Change search
Refine search result
1 - 35 of 35
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Ett förändrat arbetssätt för rattfylleriövervakning i polisregion Mitt: utvärdering av pilotprojektet Effekt2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A new way of organizing drink driving enforcement was tested in a pilot study in a Swedish police region. The aim of the pilot study was to enhance the visibility of drink driving controls, in order to increase the drivers’ perceived risk of being stopped by the police to conduct a breath test. This report presents results from an evaluation of the trial.

    The goal was to carry out controls for at least 20 hours per 100 km2 per week and each control should last for 20 minutes. The controls were combined with communication efforts, mainly through posts on the police’s Facebook pages.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Fredlun, Tomas
    et al.
    Transportstyrelsen.
    Svensson, Kenneth
    Swedish Transport Administration.
    Andersson, Anna-Lena
    Sahlgrenska akademin.
    Klassificering av suicid i vägtrafiken: en jämförelse mellan två sätt att klassificera dödsfall2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under år 2010-2016 har en analysgrupp bestående av medarbetare från Transportstyrelsen, Trafikverket och Rättsmedicinalverket klassificerat suicidfall inom vägtransportsystemet. Denna rapport visar att analysgruppen klassificerar i genomsnitt ca 10 suicidfall om året utöver de som Rättsmedicinalverket klassificerar. Jämförelsen visar att bedömning av huruvida en person avlidit på grund av olycksfall eller suicid är beroende av det tillgängliga informationsunderlaget och en systematisk metod med underlag från händelseförlopp, väg- och fordonsförhållanden samt information om den omkomnes psykosociala livssituation.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Hjälmdahl, Magnus
    et al.
    Sweco.
    Willstrand, Tania
    DuWill.
    Andersson, Suzanne
    Trafikkontoret Göteborg.
    Nilsson, Annika
    Trafikkontoret Göteborg.
    Archer, Camilla
    Trafikkontoret Göteborg.
    Abu Izam, Madelene
    Partille kommun.
    Aylward, Angela
    NTF.
    Lundgren, Malin
    NTF.
    Levin, Malin
    SAFER.
    Trafiksäkerhetsavtryck: Om hur en kommun kan arbeta för attförbättra sin trafiksäkerhet2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden.

    Det långsiktiga och övergripande trafiksäkerhetsmålet är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av en trafikolycka och kommunerna har en viktig roll att spela här. I det här projektet har representanter för Göteborgs Trafikkontor och Partille kommun tillsammans med experter från SWECO, DuWill, SAFER och NTF börjat utforska hur en kommun kan identifiera sitt eget trafiksäkerhetsavtryck med målet att minska antalet omkomna och skadade i trafiken inom kommunen. Den här studien är en ansats att studera vilken påverkan den egna verksamheten har på trafiksäkerheten utifrån kommunens värdekedjor samt hur man kan arbeta för att följa upp och i förlängningen minska sitt trafiksäkerhetsavtryck.

    Arbetet tog sin utgångspunkt i att ta fram en projektdefinition av vad trafiksäkerhetsavtryck är. Inom projektet landade vi i att Trafiksäkerhetsavtryck är en rapportering av en organisations påverkan på trafiksäkerheten. Avtryck kan mätas på olika sätt men en gemensam nämnare bör vara antal omkomna och allvarligt skadade i trafiken som kan kopplas till den egna verksamheten.

    Baserat på detta togs ett antal indikatorer fram som lämpliga kandidater för att mäta en kommuns avtryck och genom iterativa diskussioner togs en strukturerade tabell fram där indikatorerna kompletterades med tänkbara mått och mer strukturerade definitioner på vad som avses 

    samt lämpliga underkategorier där så var möjligt. Därefter påbörjade Göteborgs stad (trafikkontoret) och Partille kommun en inventering av vilken information som de hade tillgänglig och i vilket format. Detta genomfördes iterativt och följdes upp genom ett antal workshops.

