Effektsamband inom underhåll handlar om att kunna sätta upp modeller och räkna på kostnad-nytta av förebyggande underhåll. Sådana modeller kräver dock att underhåll och underhållsåtgärder är tydligt definierade, exempelvis inspektioner, inspektionsanmärkningaroch funktionsfel. Om inspektioner, inspektionsanmärkningar och åtgärder kan tilldelas
kostnader, samt om degradering från inspektionsanmärkning till funktionsfel kan bedömas,
är det möjligt att göra kostnad-nytta-analys. Nyttan kan då mätas i avstyrd merförsening
per inspektion (min=inspektion) eller i sparade kronor i minskat avhjälpande underhåll
per investerad krona i förebyggande underhåll (krsparade=krspenderade). Detta kräver en tydlig
begreppsapparat och kvalitetssäkrad information.
Syftet med projektet är att konstruera en begreppsapparat för tillförlitlighet och underhållsteknik,
samt granska underhållsdata för att kvalitetssäkra information.
Målet med projektet är att föreslå ett tillvägagångssätt för bättre effektsamband inom
underhåll av järnvägar. Delmålen innefattar: terminologisk ordlista för tillförlitlighet
och underhållsteknik, terminologisk ordlista för datakvalitet, anvisningar för kvalitetsrapport/
deklaration, fallstudier och modell för effektsamband.
Motivering för att skapa ordlistorna är att öka samsynen och kunskaperna inom de
givna områdena, samt ge en grund för det resterande arbetet med effektsamband i denna
rapport. Ordlistorna är kompletterade med figurer för ytterligare förklaring.
Metod
Studien bygger på litteraturstudie, fallstudier och expertgranskning.
Terminologisk ordlista för tillförlitlighet och underhåll bygger på litteraturstudie av
SS-EN 50126 om järnväg RAMS, SS-EN 60300-3-14 om tillförlitlighet, SS-EN 13306 om
underhållsterminologi, förordning (EU) nr 402/2013 om riskbedömning, SS-ISO 31000 om
riskhantering, SS-ISO 55000 om tillgångsförvaltning, Trafikverket TDOK 2017:0353 om
tillgångsförvaltning och UIC:s riktlinjer tillgångsförvaltning. Utgångspunkten for ordlistan
har varit att använda termer och definitioner från standarder. Det innebär att vissa begrepp
kan ha annan tolkning och användning än inom Trafikverket.
Terminologisk ordlista för datakvalitet bygger på litteraturstudie av förordning (EG)
nr 223/2009 om europeisk statistik, SCB-FS 2016:17 föreskrifter om kvalitet för den
officiella statistiken, ISO 8000 om datakvalitet, Nationalencyklopedin–datakvalitet och
SS-EN 13306 om underhållsterminologi.
Processen för kvalitetsrapport bygger på ovan dokument för datakvalitet samt SCB uppförandekod,
Eurostat code of practice, ESS quality assurance framework, ESS handbook
4
for quality reports och SCB:s kvalitetshandbok2. Processen för kvalitetsdeklaration i SCB:s
kvalitetshandbok har i denna studie bearbetats från textformat till ett flödesschema för
enklare användning. Flödesschemat motsvarar avsnitt 1–5 i bilagan Kvalitetsdeklaration i
SCB:s kvalitetshandbok och kapitel 2–6, del 2, i ESS handbook for quality reports.
Fallstudierna avser applicering av anvisningarna för kvalitetsrapport. Två fallstudier
har genomförts på data från databasen 0felia för avhjälpande underhåll: den första är
på reparationstider (reptid) för växelvärmesystem i järnvägsväxlar och den andra är på
fritextfältet Beskrivning på arbetsordrar avseende Felet försvann och Inget fel.
Modellen för effektsamband ska uppskatta underhållsnyttan av förebyggande underhåll
mätt i avstyrd merförsening per inspektion. Modellen bygger på förstudien kompletterad
med anvisningar för kvalitetsrapport.
Slutsats
SCB:s och Eurostats anvisningar för kvalitetsdeklaration lämpar sig väl som grund för
intern kvalitetssäkring. Motiveringen är att anvisningarna används av EU:s medlemsstater,
de överensstämmer med standarder och EU-förordning nr 223/2009, och de kan med
enkelhet förenklas efter behov.
Slutsatser per delmål följer här nedanför.
Terminologisk ordlista för tillförlitlighet och underhåll:
• Refererade standarder i ordlistan har vissa skrivfel, särskilt SS-EN 13306, se t.ex.
Tillgångsförvaltnings planer. Vissa skrivfel är omnämnda i kommentarer tillhörande
termerna (bilaga A).
• SS-EN 13306 har felaktigt översatt asset till anläggningstillgång. Rätt översättning
ges i SS-ISO 55000:2014.
• Elva termer i denna ordlista finns även definierade i Trafikverkets verksamhetsstyrningsordlista.
Dessa termer har i ordlistan kommentarer avseende om termerna är
samma, dylika eller helt olika varandra mellan de två ordlistorna.
• Vissa termer har olika betydelse beroende på fackområde och vissa termer är definitioner
inom Trafikverket. I ordlistan diskuteras termerna tillgänglighet, krav,
förbättring och modifiering.
Terminologisk ordlista för datakvalitet:
• Definitionerna av tillförlitlighet och punktlighet inom datakvalitet skiljer sig mot
respektive definition inom ingenjörsvetenskap och järnvägstransport. I vissa sammanhang
kan det därmed vara lämpligt att använda sig av statistisk tillförlitlighet
och statistisk punktlighet.
• Termen tillgänglighet är även ett begrepp inom datakvalitet. Därmed skiljer man
mellan tre olika typer av tillgänglighet inom transportsystem; tekniskt tillgänglighet,
statistisk tillgänglighet och transportpolitisk tillgänglighet.
2 SCB. 2016. Kvalitet för den officiella statistiken: En handbok. Statistiska centralbyrån (SCB).
5
Anvisningar för kvalitetsrapport:
• För att särskilja mellan kvalitetsdeklaration av officiell statistik och andra statistiska
produkter där alla faktorer som påverkar den statistiska tillförlitligheten har blivit
uppskattade, kan det vara en god idé att använda termen kvalitetsrapport. Termen
kvalitetsrapport indikerar också att det handlar om enklare anvisningar, även om en
förekommande översättning av ‘ESS handbook for quality reports’ är ‘ESS handbok
för kvalitetsrapporter’.
• Terminologi inom datakvalitet kan uppfattas som “statistiktung”, vilket kan exemplifieras
med de tre dylika termerna mål-, intresse- och rampopulation. Å andra sidan är
klivet från grundläggande kunskap om lägesmått (medelvärden) och spridningsmått
till datakvalitet inte stort.
Fallstudie – Kvalitetsrapport på reptider:
• Faktorer som påverkade statistiska tillförlitligheten positivt är tillämpning av gränsvärden
för reptider och användning av median- och lådagram eftersom de är statistiskt
robusta3.
• Faktorer som påverkar statistiska tillförlitligheten negativt är (ej kvantifierade):
– Fältet reptid i databasen 0Felia innefattar inte enbart den aktiva reptiden. Exempelvis
inkluderar reptiden väntetid på att tåg ska passera.
– Att endast inkludera merförsenande fel är ingen garanti på att reparationerna
har utförts effektivt.
– Reptider loggas manuellt av underhållspersonal och klarerare (inte datorer).
– Specifikationen av komponent i 0Felia databas saknas i 28% av fallen.
– Växelvärmesystemen och dess komponenter består nödvändigtvis inte av homogena
enheter, dvs. av samma modeller.
– Lokala underhållskontrakt och klimat varierar över Sverige.
Fallstudie – Kvalitetsrapport på Beskrivning-fältet avseende Felet försvann och Inget fel:
• Utifrån resultatet kan Felet försvann och Inget fel beskrivas med följande: Felet försvann
och Inget fel karakteriseras av termerna ‘växel’/‘vxl’, ‘kontroll’ och ‘signal’.
Felet försvann karakteriseras vidare med termerna ‘låsning’ och ‘ospa’ (otillåten
stoppsignal-passage). Inget fel karakteriseras vidare med termerna ‘avsyning’, plankorsning’
och ‘balisfel’ (eller synonyma ord).
• Hur stor fördelen med textanalys är gentemot enbart manuell analys med rullgardinslistor
och pivottabell varierar med termen i fråga.
• Faktorer som påverkar statistiska tillförlitligheten negativt är (ej kvantifierade):
– Fältet beskrivning fylls i manuellt: Språkbruket varierar geografisk, mellan
entreprenörer och mellan olika professioner, t.ex. elektriker och mekaniker.
Olika uttryck kan därmed avse samma sak och samma uttryck kan avse olika
saker. Även felstavning och felaktiga beskrivningar kan förekomma.
– Bakomliggande orsak kan inte alltid generaliseras som vanligt förekommande
över hela Sverige, t.ex. vildsvin och ren.
– Fältet beskrivning ger inte en komplett bild av en arbetsorder i 0felia, utan måste
3 Ett icke robust medelvärde fås exempelvis av att man har 10 fel, varav två fel är nedriven kontaktledning,
och 10 % av felen tas bort; medelvärdet som då räknas på nio fel är inte representativt.
läsas tillsammans med övriga datafält för att komma närmare en helhetsbild
(uppenbart).
• För att kunna kvantifiera inverkan av ovan faktorer krävs betydande utveckling av
språkanalysen, t.ex. avseende synonymer och stavfel.
Förslag till fortsatt arbete
• För vidare utveckling av effektsambandet inspektionsvolym–merförsening föreslås
att antal besiktningspunkter och uppskattad tidsåtgång per anläggningsdel kartläggs.
Inspektionsvolymen kan då kopplas till merförsening via inspektionsanmärkning,
prioriteringsalternativ4 och merförsenande funktionsfel. Detta kräver även att fältet
anläggningsdel i 0felia kvalitetsgranskas. Därefter kan möjligheten till uppföljning
av avstyrd merförsening per inspektion kvalitetsgranskas.
• Trafikverkets förenklade anvisningar för kvalitets-rapport/deklaration, eller de anvisningarna
sammanställda i denna studie, torde övervägas att bli ett styrande och
stödjande dokument för att anvisningarna ska bli mer tillgängliga och öka medvetenheten
om vikten av kvalitetssäkrad information. (bilaga E och figur 3.1)
• Register över vanligt förekommande mått/nyckel föreslås utvecklas med specificering
av syfte, formel, datakälla, ägare, etc., eftersom det kan vara ett stöd i det
strukturerade arbetet med kvalitetssäkrad information. För att definiera och utvärdera
nyckeltal finns anvisningar i Stenström (2017).
• Flödesschemat för tillgångsförvaltning i In2Smart leverabel D2.1 och flödesschemat
för uppföljning av mål i In2Rail leverabel D6.2 föreslås jämföras med nuvarande
processer för strategisk planering av järnväg och banarbetsplan. Motiveringen är att
flera organisationer, inklusive infrastrukturförvaltare, ligger bakom dessa dokument
och att Trafikverket är en del av Shift2Rail.
• Trafikverkets underhållspolicy, eller eventuellt policy för tillgångsförvaltning, föreslås
ges ett eget dokument på max två sidor för att kunna förmedla denna internt
effektivare än att den återfinns i en underhållshandbok.
• Semantisk textanalys föreslås utvecklas vidare för att komplettera manuell analys av
arbetsordrar för avhjälpande underhåll. Motiveringen är att underhållstunga organisationer
genererar datamängder med arbetsordrar som är kostsamma att analysera
manuellt och att arbetsordrar måste alltid ha ett fritextfält för att komplettera de
tvingande/valfria fälten. Moderna underhållssystem har ofta en inbyggd funktion för
textanalys. Oavsett behöver textanalys-verktyget kompletteras med korpus (språkliga
data) för svensk avstavning, underhållsteknik och järnvägsteknik.