Change search
Refine search result
1 - 35 of 35
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andreas, Seiler
    et al.
    SLU.
    Jägerbrand, Annika K.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut och Calluna AB.
    Mörkertal i viltolycksstatistiken: resultat från enkätundersökning och analyser av olycksdata2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En av de vanligaste orsakerna till vägtrafikolyckor är påkörning av vilda djur, i synnerhet klövdjur. Över 45 000 viltolyckor per år registrerades under de sen-aste 5 åren och antalen ökar stadigt. Trots upprepade informationskampanjer, omfattande investering i viltstängsel och andra förebyggande åtgärder och i kon-trast till avskjutningsstatistik för älg och rådjur, så ökar olyckstalen i snabbare takt än vad som kan förväntas på grund av ökat trafikarbete och större fordons-flotta. Det är tydligt att viltolycksproblematiken i Sverige inte är under kontroll. En bidragande faktor är att inte alla inträffade olycksfall rapporteras och inte alla rapporterade händelser återges av den officiella statistiken. Uppräknings-faktorerna som Trafikverket använder i sina Effektberäkningar vid Väganalyser (EVA-kalkyler) är utdaterade och utgår från effektsamband som troligtvis inte längre är aktuella. För att planera effektiva och riktade åtgärder behövs bättre kunskap om var, när och hur ofta viltolyckor inträffar.

    Föreliggande projekt avser att uppdatera kunskaperna om mörkertalet i rapporteringen av viltolyckor på väg och belysa andra bortfall i statistiken. Målsätt-ningen är att ta fram ett uppdaterat underlag (Uppräkningsfaktorer) för använd-ning i effektberäkningar vid väganalyser samt undersöka kvarstående utred-ningsbehov och eventuella förbättringsmöjligheter som kan leda till en bättre uppskattning av konflikten mellan vilt och vägtrafik. Projektet omfattar tre delstudier: enkätundersökning med bilförare, analys av viltrelaterade personskadeolyckor i STRADA (d.v.s. Swedish Traffic Accident Data Acquisition) samt en jämförande analys av olycksrapporter från polisens och eftersöksjägarnas inrapportering i viltolycksstatistiken tillgänglig hos NVR (Nationella Viltolycksrådet).

    Download full text (pdf)
    Mörkertal i viltolycksstatistiken
  • 2.
    Andreas, Seiler
    et al.
    SLU.
    Jägerbrand, Annika K.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut och Calluna AB.
    Mörkertal i viltolycksstatistiken: Resultat från enkätundersökning och analyser av olycksdata2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Hidden statistics in wildlife-vehicle collision data – results from a drivers’ questionnaire and database analyses

    Among the most common causes of road accidents in Sweden are collisions with wild animals, especially ungulates. Over 50,000 ungulate accidents per year have been reported during the past 5 years and the numbers are steadily in-creasing since the 1970-ies. Despite regular campaigns, extensive investment in wildlife fencing and other preventive measures, and in contrast to declining game bag in moose and roe deer, accident statistics increase faster than what can be expected from increased traffic alone. It is obvious that wildlife-vehicle accidents in Sweden are not under control. Major contributing factors are defi-ciencies in data and uncertainty in statistics. It is well known that not all accidents are reported or show up in the official statistics, but the correction factor still used by the Swedish Transport Administration is based on over 35 years old data when traffic and wildlife conditions had been different. A better knowledge of where and when and how frequent wildlife-vehicle collisions occur is needed to more effectively plan and target mitigation actions.

    This project provides updated estimates of the hidden statistics in wildlife-vehi-cle collision data and identifies uncertainties and problems in current statistics. This was done by: i. a survey with car drivers, ii. an analysis of wildlife-related accident statistics on human injuries in the Swedish Traffic Accident Data Ac-quisition (STRADA), and iii. a comparative analysis of accident report statistics from the police and from hunters provided by the National Council on Wildlife-Vehicle Collisions (Nationella Viltolycksrådet).

    To estimate how often drivers do report and refrain from reporting wildlife-ve-hicle accidents to the police, we conducted a publicly available online-survey during Nov. 2013 to Dec. 2014 that was answered by 3981 respondents. We asked the respondents about their knowledge of and experience with wildlife-ve-hicle accidents and requested details on the most recent incident they experi-enced after 2004. More than half of all respondents (65%) reported to have been involved in wildlife-vehicle collisions at any time and around 20 % of these indi-cated that the accident was never reported to the police. About 45% of the re-spondents declared that they experienced traffic accidents with wildlife after 2004, and the proportion of non-reported incidents was estimated to between 9% (public respondents) and 19 % (control groups). We recommend therefore assuming that about 15% (± 5%) of the incidents will not be known by the police. Compared to studies from the late 1970-ies, these hidden statistics appear hence much smaller today.

    After that an incident has been reported to the police, however, there are further important sources of data loss. Depending on how the incident has been classified in the report, the records are manually transferred to secondary databases such as the traffic accident register (T-RAR). Incidents where wildlife was not the immediate cause of the accident may not be classified as wildlife-vehicle collision and thus not be found in the of-ficial police statistics. This loss has not been quantified but is estimated to be around 2%.

    Traffic accidents with human injuries (about 1.6% of all wildlife accidents) are reported to the database STRADA. Our analysis showed that on average 37% of all game-related injury accidents during 2003- 2012 was not classified as a wild-life accident and therefore probably neither was listed as such in the official police statistics.

    In most cases (74%) when an accident with wildlife is reported to the police, they notify a contracted hunter to take care of the injured animal. The hunter in turn issues a report with detailed information on the location, time and animal species. Not all of the reports (84%), however, contain complete and accurate in-formation that can be used for spatial analyses of accidents. In addition, hunt-ers’ reports seem to be biased towards larger roads and underestimate the num-ber of accidents on private and tertiary roads by about 12%.

    Technical problems in the police data system during 2012-2015 resulted in the loss of an unknown number of reported wildlife-vehicle accidents. This is why in some regions and in some years, more hunter reports were issued than police records exist. We estimate that this loss may accede 11% on average.

    In simplified terms, police statistics on wildlife-vehicle accidents during 2010 - 2015 may stand for about two-thirds of the truly occurred accidents, while hunter reports that are used in spatial analyses represent about half of the true accident frequency. However, this rule of thumb should be used cautiously as there are substantial differences in the hidden and lost statistics between the years, counties and species.

    Thus, the various shortfalls in these statistics have a significant impact on the overall estimate of wildlife-vehicle collision numbers. Depending on the data sources and on how statistics are used, different biases and data losses must be considered. Some of the causes can be easily overcome as they relate to deficien-cies in registration routines and database management. We therefore recom-mend a systematic check of the databases and improved control during registra-tion and classification of reported cases. We advocate that the different inde-pendent databases are linked through a common event ID. We also suggest de-tailed studies of how accidents are recorded and interpreted in order to better prevent future data loss.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Arrendal, Johanna
    Swedish Transport Administration.
    Nationell utvärdering av åtgärder för utter vid korsande transportinfrastruktur2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har byggt s k faunapassager sedan mitten av 1990-talet (dåvarande Vägverket). För att säkerställa att lämpliga åtgärder utförs behöver utvärderingar göras. I denna studie undersökte vi djurens preferens för olika typer och modeller av åtgärder ämnade för utter och andra mindre och medelstora arter, samt hur förhållanden kring åtgärderna påverkade djurens val. Vi studerade åtgärdernas skick och kostnader och summerade vad som hade anlagts fram till 2011 i de olika regionerna i landet för att diskutera om åtgärdsarbetet behöver justeras.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 4.
    Börs, Johanna
    et al.
    SLU.
    Olsson, Mattias
    EnviroPlanning.
    Seiler, Andreas
    SLU.
    Berndt, Carolin
    SLU.
    Studier av skrämselsystem för ren: beteenderespons hos ren till olika ljudsignaler2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skrämselsystem baserade på ljuduppspelning har under senaste åren testats på flera olika klövdjursarter. Studiens syfte har varit att undersöka vilka ljudsignaler som fungerar bäst när det gäller att avvärja ren från en plats. Ett mer långsiktigt mål är att använda metoden i situationer där både ren och vilt snabbt ska kunna avvärjas från platser, till exempel för att förhindra ren- och viltolyckor. I studien undersöktes hur renar reagerar beteendemässigt till fyra akustiska stimuli: rovdjur (gutturalt morrande av björn), ett pysande ljud (ett högt kraftigt brus), människoröster samt sirener. Renarna reagerade absolut starkast på ljud från rovdjur (björn) och det pysande ljudet, men även på den mänskliga rösten. Flyktresponsen skilde sig dock signifikant mellan olika ljudstimuli. Även om resultaten är lovande finns det många utmaningar att hantera innan principerna kan implementeras fullt ut vid infrastrukturen.

    Download full text (pdf)
    Studier av skrämselsystem för ren
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Elfström, Marcus
    EnviroPlanning AB.
    Miljöuppföljning planpassage för fauna över väg 108 vid Sjödiken: Förekomst och fördelning av större däggdjur vid planpassage för fauna 2019–20202021Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Medelstora och stora däggdjur berörs av den barriär som väg E65 och väg 108 utgör i landskapet och som begränsar djurlivets nordsydliga respektive västostliga rörelser i sydvästra Skåne. Mot bland annat denna bakgrund har Trafikverket anlagt en planpassage utmed väg 108 vid Sjödiken, Svedala kommun. Planpassagen färdigställdes under sommaren år 2019. Målet med planpassagen är att minska den barriäreffekt som väg 108 utgör genom att skapa säkrare passagemöjligheter för fauna. Planpassagen ingår i arbetet med att återupprätta den ”gröna infrastrukturen” för däggdjur genom att länka samman inte minst skogsmarker väst och öst om väg 108 i landskapet.

    Download full text (pdf)
    Miljöuppföljning planpassage för fauna över väg 108 vid Sjödiken
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 6. Fredberg, Jennifer
    et al.
    Nylén, Sara
    Norrortsleden, väg 256: Utredning av funktion, överlämning och skötsel av Norrortsledens passager samt översikt av andra miljöåtgärder för djur2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vägar utgör hinder för djurens fria rörlighet genom landskapet, de är så kallade vandringshinder. Trafiken kan skrämma bort djuren, hindra dem från att passera om de vågar sig fram och många som ändå försöker ta sig över vägen dödas. Därmed är det få individer som tar sig levande till andra sida. Vägar riskerar därför att dela lokala populationer och skära av dem från viktiga resurser på olika håll i landskapet, t.ex. föda, partners och övervintringsplatser. Det gör att risken för inavel ökar och att de lokala populationerna får svårare att hantera andra miljöfaktorer.

    Download full text (pdf)
    Norrortsleden, väg 256
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 7. Helldin, J-O
    et al.
    Seiler, Andreas
    Olsson, Mattias
    Norin, Helena
    Klövviltolyckor på järnväg: kunskapsläge, problemanalys och åtgärdsförslag2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Djurpåkörningar på järnväg medför ofta problem för Trafikverket och samhället med framför allt tågförseningar, kadaverhantering, skador på tåg och minskade jaktbyten. Denna rapport innehåller en genomförd undersökning i tre delar: En litteraturgenomgång med fokus på vegetationens påverkan på viltolyckorna på järnväg. En analys om var de flesta påkörningarna av älg och rådjur sker och orsakerna till detta. En enkätundersökning om lokförares erfarenheter av viltpåkörningar på järnväg.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 8.
    Håkansson, Emma
    et al.
    EnviroPlanning AB.
    Elfström, Macus
    EnviroPlanning AB.
    Faunaåtgärder  för väg 156: Skene – väg 402023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Väg 156 är ett viktigt pendlingsstråk och planeras att etappvis byggas ut till 2+1-väg. Redan nu är vägen drabbad av viltolyckor. Utredningen visar hur vägens barriäreffekt kan minska, faunapassager anläggas och trafiksäkerheten öka, både i närtid och då delsträckorna byggs om. Viktiga åtgärder är faunabroar, viltpassage i plan och ett korrekt utformat stängselsystem. 

    Download full text (pdf)
    Faunaåtgärder för väg 156
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 9.
    Håkansson, Emma
    et al.
    EnviroPlanning AB.
    Wahlman, Henrik
    EnviroPlanning AB.
    Olsson, Mattias
    EnviroPlanning AB.
    Seiler, Andreas
    SLU.
    Teknisk beskrivning Viltolyckskartor järnväg2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Viltpåkörningar på järnväg har blivit allt fler under de senaste 10–20 åren. Även rennäringen lider stora förluster på grund av påkörningar varje år. Trafikverket tar numera fram och tillhandahåller aggregerade informationslager om vilt- och renolyckor för att definiera och kunna visa var det sker flest vilt- och renpåkörningar i Sverige. Målen med dessa viltolyckskartor är att kunna följa trender över tid, på olika skalor i landskapet och för olika järnvägssträckor, höja trafik- och driftsäkerheten på järnväg genom att minska antalet ren- och viltpåkörningar och de därmed relaterade kostnaderna och förbättra kunskaperna om viltpåkörningar på järnväg för att kunna vidta förebyggande åtgärder i infrastruktur och på fordon. Denna rapport beskriver tekniska detaljer i framtagningen av kartunderlaget för viltolyckor på järnväg och ger stöd i tolkning och användning av materialet.