    De indikatorer med tillhörande definition som projektet landade i och som redovisas i rapporten är:

    • Antal dödade och skadade genom resor/transporter som genererats genom kommunens verksamhet
    • Andel egna fordon som har högsta säkerhetsklassning enligt EuroNCAP
    • Bältespåminnare på egna fordon
    • Alkolås på egna fordon
    • Uppföljning av hastighet/bälte/alkohol på egna fordon/förare
    • Trafiksäkerhetspolicy/resepolicy för anställda där hastighet/bälte/alkohol ingår
    • Särskild säkerhetsutbildning/träning för anställda som kör i tjänst
    • Trafiksäkerhetskrav i upphandling av transporter (fordon, utbildning, hastighet, mm)
    • Andel egna cyklar med säkerhetsutrustning (hjälm, reflexvästar, ljus, vinterdäck)

    De flesta av rekommendationerna ovan handlar om att samla in information, sammanställa och årligen följa upp mot uppsatta mål. Indikatorerna kan användas för uppföljning och ligga till grund för ett förbättringsarbete. Målen bör revideras årligen och i samband med detta tar man även fram en åtgärdsplan för att nå de uppsatta målen.

    Vissa indikatorer är ganska enkla och informationen finns ofta redan idag, däremot saknas en samlad sammanställning och uppföljning. Andra indikatorer är svårare och kanske snudd på ouppnåeliga (till exempel dödade och skadade avseende tredje person). Rekommendationen här blir att börja smått och sen utöka allteftersom. Det första beslutet att ta är således att man ska göra detta överhuvudtaget. Därefter kan man börja fundera på vilka indikatorer som är relevanta och rimliga att börja med. Att alla kommuner ska kunna göra allt direkt är inte rimligt, men alla kan göra något redan idag och utöka över tid. Förhoppningsvis kan denna rapport utgöra ett första steg på vägen för det arbetet.

    Download full text (pdf)
    Trafiksäkerhetsavtryck
  • 4.
    Johansson, Roger
    SWECO.
    E4 Kongberget - Gnarp: trafiksäkerhetsgranskning Gävleborgs län, Nordanstigs kommun2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trafiksäkerhetsgranskning ska införas som en trafiksäkerhetsförbättrande åtgärd på det svenska TEN-vägnätet. Beslut om detta har tagits i alla berörda instanser. Som ett led i implementeringen av TS-granskningen genomförs denna TS-granskning av en Vägutredning.  

    Avsikten med TS-granskningen är dels att åskådliggöra granskningsmetoden i en tillämpning i ett av Trafikverkets vanliga planeringsskeden så att ett exempel skapas på hur en sådan granskning kan ske, dels görs granskningen för att ge operativt stöd till att inrikta nästa planeringsskede, Arbetsplanen.  

    TS-granskningen för berört projekt är utförd enligt den inriktning som anges i EU-direktiv, Svensk lag, förordning och föreskrift. Svenska manualer och godkända granskare finns ännu inte. TS-granskningen är därför gjord enligt norsk och dansk förebild och med svenska revisorer examinerade i Norge och Danmark. 

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5. Knudsen, Emely
    et al.
    Strandroth, Johan
    Swedish Road Administration.
    Eriksson, Jenny
    Trafikskador ur ett genusperspektiv: En kartläggning av män och kvinnors trafikskador inom olika färdsätt2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har finansierats av Skyltfonden, Vägverket. Uppdragsansvarig är Vägverket Konsult genom Johan Strandroth. Rapporten är författad av Emely Knudsen, Johan Strandroth och Jenny Eriksson. Studien syftar till att med hjälp av uppgifter om trafikskador från sjukvården registrerade i STRADA kartlägga skillnader mellan män och kvinnors trafikskador.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Liljegren, Eva
    Swedish Transport Administration.
    Skyddad för livet?: En studie av trafikolyckor vid vägarbeten 2003-2011 med fokus på olyckor med tunga skydd och olyckor med skadade vägarbetare2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med rapporten är att sammanställa och analysera statistiken för trafikolyckor vid vägarbeten 2003-2011 där någon person omkommit eller skadats, såväl vägarbetare som trafikant. Speciellt fokus ligger också på olyckor där vägarbetare skadats eller omkommit och trafikolyckor där tunga skydd blivit påkörda.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Liljegren, Eva
    Swedish Transport Administration.
    Trafikolyckor vid vägarbeten 2003-20212023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten sammanställs och analyseras trafikolyckor som inträffat vid vägarbete mellan 2003 och 2021. Olyckorna har inträffat på statliga, kommunala och övriga vägar. I de flesta olyckor har trafikanter som passerar vägarbetet skadats men det finns också olyckor med skadade vägarbetare. I rapporten redovisas bland annat olyckorna svårighetsgrad, olyckstyp och var olyckorna inträffade. Det finns särskilda kapitel som handlar om dödsolyckor, olyckor där vägarbetare skadas och olyckor med oskyddade trafikanter.

    Download full text (pdf)
    Trafikolyckor vid vägarbeten
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 8.
    Liljegren, Eva
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Vikström, Gunnar
    Swedish Transport Administration.
    Trafikolyckor med påkörningar på TMA: en studie av tio trafikolyckor vid vägarbeten där fordonsmonterade energiupptagande skydd, TMA, blivit påkörda2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det inträffar drygt 300 trafikolyckor vid vägarbeten varje år där någon person omkommer eller skadas. I omkring 4 % av olyckorna har ett lastbilsmonterat energiupptagande skydd (TMA) eller något annan typ av tungt skydd blivit påkört. Syftet med den här rapporten är att sammanställa uppgifter kring tio trafikolyckor med TMA-påkörningar och studera hur de inblandade trafikanterna och fordonen klarade sig i dessa olyckor. Olyckorna inträffade mellan 2006 och 2012.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Oldenburg, Christian
    et al.
    Karolinska Institutet (KI).
    Alexanderson, Kristina
    Karolinska Institutet (KI).
    Friberg, Emilie
    Karolinska Institutet (KI).
    Kjeldgård, Linnea
    Karolinska Institutet (KI).
    Stigson, Helena
    Folksam.
    Sjukskrivningsmönster före och efter att ha drabbats av lätt hjärnskada vid en vägtrafikolycka2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Studien, för vilket medel beviljats, syftar till att kartlägga sjukfrånvaro före och efter en vägtrafikolycka där den skadade personen ådragit sig en lätt traumatisk hjärnskada.

     Vi har hanterat data från Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Försäkringskassan och etablerat en analysdatabas för projektet. Analysdatabasen inkluderar personer som skadats i vägtrafikolycka under åren 2014 till 2016 och innehåller 6073 individer och som vårdats för hjärnskakning i samband med skadetillfället, i slutenvård eller specialiserad öppenvård. Analys av data är avslutade, både deskriptiva analyser och oddskvoter med hjälp av logistisk regression och 95 % konfidensintervall har genomförts. Manus för submittering till vetenskaplig tidskrift för referentgranskning är under arbete och beräknas skickas in i mars 2022. 

    Projektplanen har i stort sett följts. För att säkerställa tillräcklig statistisk styrka valde vi att utöka inklusionen till en tre-årsperiod, istället för ett enstaka år. Studien bidrar med ny kunskap om lätta traumatiska hjärnskador i vägtrafikolyckor och dess påverkan på sjukfrånvaro, på såväl kort som lång sikt. Kunskapen kan användas som underlag för ställningstagande till olika preventiva insatser, avseende trafikmiljö, fordon, och vårdinsatser.

     Totalt drabbades 6073 individer i arbetsför ålder av en lätt traumatisk hjärnskada/hjärnskakning i samband med vägtrafikolycka under åren 2014 till 2016. Det var en förhållandevis jämn fördelning mellan könen (kvinnor 52 %). Majoriteten av de drabbade var födda i Sverige (85 %). De flesta (81 %) hade högre utbildningsnivå än grundskola. Närmare en tredjedel (31 %) vårdades inom slutenvård till följd av olyckan. Av samtliga skadade erhöll 12 procent ny SA till följd av olyckan. Tio procent av de skadade hade redan en pågående sjukskrivning eller sjukersättning (SE).

    Download full text (pdf)
    Sjukskrivningsmönster
  • 10.
    Stigson, Helena
    et al.
    Folksam.
    Ydenius, Anders
    Folksam.
    Kullgren, Anders
    Folksam.
    Pipkorn, Bengt
    Autoliv.
    Enänger, Mikael
    Autoliv.
    Gustavsson, Magnus
    Poc.
    Weman, Johan
    Poc.
    Fredriksson, Rikard
    Swedish Transport Administration.
    Utvärdering av huvudskydd för cyklister i kollision med bil: Slutrapport TRV2020/1068192022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. 

    Varje år dör 15 cyklister i Sverige efter att ha kolliderat med ett motorfordon, över 1000 skadas och nästan var femte skadas allvarligt. Baserat på olycksdata har de två vanligaste olyckssituationerna där en cyklist blir påkörd av en personbil simulerats och krocktestats i detta projekt. Den ena olyckssituationen motsvarar en korsningsolycka där cyklisten blir påkörd i sidan av en bil som färdas i 40 km/h. Den andra situationen motsvarar en olyckssituation på landsväg där cyklisten blir påkörd bakifrån av en bil som färdas i 70 km/h, där cyklister färdas i 20 km/h i samma riktning, vilket motsvarar en påkörningshastighet av 50 km/h. Resultat från studien visar att mätvärdena vid simulering och i krockdockan vid de fysiska krockproven är höga. Att skydda en cyklist i en kollision med ett motorfordon i 40 km/h i korsningsmiljö eller då cyklisten blir påkörd bakifrån i 50km/h kommer vara utmanande trots bästa tänkbara bil och hjälm. Därför behöver hastigheten begränsas till max 30 km/h vid mixad trafik, dels för att i högre utsträckning undvika kollisioner mellan personbilar och cyklister, dels för att skydda cyklister från att skadas allvarligt om olyckan skulle vara framme. Om det inte är möjligt att sänka hastigheten till 30 km/h bör trafikantgrupperna skiljas med exempelvis cykelbanor skilda från vägbanan. Folksams studie av olycksdata visar att bilarnas autobromssystem med detektion av oskyddade trafikanter har relativt låg skyddseffekt. Därför är bilens passiva skydd vid krock viktigt för att skydda en cyklist. Idag finns redan olika skyddssystem i vissa bilmodeller, såsom utvändiga krockkuddar och aktiva motorhuvar som dämpar islag mot huven och rutan. Krockprovet där dessa system inkluderades visar tydligt att de kan minska risken att skadas. Cirka en femtedel av alla huvudskador uppstår vid kollision med bil, dessa resulterar oftast med de allvarligaste följderna. Därför behöver även cykelhjälmar förbättras för att skydda vid islag i högre hastigheter och vid mer verklighetstrogna förutsättningar. I nuläget testas och certifieras cykelhjälmar i tester där kollisionen motsvarar en hastighet på knappt 20 km/h, vilket framför allt speglar en singelolycka. Folksam har sedan 2012 genomfört tuffare tester av cykelhjälmar än vad som krävs för att få sälja en cykelhjälm på europeiska marknaden, ändå visar resultaten från krocktesten att det krävs mer. Erhållen trafiksäkerhetsnytta Studien har bidragit med underlag för att se när en cyklist skadads allvarligt i en kollision med personbil och vilka åtgärder som behövs för att undvika att cyklister skadas i framtiden. Vidare kan resultatet från studien användas som underlag för vilka hastighetsgränser som behöver gälla då oskyddade trafikanter mixas med motorfordon.

    Download full text (pdf)
    Utvärdering av huvudskydd för cyklister i kollision med bil
  • 11.
    16- 17 åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år 1997-2002: Analys av Vägverkets djupstudiematerial2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Analys av personbilsolyckor med dödlig utgång där en av de inblandade förarna varit mellan 16-17 år. Avsikten är att objektivt beskriva olyckan utfrån människa, händelseförlopp, vägmiljö och fordon.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 12.
    18 - 24 åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år 2001: analys av Vägverkets djupstudiematerial2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Analys av personbilsolyckor med dödlig utgång där en av de inblandade förarna varit mellan 18-24 år. Avsikten är att objektivt beskriva olyckan utfrån människa, händelseförlopp, vägmiljö och fordon.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Analys av cykelolyckorna i Stockholms och Gotlands län 2009-20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Stockholms och Gotlands län har totalt 8 028 respektive 242 olyckor där minst en cyklist varit inblandad rapporterats av polis och/eller sjukhus under perioden 2009-2014. Ungefär tre av fem rapporterade olyckor är singelolyckor. Olyckstypen cykel-motorfordon utgör ungefär en fjärdedel av alla rapporterade olyckor. Ungefär en fjärdedel av alla olyckor kan kopplas till brister i drift och underhåll. Gatans utformning eller cykeln är orsak vid ungefär en femtedel av alla olyckor.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 14.
    Bilbältesanvändning i Sverige 20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bilbältesanvändningen i personbilar i ett antal syd- och mellansvenska städer har mätts sedan 1983. Markör tog 2016 över produktionen av undersökningen från VTI. De observationer som studien grundar sig på genomförs under perioden augusti–september. Vid 2017 års studie har sammanlagt 26 366 personbilar, 582 taxibilar samt 9 982 övriga bilar observerarats.
    Det har skett en stadig ökning av bältesanvändningen i personbilar sedan mätningens start. Användningen bland förare, framsätespassagerare har under hela mätserien legat på en högre nivå än för baksätespassagerare, framför allt för vuxna baksätes-passagerare. Resultat från 2017 års studie visar på en marginell minskning av bilbältesanvändningen, men användningen är fortfarande hög; 98,1 procent ( jämfört med 98,5 procent år 2016). Även framsätespassagerarna har en hög bältesandel som ökade till 97,6 procent ( jämfört med 97,1 procent år 2016).

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 15.
    Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988–20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport sammanfattas cyklisters hjälmanvändning på 21 orter i Sverige. Fokus för studien ligger på jämförelser mellan åren 2015 och 2016. Även detta år har studien indelats i fyra huvudkategorier av cyklister:• Barn upp till 10 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden• Barn 6-15 år som cyklar till/från grundskolor• Vuxna (≥ 16 år) som cyklar till/från arbetsplatser• Vuxna (≥ 16 år) respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråkStatistiken bygger på observationer av totalt 37450 cyklister.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 16.
    Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988–20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport sammanfattas cyklisters hjälmanvändning på 21 orter i Sverige. Fokus för studien ligger på jämförelser mellan åren 2015 och 2016. Även detta år har studien indelats i fyra huvudkategorier av cyklister: Barn upp till 10 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden, Barn 6-15 år som cyklar till/från grundskolor, Vuxna som cyklar till/från arbetsplatser, Vuxna respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråk. Statistiken bygger på observationer av totalt 37 450 cyklister.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 17.
    Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988–20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport sammanfattas cyklisters hjälmanvändning på 21 orter i Sverige. Fokus för studien ligger på jämförelser mellan åren 2016 och 2017. Studien har delats in i fyra huvudkategorier av cyklister: barn upp till 10 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden, bar 6–15 år som cyklar till/från grundskolor, vuxna (≥ 16 år) som cyklar till/från arbetsplatser, vuxna (≥ 16 år) respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråk. Totalt har 36 568 cyklister observerats. Observationerna genomfördes 2017 under augusti, september och oktober månad.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 18.
    Djupstudieanalys av olyckor med tunga lastbilar: Effekter av åtgärder för en säker tung trafik2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna studie är genomförd på uppdrag av Vägverket och syftar till att ge svar på vilka åtgärder som bör vidtas för att minska antalet dödsolyckor med tunga fordon, samt i viss mån vilken effekt och potential olika åtgärder har.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Dokumentation av påkörda föremål åren 1993-20072007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Publikationen utgör dokumentation av påkörda föremål och olycksförlopp vid olyckor på det statliga vägnätet åren 1993-2007. Baserad på data från både OLY/VITS systemet och den nya STRADA-databasen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Effekter av informationskampanjer på atferd og trafikulykker: forutsetninger evaluering og kostnadseffektivitet2006Report (Other academic)
    Abstract [no]

    Del 1 beregner kampanjers effekt på ulykker, dødsulykker og alvorlige personskadeulykker ved hjelp av meta-analyse. I selve kampanjeperioden reduseres ulykker med ca 9%, og i etterperioden med ca 15%. Rene massemedia-kampanjer (TV, radio, aviser) har ingen effekt på ulykker. Bruk av politikontroller, lengde under 200 dager og bruk av personlig påvirkning bidrar spesielt til å forklare effekten på ulykker. Del 2 benytter meta-analyse for å beregne kampanjers effekt på andre atferdsområder enn trafikk, eksempelvis seksualatferd/HIV-beskyttelse, kosthold og mosjon, hjemme- og fritidsulykker etc. Del 3 tar for seg seks svenske kampanjer og diskuterer krav til evaluering, informasjonaktivitetens målsettinger som del av Vägverkets virksomhet og som element i større tiltakspakker, og kommer med forslag til forbedringer. Del 4 vurderer og beregner kostnadseffektivitet og nyttekostnadsforhold ved seks av Vägverkets kampanjer.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Halkolyckor med dödlig utgång: analys av Vägverkets djupstudiematerial 2000-20042006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapport utgör ett faktaunderlag i ett under OLA-arbete (Objektiva fynd, Lösningar och Avsikter) rörande trafikolyckor på vinterväglag. I rapporten beskrivs omständigheter som leder fram till dödliga halkolyckor. Underlag har hämtats från de djupstudier av dödsolyckor som utförts av Vägverkets regioner under vinterperioderna 2000-2004. Rapporten bygger främst på en bildserie med inlagda kommentarer. Den första delen av rapporten är en till bildserien kompletterande text indelad i områdena allmänna olycksuppgifter, människa, fordon, omgivning samt olycksförlopp

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    In-depth analysis of accidents with heavy goods vehicles: Effects of measures promoting safe heavy goods traffic2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This study has been carried out on behalf of the Swedish Road Administration and aims to provide answers to which measures should be carried out in order to reduce the number of fatal accidents involving heavy goods vehicles, and to some extent the effect and potential of different measures.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    ”Jag ramlade ner i en grop vid ett vägarbete!”: En studie av trafikolyckor med personskador 2003 - 2013 med speciellt fokus på oskyddade trafikanter.2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här rapporten är att sammanställa och analysera statistik för trafikolyckor vid alla typer av vägarbeten, inklusive vinterväghållning, 2003-2013 där någon person omkommit eller skadats, såväl vägarbetare som trafikant. Speciellt fokus ligger på olyckor med oskyddade trafikanter, det vill säga fotgängare, cyklister och mopedister. Även singelolyckor med fotgängare räknas i den här rapporten som trafikolyckor. Rapporten bygger på trafikolyckor som rapporterades in av polisen och akutsjukvården i olycks¬¬databasen STRADA.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 24.
    KUSTOM - kommunsamverkan om trafiksäkerhet och miljö: Slutrapport 2009-20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    KUSTOM var en flerårig samverkan för trafiksäkerhet och miljö mellan Trafikverket och som mest 48 kommuner i västra Sverige under perioden 2003-2011. Trafikverken hade tidigare en roll att driva utvecklingen av transportsystemet på ett strategiskt och offensivt sätt genom samverkan och samordning med berörda aktörer. Som en del av arbetet gjorde man överenskommelser med kommunerna för att samverka i viktiga frågor, klargöra mål, ansvar, åtaganden och följa upp resultaten.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Metod för suicidklassning av dödsfall i transportsystemet: Suicidklassning av 2008 och 2009 års dödsfall i vägtrafiken2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att utforma en metod och praxis för att kunna suicidklassa dödsfall i transportsystemet. Metoden skall kunna vara tillämpbar på samtliga trafikslag och genom årlig revision öka pålitligheten i bedömningarna. Rapporten syftar också till att kartlägga problemets art och storlek i vägtrafiken.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Metodrapport2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I publikationen visas ett sätt att isolera effekter av riskfaktorn mörker. Det visas också hur väl olycksmått dag frö dag kan anses vara en poissonprocess. Det visas ett antal ekvationer som stöd för prognosticering av skadetal.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Motorcykelolyckor med dödlig utgång: analys av Vägverkets djupstudiematerial 2000-20032006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapport utifrån Vägverkets djupstudier. Dokumentet ersätter publikation 2005:21

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    "Plötsligt var det ett vägarbete!".: En studie av trafikolyckor vid vägarbeten 2003 - 2009 med speciellt fokus på upphinnandeolyckor2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten är att studera trafikolyckor vid vägarbetsplatser på hela det svenska vägnätet år 2003-2009 som rapporterats in av både polis och akutsjukvård i STRADA1, med fokus på upphinnandeolyckor och de personskador som då uppkommer.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Svår eller allvarlig skada: en jämförelse av tre definitioner2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det primära syftet med denna rapport är att granska i vilken utsträckning polisen och sjukvården identifierar samma personer som svårt eller ”allvarligt” skadade till följd av en vägtrafikolycka enligt tre definitioner av skadekonsekvens. Vidare beskrivs vilka skador som särskiljer eller dominerar beroende på definition.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Trafikolyckor vid vägarbeten 2003-20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här rapporten är att sammanställa och analysera statistik för trafikolyckor vid alla typer av vägarbeten, inklusive vinterväghållning, 2003-2015 där någon person omkommit eller skadats, såväl vägarbetare som trafikant. Singelolyckor med fotgängare räknas också in i den här rapporten trots att de inte brukar räknas som vägtrafikolyckor. Rapporten bygger på trafikolyckor som rapporterades in av polisen och akutsjukvården i olycksdatabasen STRADA1.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Trafikolyckor vid vägarbeten: en studie av trafikolyckor med personskador 2003-2012 med speciellt fokus på olyckor som inträffat på kommunala vägar och gator2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med rapporten är att sammanställa och analysera statistik för trafikolyckor vid vägarbeten 2003-2012 där någon person omkommit eller skadats, såväl vägarbetare som trafikant. Speciellt fokus ligger på olyckor som inträffat på kommunala vägar och gator för att belysa skillnaden mellan väghållare men även för att det inte finns någon annan aktör som gör en central sammanställning över dessa olyckor på det kommunala vägnätet. Rapporten bygger på vägtrafikolyckor som rapporterades in av polisen och av akutsjukvården i olycksdatabasen STRADA.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Tunga lastbilar och dödsolyckor.: En bearbetning av Vägverkets djupstudiematerial av olyckor som inträffade på det kommunala vägnätet 1997-20022006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tunga lastbilar och dödsolyckor En bearbetning av Vägverkets djupstu-diematerial av olyckor som inträffade på det kommunala vägnätet under de sex åren 1997 -2002 Förord Vägverket har etablerat ett arbetssätt i trafiksäkerhetsarbetet...

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Utvärderingar av Kustom: kommunsamverkan om trafiksäkerhet och miljö2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kustom är ett samarbetsprojekt mellan 48 kommuner och Vägverket Region Väst under 2003 - 2008. Kustom syftar till att ge kommuninvånarna, företag, beslutsfattare, kommunanställda och föreningar inom ett antal kommuner fakta och insikt om säker trafik och dess miljöpåverkan och vad vi behöver göra för att få ett mer trafiksäkert och miljövänligare samhälle. Rapporten är en sammanställning av flera utvärderingar av Kustom.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Vilka dödsfall i vägtrafiken är suicid?: Metodbeskrivning samt analys av åren 2010-20132014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den första utgåvan av metodbeskrivningen, publikation 2011:128, för suicidklassning av dödsfall i vägtrafiken rekommenderades att ytterligare information om psykosociala faktorer kring dödsfallen borde samlas in på ett systematiskt sätt för att höja kvaliteten på bakgrundsmaterialet. Ett arbete med att systematiskt samla in psykosociala bakgrundsfaktorer har pågått sedan 2012 och är sedan dess en del av metoden. Arbetssättet beskrivs i denna publikation. Utöver beskrivningen av den psykosociala granskningen har klarlägganden och förtydliganden kring klassningsarbetet genomförts. Dessutom har en analys av suicidfallen 2010-2013 utförts.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Åtgärder efter dödsolyckor i trafiken.: En studie av olyckor som inträffat i Värmlands, Västra Götalands och Hallands län2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samtliga dödsolyckor i trafiken som inträffade år 2006 i Vägverkets västra region (Värmlands, Västra Götalands och Hallands län) har undersökts för att se i hur stor utsträckning olyckorna leder fram till åtgärder och varför åtgärder i vissa fall inte blir genomförda.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 35 of 35
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf