Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 100
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Andersson, Jonas
    et al.
    Mácsik, Josef
    van der Nat, Dimitry
    Reducing Highway Runoff Pollution: sustainable design and maintenance of stormwater treatment facilities2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Management practices for handling highway runoff differ between the various European national road administrations. These differences manifest themselves in different approaches related to planning, construction and operation of runoff treatment facilities. For example, Sweden, Norway and Germany, use different standard guidelines when managing stormwater. Proprietors, owners, consultants and building contractors involved in design and construction of treatment facilities are accountable for meeting the requirements set by the national road administrations or by the national environmental authorities. With the aim of compiling current practice and knowledge of stormwater best management practices (BMPs) the Swedish Transport Administration (STA), the Norwegian Public Roads Administration (NPRA) and the Danish Road Directorate (DRD) initiated the collaborative project “Reducing Highway Runoff Pollution” (REHIRUP). This project aims to provide a basis for design, operation and management of environmentally safe and cost-effective stormwater BMPs. Thereby, REHIRUP endeavours to contribute to the overall goal of improved pollutant retention efficiencies, enhanced degradation of organic pollutants, optimised multiple use of the land utilised for runoff management, and an overall better utilization of resources. One of the project objectives is to provide recommendations for maintenance of future BMPs such as settling ponds, subterranean stormwater storage facilities and filters, and thereby improve road runoff management in an environmentally and economically sustainable way. This report summarizes outcomes of two work packages (WPs) of the REHIRUP project, namely Maintenance (WP2) and Sustainable design (WP4).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 2. Bergsten, Arvid
    et al.
    Axenborg, Anders
    Wahlman, Henrik
    Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer: metodbeskrivning2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vägtrafikbuller påverkar både människor och vilda djur negativt. Buller upplevs störande, och leder till stress och ohälsa. Hittills har Trafikverket hanterat detta problem främst i bebyggd miljö. Men även i naturmiljöer är buller en allvarlig störningsfaktor, som för människor leder till minskade upplevelsevärden och försämrad rekreation, och för många djur kan ha drastiska effekter såsom ökad dödlighet och försämrad reproduktion. I detta dokument redovisas en metodik för att identifiera värdefulla naturområden där det kan finnas störningskänsliga fågelarter. Metodiken identifierar också konfliktpunkter mellan dessa områden och trafikbuller. Metoden genererar ett nationellt planeringsunderlag som kan utnyttjas på flera sätt inom Trafikverket.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 3.
    Broman, Andreas
    Trafikverket. Länsstyrelsernas fiskeutredningsgrupp .
    Standardiserad metod för fältinventering av vandringshinder för vattenlevande djur vid trummor och broar längs befintlig infrastruktur2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trummor och broar längs vägar och järnvägar kan orsaka problem och hindra fiskar och andra vattenlevande djur att passera. De kan ha anlagts på ett felaktigt sätt eller har påverkats av erosion eller annat som medfört att ett hinder uppstått. För att konfliktpunkter ska kunna prioriteras för åtgärder på regional och nationell nivå är det en förutsättning att de har identifierats och bedömts med likartade metoder över landet. Att kunna utgå ifrån en nationell grundmetod blir också ett sätt att i upphandlingsskedet säkra kvaliteten på externa uppdrag. Denna rapport redovisar en sådan metod.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 4.
    Bångman, Gunnel
    et al.
    Trafikverket.
    Sundqvist, Björn
    Trafikverket.
    Transportsystemets påverkan på yt- och grundvatten2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket fick av regeringen 2018 i uppdrag att genomföra en förstudie i syfte att ta fram en plan för utveckling av samhällsekonomiska metoder för att beakta transportsektorns påverkan på vatten. Förstudien inklusive en plan för fortsatt utveckling redovisades till regeringen i en rapport i december 2018.

    Regeringen har i regleringsbrev 2021 gett Trafikverket i uppdrag att redovisa det fortsatta arbetet med den redovisade planen för utveckling av samhällsekonomiska metoder för att beakta transportsystemet påverkan på yt- och grundvattnets funktion inklusive slutlig påverkan på dricksvatten. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Transportsystemets påverkan på yt- och grundvatten
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Elfström, Marcus
    EnviroPlanning AB.
    Utredning i region Mitt: Förebyggande av olyckor med älg och ren med säkra faunapassager inom Dalarnas län2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för en utredning med fokus på övergripande barriärpåverkan från väg och järnväg på större däggdjur inom region Mitt, har föreliggande bristanalys avseende barriärer och viltolyckor inom Dalarnas län tagits fram. Avsnitt av väg och järnväg inom Dalarnas län med behov för att minska barriärpåverkan och att förebygga viltolyckor redovisas som åtgärdspaket. Åtgärdspaketen är baserade på barriärskapande faktorer såsom höga trafikflöden, avsaknad av planskilda passagemöjligheter, viltstängsling och behov för att förebygga viltolyckor. Redovisade åtgärdspaket behöver utredas för lokalisering och utformning av faunapassager samt brister avseende viltstängsling för att förebygga viltolyckor och för att kunna kanalisera djur till utpekade faunapassager. 

    Föreslagna avgränsningar för åtgärdspaket är baserade med hänsyn till topografi, utbredning av skogsmark, ledlinjer (skogsbryn, kraftledningar, mindre vägar, vattendrag etc.), sjöar, övrig infrastruktur samt analys av fördelningen av trafikolyckor med älg eller ren. Det innebär att ett åtgärdspaket behöver genomföras i sin helhet för att nå avsedd effekt avseende förebyggande av viltolyckor samt för att minska barriärpåverkan genom att kanalisera vilt till faunapassager.

    Utpekade åtgärdspaket berör inte renskötselområden. I Dalarnas län återfinns de högsta belastningarna av älgolyckor, dvs. hotspots, framför allt utmed västra delen av Siljansringen, dvs. E45 och väg 70, samt väg 70 Rättvik-Leksand, väg 69 Söderås-Falun. Därutöver finns behov av anläggning av viltstängsel utmed järnvägssträckan Bandel 331 Repbäcken-Mora samt bandel 324 Borlänge – Ludvika, vilket föranleder behov av att skapa säkra faunapassager för sträckan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 6.
    Elfström, Marcus
    EnviroPlanning AB.
    Utredning i region Mitt: Förebyggande av olyckor med älg och ren med säkra faunapassager inom Gävleborgs län2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 7.
    Elfström, Marcus
    EnviroPlanning AB .
    Utredning i region Mitt: Förebyggande av olyckor med älg och ren med säkra faunapassager inom Jämtlands län2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreslagna avgränsningar för åtgärdspaket är baserade med hänsyn till topografi, utbredning av skogsmark, ledlinjer (skogsbryn, kraftledningar, mindre vägar, vattendrag etc.), sjöar, övrig infrastruktur samt analys av fördelningen av trafikolyckor med älg och ren. Det innebär att ett åtgärdspaket behöver genomföras i sin helhet för att nå avsedd effekt avseende förebyggande av trafikolyckor med älg och ren samt för att kunna lösa upp barriärpåverkan. De separata åtgärdspaketen kan genomföras oberoende av om andra åtgärdspaket inte visar sig vara genomförbara utifrån resursbegränsningar.

    Totalt har 13 åtgärdspaket identifierats. Trafikflödet är generellt lågt inom regionen och sträckor med trafikflöden som underskrider 1 500 i ÅDT är samhällsekonomiskt vanligen inte lönsamt för anläggning av viltstängsel. Ett alternativ innebär viltvarning för trafikanter (aktiv eller variabel skyltning) i kombination med siktröjning. Men för att säkra faunapassager förutsätts dock i regel att viltstängsling anläggs utmed sträckorna för att kunna kanalisera djur till faunapassagerna. Därutöver är viltstängsling av mindre trafikerade vägar motiverat med hänsyn till rennäringen. En prioriteringsordning av de inbördes åtgärdspaketen redovisas med hänsyn till belastning av trafikolyckor med älg och ren samt genomförbarhet och uppskattade kostnader för viltanpassande åtgärder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 8.
    Elfström, Marcus
    EnviroPlanning AB .
    Utredning i region Mitt: Förebyggande av olyckor med älg och ren med säkra faunapassager inom Västernorrlands län2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för en utredning med fokus på övergripande barriärpåverkan från väg och järnväg på större däggdjur inom region Mitt, har föreliggande bristanalys av barriärpåverkan samt förebyggande av viltolyckor inom Västernorrlands län tagits fram. Avsnitt av väg och järnväg inom Västernorrlands län med behov för att minska barriärpåverkan och att förebygga viltolyckor redovisas som åtgärdspaket. Åtgärdspaketen är baserade på barriärskapande faktorer såsom höga trafikflöden, avsaknad av planskilda passagemöjligheter, viltstängsling och behov för att förebygga viltolyckor. Redovisade åtgärdspaket behöver utredas för lokalisering och utformning av faunapassager samt brister avseende viltstängsling för att förebygga viltolyckor och för att kunna kanalisera djur till utpekade faunapassager.

    Föreslagna avgränsningar för åtgärdspaket är baserade med hänsyn till topografi, utbredning av skogsmark, ledlinjer (skogsbryn, kraftledningar, mindre vägar, vattendrag etc.), sjöar, övrig infrastruktur samt analys av fördelningen av trafikolyckor med älg eller ren. Det innebär att ett åtgärdspaket behöver genomföras i sin helhet för att nå avsedd effekt avseende förebyggande av trafikolyckor med älg och ren samt för att minska barriärpåverkan genom att kanalisera vilt till faunapassager.

    I Västernorrlands län återfinns de högsta belastningarna av älgolyckor, dvs. hotspots, framför allt runt tätorterna Sundsvall och Örnsköldsvik. Därutöver finns behov av anläggning av viltstängsel utmed järnvägssträckan Långsele-Mellansel på bandel 130, vilket föranleder behov av att skapa säkra faunapassager för sträckan. Väg E4 har på grund av trafikflöde och viltstängsel en generellt hög barriärpåverkan. Vägavsnitt av E4 med frånvaro av planskilda passagemöjligheter behöver därför utredas för anläggning av säkra faunapassager.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 9.
    Elfström, Marcus
    EnviroPlanning AB.
    Utredning i region Mitt och Nord: Förebyggande av olyckor med älg och ren med säkra faunapassager utmed Botniabanan och E4 samt delar av stambanan2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Delar av Botniabanan är idag försedd med viltstängsel. Långa sträckor saknar dock viltstängsel, varav vissa ostängslade sträckor har som funktion att fungera som faunapassager. Botniabanan är därtill anlagd som järnvägstunnel utmed betydliga sträckor, vilka erbjuder naturliga faunapassager ovan järnvägstunnlar och därigenom upplösning av barriärpåverkan. För att kunna minska barriärpåverkan utmed Botniabanan krävs kanalisering till faunapassager genom viltstängsling, samt att faunapassager säkras även utmed omkringliggande vägar, framför allt E4.

    Föreslagna avgränsningar för åtgärdspaket är baserade med hänsyn till topografi, utbredning av skogsmark, ledlinjer (skogsbryn, kraftledningar, mindre vägar, vattendrag etc.), sjöar, övrig infrastruktur samt analys av fördelningen av trafikolyckor med älg och ren. Det innebär att ett åtgärdspaket behöver genomföras i sin helhet för att nå avsedd effekt avseende förebyggande av trafikolyckor med älg och ren samt för att kunna lösa upp barriärpåverkan. De separata åtgärdspaketen kan genomföras oberoende av om andra åtgärdspaket utifrån resursbegränsningar inte visar sig vara genomförbara.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 10.
    Elfström, Marcus
    et al.
    EnviroPlanning AB.
    Winterås, Fredrik
    EnviroPlanning AB.
    Rennäringens behov avseende väg och järnväg: Samråd med samebyar inom region Mitt2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket utreder förutsättningar för att skapa säkra ren- och viltpassager i region Mitt. Utredningen omfattar övergripande behov för rennäringen med avsikt att förebygga barriärer och trafikolyckor med ren. Kartläggning av trafikolyckor med ren är ett viktigt underlag. Att olyckorna i nuläget är få skulle kunna förklaras av att samebyarna jobbar intensivt med att hålla renar från väg eller järnväg, vilket minimerar antalet olyckor men att det sker till priset av ett merarbete alternativt att betesmarker inte kan nyttjas. För att kartlägga viktiga vandringsleder och övriga områden har dialogmöten genomförts med regionens samebyar. Detta har skett via separata mailutskick till berörda samebyar med kartor över samebyns vandringsleder och utpekade olycksområden med ren. Ett dokument med samrådspunkter bifogades, detta för att fånga upp ytterligare problemområden såsom marker som undviks eller kräver väldigt stor arbetsbörda utan att synas i olycksstatistik. Vidare skedde en efterföljande dialog via telefon och mail med samebyarna för att säkerställa att viktig information framkom. Minnesanteckningar, mail och logg har sparats. Inbjudan till samråd är bifogat som en bilaga i slutet av föreliggande rapport.

    Kartläggningen har genomförts av Marcus Elfström och Fredrik Winterås vid EnviroPlanning AB. Första kontakten etablerades via mail i början av april 2019 och sista samrådsförfarandet ägde rum i början av december 2019. Ett fåtal samebyar har inte inkommit med kompletterande uppgifter trots återkommande kontaktförsök via telefon och mail. Vid de tillfällen kontaktpersonerna ej har svarat på telefon har ett sms eller ett mail gått ut till aktuell kontaktperson för samebyn. Genom detta har det säkerställt att underlaget har kommit fram och samtliga samebyar har bekräftat att de tagit del av underlaget.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 11.
    Englund, Jan
    VAP VA-Projekt AB .
    Åtgärdsvalsstudie Vattenskydd Bornsjön: förbättrat vattenskydd inom Bornsjöns vattenskyddsområde2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har i samarbete med Stockholm Vatten AB samt Södertälje-, Salem- och Botkyrka kommun genomfört en åtgärdsvalsstudie avseende vattenskydd för Bornsjön. En åtgärdsvalsstudie är ett förberedande steg för val av åtgärder enligt fyrstegsprincipen och målet är att rekommendera de mest effektiva åtgärderna för att lösa den identifierade problembilden. Länsstyrelsen Stockholm, Räddningstjänsten (Södertörns brandförsvarsförbund) och Naturvårdsverket har varit involverade i processen. Arbetet med åtgärdsvalsstudien har stöttats av konsulter från VAP VA-Projekt AB.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 12.
    Gabrielsson, Marcus
    et al.
    Trafikverket.
    Östman, Carolin
    Trafikverket.
    Lundin, Ulrika
    Trafikverket.
    Sjölund, Anders
    Trafikverket.
    Redogörelse för utveckling av viltolyckor2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I regleringsbrev för budgetåret 2022 fick Trafikverket i uppdrag att senast 1 september 2022 redogöra för utvecklingen av viltolyckor. I redogörelsen ska utvecklingen av viltolyckor längs det statliga väg- och järnvägsnätet redovisas sedan Trafikverkets bildande. Redogörelsen ska innehålla vilka åtgärder som vidtagits och vilka åtgärder som behöver vidtas för att minska antalet viltolyckor. Trafikverket ska även redogöra för hur regelgivningen och eftersök av trafikskadat vilt går till, vilka myndigheter och aktörer som hanterar eftersök, vilka regelverk som berörs samt vilka kostnader Trafikverket haft för eftersök. Det ska även framgå hur kostnader för framtida eftersök prognostiseras.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Redogörelse för utveckling av viltolyckor
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 13.
    Helldin, J-O
    Calluna AB.
    Metod för uppföljning av groddjursåtgärder vid väg2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs en grundmetod för att följa upp funktionen av groddjursåtgärder bestående av tunnlar kombinerade med barriärer/ledarmar. Metoden är avsedd att fungera för samtliga svenska groddjursarter och att ge jämförbara resultat mellan olika projekt och olika platser. Metodiken omfattar endast åtgärder vid väg, eftersom det inte finns tillräckligt underlag för att föreslå metod för att följa upp åtgärder vid järnväg, och den omfattar inte uppföljning av åtgärder i form av nyskapande av livsmiljöer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 14.
    Jägerbrand, Annika K.
    Calluna.
    Multifunktionella passager för väg och järnväg – Samordnade och säkra passager för faunan och andra intressen2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vägar och järnvägar utgör ofta barriärer i landskapet. Därför bör dessa transportinfrastrukturer anpassas så att landskapets värden och funktioner bibehålls. Det behövs säkra och funktionella passagemöjligheter för faunan när vägen eller järnvägen medför en barriäreffekt. Stora brokonstruktioner, såsom ekodukter, kan tillgodose passagebehoven men är kostsamma. Ett kostnadseffektivt alternativ är därför att anordna passager med flera funktioner, s.k. multifunktionella passager. En multifunktionell eller samordnad passage avser en konstruktion som uppfyller flera olika intressens passagebehov. I en multifunktionell passage kan exempelvis passagebehov för faunan samordnas med passagebehov hos rennäringen eller friluftsliv. Vid sådan samordning är det viktigt att utreda om det kan finnas konflikter mellan olika behov som riskerar att minska passagens funktion för exempelvis faunan. Rapportens syfte är att ta fram underlag och riktlinjer för samordning av säkra passager för olika typer av intressen och behov. Det övergripande målet med detta projekt är att undersöka och redovisa under vilka förhållanden det kan vara acceptabelt med mänskliga aktiviteter på passager främst avsedda för att säkerställa passagemöjligheter för faunan, och, hur dessa passager i så fall ska utformas mest optimalt för att reducera eventuell negativ påverkan på faunans användning av passagerna. I arbetet ingår även renpassager.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Multifunktionella passager för väg och järnväg – Samordnade och säkra passager för faunan och andra intressen
  • 15. Kammonen, Johanna
    Foraging behaviour of Myotis mystacinus and M. brandtii in relation to a big road and railway in southcentral Sweden2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Roads and railways are increasing worldwide. One taxa that is affected by this is bats. Bats are directly killed by vehicles and experience behavioural changes around roads and railways. There are different mitigation measurements to help bats cross roads safely, including different over- and underpasses. One genus of bats that has been shown negatively affected by roads and railways in many areas is Myotis. In this study we examined the behaviour of two Myotis species: M. mystacinus and M. brandtii. We tested the hypothesis that large roads and railways crossing a forest dominated area act as barriers for these species and that they would use over- and underpasses to cross the road and railway safely. To study this, we conducted an autobox survey and radio-tracked individual bats. We had no recordings or direct observations where bats crossed the road or railway directly. We did, however, observe bats using both over- and underpasses. Our results suggest that large roads and railways act as barriers for M. mystacinus and M. brandtii, in the sense that they avoid crossing the road and railway. We can conclude that these species use mitigation measurements, such as over- and underpasses, in areas where they are available. It is therefore important to include these mitigation measurements when constructing new roads and railways.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 16. Krafft, Anna
    Uppföljning av Fredhällsmagasinet november 2004 till augusti 20052007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fredhällsmagasiet renar vägdagvatten från E4 / E20 Essingeleden i centrala Stockholm. En uppföljning av anläggningens funktion har gjorts utifrån bl a inkommande och utgående vattenvolymer samt provtagning på renat vatten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 17.
    Löfgren, Stefan
    SLU.
    Vägsaltets effekter på mark- och vattenkemin i små skogsområden i sydöstra Sverige2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande arbete har utförts av Inst. f. miljöanalys, SLU på uppdrag av Vägverket region Sydöst (VSÖ). Syftet har varit att söka ta reda på om saltning av vägar kan orsaka surtstötar i små skogsvattendrag. Undersökningarna har innefattat markundersökningar och vattenkemiska studier i bäckar i fem små, vägsaltbelastade skogsområden i Småland och Blekinge under säsongen 1998/99. Resultaten visar att vintersaltning av vägar kan ge upphov till surstötar i mindre, jonsvaga vattendrag med låg buffertkapacitet i södra Sverige. Åtgärden kan dessutom öka mobiliteten av Zn och Cd och innebär en försaltning av de små vattendragen. Resultaten kan inte visa hur omfattande dessa problem är, men sannolikheten är liten för att surstöts- och metallpåverkan skall utgöra ett areellt utbrett problem. Kompletterande studier krävs dock för att kunna göra en kvantitativ bedömning av riskerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 18. Nolbrant, Peter
    Inventering av vildbin och dagaktiva fjärilar utefter statliga vägkanter i driftområde Skövde år 20122017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under de år som gått sedan projektstarten av artrika vägkanter så har vi nästan uteslutande identifierat artrika vägkanter som sträckor med många ängsväxter. Förekomsten av olika djur knutna till vägkanterna har inte aktivt eftersökts eller beaktats förrän under senare år då vår kunskap om vägkanternas betydelse för insekterna har förbättrats. Som ett nytt steg i utvecklingen har Trafikverket därför valt att utöka vissa kunskapsunderlag med bl.a. insektsinventeringar, främst i de områden där vi anar en kunskapsbrist om denna organismgrupp. Denna inventering utgör därmed ett komplement till den inventering som Trafikverket gjort i driftområde Skövde 2012 med fokus på växter. Uppdraget var att inventera vildbin och fjärilar i driftområdets vägkanter och att bedöma värdet hos Trafikverkets vägrenar för vildbin, med särskild inriktning på väddsandbi och guldsandbi. Ytterligare några insektsarter som är lätta att inventera i fält och som bedöms ha ett indikatorvärde eftersöktes. Med hjälp av SGU:s jordartskarta valdes vägar som går genom större sammanhängande områden med sand och isälvsmaterial ut för inventering. Dessutom hämtades uppgifter från betesmarksinventeringen, TUVA, för att få en bild av mängden ängs- och betesmarker i närheten av vägarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 19. Nolbrant, Peter
    Miljöövervakning av dagfjärilar och vildbin längs utvalda artrika vägkanter i Sjuhäradsområdet år 20152017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sedan mitten av 1990-talet har vägavsnitt av varierande längd avgränsats, främst p.g.a. sin rikedom av olika ängsväxter, en följd av dåvarande Vägverkets projekt ”Artrika vägkanter”. En välutvecklad vägkantsflora med arter som vanligen finns på olika typer av ängar, i beteshagar etc., är ofta lätt att identifiera. Ibland kan även ovanliga, rödlistade och hotade arter finnas. En oroväckande trend är dock att vägkanternas florarikedom förefaller minska över tiden. Under de första 15 år som gått sedan projektstarten så har Vägverket/Trafikverket nästan uteslutande identifierat artrika vägkanter, som sträckor med olika ängsväxter. Förekomsten av olika djur knutna till vägkanterna har normalt sett inte aktivt eftersökts eller beaktats. Sedan år 2009 har detta förändrats. Då kom det en del information om olika gaddsteklar (vildbin) via de ”Åtgärdsprogram för hotade arter”, som Naturvårdsverket och landets länsstyrelser arbetade med. Platser utefter statliga vägar där förekomster av väddsandbi och guldsandbi var kända började då tas med som ”Artrik vägkant”. Vägkanter med stora förekomster av blommor av även förhållandevis vanliga arter, men som är viktiga substratväxter för insekter, t.ex. åkervädd och ängsvädd, har därefter blivit viktiga att notera för Trafikverket och är idag ett viktigt kriterium för att avgränsa en artrik vägkantsmiljö i vissa trakter. Under de senaste fem åren har vi i våra inventeringar av artrika vägkanter regelmässigt noterat olika dagfjärilar, bastardsvärmare, olika gaddsteklar och andra insekter. Det har skett såväl i de mer översiktliga inventeringarna, som framför allt via riktade kompletterande insektsinventeringar. Steget till att börja använda särskilda rutter, ”Pollard walks”, så som de utvecklats för övervakning av dagfjärilar är inte särskilt långt. Första inventeringen i Trafikverkets regi av fjärilsrutter som rapporterats till Svensk Dagfjärilsövervakning, genomfördes i Värmland 2014 (Mangsbo 2014). Under 2015 har förutom denna i Sjuhäradsområdet, även genomförts rutter i Falbygden och i Bohuslän. Resultaten kan användas för att följa upp utvecklingen av naturvärdena längs de enskilda objekten, samtidigt som de kan användas i de olika nationella och europeiska sammanställningar som görs (Pettersson 2015 och Van Swaay, et al. 2015).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 20.
    Nolbrant, Peter
    BioDivers Naturvårdskonsult.
    Vildbin och fjärilar i vägkanter: driftområde Ätradalen 20112012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultatet av en insektsinventering i driftområde Ätradalen 2011. Fokus har varit på vildbin i driftområdets vägkanter, med särskild inriktning på väddsandbi och guldsandbi. Syftet med inventeringen har varit att fördjupa kunskapen om vägkanternas biologiska värden. Rapporten visar tydligt på att förekomsten av nyckelarter som åkervädd och ängsvädd är vittspridda i området och att de aktuella insekterna finns i och är beroende av vägkanterna och dess vegetation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner (jpg)
    Omslagsbild
  • 21.
    Persson, Jesper
    et al.
    SLU.
    Pettersson, Thomas
    Dagvattendammar: Om provtagning, avskiljning och dammhydraulik2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Dagvattendammar i anslutning till vägar är anlagda för att rena dagvatten från vägen, men kan även begränsa förorening i händelse av läckage eller olycka. I denna publikation utreds existerande dammars faktiska funktion avseende dagvattenrening. Underlag ges för hur provtagning för kontroll av dammars funktion bör genomföras samt på vilket sätt dammens utformning är viktig för dess funktion.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 22.
    Rosén, Bengt
    SIG.
    Dricksvattenbrunnar: Hantering av mindre vattentäkter utmed vägar2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna publikation beskrivs allmänt yt- och grundvattenföhållanden kring mindre vattentäkter som enskilda brunnar samt påverkansrisken på dessa från vägar. Rekommendationer ges om i vilket skede Vägverket bör ta initiativ och vilka insatser som är lämpliga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 23.
    Seffel, Anna
    Ekologigruppen.
    Öppna vägdagvattenanläggningar: handbok för inspektion och skötsel2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Våra vägar och trafiken på dem avger en rad föroreningar. För att minska miljöbelastningen från dessa och konsekvenserna av eventuella olyckor där miljögifter riskerar att läcka ut i våra marker, sjöar och vattendrag anläggs dagvattenanläggningar. Anläggningarnas främsta syfte är att rena vattnet innan det når närliggande recipienter. Anläggningarna behöver skötas och underhållas för att behålla sin funktion. Denna handbok hanterar dagvattendammar och översilningsytor, hur reningsprocessen fungerar och hur de ska skötas. Handboken ska fungera som ett stöd för driftansvariga och de entreprenörer som ansvarar för inspektion och skötsel av denna typ av anläggningar. Handboken ska även fungera som underlag för att ta fram skötselbeskrivningar för specifika anläggningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 24. Sjölund, Amanda
    Bat activity at a major road in Sweden2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    ​Humans have changed ecosystems steadily over the years, leading to habitat fragmentation and loss. Road- and railroad networks are rapidly expanding around the world and disintegrating natural landscapes. Habitat loss, habitat fragmentation and habitat degradation are three factors why bat species are threatened, and infrastructure such as roads has the potential to contribute to all of these factors. This is the first study of bats and the impact roads have on bats in Sweden. In this study we tested whether the major road acts as a barrier to movement of four different taxa of bats. Especially we focused on the activity of Myotis species at various environments in the landscape in relation to a major road. We placed auto boxes that automatically record bat ultra sounds in 34 study sites around Enköping for seven weeks. We had 8 sites along a major road, 8 sites in open gaps between forests without any roads, 4 sites at wildlife passages and 14 control sites within the forest. The results of this study show avoidance behaviour in Myotis, and Eptesicus species. For Nyctalus` the road does not reveal to be any obstacle. Observations of Pipistrellus species were too few to draw any conclusions. An important conclusion in this study is that there is not a difference in Myotis- activity between the road and open gaps in the forest. Both types of openings are avoided. However, wildlife passages are used for foraging and commuting. It is important to do further studies to improve the mitigation measures for bats in infrastructure projects in Sweden. More knowledge about the different taxa' s behaviour near major roads and an understanding of the thresholds, such as limit distances for Myotis in open gaps are necessary to draw conclusions about mitigation measures and alternatives for ecoducts.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 25.
    Sjölund, Anders
    Trafikverket.
    Redovisning av regeringsuppdrag 2020 om pollinatörer2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en redovisning av Trafikverkets arbete med pollinerare på uppdrag av regeringen i Trafikverkets regleringsbrev 2020. Pollinerare är arter som på olika sätt bidrar till kärlväxters fortplantning genom att pollinera blommorna samtidigt som de söker föda, skydd eller vilar. Pollinerare kan även tillgodose många av sina andra grundläggande behov i artrika infrastrukturmiljöer genom att hitta övervintringsplatser, boplatser, partners, föda mm. Ju artrikare vägkantsmiljö desto fler pollinerare såväl till antal individer som till antal arter. En del i detta är att de geologiska förutsättningarna och därmed artsammansättningen varierar längs en vägkant vilket skapar olika livsmiljöer och därmed utrymme för många arter och individer.

    Arbete med artrika vägkanter inleddes i början av 1990-talet av Vägverket. Inventeringar och studier av hur skötsel och underhållsåtgärder påverkade framförallt floran har bidragit med viktig kunskap om vägkanternas förutsättningar och skötselbehov. En viktig lärdom är att historiskt brukande av ängar och betesmarker inte direkt kan tillämpas utan anpassningar till vägkanternas specifika förutsättningar krävs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Redovisning av regeringsuppdrag 2020 om pollinatörer
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 26. Sjölund, Magnus
    Inventering av artrika vägkanter i region Mitt och Öst mellan perioden 2014 och 2016, inklusive en sammanställning av inventeringsresultaten för 2014 tom 20162017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I dagsläget utgör vegetationen i vägkanterna en viktig livsmiljö för många arter som traditionellt hör hemma i det äldre odlingslandskapet. Som konsekvens av att odlingslandskapet gradvis moderniserats har stora arealer av viktiga biotoper försvunnit för många kärlväxter och insekter och därmed som resultat har viktiga ekologiska funktioner försämrats. Många av dessa arter har funnit sin tillflyktsort i vägkanterna och andra infrastukturbiotoper som kraftledningsgator m.m. Miljön i infrastrukturens biotoper efterliknar delvis den hävd som tillämpats i de äldre jordbrukslandskapen. Eftersom arealen vägkanter är så pass stor och är fördelad över hela landet utgör biotopen i vägkanten en viktig faktor i arbetet med att stärka ekologiska funktioner och biologisk mångfald som berör dlingslandskapets arter. Från inventeringar genomförda under mitten och slutet av 1990-talet finns många utpekade artrika vägkanter. Inventeringsmetoderna har varierat över tid och därför har Trafikverket utarbetat en inventeringsmetodik och naturvärdesklassning för att underlätta arbetet med biologisk mångfald, och för att få ett enhetligt och kvalitetssäkrat underlag för beslut om skötsel och underhåll. Den här rapporten bygger på inventeringar genomförda enligt den nya inventeringsmetodiken och är en resultatsammanställning av de inventeringar som gjordes på de artrika vägkanterna som tidigare pekats ut längs region Mitts och region Östs vägnät. Inventeringarna är gjorda driftområdesvis och utförda på driftområden som ska upphandlas för kommande skötsel. Inventeringarna gjordes under perioden 2014 till och med 2016. Rapporten gör även en djupdykning i 2016 års inventeringar. Syftet med inventeringarna är att skapa en översikt över utvecklingen, tillståndet och skötselstatus för de artrika vägkanterna i region Mitt och region Öst.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 27.
    Stenberg, Marika
    et al.
    Ekoll HB.
    Nyström, Per
    Uppföljning av åtgärder för groddjur i Skåne år 20092010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna publikation är att kortfattat redovisa förekomst av samtliga groddjur (men främst lökgroda och långbensgroda) vid de nyanlagda objekten och aktuella vägsträckor i Högestad (lökgroda), Häljarp (lökgroda), och Smedstorp (långbensgroda) under 2009. Publikationen bygger på fyra inventeringar vid varje objekt under lekvandring (tidig vår) efter leken (sen vår) samt vandring av juvenila groddjur (bland annat årets kull) från lekvattnen (hösten).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 28. Sundh, Lennart
    Inventering och miljöövervakning av dagfjärilar utmed tre artrika vägkanter inom driftområde Falköping år 2015 och 20162017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under de senaste fem åren har vi i våra inventeringar av artrika vägkanter regelmässigt noterat olika dagfjärilar, bastardsvärmare, olika gaddsteklar och andra insekter. Det har skett såväl i de mer översiktliga inventeringarna, som framför allt via riktade kompletterande insektsinventeringar. Steget till att börja använda särskilda rutter, ”pollard walks”, så som de utvecklats för övervakning av dagfjärilar är inte särskilt långt. Första inventeringen i Trafikverkets regi av fjärilsrutter som rapporterats till Svensk Dagfjärilsövervakning, genomfördes i Värmland 2014. Under 2015 och 2016 har förutom denna inventering på Falbygden, även genomförts rutter i Sjuhäradsområdet och i Bohuslän (Kungälv och Orust). Resultaten kan användas för att följa upp utvecklingen av naturvärdena längs de enskilda objekten, samtidigt som de kan användas i de olika nationella och europeiska sammanställningar som görs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 29.
    Wadstein, Ebba
    et al.
    SIG.
    Arm, Maria
    Skötsel av öppna vägdagvattenanläggningar2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna handbok behandlar den praktiska skötseln av öppna vägdagvattenanläggningar i form av fördröjnings- och sedimentationsdammar med och utan riklig vegetation samt översilningsytor. Den beskriver vilka åtgärder som är viktiga för att bibehålla anläggningarnas funktion och ger exempel på kontroll- och uppföljningsprogram som kan anpassas till olika anläggningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 30.
    Wildt-Persson, Anna
    et al.
    Trafikverket.
    Magnusson, Ulf
    Trafikverket.
    Trafikverkets bidrag till genomförande av Agenda 2030: Återrapporteringskrav i Trafikverkets regleringsbrev 20212021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultat från Trafikverkets verksamhet som under de senaste åren bidragit till relevanta delar av genomförandet av Agenda 2030 med globala mål för hållbar utveckling. Den beskriver också hur FN:s globala mål möter de transportpolitiska målen, som är utgångspunkten för Trafikverkets verksamhet, och Trafikverkets strategiska inriktning i form av Målbild 2030 och långsiktiga mål.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Trafikverkets bidrag till genomförande av Agenda 2030
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 31. Öhman, Caroline
    et al.
    Liljegren, Eva
    Trafikverket.
    Naturvärdeshöjande åtgärder på förorenad mark som har efterbehandlats: Erfarenheter, problematik och möjliga lösningar2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns många områden som är förorenade med miljögifter. Trafikverket arbetar med olika typer av metoder för att hantera föroreningarna på sin mark. När marken är behandlad kan den återställas på ett sätt som gynnar den biologiska mångfalden. I den här rapporten undersöks hur Trafikverket kan skapa höga naturvärden på behandlad mark.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Naturvärdeshöjande åtgärder på förorenad mark som har efterbehandlats
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 32.
    Artrikare vägkanter: en idéskrift1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att bevara den biologiska mångfalden är ett av riksdagens fyra mål med miljöpolitiken. Syfter med denna skrift är att inspirera till lösnigar som gynnar biologisk mångfald i vägens närområde. Den vänder sig till väghållare, till dem som beställer och utför röjning, slåtter och dränering, till dem som projekterar och utför nybyggnation samt till övriga intresserade. 

    Ladda ner (jpg)
    Omslagsbild
  • 33.
    Beredskapsplanering för skydd av vattentäkt vid olycka med farligt gods: Handledning2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Handledningen innehåller en beskrivning av frågeställningar som är viktiga att hantera i en beredskapsplan avseende en konfliktpunkt mellan väg och vattentäkt. Den innehåller även kortfattade beskrivningar av vilket underlag som kan vara av intresse till beredskapsplanen. I en bilaga finns ett fiktivt exempel på en beredskapsplan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 34.
    Bin och biologisk mångfald vid infrastruktur och militära övningsområden i Karlsborg2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har arbetat med projektet ”Artrika vägkanter” sedan mitten av 1990-talet. Under senare år har det i inventeringarna i Region Väst regelmässigt noterats olika dagfjärilar, bastardsvärmare, gaddsteklar och andra naturvårdsintressanta insekter. Det har skett såväl i mer översiktliga inventeringar av artrika vägmiljöer, som framförallt via riktade kompletterande och mer detaljerade insektsinventeringar utförda av olika konsulter. Mellan Länsstyrelsen Västra Götaland och Trafikverket har det även funnits ett samarbete rörande naturvårdsintressanta insekter i vissa ”Åtgärdsprogram för hotade arter” (ÅGP). Vid Trafikverkets tidigare inventeringar av bin 2012 har artrika vägkanter pekats ut längs väg 49 och O2918 strax söder om Karlsborg. Svartpälsbi Anthophora retusa (VU) samt praktbyxbi Dasypoda hirtipes (NT) och småfibblebi Panurgus calcaratus (NT) hittades vid inventeringen (Gärdenfors, 2010). För att kunna bedöma de enskilda miljöernas värden och populationsstorlekar för hotade arter samt föreslå miljöeffektiva åtgärder har under 2014 en landskapsanalys gjorts i ett område vid Karlsborgs fästning och söderut på cirka 700 ha. De delar som bedömdes särskilt värdefulla och som inventerades översiktligt var ungefär 66 ha. Förutom vägkanter innefattade området bland annat vallarna vid Karlsborgs fästning, exercished, flygfält, grustäkter, banvallar, stationsområde och ruderatmarker. Längst i söder gränsar området till Kråks skjutfält där ett besök även gjordes. Inventeringen visar att stora delar av området har en mycket värdefull fauna av bin där hedar, fästningsvallar, vägkanter, banvallar, ruderatmarker och gräsmarker ingår i en större värdefull helhet. Kråks skjutfält, som låg utanför själva inventeringsområdet, ingår också i denna värdefulla helhetsmiljö.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 35.
    Biologisk mångfald i Gotlands vägkanter: nuvarande skötsel och förslag på fortsatt arbete2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en sammanställning av befintlig kunskap kring den biologiska mångfalden i gotländska vägkanter. Rapporten sammanfattar hur skötseln fungerar och beskriver översiktligt de uppföljningar och forskningsprojekt som berört gotländska vägkanter. Vidare presenteras framtida utvecklingsmöjligheter och förslag på uppföljningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 36.
    Biologiskt uppföljningsprogram för Trafikverkets kompensationsprojekt Göta älvs strandängar2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mellan åren 2004-2012 byggde Trafikverket ny dubbelspårig järnväg och fyrfältsväg mellan Göteborg och Trollhättan (projektorganisation Bana Väg i Väst). För att få plats med infrastrukturen genom Ale kommun behövde delar av strandängsmiljöerna längs älven tas i anspråk. Detta är områden med höga naturvärden, som pekats ut som så kallat riksintresse för både naturvården och friluftslivet. För att ge förutsättningar för det unika växt- och djurlivet att fortsätta också efter det att vägar och järnvägar färdigställts har Trafikverket ett åtagande att säkerställa och förbättra skötseln av de kvarvarande ängsmiljöerna utefter älven på sammanlagt ca 172 hektar. Detta arbete behöver pågå kontinuerligt och totalt löper Trafikverkets engagemang under ca 25 år fram till år 2038. Årligen avsätts ca 1,5 Mkr för att upprätthålla en god skötselnivå på områdets strandängar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 37.
    Flora och fauna i järnvägsmiljöer: Sammanställning över värdefulla miljöer och hotade arter2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har undersökt den rika och speciella naturmiljön som finns på stationsområden och banvallar. Den här rapporten ger en översikt över växter och djur som är knutna till järnvägsmiljön och som är beroende av den särskilda hävd och miljön som präglar stationsområdena. I rapporten beskrivs ett arbetssätt för identifiering av värdefulla miljöer och de mest värdefulla biotoperna presenteras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 38.
    Fördjupad inventering av groddjurskonflikter längs två statliga vägar norr om Karlstad 20142018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Följande inventering utfördes i syfte att få en översiktlig bild av groddjursvandringen över väg S714 vid Illberg i Kils kommun och väg S720 vid Almar i Karlstad kommun. Vid båda platserna har tidigare konstaterats överkörda groddjur på vägen, dels av Trafikverkets egen personal och dels genom tips som inkommit från allmänheten. Konflikten mellan vägtrafik och groddjur vid Illberg, har tidigare beskrivits översiktligt i en särskild rapport utgiven av dåvarande Vägverket, ”Konfliktpunkter mellan groddjur och vägar i Trafikverkets Region Väst” (Lindqvist, M. & Röstell, Å. 2010).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 39.
    Fördjupad inventering av kärlväxter och insekter i artrika vägmiljöer längs riksväg 46 mellan Timmele och Åsarp2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under de senaste fem åren har Trafikverket i våra inventeringar av artrika vägkanter regelmässigt noterat olika dagfjärilar, bastardsvärmare, olika gaddsteklar och andra insekter. Det har skett såväl i de mer översiktliga inventeringarna, som framför allt via riktade kompletterande insektsinventeringar. Som ett nytt steg i denna utveckling har Trafikverket därför valt att utöka vissa kunskapsunderlag med bl.a. insektsinventeringar, främst i de områden där vi anar en kunskapsbrist om denna organismgrupp. Denna inventering utgör därmed ett komplement till de inventeringar som Trafikverket gjort i driftområde Ätradalen under 2011 och omfattar både kärlväxter och insekter. Den geografiska upplösningen i inventeringsarbetet har i detta fall varit mer detaljerad än det som vi normalt sett har arbetat med, vilket ger tydliga fördelar i framtida skötsel.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 40.
    Gaddsteklar i vägrenar längs väg O549 (gamla riksväg 40): Mellan Landvetter och Rya i Härryda kommun2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultatet av en specialinventering av steklar utefter väg O549 i Härryda. Syftet med inventeringen har varit att fördjupa kunskapen om vägkanternas biologiska värden. Resultatet visar tydligt att stora delar av väg O549 har väsentliga värden för insektsfaunan. Förekomsten av nyckelarter som åkervädd och ängsvädd är vittspridda i området och intressanta gaddsteklar som väddsandbi, vialsandbi, långhornsbi och franssmalbi hittades.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 41.
    Geovärden i förbifart Fors: kan kunskap om geovärden förbättra planering och genomförande av investeringsprojekt?2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Geovetenskapliga värden har länge haft liten plats i samhällsplaneringen och har så än idag. De geovetenskapliga värdenas betydelse i samhällsplanering uppmärksammas dock i växande grad. Insikten växer om att landskapets bergarter, terrängformer och avlagringar ger avtryck i ekologiska funktioner och i kulturella avtryck och de förutsättningar denna insikt skapar för att effektivisera framtagning och tolkning av beslutsunderlag.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 42.
    Hantering av uppgrävda massor: administrativa krav2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En publikation om miljöjuridik som reder ut begreppen och beskriver i vilka lägen uppgrävda massor är att betrakta som avfall, eller inte avfall, och vilka regler som ska beaktas i olika situationer. Råden riktar sig till projektledare och konsulter för planering av masshantering vid byggande, drift och underhåll av vägar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 43.
    Hantering av vägdikesmassor: råd och rekommendationer2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Särskilda rutiner krävs vid hantering av vägdikesmassor eftersom de kan innehålla föroreningar som annars riskerar att spridas. Det är också viktigt att veta vilka juridiska krav som gäller vid olika hanteringsalternativ. Publikationen innehåller råd för provtagning och analys av dikesmassors kvalitet och miljökriterier med riktvärden för att bedöma om massorna är lämpliga att återanvända. Här beskrivs också gällande lagstiftning som avser miljö-, natur- och kulturmiljö.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 44.
    ”Icke-förhandlingsbara biotoper”: ett koncept för att undvika exploatering av små biotoper med oersättliga naturvärden2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten redovisas ett förslag till ett nytt planeringsverktyg för Trafikverket: en lista över "icke förhandlingsbara biotoper"; biotoper som nya vägar och järnvägar inte ska få göra intrång i.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 45.
    Inventering av artrika vägkanter längs vägar i Valle härad: del 1: Varnhem – Eggby – Öglunda (O2749, O2750, O2751)2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Valleområdet pekades ett par Artrika vägkanter ut på 1990-talet. För att bättra på kunskapsunderlaget beställdes en fördjupad florainventering 2011. Större delen av vägkanterna längs väg O2749, O2750 och delar av O2751 i driftområde Skara visade sig vara särskilt värdefulla och ett flertal rödlistade och sällsynta arter hittades vid inventeringen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 46.
    Inventering av artrika vägkanter längs vägar i Valle härad: del 2: Öglunda – Björnasäter – Lerdala (O2751 och O2756)2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Landskapet i Valle härad är mycket speciellt med många sjöar i ett böljande landskap av kullar och åsar. Detta uppkom under slutet av istiden då stora isälvar skapade ett så kallat kamelandskap. Markerna runt Valle härad är dessutom unika i denna del av landet då de är rika på kalk. Detta ger en upphov till en annorlunda flora med för västra Sverige ovanliga arter. Detta märks också på de många naturreservat som finns inom ett relativt litet område, hela sex reservat inom 1 100 hektar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 47.
    Inventering av artrika vägkanter på väg O2752, ’Raka linan’, på Billingen år 20102017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Längs väg O2752, även kallad ”Raka linan”, driftområde Skara, finns en 8 600 meter lång sträcka med artrik vägkant på båda sidor om vägen. Totalt är det därmed 17 200 meter vägkant som ska skötas med särskild hänsyn till naturvärdena. Under sommaren 2008 inventerades vägkanterna i området översiktligt av Trafikverket inför kommande driftupphandling. Skötselstatusen bedömdes som bra, men att skötseln av vedväxterna kan förbättras. Förekomsten av den rödlistade och hotade arten tistelsnyltrot behövde preciseras ytterligare. Senare blev vi uppmärksammade på att det även fanns en ökad andel av invasiva arter t.ex. blomsterlupin, särskilt i söder. För att bättra på kunskapsunderlaget beställdes denna fördjupade inventering 2010 av Trafikverket. Med ett bra underlag kan jämförelser göras i framtiden och effekterna av skötseln analyseras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 48.
    Inventering av artrika vägkanter på Öland 20152019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport visar resultat av inventering av artrika vägkanter på Öland under 2015 i förhållande till en tidigare inventering gjord 2009. Rapporten redogör även för rådande skötsel av Ölands vägkanter och en omarbetning av vägkantskötseln baserat på 2015 års vägkantsinventering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 49.
    Inventering av artrika vägkanter vid Ånimmen: sammanställning och analys2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Trakten kring Ånimskog, Dals Långed och Dals Rostock i Dalsland, dvs. det område som berggrundgeologiskt hör till den s.k. Dalformationen, har en intressant flora p.g.a. det bitvis stora inslaget av kalkrika mineral i olika skiffrar. Detta avspeglar sig även i

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 50.
    Inventering av dagaktiva fjärilar i artrika vägkanter utefter allmänna vägar i Västra Götalands län och Hallands län2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Blomrika vägkanter utgör en viktig födoresurs för insekter. Rapporten redovisar resultatet av en fjärilsinventering längs utpekade Artrika vägkanter i Region Väst. Resultatet visar att det finns en förhållandevis intressant förekomst av dagaktiva fjärilar i vägkanterna. Totalt noterades 34 olika arter, varav fyra rödlistade, vid inventeringen. Detta utgör en stor del av det totala antalet fjärilar och bastardsvärmare i den undersökta delen av landet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
12 1 - 50 av 100
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf