborgs och Dalarnas län.

    Dagens statliga ersättning baseras på den utredning som utfördes av Rikstrafiken 2010. Idag utgår en ersättning från staten genom Trafikverket på totalt ca 7,8 Mkr.

    Syftet med denna utredning är att studera förutsättningarna för ett fortsatt statligt engagemang i linje 45 från december 2016 och framåt. Om utredningen kommer fram till att ett fortsatt engagemang är motiverat ska den även ge underlag för beslut om hur ett eventuellt fortsatt statligt engagemang i busstrafiken bör se ut i framtiden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 7.
    Andersson, Bosse
    Trafikverket.
    Förutsättningar för ett statligt engagemang i tågtrafiken på Stångdahls- och Tjustbanan från den 15 juni 20142019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En av Trafikverkets uppgifter är att verka för en grundläggande tillgänglighet i den interregionala kollektiva persontrafiken (Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket, 1§). Trafikverket har möjlighet att teckna avtal om transportpolitisk motiverad interregional kollektivtrafik, förutsatt att trafiken inte upprätthålls i annan regi och att den saknar förutsättningar för att bedrivas kommersiellt (12§ a-c ).

    Tågtrafiken på Stångådalsbanan (sträckan Linköping-Kalmar) samt Tjustbanan (sträckan Linköping- Västervik) är en trafik som ansetts vara transportpolitiskt motiverad. Idag bedrivs trafiken av Veolia Transport Sverige AB med ersättning från så väl staten (Trafikverket) som regionala kollektivtrafikmyndigheter. Innevarande avtal reglerar den trafik som bedrivs på sträckorna till och med den 14 juni 2014. Denna utredning utgör underlag för beslut om samt hur ett eventuellt fortsatt statligt engagemang i tågtrafiken bör se ut i framtiden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 8.
    Andersson, Bosse
    Trafikverket.
    Nationell behovsanalys2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett av Trafikverkets uppdrag är att för statens räkning avtala om interregional kollektivtrafik som är transportpolitiskt motiverad men inte kan bedrivas kommersiellt. Det transportpolitiska motivet är att skapa tillgänglighet i hela landet.

    Trafikverket har haft uppdraget sedan 2011, men prioriteringarna bygger på tidigare fattade beslut. En utredning har därför gjorts med syfte att gå igenom alla tillgänglighetsbrister och alla befintliga åtaganden i detalj för att överväga om dagens prioriteringar är de rätta och vilka ytterligare åtgärder som kan krävas. Syftet med arbetet är att skapa ett underlag för långsiktig bedömning av och beslut om verksamhetens inriktning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 9.
    Andersson, Bosse
    Trafikverket.
    Nattågstrafik efter 2018: underlag för beslut om framtida trafikavtal för nattågstrafiken Stockholm-övre Norrland/Narvik2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har ett avtal om nattågstrafik Stockholm-övre Norrland fram till december 2018. Denna utredning ska ta fram underlag för om nytt avtal är motiverat och i så fall föreslå omfattning och utformning av trafiken.

    En förutsättning för att Trafikverket ska engagera sig i en viss kollektivtrafik är att den bedöms vara transportpolitisk motiverad. För att så ska ske måste trafiken ge mätbara förbättringar i den interregionala tillgängligheten för kommuner som, utan den aktuella trafiken, har en bristande tillgänglighet. Ytterligare villkor för ett statligt engagemang är att trafiken inte upprätthålls (eller ska upprätthållas) av annan aktör samt att trafiken inte går att bedriva kommersiellt. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 10.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Toulouse School of Economics.
    Swärdh, Jan-Erik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Ögren, Mikael
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Miljö, MILJÖ.
    Efterfrågan på tystnad: skattning av betalningsviljan för icke-marginella förändringar av vägtrafikbuller2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Efterfrågan på tystnad från vägbullerexponering skattas i detta projekt baserat på båda stegen i en så kallad hedonisk modell. Vi använder data från sju olika kommuner runt om i Sverige. Baserat på efterfrågekurvan kan vi räkna ut betalningsviljor för icke-marginella förändringar i bullerexponering från vägtrafik. Dessa resultat har stor användning i samhällsekonomiska kalkyler inom transportsektorn.

    Våra skattningsresultat visar att betalningsviljan för en bullerreducering från 66 till 65 dB är 2211 kronor per individ och år i genomsnitt och 477 kronor per individ och år för en bullerreducering från 56 till 55 dB. Resultaten visar ingen betalningsvilja för bullerreduceringar under 52,8 dB. För en bullerreducering från 66 dB till 52,8 dB och alla lägre bullernivåer är betalningsviljan 15 225 kronor i genomsnitt. Denna summa utgör även kostnaden för att utsättas för 66 dB vägbuller per individ och år.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Toulouse School of Economics LERNA Université Toulouse 1.
    Swärdh, Jan-Erik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Ögren, Mikael
    Göteborgs universitet.
    Traffic noise effects of property prices: hedonic estimates based on multiple noise indicators2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Valuation of traffic noise abatement based on hedonic pricing models of the property market has traditionally measured the noise as the equivalent, or another average, level. What is not captured in such a noise indicator is the maximum noise level of a vehicle passage. In this study, we incorporate the maximum noise level in the hedonic model letting the property price depend on both the equivalent noise level and the maximum noise level. Hedonic models for both rail and road noise are estimated. Data consists of characteristics of sold properties, property-specific noise calculation, and geographical variables.

    We use the hedonic approach to estimate the marginal willingness to pay (WTP) for maximum noise abatement where we model the effect as the maximum noise level subtracted with the equivalent noise level. Furthermore, we control for the equivalent noise level in the estimations. The estimated results show that including the maximum noise level in the model has influence on the property prices, but only for rail and not for road. This means that for road we cannot reject the hypothesis that WTP for noise abatement is based on the equivalent noise level only. For rail, on the other hand, we estimate the marginal WTP for the maximum noise level and it turns out to be substantial. Also, the marginal WTP for the equivalent noise levels seems to be unaffected by the inclusion of the maximum noise level in the model. More research of this novel topic is requested though.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Ögren, Mikael
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Miljö och trafikanalys, MTA.
    Charging the polluters: a pricing model for road and railway noise2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study outlines a method to estimate the short run marginal cost (SRMC) for road and railway noise. It is based on standardized calculation methods for total noise levels and monetary cost estimates from well established evaluation methods. Here official calculation methods and monetary values are used for Sweden, but the estimation method for the SRMC outlined can be directly applied using other standardized noise calculation methods and monetary values. This implies that the current knowledge regarding the calculation of total noise levels and the evaluation of the social cost of noise can be extended to estimate the marginal effect as well. This is an important finding since it enables policy makers to price noise externalities in an appropriate way. Several sensitivity tests run for the SRMC show that: (i) increasing the total traffic on the infrastructure has only a minor influence, (ii) estimates are quite sensitive to the number of exposed individuals, and (iii) to the monetary values used. Hence, benefits transfer, i.e. using monetary values elicited based on road noise for railway noise, should be done with caution or not at all. Results also show that the use of quiet technology can have a significant effect on the SRMC. The fact that this model is able to differentiate not only modes of transport, but also vehicles and even technologies is an important finding. It is essential that the noise charges give the operators the right incentives to choose their optimal allocation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13. Andersson, Linda
    et al.
    Högström, Peter
    En svensk höghastighetsjärnväg - alternativa former för finansiering och samverkan2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det nuvarande järnvägsnätet i södra Sverige har uppnått maxkapacitet och mycket tyder på att det inte finns utrymme för att utöka trafiken på befintlig spåranläggning. Samtidigt bedöms volymerna för såväl gods- som passagerartrafik öka betydligt de närmaste åren. Att anlägga en höghastighetsjärnväg (HHJ) skulle kunna vara en tänkbar del i kapacitetsutökning för passagerartrafik. Byggandet av en ny höghastighetsjärnväg mellan storstadsregionerna skulle dock innebära mycket omfattande investeringar. Det skulle också tillföra en omfattande anläggning som behöver underhållas och hållas i stånd under lång tid. Den traditionella modellen för byggnation och drift och underhåll av järnväg i Sverige är att staten, via Trafikverket (TRV), bygger, äger och förvaltar baninfrastrukturen i dess helhet. Undantagna områden är rullande tillgångar, stationer, depåer och verkstäder, som kan drivas av andra privata eller offentliga aktörer, medan privata aktörer trafikerar banorna. Byggnation, drift och underhåll har historiskt genomförts på uppdrag av TRV med tillämpning av olika traditionella entreprenadformer. När det gäller finansiering är huvudregeln enligt budgetlagen (2011:203) att infrastrukturinvesteringar ska finansieras med anslag över statsbudgeten, vilket innebär att kostnaden belastar statsbudgeten vid investeringstillfället. Det finns nu ett intresse från statens sida att utreda möjligheter till alternativ finansiering och samverkansmodeller för den svenska höghastighetsjärnvägen (SHHJ), med en ökad involvering av privat kapital för hela eller delar av SHHJ under dess livscykel. Sverigeförhandlingen (SVF) har därför uppdragit till TRV att ta fram ett underlag som belyser möjligheterna till alternativ finansiering av SHHJ-projektet. TRV har i sin tur uppdragit till EY och Advokatfirman Lindahl (Lindahl) att genomföra utredningen. Syftet med denna utredning är att på en övergripande nivå objektivt analysera möjligheter samt potentiella för- och nackdelar med att använda alternativa samverkans- och finansieringsmodeller för delar av höghastighetsjärnvägen, samt vilken potential för ökad måluppfyllelse det skulle innebära. I rapporten har VTIs definition av Offentlig-Privat Samverkan (OPS) använts (VTI, 2007. En svensk modell för offentlig-privat samverkan vid infrastrukturinvesteringar Rapport 588). Måluppfyllelse definieras enligt rapportens uppdragsbeskrivning som ökad effektivitet och produktivitet, det vill säga ”mer värde för pengarna” (eller Value for Money, ”VFM”).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    En svensk höghastighetsjärnväg - alternativa former för finansiering och samverkan
  • 14.
    Andersson, Mats
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Marginal railway renewal costs: a survival data approach2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this paper, renewal costs for railway tracks are investigated using survival analysis. The purpose is to derive the effect from increased traffic volumes on rail renewal cycle lengths and to calculate associated marginal costs. A flow sample of censored data containing almost 1 500 observations on the Swedish main railway network is used. We specify Weibull accelerated failure time regression models, and estimate deterioration elasticities for total tonnage as well as for passenger and freight tonnages separately. Marginal costs are calculated as a change in present values of renewal costs from premature renewal following increased traffic volumes.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Andersson, Mats
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Smith, Andrew
    Institute for Transport Studies, University of L eeds, UK .
    Wikberg, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi Borlänge, TEK-B.
    Wheat, Phillip
    Institute for Transport Studies, University of L eeds, UK .
    Estimating the marginal cost of railway track renewals using corner solution models2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Economic theory advocates marginal cost pricing for efficient utilisation of transport infrastructure. A growing body of literature has emerged on the issue of rail marginal infrastructure wear and tear costs, but the majority of the work is focused on costs for infrastructure maintenance. Railway track renewals are a substantial part of an infrastructure manager’s budget, but in disaggregated statistical analyses they cause problems for traditional regression models since there is a piling up of values of the dependent variable at zero. Previous econometric work has sought to circumvent the problem by aggregation in some way. In this paper we instead apply corner solution models to disaggregate (tracksection) data, including the zero observations. We derive track renewal cost elasticities with respect to traffic volumes and in turn marginal renewal costs using Swedish railway renewal data over the period 1999 to 2009. This paper is the first attempt in the literature to apply corner solution models, and in particular the two-part model, to disaggregate renewal cost data in railways. It is also the first paper that we are aware of to report usage elasticities specifically for renewal costs and therefore adds important new evidence to the previous literature where there is a paucity of studies on renewals and considerable uncertainty over the effects of rail traffic on renewal costs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Andersson, Matts
    et al.
    KTH and WSP.
    Dehlin, Fredrik
    PwC.
    Jörgensen, Peter
    WSP.
    Pädam, Sirje
    WSP.
    Wider Economic Impacts of Accessibility: A Literature Survey2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper starts out with by discussing the definitions of Wider Economic Impacts/Benefits and regional development. Each area where WEIs could be present is then treated: economic growth (production and cost function studies), labour market (agglomeration, labour supply), commodity market and housing market. A theoretical background is given, the empirics are summarized and the relation to CBA is discussed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17. Andersson, Matts
    et al.
    Hansson, Åsa
    Nyström, Johan
    Johansson, Oskar
    Finansieringsmetoder för transportinfrastruktur: sammanfattning av forskningsprojektet ”Höghastighetståg: markvärden och finansiering”2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Idealt sett bör infrastrukturplanering leda till en effektiv prioritering (rätt projekt genomförs), en effektiv finansiering, ett effektivt utnyttjande av infrastrukturen samt till en effektiv riskhantering. Dagens finansieringssystem, med anslagsfinansiering och budgetlag, har flera brister ur detta perspektiv. Ett problem är att det är svårt att rymma stora infrastrukturinvesteringar. Alternativa finansieringsformer såsom värdeåterföring av markvärdesstegringar har därför föreslagits av bland annat Sverigeförhandlingen (Dir. 2014:106). Ett annat problem med dagens system är att nyttorna oftast är regionalt koncentrerade men finansieringen är spridd över hela skattekollektivet, vilket skapar en överefterfrågan på infrastruktur. I detta projekt har vi under ett par års tid analyserat frågan om hur infrastruktur bör finansieras ur ett par olika perspektiv. Totalt ingår fyra delprojekt där ett delprojekt har brett studerat för- och nackdelar med olika finansieringsformer (WP 2017:2), ett annat har analyserat markvärdeseffekter av höghastighetståg (WP 2017:3). De två sista delprojekten har studerat förhandlingsplanering (WP 2017:4) respektive allmänhetens acceptans för olika finansieringsformer (WP 2017:5). Denna sammanfattning är skriven utan referenser, formler, kartor och tabeller (dessa finns i respektive WP).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Finansieringsmetoder för transportinfrastruktur: sammanfattning av forskningsprojektet ”Höghastighetståg: markvärden och finansiering”
  • 18. Andersson, Matts
    et al.
    Mandell, Svante
    Parking Policy under Strategic Interaction2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Parking policy is a tool municipalities may use to influence transportation. Aa transportation takes place in a system that stretches outside a given municipality's borders, the policies in different municipalities are related and must be decided upon taking this relation into account. This creates an element of strategic interaction when deciding on local transport policy including parking policy. Typically the outcome is a policy that is inefficient in terms of parking fees and availability of parking space.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Parking Policy under Strategic Interaction
  • 19. Andersson, Tom
    Förutsättningar för statligt engagemang i tågtrafiken i Bergslagen2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En av Trafikverkets uppgifter är att verka för en grundläggande tillgänglighet i den interregionala kollektiva persontrafiken (Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket, 1§). Trafikverket har möjlighet att teckna avtal om transportpolitisk motiverad interregional kollektivtrafik, förutsatt att trafiken inte upprätthålls i annan regi och att den saknar förutsättningar för att bedrivas kommersiellt.