    Download full text (pdf)
    Teknisk beskrivning Viltolyckskartor
    Download (png)
    presentationsbild
  • 10.
    Olsson, Mattias
    EnviroPlanning AB.
    Renskötsel och Infrastruktur: en kunskapssammanställning av forskning och utvecklingsprojekt2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vägar och järnvägar påverkar ren och renskötseln på olika sätt, mest uppenbart är att många djur blir påkörda både på väg och järnväg. Men påverkan sträcker sig långt bortom detta. Renens årstidsförflyttningar sker över stora områden och infrastrukturen skapar många konfliktpunkter och svåra passager under flytten. Trafikverket har en ambition att utveckla ett mer strategiskt och systematiskt arbete med renskötsel och infrastruktur. Det finns mycket kunskap, erfarenheter och idéer, men det behövs ett systematiskt arbete med renskötsel och infrastruktur, en gemensam plattform, tydliga målbilder och flera aktiviteter behöver startas upp. Syftet med denna kunskapssammanställning är att ge en samlad bild och att sammanfatta genomförda och pågående utvecklingsprojekt och forskning som innefattar åtgärder för att minska infrastrukturens påverkan på ren och renskötsel. 

    Download full text (pdf)
    Renskötsel och Infrastruktur - en kunskapssammanställning
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 11. Olsson, Mattias
    et al.
    Bhardwaj, Manisha
    Erixon, Filippa
    Holmberg, Isak
    Seiler, Andreas
    Håkansson, Emma
    Elfström, Marcus
    Klövdjurens nyttjande av faunapassage i plan med viltvarningssystem: En pilotstudie från väg 108 Sjödiken2023Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Väg 108 norrut från Svedala går genom ett viltrikt område. Som ett led i att minska antalet viltolyckor byggdes vägen om under 2019 med nytt viltstängsel, färister, uthopp och en faunapassage i plan med trafikantvarning. Faunapassagen definierades som en pilotanläggning där flera olika tekniker testades för att detektera djuren och styra trafikantvarningen. I studien undersökte vi hur rådjur, kronhjort och vildsvin nyttjade faunapassagen och vi jämförde förändringar i viltolycksfrekvenser på hela den åtgärdade sträckan. Under studieperioden besöktes faunapassagen av totalt 722 klövdjur, av dessa passerade totalt 608 djur genom faunapassagen, resterande antal vände om. När vi jämförde den årliga viltolycksstatistiken före, under och efter anläggning av faunapassagen samt stängsel, uthopp mm fann vi en total minskning av viltolyckor med ca 66 % för hela sträckan. Trafikverket och forskare arbetar vidare med riktlinjer samt målbeskrivningar för att definiera säkerhetsaspekterna för denna typ av faunapassage. Det övergripande målet är att en faunapassage i plan skall vara säker för både trafikanter och vilt. Faunapassagen och trafikantvarningen behöver därför utformas så att trafikanter saktar ner eller får en ökad vaksamhet vid de tillfällen som trafikantvarningen aktiveras.

    Download full text (pdf)
    Klövdjurens nyttjande av faunapassage i plan med viltvarningssystem
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 12.
    Olsson, Mattias
    et al.
    EnviroPlanning AB .
    Seiler, Andreas
    SLU.
    Viltsäker järnväg: utredning av olycksdrabbade sträckor och förslag till åtgärder2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Viltpåkörningar på järnväg har blivit allt fler under de senaste 10 åren och fenomenet uppmärksammas allt oftare i media och även internationellt. Viltpåkörningar medför allt oftare betydande trafikstörningar, förseningar och omfattande reparationskostnader på grund av att moderna tåg ofta är känsligare för kollisioner, samt problem med eftersök av skadade djur, kadaverhantering och minskat jaktutbyte. Det svenska järnvägsnätet är, bortsett från några få lokaler och enstaka sträckor, helt oskyddat mot viltpåkörningar. Enligt officiell statistik dödas årligen mer än dubbelt så många älgar per km järnväg än per km statlig väg.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 13.
    Olsson, Mattias
    et al.
    EnviroPlanning AB.
    Seiler, Andreas
    SLU.
    Willebrand, Sofia
    EnviroPlanning AB.
    Viltolyckskartor och Barriärkartor: Handledning för tillämpning i åtgärdsarbete2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna handledning vänder sig till de som arbetar med åtgärdsförslag för att minska barriärpåverkan och antalet viltolyckor. Trafikverket tillgängliggör färdiga digitala kartunderlag om viltolyckor och barriärer, där handledningen sätter åtgärdsplaneringen samt de befintliga underlagen i ett sammanhang. Handledningen beskriver kartunderlagens syfte (Viltolyckskartor och Barriärkartor) och ger förslag till arbetsprocess. Handledningen fokuserar på metodiken för det geografiska planeringsarbetet, alltså var någonstans längs vägnätet som åtgärder bör genomföras.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 14.
    Olsson, Mattias
    et al.
    EnviroPlanning AB.
    Wahlman, Henrik
    EnviroPlanning AB.
    Sjölund, Anders
    Swedish Transport Administration.
    Rovala, Nina
    Swedish Transport Administration.
    Renskötsel och Infrastruktur: förslag till färdplan2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Renen är en nyckelart inom sitt utbredningsområde, men djuren och skötseln påverkas starkt av infrastruktur och en förändrad landskapsanvändning i övrigt. Förslaget till färdplan begränsas till att hantera frågor som rör infrastruktur och renskötsel och har utformats utifrån de behov och problemställningar kopplat till renskötsel och infrastruktur som identifierats i ett flertal av Trafikverkets projekt/uppdrag och i dialog med berörda samebyar under de senaste åren. Syftet med förslagen i färdplanen är att utifrån dagens kunskapsläge, behovs- och problembild föreslå åtgärder, i form av aktiviteter/projektpaket för ett mer systematiskt utvecklingsarbete kopplat till renskötsel och infrastruktur. Åtgärder för att bättre anpassa transportinfrastrukturen till renskötseln behov handlar bland annat om effektivare anpassningsåtgärder i infrastrukturen, om effektivare arbetssätt, om nya och förbättrade regelverk och om förbättrade kunskapsunderlag som dels kan användas tidigt i planering och dels kan ge stöd för att hantera kumulativa effekter på renskötsel av  samhällets aktiviteter.

    Download full text (pdf)
    Renskötsel och Infrastruktur - förslag till färdplan
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 15.
    Seiler, Andreas
    SLU.
    Vilda djur & infrastruktur: 2:a nordiska konferensen 2003 : resumé2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Resumé från konferens

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 16.
    Seiler, Andreas
    et al.
    SLU.
    Olsson, Mattias
    EnviroPlanning.
    Bhardwaj, Manisha
    Univ. Freiburg.
    Håkansson, Emma
    EnviroPlanning.
    Söderstöm, Pär
    SJ.
    Djur på spår – videoanalys av interaktioner mellan djur och tåg2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trafikverket bedriver sedan 2015 forskningsprogrammet Viltsäker Järnväg i samarbete med SJ, SLU och EnviroPlanning AB. Studien ska användas som underlag i den kommande utvecklingen av nya åtgärdskoncept för att motverka djurkollisioner på järnväg. Antalet viltolyckor på järnväg har ökad under de senaste åren. För att förebygga och hantera de ekologiska och ekonomiska effekterna behövs fler åtgärder och kanske även nya åtgärdsstrategier. Stängsel och faunapassager har i regel god effekt, men är dyra åtgärder som främst lämpar sig längs särskilt olycksdrabbade sträckor, men inte överallt där viltpåkörning inträffar. En av de åtgärder som diskuteras är att förse lokförare med möjlighet att skrämma bort djuren från spåret för att förhindra kollision. I studien användes bilkameror som lokförarna aktiverade när de såg djur framför sig. Interaktionerna analyserades både utifrån djurens perspektiv och lokförarnas möjligheter att se djuren från förarhytten. Djurens flyktbeteenden gentemot tåget och eventuella varningssignaler med tyfonen (tågtutan) analyserades på flera olika sätt, genom att beräkna sannolikhet att djuren flyr, flyktavstånd och riktning som djuren flyr.

    Download full text (pdf)
    Djur på spår
    Download (jpg)
    Djur på spår
  • 17.
    Seiler, Andreas
    et al.
    SLU.
    Olsson, Mattias
    Lindqvist, Mats
    Swedish Transport Administration.
    Analys av infrastrukturens permeabilitet för klövdjur2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport ger ett underlag för att analysera vägnätets och järnvägsnätets permeabilitet för klövdjur, identifiera befintliga brister och bedöma behovet av åtgärder som minskar barriäreffekten och trafikdödligheten hos djur. Metoden bygger på en kombination av empiriska studier och teoretiska modeller och utvecklades i första hand för klövdjur (med älg som paraplyart). Potentiella barriärer är sammanhängande större trafikleder där djuren inte kan eller inte ska passera i plan. Befintliga broar kan erbjuda säkra och effektiva planskilda passager åt djuren och därmed åtgärda en viss barriärsträcka. Återstående potentiella barriärer som är längre än 2 km identifieras som permeabilitetsbrister vars åtgärdsbehov värderas utifrån olika ekologiska, trafiksäkerhetsmässiga och praktiska grunder. Metoden kan även få tillämpning för andra arter eller artgrupper än klövdjur om riktvärdena och bedömningskriterierna anpassas.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 18.
    Seiler, Andreas
    et al.
    SLU.
    Willebrand, Sofia
    EnviroPlanning AB.
    Olsson, Mattias
    EnviroPlanning AB.
    Wahlman, Henrik
    EnviroPlanning AB.
    Viltolyckskartor: Teknisk beskrivning för datahantering och produktion2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna tekniska rapport vänder sig till de som arbetar med åtgärdsförslag för att minska barriärpåverkan och antalet viltolyckor. Rapporten beskriver hur viltolycksdata från Nationella Viltolycksrådet och Polisen är bearbetat, vilka attribut som ingår och används samt hur de olika karttyperna är framtagna. Rapporten ger en bakgrund för att kunna framställa kartorna, tolka kartorna och tillämpa dem i t.ex. planering.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 19.
    Sjölund, Lisa
    et al.
    SWECO.
    Seiler, Andreas
    SLU.
    Neumann, Wiebke
    SLU.
    Olsson, Mattias
    Enviroplanning.
    Elfström, Marcus
    Envroplanning.
    Validering av Circuitscape: en jämförelse mellan simulerade flödeskartor och faktiska viltrörelser samt viltolyckor2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    GIS-verktyget Circuitscape har använts i ett flertal infrastrukturprojekt för att simulera viltrörelser genom landskapet och lokalisera möjliga konfliktpunkter där barriäråtgärder och åtgärder mot viltolyckor kan behövas. Circuitscape genererar kommunikativa, kraftfulla och tilltalande flödeskartor och beskriver sannolika rörelsemönster för hur vilt rör sig genom landskapet. Det finns dock osäkerheter i verktyget som behöver utrönas innan verktyget kan rekommenderas som ett standardverktyg för ekologisk bedömning och analys. Studien beskriver hur viltrörelser från GPS-försedda djur och viltolyckstätheter korrelerar med flöden i Circuitscape. Syftet med studien var att ge slutliga rekommendationer för hur Circuitscape kan användas i infrastrukturprojekt och dess lämplighet som standardiserat verktyg för ekologisk åtgärdsplanering. Resultaten visar liten korrelation både till viltrörelser och viltolyckor och inga tydliga samband kunde påvisas. Rekommendationen är att inte använda Circuitscape med tillämpningen där simulering över hela landskapet genomför som standardiserat verktyg för att visualisera teoretiska viltrörelser. Olika tillämpningar av Circuitscape skulle kunna testas vidare men rekommendationen är att titta på andra modeller som bättre beskriver djurs rörelser.

    Download full text (pdf)
    Validering av Circuitscape
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 20. Wientorp, Mimmi
    Slutrapport Projekt Viltslussen2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Idén till Viltslussen bygger på tesen om att när ett vilt som kommit på fel sida om viltstängslet springer den längs med stängslet och vill söka sig in mot skogen igen. Om den hittar ett ställe eller blir ledd till tar den chansen att forcera och ”tränga” sig igenom för att komma till sitt habitat. Vi har sammanlagt fått ut 14 st viltslussar. Väg 32 utanför Aneby 2 st, väg 23 Hamra/Rimforsa 4 st och E10 Mertainen/Kiruna 8 st. Alla slussar är försedda med kameror för att mäta och analysera inte bara en eventuell genomgång utan också djurs beteende kring slussen, alla bilder rensas på folk och bokförs som rådata i Excel. Kamerorna kräver mycken översyn med batteribyten, datasamling, rengöring och borttagande av störande moment framför kamerorna som utlöser ibland 1000-tals spökbilder. Vi har också i Aneby gjort modifieringar av viltslussen vid två tillfällen för att få den att se mera inbjudande ut, först så glesade vi på ribborna för att få den lite luftigare och sedan kom tanken att raka linjer inte hör naturen till så vi har gjort ett test på en viltsluss med oregelbundna ribbor, (lite grenformade). Vi har inte haft någon genomgång i viltslussen men i projektgruppen har man dock kunnat konstatera att i vissa områden rör sig 9 % av det totala utbudet av djur på fel sida om stängsel (de djur som räknas i studien är älg, ren, rådjur, hjort och svin) en siffra som man på forskarhåll reflekterar över är större en man räknat med. Vi har också upplevt ett visst intresse av slussen även fast vi inte haft någon genomgång. Efter avslutat projekt med medel från Skyltfonden avser vi att fortsätta utvecklingen av viltslussen samt sammanställning och utvärdering av material från de kameror vi fått upp. Det finns enligt vår mening fortfarande för lite sammanställt material för att göra dra slutgiltiga slutsatser av nyttan av slussen samt fortfarande en utvecklingspotential av produkten.

    Download full text (pdf)
    Slutrapport Projekt Viltslussen
  • 21.
    Behov av utteranpassade faunapassager i Skåne2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en genomgång av troliga konfliktpunkter mellan utter och statlig väg i Skåne. I dokumentet redogörs allmänt om uttern som art och de lösningar som finns för att undvika konflikter mellan arten och vägar. Vidare lämnas förslag på åtgärder och en prioriterad åtgärdslista på konfliktpunkter.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 22.
    Biologisk uppföljning avseende fiskvandring2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vägverket har åtgärdat ett antal vägtrummor för att undanröja vandringshinder för fisk. Ett 5-årigt uppföljningsprogram pågår, i delrapporten redovisas resultaten efter 2 år.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 23.
    Den sentida utvecklingen av viltolyckorna i Sverige2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Analys om bakomliggande orsaker till att viltolyckor med älg plötsligt ökade år 2006, efter att ha minskat under flera år i rad. Faktorer som analyserats är bl a snödjup, älgpopulationens storlek och utveckling, förekomsten av varg, stormar m m.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 24.
    E4 – stängsel och passager för ren och vilt2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studiens mål är att identifiera och rekommendera lämpliga förbättringsåtgärder för passager och stängselsystem för ren och vilt längs E4 i Västerbottens län och Norrbottens län. Projektet syftar till att ge ett kunskapsunderlag och en bättre bild av vilka åtgärder som behövs för att bl.a. möjliggöra en långsiktigt hållbar renskötsel, begränsa barriäreffekterna för vilt och förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten på E4. Åtgärdsförslagen har framtagits i dialogmöten tillsammans med berörda samebyar. Även jakt- och viltvårdsintressenter har bidragit med information till studien.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 25.
    Effektiv utformning av ekodukter och faunabroar2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten visar vad som är viktigt att tänka på vid planering och utformning av åtgärder som ska motverka infrastrukturens storskaliga barriäreffekter. Studien är inriktad mot större passager över vägar (ekodukter och faunabroar) och fokuserar på målgrupperna hjortdjur och friluftsliv. Syftet är att visa på mångfalden av konstruktionstyper och det stora utrymme för nya initiativ och idéer till lösningar som finns inom planeringsprocessen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 26.
    Ekologisk uppföljning av planskilda passager för landlevande däggdjur: principer och metoder för väg och järnväg2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras förslag på standardmetoder för ekologisk uppföljning av planskilda passager för landlevande däggdjur. De arter som omfattas är de för vilka det är vanligast att åtgärder görs; klövvilt, ren, stora rovdjur, men även de medelstora arterna, exempelvis utter, räv, grävling och hare. Med ekologisk uppföljning avses primärt dokumentation av djurens biologi (såsom förekomst eller beteende). En sådan uppföljning behöver kompletteras med vissa grundläggande data om själva passagen, och om landskap och infrastruktur i omgivningen som kan påverka passagens funktionalitet för faunan.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 27.
    Funktion och effekt av blå viltreflektorer: en litteraturstudie och fältexperiment2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under senare år har blåa viltreflektorer fått ökad uppmärksamhet tack vare entusiastiska rapporter i media som vittnar om kraftiga minskningar i viltolyckstal efter installation av reflektorer. Som underlag till en ny rapport har en granskning av både vetenskapliga och massmediala rapporter samt enkla fälttester genomförts som talar emot den påstådda effekten av viltreflektorer.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 28.
    Förslag till lösning av viltolycksproblematik för väg 40 mellan Göteborg och Bollebygd2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Problemen med viltolyckor längs väg 40 mellan Göteborg och Bollebygd har uppmärksammats av Trafikverket och eftersöksorganisationen. Viltolyckorna sker framförallt i de trafikplatser som finns längs sträckan, där stängselöppningar möjliggör för djuren att ta sig in på vägområdet. Det finns även indikationer att hjortdjur kontinuerligt vistas inom trafikplatserna för att födosöka, då stora ytor i trafikplatserna upptas av naturmark med lämpliga foderväxter. Trafikverket undersöker nu möjligheterna att minska antalet viltolyckor längs sträckan. Utredningen visar på ett antal föreslagna åtgärder för att göra det svårare för vilt att ta sig in på trafikplatserna och att anpassa befintliga vägbroar och vägportar. Syftet är också att utreda om det behövs nyanläggning av ekodukter/faunapassager för att på lång sikt lösa barriärproblematiken.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 29.
    Groddjursåtgärdernas skick och underhållsbehov: resultat av teknisk besiktning2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skicket och underhållsbehovet vid Trafikverkets groddjursåtgärder har i stor utsträckning varit okänt och därför utfördes under 2018 tekniska besiktningar av samtliga objekt. Resultatet sammanfattas i denna rapport som belyser både generella problem och specifika underhållsbehov.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 30.
    Pilotprojekt Vilt2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Pilotprojekt vilt har genomförts för att testa nya metoder och åtgärder för att minska viltolyckor. Projektet har finansierats av Trafikverket och drivits i två län; Värmland och Östergötland under 2015-2017. Utredning och åtgärdsförslag har skett i nära samarbete med Nationella Viltolycksrådet (NVR). Arbetet innefattar också samråd med övriga aktörer som länsstyrelse samt kommun och lokala eftersöksjägare. Syftet med föreliggande rapport är att rapportera av de arbeten som genomförts samt att ge en sammanhållen beskrivning av de åtgärdsförslag som presenterats på utvalda sträckor i Värmland och Östergötland.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 31.
    Ren och klövvilt E10 Kiruna–Töre: inventering med avseende på behov av stängsel och faunapassager2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trafikverkets långsiktiga inriktning för E10 Kiruna–Töre är att hastigheten ska vara 100 km/h och att vägen ska vara fysiskt mötesseparerad. I denna rapport redovisas de behov av viltstängsel och passagemöjligheter för ren och större viltarter (främst älg) som uppstår i och med den ombyggnad som den långsiktiga inriktningen innebär. Uppdraget har genomförts i dialog med berörda samebyar och lokala jägare/viltförvaltare, och utifrån lokala förutsättningar samt en viltolycksanalys.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 32.
    Uppföljning av faunapassager inom renskötselområdet. Passager över järnväg och väg vid Råtsi, Sangis, Harrioja och Aitik2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fyra faunapassagers funktion för renar och däggdjur har utvärderats genom intervjuer med berörda samebyar, vinterspårning och analys av påkörningsdata. Faunapassagerna byggdes under 2011 och 2012 i samband med ny eller förändrad infrastruktur. Studien visar att tre av de fyra faunapassagerna har en god funktion för flytt av renar (den fjärde är inte byggd för det ändamålet). Vid samtliga studerade platser fungerade den fria strövningen bättre innan järnvägen eller vägen byggdes eller förändrades. Detta bedöms framförallt bero på att järnvägen eller vägen försetts med stängsel. Tre av faunapassagerna fyller ändå en viss funktion för den fria strövningen eftersom denna troligen skulle ha fungerat betydligt sämre utan passagerna. Faunapassagerna har även använts av andra däggdjur, främst harar och rävar. Även älg har använt minst två av faunapassagerna.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 33.
    Vilda djur och infrastruktur: en handbok för åtgärder2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skriften ger grundläggande kunskap om vilda djur och hur de påverkas av vägar och järnvägar. Här finns information om åtgärder som kan vidtas för att minska infrastrukturens negativa påverkan. Här finns också information om hur frågorna bör hanteras under planeringsskedet, i byggskede och drift för att hitta bästa lösning till lägsta kostnad. Här finns också råd kring uppföljning av genomförda åtgärder. Skriften riktar sig till projektledare, miljöexperter, konsulter, entreprenörer m fl.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 34.
    Viltstängsel vid broar2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Viltstängsel vid broar

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 35.
    Älgprojektet vid Kalix: effekter av viltstängsel på vintervandrande älgar2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Älgprojektet vid Kalix startade våren 2002 i samarbete mellan Grimsö forskningsstation, Karlstads universitet och Jägareförbundet i Norrbotten (de sistnämnda tog också initiativet till studien). Målsättningen var att följa upp och bedöma effekterna av nya viltstängsel längs E4 på vintervandrande älgar i regionen. Barriärproblemet skulle belysas på både lokal och regional skala.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
1 - 35 of 35
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf