Det finns en särskild metodik framtagen för att klassificera vilka dödsfall inom vägtrafik och på den statliga järnvägen som är suicid respektive olycka.   

Det har hittills saknats en metodik för att redovisa tillförlitliga och sammanställda data över hur många personer som varje år tar sitt liv genom hopp eller faller från specificerade broar. Det beror bland annat på komplexiteten när det gäller tillgång till underlag för bedömning av dödssätt och dödsorsak. Registrering av dessa händelser inom olika myndigheter sker inte utifrån samma sökord eller kriterier vilket gör jämförelse mellan olika myndigheters underlag svårt.  

Genom att välja sökord och kombinera dem med ICD-koder (International Classification of Diseases and related health problems) i Rättsmedicinalverkets databas RitabQL har data tagits fram för tidsperioden 2008–2020. Perioden har valts därför att det under denna tidsperiod finns aktuella handlingar sparade digitalt i Rättsmedicinalverkets databas. Dessa ärenden har sedan granskats av en statistiker och en specialistläkare i rättsmedicin samt i vissa fall kompletterats meddata från utredare inom polisen.   

Det är en stor variation bland äldre cyklister avseende deras funktionsförmåga. Det som påverkar cykling är inte bara ålder utan även den egna fysiken (exempelvis muskelstyrka, rörlighet och balans) samt vanan att cykla. Syftet med projektet var att bidra till ökad och säker cykling bland äldre. Totalt deltog 21 personer (12 kvinnor, 9 män) i åldrarna 67-81 år (medelålder 74 år). Deltagarna fick provcykla tre sorters cyklar; en vanlig damcykel, en elcykel och en elmanövrerad trehjuling. Med hjälp av ett antal olika övningar fick deltagarna testa och utvärdera cyklarnas funktion och stabilitet i olika hastigheter, exempelvis hur lätt/svårt det var att stiga på/av cyklarna, hålla balansen eller att cykla med en tyngre last. Den 2-hjuliga elcykeln och den konventionella cykeln var lika ur prestationssynpunkt på alla områden som undersöktes. Den 3-hjuliga elcykeln fick genomgående sämre omdömen. Förutom cykelövningarna intervjuades deltagarna för att diskutera cykling generellt och vilka barriärer som finns för att öka cyklingen samt vad som krävs för att cykling ska kännas säker. Flera av de mer vana cyklisterna som var uppemot 80 år upplevde inga problem alls vare sig med balans, svårigheter att stiga av och på cykeln, eller trafiksituationen. Andra hade anpassat sin cykling genom att gå över till damcykel, elcykel eller undvek att cykla i stadsmiljö. Alla var överens om att cykling bidrar till fysisk aktivitet och bättre folkhälsa. Deltagarna uppskattade framför allt elcykeln, som ett bra komplement till bilkörning; med elmotor skulle det underlätta att få med sig matvaror och annat till/från hemmet.

Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. 

Metodik framtagen i ISO 19447:2021 där referens – testobjekt – referens uppmäts och isgreppindex beräknas som medelvärde för tre mätseriers kvot mellan testobjekt och referens har i denna studie kombinerats med tribometermätning mot asfalt med isskikt. Resultaten för isgreppindex visar som förväntat lägst värde (2,2) för hårt och slätt testmaterial och högre för mjukt och mönstrat testmaterial (3,4). Undersökta provsulor placerar sig mellan 2,4 och 5,6 för dessa mätningar. Det kan noteras att undersökta sulor förbereddes genom att prov motsvarande referenssulans mått kapades från tåpartiet, förutom i ett fall då även hälpartiet provades. Metodutveckling sker i SIS Teknisk Kommitté (TK) 397 Skor AG 02 Greppvänliga konsumentskor, där provtagning är en viktig del.