    Delar av tågtrafiken i trafiksystemet Tåg i Bergslagen är en trafik som ansetts vara transportpolitiskt motiverad. Trafiken bedrivs med ersättning från så väl staten (Trafikverket) som Regionala kollektivtrafikmyndigheter, via sitt gemensamma bolag Tåg i Bergslagen AB (TiB). Innevarande avtal mellan staten och TiB löper fram till och med den 10 december 2016. Denna utredning utgör underlag för beslut om, samt hur ett eventuellt fortsatt statligt engagemang i tågtrafiken i Bergslagen bör se ut i framtiden. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 20.
    Asplund, Disa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Discounting transport infrastructure investments2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The main aim of the study is to advice the Swedish national guidelines on cost-benefit analysis (CBA) of transport infrastructure investments, ASEK about the appropriate set of discount-rates (currently 3.5% for all investments). To this end, first a literature review with a theoretical focus along with some new perspectives are provided. Second the conclusions are applied to Swedish infrastructure transport CBA, using the current proposition of a new HSR line as a case. Based on empirical research concerning parameter values new discount rates are estimated, and sensitivity analysis performed. The best estimate of the social discount rate in the present study, for land transport infrastructure investment in Sweden, is about 5.1%.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Asplund, Disa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Pyddoke, Roger
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Optimal pricing of car use in a small city: a case study of Uppsala2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Studies of cities which successfully have shifted mode choice from car to more sustainable modes, suggest that coordinated packages of mutually reinforcing policy instruments are needed. Congestion charges and parking fees can be important parts of such packages. This paper aims to examine the introduction of welfare optimal congestion charges and parking fees in a model calibrated to Uppsala, a small city in Sweden. The results suggest that welfare optimal congestion charges in Uppsala are as high as EUR 3.0 in the peak hours and EUR 1.5 in the off-peak. In a rough cost-benefit analysis it is shown that the introduction of congestion charges in Uppsala are welfare improving if operating costs of congestion charges are proportional to city population size (compared to Gothenburg). The model can be used to assess when it is worthwhile to introduce congestion pricing.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22. Björklund, Gunilla
    et al.
    Swärdh, Jan-Erik
    Valuing in-vehicle comfort and crowding reduction in public transport2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of the present study is to estimate the willingness to pay (WTP) for comfort, i.e. to get a seat, and crowding reduction on board local public transport in Sweden, including the modes metro, tram, commuter train, and local bus. We use data from a stated-preference study conducted in the three largest urban areas of Sweden. Respondents were recruited both during a trip and from a web panel. The stated-preference questions consisted of four attributes: price, travel time, seating or standing during the trip, and crowding level. Crowding level was illustrated by pictures showing different number of standing travelers per square meter. The estimated results suggest a WTP for seating of SEK 41 to 61 (SEK 10 ≈ EUR 1) per hour depending on the crowding level. A reduction to no standing crowding from 4 and 8 standing passengers per square meter is valued SEK 6-7 and 20-40 respectively, depending on seating or standing condition. If we instead interpret our estimated results as multipliers of the value of travel time savings, the worst travel condition in our study, i.e. standing in a crowding of 8 standing passengers per square meter, has a multiplier of about 2.9. All in all, our results seem plausible as they are relatively close to comparable estimated results from earlier studies that have valuated comfort and crowding reductions. Finally, sensitivity analysis also show that the results seem to be both robust and in line with knowledge about the value of travel time savings.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Valuing in-vehicle comfort and crowding reduction in public transport
  • 23.
    Borggren, Lisa
    et al.
    Trafikverket.
    Selander, Åsa
    Trafikverket.
    Silén, Anders
    Trafikverket.
    Westin, Pär-Erik
    Trafikverket.
    Vidmakthållande: En underlagsrapport till Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2022 – 2033 och 2022 – 20372020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Regeringen beslutade den 25 juni 2020 att uppdra åt Trafikverket att ta fram ett inriktningsunderlag för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för två alternativa planperioder, 2022 – 2033 och 2022 – 2037. Trafikverket redovisar uppdraget i en huvudrapport. I denna underlagsrapport redovisar Trafikverket en fördjupning av de delar av uppdraget som mer specifikt avser vidmakthållandet av transportinfrastrukturen. Drift, underhåll och reinvestering är de centrala delarna i vidmakthållandet av den statliga väg- och järnvägsinfrastrukturen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vidmakthållande – underlagsrapport
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 24. Bångman, Gunnel
    Introduktion till samhällsekonomisk analys2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna skrift vänder sig till dig som vill veta vad samhällsekonomiska kalkyler är, hur de görs och hur resultaten används. Skriften är tänkt att vara en grund till förståelse och intresse, och den kan utgöra en startpunkt för diskussioner om användningen av samhällsekonomiska kalkylmetoder. Den är däremot inte en detaljerad handledning. För dig som själv ska göra en kalkyl kan skriften ändå vara ett första steg, och i slutet av dokumentet finns tips på information som leder dig vidare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 25. Börjesson, Maria
    Samhällsekonomiska kalkyler för cykelåtgärder2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta projekt syftar till att utveckla en metodik för samhällsekonomiska kalkyler för rangordning av cykelåtgärder, och att peka ut det viktigaste fortsatta forskningsbehovet för CBA för cykel. Eftersom den största nyttan av cykelåtgärder uppstår som ett resultat av förändrade tidsvärden (pga att resenärerna upplever restiden som säkrare eller mer bekväm än tidigare), och eftersom det är svårt att uppskatta i vilken grad som hälsoeffekterna påverkar trafikanters val att cykla är det svårare att göra en samhällsekonomisk kalkyl för cykelåtgärder än för de flesta åtgärder som genomförs för motortrafik, för vilka tidsvinster normalt är den stora nyttan. Detta projekt visar dock att det är möjligt att fånga tillgänglighetsnyttorna av cykelåtgärder och att de i sig kan uppväga kostnaderna för en cykelåtgärd utan hänsyn till eventuella nyttor och kostnader i form av hälso- och trafiksäkerhetseffekter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Samhällsekonomiska kalkyler för cykelåtgärder
  • 26. Börjesson, Maria
    et al.
    Johansson, Magnus
    Kågesson, Per
    Samhällsekonomiska kalkyler för elvägar2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vi analyserar effekter av och samhällsekonomisk lönsamhet för elvägar på systemnivå. Vi använder Samgods för att prognostisera vilka fordonskilometer som skulle genomföras på elvägarna beroende på vilken del av nätet som elektrifieras. Med dagens värdering av koldioxidutsläpp i transportsektorn på 1,14 kr/kg är alla elvägssträckor som analyserats samhällsekonomiskt lönsamma. Om brukaravgiften sätts samhällsekonomiskt optimalt så täcker den nätt och jämnt marginalkostnaden för slitaget på elvägen. I alternativet där utbyggnaden omfattar Stockholm-Malmö, Malmö-Göteborg och Göteborg-Jönköping minskar utsläppen med ca 1,2 miljoner ton år 2030, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av utsläppen från tunga lastbilar i Sverige. Detta elvägsnät ser ut att nästan helt kunna brukarfinansieras om brukaravgiften sätts företagsekonomiskt optimalt, men vi lyfter fram fler argument för ett offentligt ägande av elvägar om de genomförs. Argumenten mot elvägar är att de är förenade med åtminstone två större risker. Den ena risken består i att kostnaderna är svåra att uppskatta, eftersom det ännu inte finns något fullskaligt elvägsnät i drift än. Den andra risken är att batteriutvecklingen på sikt gör att hundraprocentig batteridrift eller laddhybrider blir billigare för åkerierna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Samhällsekonomiska kalkyler för elvägar
  • 27.
    Börjesson, Maria
    et al.
    KTH, Transportplanering, ekonomi och teknik.
    Kristofferesson, Ida
    Sweco.
    The gothenburg congestion charge. Effects, design and politics2015Ingår i: Transportation Research Part A: Policy and Practice, ISSN 0965-8564, E-ISSN 1879-2375, Vol. 75, s. 134-146Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper summarizes the traffic effects of the Gothenburg congestion charges introduced in 2013. The system is similar to the system introduced in Stockholm in 2006; both are designed as time-of-day dependent cordon pricing systems. We find that many effects and adaptation strategies are similar to those found in Stockholm, indicating a high transferability between smaller and larger cities with substantial differences in public transport use. However, there are also important differences regarding some of the effects, the accuracy of the model forecasts and public support arising from different topologies, public transport use, congestion levels and main objectives communicated to the public. Finally, the Gothenburg case suggests that whether congestion charges are introduced or not depends on the support among the political parties, and that this is determined primarily by the prevailing institutional setting and power over revenues, and to a lower extent by the public support, and benefits from congestion reduction.

  • 28. Cars, Göran
    et al.
    Engström, Carl-Johan
    Jönsson, Helena
    Sverigeförhandlingen och sedan? : Slutrapport från följeforskningen2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vårt uppdrag är att analysera och diskutera möjligheter att utveckla effektiva planprocesser, värdeskapande förhandlingar samt en djupare koordinering mellan infrastrukturplanering och samhällsplanering. I uppdraget ingår inte att utvärdera Sverigeförhandlingen som sådan. De erfarenheter och iakttagelser som vi fångat vill vi använda framåtblickande. Hur kan framtida förhandlingar bedrivas med egenskaper som: effektiva i meningen att processen sker utan onödig tidsutdräkt, värdeskapande i meningen god regional och lokal samhällsutveckling samt legitima i meningen att de blir en institution inom samhällsplanering? Att förhandlingar redan är det ”nya normala” bör göra våra iakttagelser och slutsatser relevanta då stat och kommunsfär ska nå uppgörelser i komplexa samhällsplaneringsfrågor där parterna är ömsesidigt beroende av varandra för ett gott utfall. Självfallet kommer Sverigeförhandlingen att bilda en fond mot vilken vi försöker förstå dels hur förhandlingen uppfattas av olika parter, dels deras syn på vad som händer efter att Sverigeförhandlingen avslutat sitt uppdrag. Det senare handlar om hur överenskommelser mellan stat och kommun ska tolkas och vem som ansvarar för att det fortsatta arbetet sker i avtalens anda, men med nya aktörer i genomförandet.Vår följeforskning har pågått under 2016 och 2017. Under denna tid har osäkerheten ökat om huruvida en höghastighetsjärnväg ska tillkomma. Det påverkar parternas uppfattning om syftet med pågående förhandlingar. Vi har försökt skilja på vad man generellt kan lära av detta unikt omfattande förhandlingsuppdrag och vad som kan komma att falla ut efter behandling i regering och riksdag. Vår ambition är att kunna bidra med kunskap som omgående kan tas till nytta i Sverigeförhandling, men framför allt att ge inspel som möjliggör för Trafikverket att utveckla sin löpande planering. Vårt huvudbidrag är därför ett förslag till en förhandlingsmodell som kan öka acceptans och transparens – och kompetens – om förhandlingen som metod för samverkan och värdeskapande processer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sverigeförhandlingen och sedan? : Slutrapport från följeforskningen
  • 29.
    Edwards, Henrik
    et al.
    Sweco.
    Grudemo, Stefan
    Trafikverket.
    Samhällsekonomisk analys för utbyggnad av elvägar respektive laddstationer för tung trafik längs det statliga vägnätet – underlagsrapport till ett regeringsuppdrag2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är en underlagsrapport till huvudrapporterna för vart och ett av de två regerings­uppdragen att:

    · planera för en utbyggnad av elvägar längs det statliga vägnätet som leder till att utsläppen av växthusgaser från tung vägtrafik på dessa vägar halveras

    · analysera behovet av laddinfrastruktur för snabbladdning av tunga fordon längs större vägar.

    Syftet med denna rapport är att redovisa huvudrapporternas resonemang kring samhällsekonomiska nyttor, kostnader och andra konsekvenser av en utbyggnad elvägar respektive stationär laddinfrastruktur för snabbladdning. Företagsekonomiska analyser redovisas i var och en av de två huvudrapporterna.

    Underlagsrapporten är uppdelad i två delar där den första delen avser uppdraget gällande elvägar och den andra delen avser uppdraget gällande laddinfrastruktur. Analyserna baseras på scenarier, snarare än regelrätta prognoser, för utvecklingen av bland annat fordonspark och drivmedelspriser. I analyserna avseende elvägar ingår inte någon utbyggnad av laddinfrastruktur och i analyserna avseende utbyggnad av laddinfrastruktur ingår inte någon utbyggnad av elvägar. Båda uppdragen utgår dock ifrån gemensamma förutsättningar och antaganden kring hur behoven för tunga fordons trafikering samt hur kostnaderna för olika tekniker för elektrifiering av tunga fordon utvecklas.

    Vi vill betona att föreliggande samhällsekonomiska kalkyler inte baseras på den gällande basprognosen annat än perifert (en trafiktillväxt enligt basprognosen antas), utan de är speciellt anpassad för dessa regeringsuppdrag.

    Osäkerheterna i de beräkningar som görs här är större än vad som är normalt i Trafikverkets vanliga investeringsanalyser. Detta beror på att det handlar om bedömningar i en tidig fas av en specifik teknikutveckling. Analyserna baseras därför på scenarier, snarare än regelrätta prognoser, för utvecklingen av bland annat fordonspark och drivmedelspriser.

    Elvägsuppdraget

    Det är bara i ett scenario med låga bränslepriser (relativt stora koldioxidutsläpp per fordonskilometer från konventionella dieseldrivna lastbilar), hög trafikering och låg investeringskostnad som kalkylen tyder på att investeringen skulle kunna vara samhällsekonomiskt lönsam. Det bör dock betonas att osäkerheterna i denna bedömning är mycket stor.

    Laddinfrastrukturuppdraget

    Bedömningen är att laddinfrastruktur i den omfattning som analyserats är samhällsekonomiskt motiverad, men kan komma att kräva subventioner för att komma till stånd.

    Bedömningen är robust för ändrade antaganden om priser och skatter på energi och drivmedel. Nyttan blir dock större och säkrare vid antaganden om låg inblandning av biodrivmedel.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Samhällsekonomisk analys för utbyggnad av elvägar respektive laddstationer för tung trafik längs det statliga vägnätet
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 30.
    Granberg, Mikael
    et al.
    Trafikverket.
    Rydén, Katarina
    Trafikverket.
    Ekonomi och finansiering: Underlagsrapport till Inriktningsunderlag för 2026–20372024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Underlagsrapporten utgör ett underlag till Trafikverkets svar på regeringens uppdrag om att ta fram ett inriktningsunderlag för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037.

    Syftet med underlagsrapporten är att ge en ekonomisk överblick. Rapporten innehåller en redogörelse över åtgärdstyper så som vidmakthållande, investeringar och driftstöd till icke-statliga flygplatser ur ett ekonomiskt perspektiv.

    Därutöver tillkommer beskrivning av tillkommande finansiering utöver den ekonomiska planeringsramen för nationell plan så som trängselskatter, infrastrukturavgifter, banavgifter, lån, medel från EU och medfinansiering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ekonomi och finansiering
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 31. Hamrefors, Sven
    Modell för lärande och utvärdering i FoI2015Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Trafikverket avsätter årligen ca 500 MSEK till Forskning och Innovation. Det är en central del i verksamheten men man har haft svårt att påvisa nyttan av de forskningsinsatser som görs. För att utveckla sitt eget arbete med FOI verksamheten har man inom ramen för FOI portfölj 6 – Trafikverket en modern myndighet – genomfört en förstudie. Förstudien har syftat till att lägga grunden för arbetet med att ta fram en modell för utvärdering och lärande för FOI-arbetet inom Trafikverket och dess ansvarsområde. Målet med förstudien var att ge en nulägesbeskrivning av Trafikverkets arbete med FOI verksamhet, från behov till nyttorealisering. I förstudien beskrivs nuläget genom observationer. Observationerna kommer av strukturerade intervjuer och arbetsmöten med nyckelpersoner på och i anslutning till Trafikverket samt inläsning och sammanställning av skriftlig dokumentation. Förstudien poängterar att det inte finns några färdiga lösningar för hur Trafikverket kan utvärdera och utveckla sin förmåga att bedriva sin FOI verksamhet. Förstudiens slutsats är att Trafikverket behöver fokusera på att skapa förutsättningar i verksamheten att realisera nytta genom att använda på Trafikverket befintliga modeller och arbetssätt samt utvärdera dess konsekvenser och leveranskvaliteter. För att åstadkomma nytta måste nyttan definieras och ställas i relation till den roll som Trafikverket vill ha i FOI-nätverket. I förstudien finns en övergripande rekommendation till nästa steg samt en schematisk modell för utvärdering och lärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Modell för lärande och utvärdering i FoI
  • 32.
    Haraldsson, Mattias
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Jonsson, Lina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Karlsson, Robert
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Väg- och banteknik, VBA.
    Vierth, Inge
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Yahya, Mohammad Reza
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Ögren, Mikael
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Miljö, MILJÖ.
    Samhällsekonomisk analys av rundvirkestransporter med 90-tonslastbilar: delprojekt inom Sammodalitetsprojektet2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att göra en samhällsekonomisk analys som visar hur de kostnader som rundvirkestransporter med lastbil ger upphov till, skulle påverkas om fordonens totalvikt tilläts öka från 60 till 90 ton och samtidigt få en tillåten maxlängd på 30 meter. Analysen görs på två sätt. Först redovisas genomsnittliga kostnader per fordonskilometer för olika fordonsstorlekar. Dessutom görs en kalkyl, som utgår från scenarier om hur mycket trafikarbetet skulle påverkas om större fordon tilläts. För att analysera hur transporterna av rundvirke genomförs i olika scenarier används den svenska godstransportmodellen Samgods. Flödesberäkningar från denna används därefter tillsammans med uppgifter från Nationella vägdatabasen (NVDB) för att beräkna samhällsekonomiska kostnader. Dessa beräkningar tar hänsyn till vägtyp och andra lokala förutsättningar och fångar därmed upp den variation i samhällsekonomiska kostnader som finns. Beräkningarna sammanfattas med den totala kostnaden för att transportera rundvirke med lastbil i Sverige under ett år. Enligt simuleringarna minskar trafikarbetet med 21 procent om 60-tonsfordon ersätts med 90-tonsfordon, om man inte tar hänsyn till brorestriktionerna. Detta ger en total samhällsekonomisk kostnadssänkning med 4 procent eller 163 miljoner kronor årligen. Då ska man dock komma ihåg att kostnaden för bärighetsåtgärder på broar, vilket är en förutsättning för att scenariot ska kunna realiseras, inte är inkluderade i analysen. Om vissa broar är spärrade för trafik med 90-tonsfordon är det inte generellt lönsamt att ersätta 60-tonsfordon, eftersom den samhällsekonomiska kostnaden då ökar med 15 procent. Redan idag är det dock möjligt att använda 90-tonsfordon på ett antal stråk som är viktiga för rundvirkestransporter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Heldt, Tobias
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi Borlänge, TEK-B.
    Liss, Viktoria
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi Borlänge, TEK-B.
    Cykelturism och effekter på lokal, regional och nationell nivå: En litteraturgenomgång samt fallstudie på cykelturister i Varberg och på Gotland2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Satsningar på cykling för turism ses på många håll som en möjlighet att utveckla turismnäringen. VTI har undersökt frågan om hur cykelturism bör hanteras ur samhällsekonomisk synvinkel. I detta notat diskuterar forskarna metoder för att uppskatta en cykelturistisk effekt i relation till samhällsekonomisk analys och exemplifierar detta med data insamlat från två typiska turistorter, Varberg och Gotland. Dessutom studeras ett antal faktorer som är viktiga för cykelturisten när denne väljer destination. Frågor som besvaras är hur stor är nyttan av cykelturismen och vem som vinner på ett utökat nätverk av cykelleder.

    Resultat från studien visar att nationella cykelturister i huvudsak ger upphov till cykelturistekonomiska effekter på regional nivå. En nationell turismeffekt uppkommer då nationella turister väljer att avstå från cykelturism utomlands och väljer Sverige istället, tack vare en ny eller förbättrad cykelled. Studien på Varbergs- och Gotlandscyklister visar att varje gästnatt genererar mellan 466 – 1 233 kr (konsumtion per person och dygn). Det är viktigt att inte bara ha kunskap om det totala antalet cykelturister till ett område utan också vilken typ av cykelturist som besöker området. Storleken på den cykelturistiska effekten kommer således att variera med typ av cykelturist som besöker en destination.

    Cyklisterna föredrar längre cykelleder framför kortare och det finns en betalningsvilja på cirka 50 öre per person och kilometer för ökad längd på cykelleden. Resultaten visar också att det inte bara är faktorer som är kopplade till själva cykelleden, såsom längden eller skyltningen, som gör cykelleden attraktiv för turisten. Faktorer som till exempel kvalitet på boende och restaurangutbud verkar vara minst lika viktiga för cykelturistens val av destination för sin semester.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Isacsson, Gunnar
    et al.
    Trafikverket.
    Karlsson, Linus
    Trafikverket.
    Ahlenius, Helen
    Trafikverket.
    Lang, Johan
    Trafikverket.
    Effekter, samhällsekonomisk effektivitet och hållbarhet: En underlagsrapport till Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2022 − 2033 och 2022 − 20372020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport består av tre delar som utgör underlag till regeringsuppdraget att ta fram ett inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för en ny planperiod. De tre delarna beskriver hur effektbeskrivningar, relaterade samhällsekonomiska bedömningar och hållbarhetsbedömningar genomförts i uppdraget. Den första delen ger en beskrivning av hur effekter och samhällsekonomiska bedömningar av vidmakthållande väg och järnväg genomförts. Den andra delen beskriver hur effekter och samhällsekonomiska bedömningar av inriktningarna i huvudrapporten för uppdraget tagits fram. Den tredje delen är en hållbarhetsbedömning som innehåller beskrivning av måluppfyllelse för hållbarhetsmål för inriktningarna i huvudrapporten. Här ges inledningsvis kortare sammanfattningar av de tre delarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Effekter, samhällsekonomisk effektivitet och hållbarhet
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 35.
    Johansson, Magnus
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Karlsson, Rune
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Westin, Jonas
    CERUM, Umeå universitet.
    Sjöfart mot svensk hamn 2007 till 2019: förändringar i volym, struktur och rörelsemönster2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det har länge funnits en outnyttjad potential i möjligheten att via positioneringsdata för fartyg kunna studera sjöfart mot svensk hamn ur ett bredare perspektiv, med beaktande av att sjöfartsnäringen agerar mot en större marknad än den svenska och planerar för godstransporter i hela Östersjöområdet. I detta projekt undersöks därför möjligheten att kunna utnyttja den information om fartygsrörelser som samlas in via det automatiska identifikationssystemet (AIS) och hur denna information kan komplettera den som finns tillgänglig via den officiella statistiken över sjötrafik mot svensk hamn. 

    Med hjälp av AIS går det att sammanställa hur enskilda fartyg rör sig i Östersjön, Kattegatt och östra delarna av Skagerack genom att varje fartyg lämnar en geografisk positionering ungefär var tionde sekund. För att kunna använda denna information krävs någon form av metod för att hantera den datamängd som genereras. I detta projekt har en metod utvecklats som översiktligt består av två steg. I ett första steg begränsas datamängden i AIS genom att endast datapunkter när fartyg passerar in till och ut från hamnar sparas. För varje passage in till respektive ut från hamn finns därmed ett datum och en tidpunkt. I ett andra steg sekvenseras anlöpen för varje givet fartyg i kronologisk ordning så att dess rörelsemönster mellan hamnarna i hela Östersjöområdet kan följas. Slutligen kan dessa datapunkter matchas mot den datuminformation som finns för fartygsanlöp i den officiella statistiken. Denna matchning gör att den databas som skapas kan tillföras information om lastad och lossad godsvikt vid anlöpen i de svenska hamnarna. Med hjälp av den databas som skapats har utvecklingen av den del av sjöfarten som arbetar mot svensk hamn studerats för perioden 2007 till 2018.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Jonsson, Lina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Marginal cost estimation for level crossing accidents: evidence from the Swedish railways 2000-20082011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study examines the relationship between train traffic and the accident risk for road users at level crossings. The marginal effect of train traffic on the accident risk can be used to derive the marginal cost per train passage that is due to level crossing accidents. Based on Swedish data from 2000 to 2008 on level crossing accidents, train volume and crossing characteristics, the marginal cost per train passage is estimated at SEK 1.13 (EUR 0.11) on average in 2008. The cost per train passage varies substantially depending on type of warning device, road type and the traffic volume of the trains.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Jonsson, Lina
    et al.
    WSP.
    Björklund, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Marginal cost estimation for level crossing accidents: evidence from the Swedish railways 2000-20122015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study examines the relationship between train traffic and the accident risk for road users at level crossings. The marginal effect of train traffic on the accident risk can be used to derive the marginal cost per train passage that is due to level crossing accidents. Based on Swedish data from 2000 to 2012 on level crossing accidents, train volume and crossing characteristics, the marginal cost per train passage is estimated at SEK 1.28 (EUR 0.13) on average in 2012. The cost per train passage varies substantially depending on type of protection device, road type and the traffic volume of the trains.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38. Kruger, Niclas
    et al.
    Vierth, Inge
    Jong, Gerard de
    Halse, Askil
    Killi, Marit
    Value of Freight Time Variability Reductions2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This project studies the calculation of th "Value of Transport Time Variability" (VTTV) with regard to freight transport. Different apporaches to calculate the cargo component of the VTTV (not the components related to staff and vehicle costs) are presented and the possibilities to use them in the Swedish context. The study shows that the VTTV calculated in the Dutch and Norweigan SP-studies in principle can be transferred to Sweden. However, empirical studies that are adjust with respect to the commodity mix, the transport distances, level of congestion etc in Sweden are needed. When it comes to rail the question how to handle early arrivals needs to be addressed. The question of excessive slack is also important from a policy point of view. Another question is how the variation in transport time for empty trains should be taken into account.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Value of Freight Time Variability Reductions
  • 39. Lundegård, Roger
    et al.
    Winqvist, Jonas
    Dahlbom, Olivia
    Indebetou, Lovisa
    Ökad innovationsförmåga inom Trafikverket, en förstudie avseende nuläget, framgångsfaktorer och vägen framåt2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Innovation är ett centralt tema i myndighetssverige där Näringsdepartementet i högre utsträckning inkluderar uppdrag att driva innovation i myndigheternas regleringsbrev. Trafikverket är en av de myndigheter som har detta som uppdrag. Behovet av att driva innovation inom Trafikverket drivs av ett antal trender inom samhället och transportsystemet. Exempel på trender som förändrar samhället är • fler bor i växande stadsregioner • förskjutningar i den ekonomiska geografin • digitaliseringens effekter slår igenom • energianvändningen minskar i Europa men ökar globalt • statens roll förändras • självkörande fordon Dessa trender driver i sin tur trender som förändrar transportsystemet som t.ex. • hårdare belastning då transporterna ökar och koncentreras • transportsystemen integreras • bilberoendet minskar i städerna • ny era i stadsplaneringen (smarta städer) • transportsystemet kopplas upp • krav på anpassningar till miljö och förändrat klimat skärps De olika trenderna påverkar och förstärker varandra i olika utsträckning och tillsammans så utgör de en stark kraft för att driva innovation av transportsystemet vilket i sin tur ökar kraven på Trafikverkets innovationsförmåga. Frågan kopplat till innovation inom Trafikverket har drivits under en tid med en tydlig ambition om att stärka innovationsförmågan. Arbetet har accentuerats under det senaste halvåret med att förtydliga målbilden och utforska möjliga ansatser för att driva arbetet vidare. Innovation är ett fokusområde inom många myndigheter där den senaste studien kring innovation inom svenska myndigheter visar på en rad framgångsfaktorer bland myndigheter som lyckas väl med sitt innovationsarbete inom fyra områden • Syfte och fokus för innovation, • Förutsättningar för att kunna driva innovationsarbetet, • Arbetssätt som tillämpas för att driva konkret innovationsarbete, • Resultat som skapas utifrån innovationsarbetet

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ökad innovationsförmåga inom Trafikverket, en förstudie avseende nuläget, framgångsfaktorer och vägen framåt
  • 40.
    Lundholm, Dan
    Trafikverket.
    Nattåg till och från övre Norrland efter 2020: kompletterande underlag2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I maj 2016 skickade Trafikverket ut en rapport om framtida nattågstrafik till övre Norrland på remiss. I rapporten fanns tre olika förslag för omfattningen av trafiken

    • Två nattåg i vardera riktningen
    • Ett nattåg i vardera riktningen
    • Säsongsvarierat upplägg

    Gemensamt för de flesta av remissvaren var att de förordade en fortsättning med två nattåg i vardera riktningen, som idag. Motiven som anfördes var bl a tillgänglighetsskäl och turistnäringens behov.

    Trafikverket tog dock inget beslut om ny upphandling utan utlöste en option för trafik i ytterligare två år.

    I september 2017 fick Trafikverket även i uppdrag att upphandla nattågstrafik till Jämtland. Trafiken upphandlades med samma slutdatum i december 2020 som nattågstrafiken till övre Norrland för att möjliggöra samordning.

    Trafikverket har nu slutfört utredningen inför nytt avtal om nattågstrafik till övre Norrland och Jämtland och beslutat att gå ut med upphandling av trafiken. Beslutet innebär en fortsättning av trafiken i samma omfattning som idag för båda destinationerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 41.
    Löfgren, Eva-Lotta
    Trafikverket.
    Samverkande inland: utredning om busstrafik i de fyra nordligaste länen2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har idag två samverkansavtal med tre respektive alla fyra av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna (fortsatt kallade RKM) i de fyra nordligaste länen. Ett avtal gäller busstrafik längs Inlandsbanan/Inlandsvägen (E45) Mora-Gällivare och det andra gäller 13 olika busslinjer, det så kallade Samverkande systemet. Avtalen har många beröringspunkter, både i form av orter där passagerarutbyte sker mellan linjerna och när det gäller upphandling av trafiken.

    Båda nämnda avtal löper ut i december 2019. Syftet med denna utredning är att ge underlag för ett nytt gemensamt avtal och svara på frågan om behov och motiv finns för Trafikverket att ersätta busstrafik av nuvarande omfattning även efter december 2019. Grundliga tillgänglighetsanalyser för området och trafiken gjordes relativt nyligen varför mycket underlag kunnat hämtas från de tidigare utredningarna. Utredningen har fokuserat på att analysera förändringar som kan påverka behov och motiv för ersättning.

    Utredningen visar att ett fortsatt stort behov finns av att Trafikverket ersätter viss interregional kollektivtrafik för att avhjälpa de stora tillgänglighetsbristerna. Det konstateras att motiv finns ur tillgänglighetsaspekt för Trafikverket att, efter nuvarande avtalsperiod, teckna nytt avtal och ersätta en trafik motsvarande den i nuvarande avtal.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 42.
    Löfgren, Eva-Lotta
    Trafikverket.
    Samverkande system, busstrafik i de fyra nordligaste länen. Utredning inför nytt trafikavtal från december 20172019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det samverkande systemet är ett samarbete mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland och länstrafikbolagen i länen. Trafikverket har idag i ett avtal med ovanstående regionala kollektivtrafikmyndigheter för perioden 2012-06-30 -2017-12-09.

    Gällande avtal omfattar 16 busslinjer i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland. Under år 2016 uppgick det totala antalet resor på linjerna till 605 445 resor. Dessa reste totalt 61 408 720 personkilometrar på 5 969 522 kilometer producerat utbud.

    Enligt Trafikverkets rutinbeskrivning Utredningar inför trafikavtal avseende interregional kollektivtrafik1 ska en trafikutredning genomföras inför att ett befintligt avtal löper ut, för att utröna om Trafikverket ska ha ett fortsatt ekonomiskt åtagande i trafiken. I nuvarande avtal uppgår den totala ersättningsnivån till knappt 30,6 miljoner kronor per år.

    Denna utredning syftar till att ge ett underlag för beslut om Trafikverket bör ha ett fortsatt engagemang i busstrafiken i Samverkande system Norrland, när det nuvarande samverkansavtalet löper ut i december 2017.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    omslag
  • 43.
    Magnusson, Ulf
    et al.
    Trafikverket.
    Eliasson, Jonas
    Trafikverket.
    Almström, Peter
    Trafikverket.
    Ljunggren, Fredrik
    Trafikverket.
    Trafikprognoser: en underlagsrapport till Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2022-2033 och 2022-20372020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är en underlagsrapport till det inriktningsunderlag inför transportinfrastruktur-planering för perioden 2022–2033 och 2022–2037, som Trafikverket redovisade till regeringen den 30 oktober 2020. En viktig utgångspunkt är 2020 års basprognoser som Trafikverket tidigare presenterat. Prognoserna beskriver trafikens förväntade utveckling fram till 2040, där en kombination av påskyndad elektrifiering, ökad reduktionsplikt samt högre bränslepriser som minskar bränsletrafiken (fossildriven) gör att klimatmålen nås. Den representerar därför väl de förutsättningar som gäller för det mest kostnadseffektiva sättet att nå klimatmålen. Syftet med prognoserna är varken att beskriva en önskvärd framtid eller en ideal klimatpolitik, utan utgöra en referensutveckling för bland annat infrastrukturplanering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Trafikprognoser - underlagsrapport
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 44.
    Malmgren, Tobias
    et al.
    Trafikverket.
    Andersson, Erik
    WSP.
    Effekter i planering: kunskapsunderlag: Rapport2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet är att i samverkan med berörda parter utveckla beskrivningar, beräkning och redovisning av samhällseffekter av olika infrastrukturåtgärder på ett sådant sätt att de blir relevanta i planerings-, besluts- och förhandlingsprocesser.

    Det övergripande målet med projektet är att förbättra underlaget inför utveckling och planering av kommande infrastrukturåtgärder samt underlätta samverkan med externa parter.

    Projektet har bedrivits i två olika faser, en inventeringsfas med stor extern samverkan och en fas med fokus på att utveckla metoder och kunskapsunderlag. Projektet har bedrivits med stor extern samverkan med kommuner och regioner. Inom projektet har behov kopplat till att beskriva åtgärders effekter lokalt och regionalt undersökts och syftet har varit att komma till rätta med denna kunskapsbrist. Projektet har kartlagt metoder som kan användas för att analysera olika effekter av åtgärder i transportsystemet.

    Projektet har tagit fram ett kunskapsunderlag som beskriver vilka effekter transportåtgärder kan innebära för samhället. Det kan till exempel handla om vad ökad tillgänglighet i transportsystemet innebär för bostads,- fastighets- och arbetsmarknaden. Fokus är på lokala och regionala aspekter. Kunskapsunderlaget går översiktligt igenom bland annat samhällsekonomisk analys, modeller för transportåtgärder och regionalekonomiska analysverktyg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Effekter i planering
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 45.
    Mellin, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Ståhle, Johanna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Omvärlds- och framtidsanalys: längre och tyngre väg- och järnvägsfordon2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    VTI has previously shown that there are socio-economic benefits of using longer and heavier road vehicles than the rest of the EU, i.e. 25.25 metres and 60 tons are permitted. The aim of the Co-modality project is to investigate the consequences of using even longer and/or heavier road and railway vehicles. This first subproject aims to answer which dimensions and weight limits with regards to road and railway vehicles that the Co-modality project should investigate further as well as the effects. A literature review has been conducted and to capture the views of Swedish stakeholders and transportation experts, a questionnaire survey was conducted. The respondents were invited to a hearing, too. The reason for the survey was to establish which road and railway vehicles would be in demand year 2030. The results show that no extreme changes are expected and that volume capacity was requested to a further extent than weight. For road vehicles, it is mainly a question of continuing to build on the European Modular System that combines different standardised load carriers. It allows member states to have different dimensions to those in other EU countries. For railway vehicles the demand is mainly for longer trains, but also heavier. Road safety, infrastructure, congestion, environment and transportation economy are the aspects that we identified as relevant for longer and/or heavier road and railway vehicles.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 46.
    Mellin, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Wikberg, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi Borlänge, TEK-B.
    Vierth, Inge
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Allocation of user benefits for international freight transports: in cost-benefit analysis2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta projekt är att analysera när, om och hur transportkostnadsminskningar, som följer av en infrastrukturåtgärd som påverkar internationella godstransporter, bör fördelas mellan olika länder i en kostnadsnyttoanalys (CBA). För att besvara frågan har projektet delats upp i två delar, där denna rapport utgör den första delen och syftar till att ge en övergripande bild av hur en fördelning kan ske enligt den vetenskapliga litteraturen, hur eventuella rekommendationer ser ut i andra länders CBA-riktlinjer, samt om frågan har behandlats i planeringen av gränsöverskridande infrastrukturprojekt. I den knappa forskning som hittats indikeras att fördelningen av transportkostnadsminskningar kan ha betydande effekter på lönsamheten för infrastrukturåtgärder. Vidare är slutsatsen från vår studie att det inte finns något annat land som har en välunderbyggd fördelningsmetod som skulle kunna implementeras i Sverige. Inte heller finns någon stark rekommendation eller teoretiska metoder att hämta från litteraturen, med undantag för ett första förslag från Fosgerau & Buus Kristensen (2005), eller tidigare genomförda CBAer för gränsöverskridande infrastrukturprojekt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 47.
    Nilsson, Jan-Eric
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Haraldsson, Mattias
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Redovisning av regeringsuppdrag kring trafikens samhällsekonomiska kostnader: SAMKOST 32018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med start 2013 har VTI i tre regeringsuppdrag haft till uppgift att förbättra kunskapen om trafikens samhällsekonomiska kostnader. SAMKOST 3 har omfattat alla trafikslag, men fokus har legat på sjö- och luftfart. Huvudsyftet för analysen är att förbättra kunskapen om trafikens externa kostnader dvs. kostnader för olyckor, trängsel, buller, luftföroreningar och klimatpåverkan. Denna slutrapport sammanfattar resultaten av de delrapporter som tagits fram för att tillgodose syftet. En viktig del av analysen har handlat om en fördjupad diskussion kring den roll som koldioxidskatten på drivmedel har för att begränsa utsläppen från användning av fossila bränslen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 48.
    Nilsson, Jan-Eric
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Haraldsson, Mattias
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    SAMKOST 2: redovisning av regeringsuppdrag kring trafikens samhällsekonomiska kostnader2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    VTI fick 2012 regeringens uppdrag att uppdatera kunskapen om trafikens samhällsekonomiska kostnader (SAMKOST 1). Arbetet avrapporterades i december 2013 varefter regeringen i januari 2014 utvidgade VTI:s uppdrag. Denna rapport avrapporterar det utvidgade uppdraget (SAMKOST 2).

    Beräkningen av vägtrafikens samhällsekonomiska marginalkostnader pekar på samma huvudresultat som i SAMKOST 1: De skatter som tas ut av personbilstrafiken är högre än de marginalkostnader som bilarna ger upphov till; beskattningen av den tunga trafiken är lägre än de kostnader den tunga trafiken förorsakar. Inte heller utfallet av den jämförelse som görs mellan järnvägstrafikens marginalkostnader och de banavgifter som tas ut av operatörerna har förändrats i kvalitativt hänseende: banavgifterna är lägre än de kostnader tågen förorsakar och underprissättningen av godståg är större än av persontåg.

    Den jämförelse som görs mellan de samlade lots- och farledsavgifterna (som handelssjöfarten betalar) och de kostnader trafiken ger upphov till tyder på att avgifterna är lägre än kostnaderna. För luftfarten pekar tillgänglig kunskap på att starter och landningar endast i försumbar omfattning påverkar kostnaderna för att tillhandahålla landningsbanor. Däremot ger flyget upphov till stora olägenheter för hälsa och miljö. Resultaten från SAMKOST 2 tyder på att den inhemska luftfarten i stora drag betalar för de kostnader man ger upphov till. Flygningar till och från Europa och i synnerhet flygningar på ännu längre avstånd betalar däremot långt mindre än de kostnader man förorsakar. Inte minst bedömningen av kostnaden för luftföroreningar utöver CO2, det vill säga utsläpp av partiklar, svavel etcera, är osäker. Detta beror bland annat på bristande kunskap om var utsläppen faller ner och därmed hur många personers hälsa, liksom vilka naturvärden, som påverkas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Nilsson, Jan-Eric
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    Odolinski, Kristofer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Transportekonomi, TEK.
    When should infrastructure assets be renewed?: the economic impact of cumulative tonnes on railway infrastructure2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper provides empirical evidence on the optimal timing of rail infrastructure renewal. Using an econometric approach on data from the Swedish railway network, we establish a relationship between cumulative tonnes and maintenance costs, as well as between cumulative tonnes and infrastructure failures that cause train delays. Together with average values on delay hours per failure and assumptions on passengers per train, we perform example calculations on the optimal timing for a track renewal. This timing will depend on the case considered, such as whether traffic intensity is high or low. Empirical evidence on the relationship between line capacity utilisation and delay time can provide more robust estimates for the different cases considered by an infrastructure manager. Still, the results in this paper is a significant step towards a usable cost-benefit analysis model for the timing of rail infrastructure renewals.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 50.
    Nordlöf, Peo
    Trafikverket.
    Transportekonomi – termer förklarade på ett enklare sätt: Med engelsk-svensk ordlista2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inför planering, beslutsfattande och uppföljning är medborgarna, näringslivet och politiken beroende av att som en gemensam grundplatta för den demokratiska processen ha tillgång till ett transportekonomiskt beslutsunderlag som är evidensbaserat, objektivt och väl förankrat i forskningen. Trafikverket har i uppdrag från regeringen att utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för detta.

    ”Transportekonomi – termer förklarade på ett enklare sätt” är ett hjälpmedel för dig som

    ·         tar del av transportekonomiska beslutsunderlag, texter och föredrag 

    ·         undrar vad en term på engelska motsvarar på svenska eller tvärtom

    ·         behöver hjälp med att i skrift och tal uttrycka dig på ”klarspråk”

    ·         vill skaffa dig en samlad överblick eller helt enkelt bara är intresserad

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Transportekonomi – termer förklarade på ett enklare sätt
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
12 1 - 50 av 77
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf