Ett försök har bedrivits i två års tid med anslutningstrafik till flygplats i Norrbottens län. Försöket, som kallas Flygbilen, har utförts i samverkan med Regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) i Norrbottens län, och Trafikverket har stått för del av finansieringen. Försöket gäller kommuner där tillgängligheten har stora brister och direktanslutning till relativt närliggande flygplatser kan skapa stora förbättringar.
Trafikverket har ett uppdrag att verka för en grundläggande tillgänglighet i interregional kollektivtrafik. Ett sätt att lösa tillgänglighetsproblem är att avtala om trafik som inte kan upprätthållas kommersiellt. I god tid innan ett avtal om trafik upphör görs en utredning om vilka brister som finns i tillgängligheten för berörda kommuner. Utredningen tar ställning till om dessa brister bör åtgärdas av Trafikverket genom ett fortsatt avtal eller om det finns andra, mer ändamålsenliga åtgärder som kan lösa tillgänglighetsproblemen. Utredningen följer en fastställd rutin, lika för alla utredningar, oavsett trafikslag.
Trafikverket har utrett behovet av flygtrafik inför att nuvarande flygavtal upphör i oktober 2019. Om behovet kvarstår, eller ytterligare flyglinjer kan motiveras för åtgärd, ska allmän trafikplikt införas och vid behov trafiken upphandlas.
En av Trafikverkets uppgifter är att verka för en grundläggande tillgänglighet i den interregionala kollektiva persontrafiken (Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket, 1§). Trafikverket har möjlighet att teckna avtal om transportpolitisk motiverad interregional kollektivtrafik, förutsatt att trafiken inte upprätthålls i annan regi och att den saknar förutsättningar för att bedrivas kommersiellt (12§ a-c ).
Busstrafiken på linje 45 är en trafik som ansetts vara transportpolitiskt motiverad. Trafiken är idag upphandlad av RKM i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, men anknyter även till Gävleborgs och Dalarnas län.
Dagens statliga ersättning baseras på den utredning som utfördes av Rikstrafiken 2010. Idag utgår en ersättning från staten genom Trafikverket på totalt ca 7,8 Mkr.
Syftet med denna utredning är att studera förutsättningarna för ett fortsatt statligt engagemang i linje 45 från december 2016 och framåt. Om utredningen kommer fram till att ett fortsatt engagemang är motiverat ska den även ge underlag för beslut om hur ett eventuellt fortsatt statligt engagemang i busstrafiken bör se ut i framtiden.
Tågtrafiken på Stångådalsbanan (sträckan Linköping-Kalmar) samt Tjustbanan (sträckan Linköping- Västervik) är en trafik som ansetts vara transportpolitiskt motiverad. Idag bedrivs trafiken av Veolia Transport Sverige AB med ersättning från så väl staten (Trafikverket) som regionala kollektivtrafikmyndigheter. Innevarande avtal reglerar den trafik som bedrivs på sträckorna till och med den 14 juni 2014. Denna utredning utgör underlag för beslut om samt hur ett eventuellt fortsatt statligt engagemang i tågtrafiken bör se ut i framtiden.
Ett av Trafikverkets uppdrag är att för statens räkning avtala om interregional kollektivtrafik som är transportpolitiskt motiverad men inte kan bedrivas kommersiellt. Det transportpolitiska motivet är att skapa tillgänglighet i hela landet.
Trafikverket har haft uppdraget sedan 2011, men prioriteringarna bygger på tidigare fattade beslut. En utredning har därför gjorts med syfte att gå igenom alla tillgänglighetsbrister och alla befintliga åtaganden i detalj för att överväga om dagens prioriteringar är de rätta och vilka ytterligare åtgärder som kan krävas. Syftet med arbetet är att skapa ett underlag för långsiktig bedömning av och beslut om verksamhetens inriktning.
Trafikverket har ett avtal om nattågstrafik Stockholm-övre Norrland fram till december 2018. Denna utredning ska ta fram underlag för om nytt avtal är motiverat och i så fall föreslå omfattning och utformning av trafiken.
En förutsättning för att Trafikverket ska engagera sig i en viss kollektivtrafik är att den bedöms vara transportpolitisk motiverad. För att så ska ske måste trafiken ge mätbara förbättringar i den interregionala tillgängligheten för kommuner som, utan den aktuella trafiken, har en bristande tillgänglighet. Ytterligare villkor för ett statligt engagemang är att trafiken inte upprätthålls (eller ska upprätthållas) av annan aktör samt att trafiken inte går att bedriva kommersiellt.
En av Trafikverkets uppgifter är att verka för en grundläggande tillgänglighet i den interregionala kollektiva persontrafiken (Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket, 1§). Trafikverket har möjlighet att teckna avtal om transportpolitisk motiverad interregional kollektivtrafik, förutsatt att trafiken inte upprätthålls i annan regi och att den saknar förutsättningar för att bedrivas kommersiellt.
Delar av tågtrafiken i trafiksystemet Tåg i Bergslagen är en trafik som ansetts vara transportpolitiskt motiverad. Trafiken bedrivs med ersättning från så väl staten (Trafikverket) som Regionala kollektivtrafikmyndigheter, via sitt gemensamma bolag Tåg i Bergslagen AB (TiB). Innevarande avtal mellan staten och TiB löper fram till och med den 10 december 2016. Denna utredning utgör underlag för beslut om, samt hur ett eventuellt fortsatt statligt engagemang i tågtrafiken i Bergslagen bör se ut i framtiden.
Denna skrift vänder sig till dig som vill veta vad samhällsekonomiska kalkyler är, hur de görs och hur resultaten används. Skriften är tänkt att vara en grund till förståelse och intresse, och den kan utgöra en startpunkt för diskussioner om användningen av samhällsekonomiska kalkylmetoder. Den är däremot inte en detaljerad handledning. För dig som själv ska göra en kalkyl kan skriften ändå vara ett första steg, och i slutet av dokumentet finns tips på information som leder dig vidare.
I maj 2016 skickade Trafikverket ut en rapport om framtida nattågstrafik till övre Norrland på remiss. I rapporten fanns tre olika förslag för omfattningen av trafiken
Gemensamt för de flesta av remissvaren var att de förordade en fortsättning med två nattåg i vardera riktningen, som idag. Motiven som anfördes var bl a tillgänglighetsskäl och turistnäringens behov.
Trafikverket tog dock inget beslut om ny upphandling utan utlöste en option för trafik i ytterligare två år.
I september 2017 fick Trafikverket även i uppdrag att upphandla nattågstrafik till Jämtland. Trafiken upphandlades med samma slutdatum i december 2020 som nattågstrafiken till övre Norrland för att möjliggöra samordning.
Trafikverket har nu slutfört utredningen inför nytt avtal om nattågstrafik till övre Norrland och Jämtland och beslutat att gå ut med upphandling av trafiken. Beslutet innebär en fortsättning av trafiken i samma omfattning som idag för båda destinationerna.
Trafikverket har idag två samverkansavtal med tre respektive alla fyra av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna (fortsatt kallade RKM) i de fyra nordligaste länen. Ett avtal gäller busstrafik längs Inlandsbanan/Inlandsvägen (E45) Mora-Gällivare och det andra gäller 13 olika busslinjer, det så kallade Samverkande systemet. Avtalen har många beröringspunkter, både i form av orter där passagerarutbyte sker mellan linjerna och när det gäller upphandling av trafiken.
Båda nämnda avtal löper ut i december 2019. Syftet med denna utredning är att ge underlag för ett nytt gemensamt avtal och svara på frågan om behov och motiv finns för Trafikverket att ersätta busstrafik av nuvarande omfattning även efter december 2019. Grundliga tillgänglighetsanalyser för området och trafiken gjordes relativt nyligen varför mycket underlag kunnat hämtas från de tidigare utredningarna. Utredningen har fokuserat på att analysera förändringar som kan påverka behov och motiv för ersättning.
Utredningen visar att ett fortsatt stort behov finns av att Trafikverket ersätter viss interregional kollektivtrafik för att avhjälpa de stora tillgänglighetsbristerna. Det konstateras att motiv finns ur tillgänglighetsaspekt för Trafikverket att, efter nuvarande avtalsperiod, teckna nytt avtal och ersätta en trafik motsvarande den i nuvarande avtal.
Det samverkande systemet är ett samarbete mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland och länstrafikbolagen i länen. Trafikverket har idag i ett avtal med ovanstående regionala kollektivtrafikmyndigheter för perioden 2012-06-30 -2017-12-09.
Gällande avtal omfattar 16 busslinjer i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland. Under år 2016 uppgick det totala antalet resor på linjerna till 605 445 resor. Dessa reste totalt 61 408 720 personkilometrar på 5 969 522 kilometer producerat utbud.
Enligt Trafikverkets rutinbeskrivning Utredningar inför trafikavtal avseende interregional kollektivtrafik1 ska en trafikutredning genomföras inför att ett befintligt avtal löper ut, för att utröna om Trafikverket ska ha ett fortsatt ekonomiskt åtagande i trafiken. I nuvarande avtal uppgår den totala ersättningsnivån till knappt 30,6 miljoner kronor per år.
Denna utredning syftar till att ge ett underlag för beslut om Trafikverket bör ha ett fortsatt engagemang i busstrafiken i Samverkande system Norrland, när det nuvarande samverkansavtalet löper ut i december 2017.
Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att analysera eventuella kostnadsförändringar för namngivna objekt i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för perioden 2014-2025. Analysen ska omfatta samtliga namngivna objekt som redovisats som öppnade för trafik 2015 och 2016 i Trafikverkets årsredovisningar samt de namngivna objekt som är öppnade för trafik under det första halvåret 2017.
Regeringen gav den 20 januari 2011 Trafikverket i uppdrag att redovisa hur banavgifter kan utformas som ekonomiskt styrmedel för att åstadkomma en mer effektiv fördelning av kapaciteten på det svenska järnvägsnätet. I uppdraget ingår att redovisa en plan för hur ett mer differentierat avgiftssystem kan införas.Vidare ingår att definiera kapacitetsprodukter, till exempel tåglägen, med utgångspunkt från olika kvalitetsnivåer. Det ingår också att utforma en struktur för avgiftsuttaget som tar hänsyn till betalningsviljan hos de sökande.
Denna rapport har tagits fram för att utgöra underlag till Trafikverkets svar på regeringens uppdrag att fram ett inriktningsunderlag för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029. Underlagsrapport Ekonomi kopplad till Inriktningsunderlag för perioden 2018-2029 innehåller en ekonomisk sammanställning över dels olika investeringsnivåer inom utveckling av statens transportinfrastruktur, dels en redogörelse över framräknade behov för drift, underhåll och trafikledning (vidmakthållande). Därutöver redovisas prognosticerade intäkter för banavgifter och omfattningen av de medel som tillkommer utöver planeringsramarna 2018-2029 samt ett illustrativt exempel om utbyggnad av höghastighetsbanorna till del finansieras med lån.
I denna underlagsrapport beskrivs de namngivna investeringar, även kallade objekt, som ingår i Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2018–2029. Med namngivna investeringar avses investeringar med en totalkostnad större än 100 miljoner kronor. I underlagsrapportens kapitel 2 är de namngivna investeringarna sorterade efter länstillhörighet, från norr till söder, och därefter följer en uppdelning i pågående investeringar och därefter utifrån föreslagen byggstartsgrupp. Sist i kapitel 2 återfinns namngivna investeringar som geografiskt berör ett flertal län och som hanteras nationellt. Namngivna investeringar som öppnat eller öppnar för trafik innan 2018 har inte beskrivits i rapportens verbala del. Vissa av dessa namngivna investeringar kan dock ha ett ekonomiskt utfall som belastar nationell plan 2018–2029. Information om investeringar som öppnat för trafik innan 2018 och som ekonomiskt belastar nationell plan 2018-2029 återfinns i tabellen i bilaga 1 till planförslaget. I underlagsrapportens kapitel 3 återfinns information om de namngivna investeringar som förhandlats fram inom Sverigeförhandlingen. För mer information om dessa namngivna investeringar hänvisas till Sverigeförhandlingens hemsida1 alternativt berörda kommuner. I underlagsrapportens kapitel 4 återfinns slutligen tillkommande namngivna investeringar som föreslås för genomförande i de fall de tilldelade medlen utökas med tio procent.
I rapporten analyseras effekter för godstrafiken av förslaget till Nationell plan för perioden 2018-2029. Två scenarier har analyserats, dels ett Jämförelsealternativ (JA) med ett begränsat antal investeringar, som ställs mot ett Utredningsalternativ (UA), som omfattar samtliga investeringar i planförslaget.
Denna rapport har tagits fram för att utgöra underlag till Trafikverkets svar på regeringens uppdrag att fram ett inriktningsunderlag för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2019. Som en del av arbetet inom ramen för inriktningsplaneringen genomför Trafikverket systemanalyser för totalt tre utredningsalternativ (UA) och ett jämförelsealternativ (JA). Alternativen har analyserats såväl i förhållande till varandra som i förhållande till ett nuläge som motsvarar förutsättningar och trafikförhållanden 2010.