Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 459
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlberg, Sven-Olof
    et al.
    Kulturbyggnadsbyrån.
    Spade, Bengt
    Industriminnesbyrån.
    Våra broar: en kulturskatt2001Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Banverket och Vägverket förvaltar idag tillsammans cirka 17 500 broar. Den samlade kunskapen om dessa broars kultur- och teknikhistoriska värden har hittills varit ganska liten. För att råda bot på detta inventerade Vägverket och Banverket gemensamt under åren 1997-98 framförallt 1900-talets broar - industrisamhällets broar. Dessa broar som uppförts av industrisamhällets främsta byggnadsmaterial, stål och betong, har i många fall glömts bort.

  • 2. Aldenlöv, Jens
    et al.
    Bergquist, Bjarne
    Karrbom Gustavsson, Tina
    Söderholm, Peter
    Eriksson, Per Erik
    Slutrapport, Offentlig upphandling av järnvägsunderhåll2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projektet genomfördes som en av Trafikverket och Formas samfinansierat projekt och har pågått mellan 2016 och 2019. Projektet har dels syftat till att studera svensk upphandling av järnvägsunderhåll, dels till att skapa en modell för upphandlingsstrategier och kontraktsutformning. Studien har delats in i tre delstudier: en litteraturstudie; en kvantitativ studie av uppnådda resultat; samt en kvalitativ studie av nyckelpersoners erfarenheter av det upphandlade underhållet.

    Det huvudsakliga resultatet av litteraturstudien är att området offentlig upphandling av järnvägsunderhåll är outforskat. Två huvudområden framkommer som relevanta för järnvägsunderhåll: samverkan och anläggningskunskap. Den kvantitativa delstudien undersökte om olika kontraktsförutsättningar samvarierat med en kvalitetsparameter: entreprenörens inställelsetid/spårmeter. Här framkommer att fyra faktorer hade signifikant korrelation med kvalitetsparametern: antal driftplatser i kontraktsområdet, antal säkerhetsbesiktningar som genomförts per år, själva kontraktområdet, samt bantypsklass. Intervjustudieresultaten visar att samverkan i de studerade kontrakten präglas av informellt samarbete mellan inblandade personer. Formella samverkansaktiviteter för att stödja den informella samverkansstrukturen saknas. Arbete som utförs enligt inarbetade rutiner kan på kort sikt gynna effektiviteten, men kan också motverka innovation och nya arbetssätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 3. Alzubaidi, Hossein
    Vi vill kundanpassa grusvägsunderhåll2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta projekt syftar till att prova och utveckla metoder och ny teknik för information, planering, utförande och uppföljning av grusvägsunderhåll med målsättning att få nöjdare kunder inom givna ekonomiska ramar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 4.
    Andersson, Kaj
    Trafikverket.
    Ensamma dvärgsignalen: En sammanställning av problem, risker och lösningsförslag2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Publikationen utgör slutrapport från nationella OSPA-gruppens analys av problematiken kring den ”ensamma dvärgsignalen”.

    Den ensamma dvärgsignalen, tillsammans med föraren eller signalgivarens möjlighet att uppfatta signalen, utgör många gånger den sista barriären för att förhindra en olycka eller ett allvarligt tillbud. Vid ett antal tillfällen har barriären brustit, i vissa fall med allvarliga konsekvenser. Mot den bakgrunden har rapporten tagits fram under ledning av nationella OSPA-gruppen, i samarbete med en rad övriga intressenter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Berg, Andreas
    WSP.
    Väg 40 Landvetter: Fördjupad riskanalys och förslag till åtgärder2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riskanalysen beskriver grundvattenförekomsten längs väg 40, i och öster om Landvetter samhälle, och bedömer de risker som vägtrafiken innebär för förorening av grundvattnet. Analysen utmynnar i att det föreligger en viss risk för förorening. Rapporten föreslår att delar av vägsträckan förses med kantsten och räcken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 6.
    Berg, Andreas
    WSP.
    Väg 42, Vårgårda: Fördjupad riskbedömning och förslag till åtgärder2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riskanalysen beskriver grundvattenförekomsten längs väg 42, söder om Vårgårda tätort, och bedömer de risker som vägtrafiken innebär för förorening av grundvattnet. Analysen utmynnar i att det föreligger en hög risk för förorening. Rapporten föreslår att täta diken anläggs längs delar av vägsträckan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 7. Berg, Svante
    Behovsinventering av väderstyrd variabel hastighet2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten redovisas ett projekt vars mål är att kartlägga sträckor och platser där det finns behov av vägsides placerad väderstyrd ITS. Med vägsides placerad väderstyrd ITS avses främst variabel hastighet (VH) som styrs av väder (väglag, vind, sikt etc.) men även varningssystem för svåra väderförhållanden som kan påverka trafiksäkerheten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 8. Berg, Svante
    Sommarcykelväg utformning och råd2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det byggs cirka 15–30 mil cykelvägar per år med statliga medel. Trafikverket svarar för cykelvägar längs nationella vägar medan respektive länsstyrelse eller region prioriterar cykelvägar i framför allt länsplanerna. Alla dessa parter, som alltså har ett delat ansvar för att prioritera nya vägar för cykeltrafik, har intresse av att alternativet sommarcykelvägar belyses. När vägar byggs om till mötesfria 2+1-vägar och parallellväg saknas upplever cyklisterna en ökad otrygghet. Det bör studeras i vilken utsträckning enkla och billiga sommarcykelvägar kan vara en lämplig åtgärd i dessa fall.

    Den ursprungliga strategin var att tillsammans med Trafikverket ta fram lämpliga objekt och föreslå åtgärder som kunde implementeras och utvärderas. Projektet skulle bistå med förslag på utformning på objektsnivå för 1-2 objekt, för-projektering, deltagande på arbetsmöten och före/efter studie på 1-2 objekt. Då de objekt som projektet studerade i inte implemen-terades som ”sommarcykelväg” blev det inte möjligt att utvärdera dessa åtgärder enligt plan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 9. Berg, Svante
    Utvärdering av variabla hastigheterna vid Ölandsbron med fokus på trafikstyrningen2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På Ölandsbron finns ett system med variabla hastigheter. Systemet är autonomt och ändrar den högsta gällande hastigheten beroende på trafik- eller väderförhållanden (friktion och vind). I syfte att utvärdera funktionen har en analys gjorts med data från 2008. Ölandsbron klarar höga flöden på timnivå med bibehållen kapacitet och medelhastighet över 70 km/h. Regelefterlevnaden bedöms vara rimlig förutom för 50 km/h som visar på generellt dålig efterlevnad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 10. Bergman, Lars
    Funktionellt prioriterat vägnät2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten beskriver vad funktionellt prioriterat vägnät (förkortat FPV) är, vad det omfattar och hur det kan användas i olika planeringssituationer. Den beskriver också en del av de överväganden som gjorts under framtagandet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 11. Bystedt, Håkan
    et al.
    Roberg, Clas
    Trafikverket.
    Förstudie Gemensam åtkomstpunkt för kombinerade mobilitetstjänster: Underlag till delredovisning av regeringsuppdrag mobilitet som en tjänst2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förstudien ska undersöka möjligheten till en gemensam åtkomstpunkt med harmoniserade tekniska och affärsmässiga förutsättningar för att möjliggöra tredjepartsförsäljning av biljetter och andra kombinerade mobilitetstjänster

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Förstudie Gemensam åtkomstpunkt för kombinerade mobilitetstjänster
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 12.
    Eklöf, Hanna
    Trafikverket.
    Infrastruktur för snabbladdning längs större vägar: ett regeringsuppdrag2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har fått ett uppdrag av regeringen om att göra en översyn av hur bristen på laddinfrastruktur längs större vägar kan avhjälpas. I uppdraget ingår att:

    • bedöma hur behovet av laddinfrastruktur längs de större vägarna förväntas utvecklas,
    • analysera vilka nyttor, kostnader och andra konsekvenser en utbyggnad av snabbladdare längre större vägar är förknippad med,
    • analysera möjliga affärsmodeller som kan främja tillräcklig utbyggnad.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 13.
    Engström, Emma
    et al.
    ÅF Infrastructure AB.
    Eveby, Sanna
    ÅF Infrastructure AB.
    Ståldal, Göran
    ÅF Infrastructure AB.
    Inventering av busshållplatser utmed väg 225 samt del av väg 540 och 542 i Nynäshamns och Botkyrka kommun2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under arbetet med Åtgärdsvalsstudie Väg 225 mellan väg 73 och Lövstalund i Nynäshamns och Botkyrka kommun har behov av att få en sammanhållen bild av sträckans busshållplatser uppkommit. I SLL Trafikförvaltningens stomnätsstrategi föreslås en stombusslinje trafikera sträckan, vilket ytterligare aktualiserar behovet av att busshållplatserna utgör en god miljö för resenärer att uppehålla vid. Med hjälp av bedömningsmodellen Modell för bedömning av risk och otrygghet vid busshållplatser på landsbygd (Trafikverket 2010) har busshållplatser utmed väg 225 samt del av väg 540 och 542 i Nynäshamns och Botkyrka kommun inventerats.

    Se också: Åtgärdsvalsstudie - Väg 225 mellan väg 73 och Lövstalund, publikation 2014:142. (Länk till höger.)

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner (jpg)
    Omslagsbild
  • 14.
    Eriksson, Ann-Charlotte
    et al.
    Trafikverket.
    Dahlstrand, Alice
    Trafikverket.
    Schillander, Per
    Trafikverket. Swedish Transport Administration.
    Åtgärdsvalsstudie, väg 26 Halmstad - Kristinehamn2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna åtgärdsvalsstudie omfattar den södra halvan av väg 26 – den 363 km långa sträckan Halmstad - Kristinehamn. Vägen har viktiga funktioner i det lokala perspektivet, men även betydelse för näringslivet i ett regionalt perspektiv. Studien utmynnar i rekommendationer om en lång rad mindre till måttligt stora åtgärder samt en mötesfri väg Halmstad - Oskarström.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 15.
    Fredricsson, Christian
    Trivector.
    Samverkan i samhällsplaneringens tidiga skeden: En översyn av planeringsläget2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Samhällsplaneringen har gått från att ha styrts av ett tydligt beslutsmandat för offentliga aktörer till ett läge där en mångfald av parter på flera nivåer samordnas, ofta genom nätverk. Det ställer krav på planmyndigheterna, inte minst på Trafikverket, att anpassa sina arbetssätt till en ny form av samverkande planering. Den här rapporten redogör för de senaste årens utveckling, diskuterar olika former av samverkansprocesser samt belyser viktiga frågeställningar och utmaningar kopplat till Trafikverkets samverkan med andra aktörer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 16.
    Gustafsson, Magnus
    Trafikverket.
    Lastplatser Region Mitt: behovsutredning av lastplatser2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport presenterar resultatet av en kvantitativ studie där lastplatser kategori A, B och C, som ägs av Trafikverket i Region Mitt, har utretts. Respektive lastplats presenteras var för sig. Underlagsmaterialet i utredningen har bestått av dels material tillhandahållen av Trafikverket, dels genomförda intervjuer med kommunen lastplatsen ligger i, de största företagen i respektive kommun, tågoperatörer, de största speditörerna i närområdet, skogsbolag, företag som arbetar med grus- och stentäkter etc.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 17.
    Gustafsson, Magnus
    Trafikverket.
    Lastplatser Region Nord: behovsutredning av lastplatser2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport presenterar resultatet av en kvantitativ studie där lastplatser kategori A, B och C, som ägs av Trafikverket i Region Nord, har utretts. Respektive lastplats presenteras var för sig. Underlagsmaterialet i utredningen har bestått av dels material tillhandahållen av Trafikverket, dels genomförda intervjuer med kommunen lastplatsen ligger i, de största företagen i respektive kommun, tågoperatörer, de största speditörerna i närområdet, skogsbolag, företag som arbetar med grus- och stentäkter etc.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 18.
    Gustafsson, Magnus
    Trafikverket.
    Lastplatser Region Stockholm Öst: behovsutredning av lastplatser2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport presenterar resultatet av en kvantitativ studie där lastplatser kategori A, B och C, som ägs av Trafikverket i Region Stockholm-Öst, har utretts. Respektive lastplats presenteras var för sig. Underlagsmaterialet i utredningen har bestått av dels material tillhandahållen av Trafikverket, dels genomförda intervjuer med kommunen lastplatsen ligger i, de största företagen i respektive kommun, tågoperatörer, de största speditörerna i närområdet, skogsbolag, företag som arbetar med grus- och stentäkter etc.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 19. Hedberg, Björn
    Erfarenheter av geotekniskt arbete med riskreducerande åtgärder2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En del av geoteknikerns arbetsuppgifter innefattar rådgivning och åtgärdsförslag för att förhindra ras och skred eller om ras eller skred har inträffat, medverka i återställandet av den drabbade vägen. Uppkomna skador på vägbanan kan ha olika geotekniska orsaker, vilka kräver olika åtgärder. Denna skrift syftar till att vara ett hjälpmedel och ett stöd för geoteknikern vid dessa arbeten, samt att vara en vägledning för driftpersonal när geotekniker bör kontaktas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 20.
    Holm, Linn
    et al.
    Trafikverket.
    Wärnhjelm, Mathias
    Trafikverket.
    Pilotprojekt Övertagande av kommunal belysning på statlig väg2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ägarförhållandena för landets belysningsanläggningar på det statliga vägnätet är idag komplicerade. Till viss del är det staten genom Trafikverket som äger belysning, men det finns också många sträckor där andra intressenter äger, sköter och ansvarar för belysningen. I de flesta fall är det kommunerna som svarar för den belysning som inte är Trafikverkets. SKR var initiativtagare till ”Pilotprojektet Övertagande av kommunal belysnings på statlig väg” som Trafikverket drivit. De 17 pilotkommunerna valdes ut i samråd med SKR och deltagande har grundats på kommunernas eget intresse för att se över ägandefrågan av belysning längs statlig väg.

    I de 17 st. pilotkommunerna finns det ca 34 000 ljuspunkter ägda av kommunerna längs det statliga vägnätet, varav ca 17 000 ljuspunkter står längs sträckor som uppfyller de kriterier3 som finns i gällande VGU (Vägars och Gators Utformning) för när belysning är motiverad. Detta innebär att ungefär hälften uppfyller kriterierna och ska stå kvar medan hälften är föremål för demontering sett till samhällsnytta och behov av belysning.

    Parallellt med pilotprojektet genomfördes en bedömning avseende statligt ägd belysning utmed statlig väg i hela landet. Resultatet visar att även Trafikverket har belysning där kriterierna inte är uppfyllda samt att det saknas belysning där kriterierna är uppfyllda. Omfattningen på den del som kan släckas är i storleksordningen 30 % av befintlig belysning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 21. Häggström, Jan
    et al.
    Westin, Bengt
    De gula färjorna: Statens vägfärjor 1944 – 20102011Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Boken är en fantastisk beskrivning av färjetrafiken i Sverige, från förstatligandet 1944 och fram till våra dagar. I boken får vi många förklaringar till saker många undrar över, bland annat varför färjorna är gula. Den har ett upplägg som känns rätt, bildmaterialet är bra och det är stort att inte hamna i rapportfällan. Boken är späckad med fakta, den är välskriven, underhållande och intressant. Faktiskt ett litet uppslagsverk inom sitt område. Författare till boken är Färjerederiets förre avdelnings- och operative chef Jan Häggström samt Bengt Westin, även han med båt- och sjöintresse utöver det vanliga.

    Ladda ner (jpg)
    Omslagsbild
  • 22.
    Jacobsson, Torbjörn
    Trafikverket.
    Gröna koncept inom asfaltbeläggningar: kunskapsöversikt2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Valet av beläggning måste vid nybyggnad och underhåll ta hänsyn till en rad tekniska parametrar men även omgivnings- och arbetsmiljö. Många "gröna koncept" har utvecklats de senaste tio åren av entreprenörer, forskningsinstitut och Trafikverkets FOI-verksamhet. Det är viktigt att de goda exemplen valideras, sprids och implementeras i Regelverk och kunskapsdokument. Syftet med detta dokument är att lyfta fram de aktuella miljöfrågorna inom asfaltbeläggningar och dess påverkan på omgivningen. Dokumentet riktar sig i första hand till beställare, projektledare och specialister inom vägteknik. Bakgrundsmaterialet kommer från rapporter, FOI-projekt, Europaprojekt, NVF, handböcker, besök hos entreprenörer, seminarier med mera.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 23.
    Jakobsson, Isak
    et al.
    Sweco Society.
    Fröbom, Sofie
    Sweco Society.
    Wilhelmsson, Frida
    Sweco Society.
    Fritz, Lotta
    Sweco Society.
    Söderlind, Anna-Lena
    Sweco Society.
    Åtgärdsvalsstudie Kuststråket Gävle-Umeå2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Åtgärdsvalsstudien har initierats av bristen ”Kapacitetsförstärkning, Ostkustbanan Gävle – Sundsvall, inklusive Ådalsbanan” som är utpekad i nationell plan. Syftet med åtgärdsvalsstudien är att för alla be-rörda göra känt vilka brister och behov som finns i stråket, vilka åtgärder som planeras och pågår samt hur olika trafikslag kan samverka med varandra i stråket. Studien ska utgå från tidigare och pågående arbeten och inte göra om det som redan är gjort.

    Studien tar ett helhetsgrepp på systemnivå av transportsystemet längs kusten för sträckan Gävle - Umeå. Den omfattar alla fyra trafikslag. Naturliga och viktiga transportnoder samt viktiga delar i transportsystemet, som större orter, hamnar, flygplatser, vägar och järnvägar ingår. För järnvägen in-går ”kustjärnvägen” (Ostkustbanan/Ådalsbanan/Botniabanan), ”stambanan” (Norra stambanan/ Stambanan genom Övre Norrland) och tvärbanor som förbinder dem. Syftet med det stora utrednings-området är att fånga de nord-sydliga rese- och transportrelationerna för samtliga trafikslag.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 24.
    Johansson, Ingegerd
    et al.
    Trafikverket.
    Blidberg, Karin
    Trafikverket.
    Dahlbom, Lars
    Trafikverket.
    Hagström, Lena
    Trafikverket.
    Johansson, Peter
    Trafikverket.
    Trafikverkets åtgärdsprogram enligt Förordning om omgivningsbuller, 2019-20232018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bullerproblemen har blivit allt mer uppmärksammade internationellt. EU:s direktiv om omgivningsbuller innebär att vi ska rapportera bullernivåer till EU och ta fram åtgärdsprogram.

    År 2002 införde EU direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller. Kraven i direktivet gäller inom hela EU och kommer sannolikt att vara ett incitament för att generellt skärpa kraven på att minska bullret från stora bullerkällor, som trafik på vägar, järnvägar, flyg och industrier.

    Direktivet är infört i svensk lagstiftning genom förordningen (2004:675) om omgivningsbuller. Med omgivningsbuller avses buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industrier.

    I förordningen om omgivningsbuller ställs krav på att Trafikverket och kommuner med mer än 100 000 invånare ska kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram vart femte år. Naturvårdsverket ansvarar för att sammanställa och redovisa kartläggningarna till EU-kommissionen.

    Åtgärdsprogrammet ska enligt förordningen omfatta statliga vägar som under 2016 trafikerades med mer än 3 miljoner fordon samt statliga järnvägar som trafikerades med mer än 30 000 tåg. Dessutom omfattas flygplatserna Arlanda, Landvetter och Bromma. Trafikverket har valt att utöka omfattningen av åtgärdsprogrammet till att innefatta all statlig väg och järnväg samt vibrationsstörningar i bostäder, och det ska ge en samlad bild av de åtgärder som krävs och planeras, med fokus på statlig väg och järnväg.

    Trafikverkets åtgärdsprogram för åren 2019–2023 går att läsa i sin helhet nedan. Innan det fastställdes har det remitteras till alla Sveriges kommuner och länsstyrelser för synpunkter. En sammanställning av inkomna synpunkter och hur de har hanterats återfinns i en bilaga till programmet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 25.
    Johansson, Mattis
    WSP.
    Väg E18, Karlstad: Fördjupad riskbedömning och förslag till åtgärder2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riskanalysen beskriver grundvattenförekomsten längs väg E18, genom Karlstad väster om Klarälven, och bedömer de risker som vägtrafiken innebär för förorening av grundvattnet. Analysen utmynnar i att det föreligger en förhöjd risk för förorening. Då riskbilden för grundvattenförekomsten påverkas av en rad andra potentiella föroreningskällor sätts målrisknivå 2. Rapporten föreslår därför, i linje med gällande handbok, att inga förebyggande åtgärder vidtas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 26.
    Johansson, Roger
    et al.
    SWECO Transport System AB.
    Linderholm, Leif
    Trivector.
    VGU-guide: Vägars och gators utformning - Utformningsprocess2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Vägar och Gators Utformning (VGU) från 2015 beskrivs krav och råd för utformning av den färdiga väg- eller gatuanläggningens egenskaper. Behov finns att ge stöd för hur VGU ska tillämpas då väg- och gaturum ska formas. De trafiktekniska kraven ska fogas samman till en lösning där målen formuleras för vägrummets samlade funktion och en medveten avvägning görs mellan olika kvaliteter. Därför har två VGU-guider tagits fram. En sammanhållen statlig och kommunal VGU-guide, och en fördjupad kommunal VGU-guide för tätortsgator. Den sammanhållna VGU-guiden är uppdelad i två delar – en om utform ningsprocessen och en med stödjande kunskap. Denna del handlar om utformningsprocessen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 27.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    Trafikverket.
    Gunnarsson, Agne
    Trafikverket.
    Riskanalys vald vägsträcka: handbok2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    2001-2005 utvecklade Vägverket en metodik för att översiktligt kunna inventera och analysera allvarliga fysiska faror längs utvalda vägsträckor, ”Riskanalys vald vägsträcka”. I en fördjupningsdel gavs stöd för bedömning av sannolikheter för olika faror/händelser och för värdering av konsekvenser. Metodiken har använts vid inventeringar i hela landet, särskilt efter raset och skredet som inträffade 2006 vid Ånn respektive vid Småröd. Erfarenheterna har varit goda när det gäller att identifiera riskutsatta platser, men skillnader vid tillämpning av metodiken och tillkomsten av nya digitala hjälpmedel har medfört att det finns ett revideringebehov. En reviderad metodik kommer att leda till att bättre och mer enhetliga bedömningar kan göras. Ersätter Vägverkets publikationer 2005:54 och 2005:55.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 28. Klawitter, Martin
    Övergripande beskrivning av framtidens signalsystem och dess möjligheter2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta dokument är en övergripande beskrivning om vad, hur och varför vi inför det nya digitala signalsystemet på Sveriges järnvägar. Projektet har en lång planeringsprocess bakom sig och nu har programmet gått in i byggfas efter 15 års planering. Trafikverkets medarbetare och branschen efterfrågar ofta fakta och dokumentation över vad vi gör, och denna produkt innehåller svar på de flesta frågor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 29. Lestander, Jeanette
    Förstudie. Förslag till väderstyrd väg i Region Norr: Variabla hastigheter på olycksdrabbade vägar2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med förstudien är att undersöka var det finns behov att införa väderstyrda dynamiska hastighetsgränser i Region Norr, utifrån trafiksäkerhet (antal dödade och svårt skadade), väderlek, trafikarbete och planerade trafiksäkerhetsåtgärder. Undersökningen visar övergripande kostnader för en eventuell installering, samt påvisar resultat och effekter av dynamisk väderstyrda hastighetsgränser som finns idag.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 30.
    Levin, Kristoffer
    et al.
    Trivector Traffic AB.
    Persson, Axel
    Trivector Traffic AB.
    Ahlmer, Anna-Klara
    Trivector Traffic AB.
    Hörtin, Stina
    Trivector Traffic AB.
    Fridh, Patrik
    Trivector Traffic AB.
    Åtgärdsvalsstudie Bristande tillgänglighet och trafiksäkerhet väg 230: (Alberga-Skogstorpscirkula-tionen-E20)2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bristande tillgänglighet och trafiksäkerhet längs väg 230 har pekats ut som en brist i länstransportsplanen. Åtgärdsvalsstudien har studerat behov och brister samt föreslagit åtgärder för god trafiksäkerhet, tillgänglighet och framkomlighet längs hela stråket. Väg 230 är i denna ÅVS uppdelad i två sträckor, dels Alberga-Skogstorp som är av landsbygdskaraktär och dels Västerleden som utgör en förbifart förbi Eskilstuna liksom en infartsväg till stadens centrala delar. 

    Längs sträckan Alberga-Skogstorp är vägen generellt sett smal och har bristande profil i förhållande till hastighetsgränsen. Vägen har brister i tillgänglighet för oskyddade trafikanter och trafiksäkerhetsbrister i bland annat korsningar till andra vägar. Längs med sträckan finns inget parallellt gång- och cykelnät. Busshållplatserna på sträckan har ofta låg standard med grunda fickor och saknar anslutande gångvägar.

    Västerleden är förhållandevis hårt belastad och vägen ligger nära den kapacitetsgräns som en tvåfältsväg vanligtvis har. Belastningsgraden i vägsträckans korsningar är mycket hög under rusningstid. Det parallella gång- och cykelvägnätet som finns längs med Västerleden har felande länkar och brister i vägvisning och tydlighet. Tillgängligheten utan bil till verksamheter längs sträckan är bristfällig på grund av avsaknad av kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 31.
    Lidberg, Johan
    et al.
    Trafikverket.
    Svärdby-Bergman, Anki
    Trafikverket.
    Trehag, Jacob
    Trafikverket.
    Fredriksson, Anders
    Trafikverket.
    Rendalen, Tomas
    Trafikverket.
    Hopstadius, Johan
    Trafikverket.
    Big Data och kvalificerad analys/AI i tillgångsförvaltningen: en rapport från projektet Strategi och grund för övervakning av anläggning i Trafikverket 20192019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att kunna ta ansvaret för infrastrukturen över hela dess livscykel måste Trafikverket ha förmågan att, i egen regi, långsiktigt tillgodogöra sig data, information och kunskap om anläggningens tillstånd. Denna förmåga utgör en bas för myndighetens arbete som proaktiv tillgångsförvaltare, möjliggör en effektiv trafikstyrning och är en förutsättning för att kunna agera professionellt i beställarrollen. En del i att bygga och vårda denna förmåga handlar om att etablera interna arbetssätt och resurser i Trafikverket för att nyttja Big Data/AI i tillgångsförvaltningen på ett systematiskt och hållbart sätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 32. Lind, Gunnar
    Utilisation of new road surface sensors: Nordic co-operation in dynamic speed management2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Recent studies have clearly shown that the benefits of dynamic weather related speed management applications (utilising variable speed limits) are obtained only for systems with high-quality real-time control. Recent studies have clearly shown that the benefits of dynamic weather-related speed management applications (utilising variable speed limits) are obtained only for systems with high-quality real-time control. To take the efforts in detection, validation, weather modelling and speed management further, a common Nordic workshop was held in September 2010. In this report the further development after the workshop is summarised. In the end of this report, recommendations are given to the still open questions that remain.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33. Lundström, Karin
    Stabilisering av bullervall med ingenjörsbiologiska metoder: Väg 210 Förbifart Evertsholm2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport beskrivs de skredförebyggande åtgärder som Trafikverket utförde av en bullervall längs väg 210 väster om Söderköping under våren 2014. Rapporten ger också en bakgrund till valet av åtgärd och resultaten av det uppföljningsprogram som utarbetades och genomfördes fram till hösten 2015.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 34.
    Löfgren, Sofia
    et al.
    Trafikverket.
    Engström, Lina-Sofia
    Lindeberg, Johnny
    En plats som berikar resan: gestaltning av rastplatser2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En rastplats ska tillgodose trafikantens behov av vila, rekreation, plats att äta matsäck, toalettbesök och information. En inbjudande, trygg och avskild rastplats skänker reseneären den vila han eller hon behöver för att fortsätta färden som en bättre bilförare. Ett nät av attraktiva rastplaster minskar antalet spontana stopp på trafikfarliga ställen. Denna guide är framtagen för att användas som stöd för planering, lokalisering och gestaltning av en rastplats. Den innehåller konkreta riktlinjer och tillvägagångssätt för hur rastplatsen kan utformas så att den upplevs attraktiv att stanna vid. En plats som berikar resan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 35.
    Magnusson, Jan
    Ramböll.
    Åtgärdsvalsstudie väg 49 Skövde-Karlsborg2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna åtgärdsvalsstudie omfattar väg 49 mellan Skövde och Karlsborg. Vägen är viktig för arbetspendling, lokala resor och näringslivets transporter, men har en bristfällig trafiksäkerhet för både skyddade och oskyddade trafikanter. Studien rekommenderar en rad mindre ombyggnader av vägen samt att marknadsföra och förbättra kollektivtrafiken. Möjligheterna att cykla bör utvecklas, företrädesvis på banvallen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 36.
    McLearnon, Stephen
    et al.
    Trafikverket.
    Jakobsson, Liza
    Trafikverket.
    Persson, Sofia
    Trafikverket.
    Förbereda för ett införande av anläggningar för nykterhetskontroller i vissa hamnar: Redovisning av ett regeringsuppdrag2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda för införande av anläggningar för nykterhetskontroller i vissa hamnar. Redovisningen ska innehålla förslag på hamnar, där också dialog och samarbete med föreslagna hamnar har inletts. Redovisningen ska också visa på förslag på lösningar, finansieringen och kostnadseffektiviteten av dessa, ansvarsfördelning mellan berörda parter, en tidplan för genomförande och hur upphandling av anläggningar förbereds.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Meyer, Fredrik
    et al.
    Trafikverket.
    Faith-Ell, Charlotta
    WSP.
    Ericson, Johan
    WSP.
    Nya stambanor – syfte och övergripande mål: Kortversion av slutrapport2020Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Denna PM är en kortversion av rapporten Nya stambanor – syfte och övergripande mål som togs fram inom projektet Målarbete 2.0. I huvudrapporten beskrivs hela arbetsprocessen fram till beslutat syfte och övergripande mål. Denna PM återger endast resultatet dvs. beslutad målstruktur, syfte och övergripande mål och dess preciseringar för nya stambanor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 38.
    Milder, Ann-Cathrin
    WSP.
    Väg 25, Halmstad: Fördjupad riskanalys och förslag till åtgärder2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riskanalysen beskriver grundvattenförekomsten längs väg 25, öster om Halmstad, och bedömer de risker som vägtrafiken innebär för förorening av grundvattnet. Analysen utmynnar i att det föreligger en låg risk för förorening. Rapporten föreslår därför, i linje med gällande handbok, inga förebyggande åtgärder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 39.
    Milder, Ann-Cathrin
    WSP.
    Väg 26 NO Halmstad: Fördjupad riskanalys och förslag till åtgärder2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riskanalysen beskriver grundvattenförekomsten längs väg 26, nordost om Halmstad, och bedömer de risker som vägtrafiken innebär för förorening av grundvattnet. Analysen utmynnar i att det föreligger en hög risk för förorening. Rapporten föreslår en kombination av räcken, kantsten, dagvattenledning och fördröjningsdamm.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 40.
    Milder, Ann-Chatrin
    WSP.
    Väg E6/E20, Halmstad: Fördjupad riskanalys och förslag till åtgärder2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riskanalysen beskriver grundvattenförekomsten längs väg E6 genom Halmstad tätort och bedömer de risker som vägtrafiken innebär för förorening av grundvattnet. Analysen utmynnar i att det föreligger en hög risk för förorening. Rapporten föreslår en kombination av räcke, kantsten, täta diken, dagvattensystem och fördröjningsdammar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 41.
    Moen, Olof
    Göteborgs Universitet.
    Femstegsmodellen: affärsmodell med ruttoptimering för ökad transporteffektivitet vid urbana godstransporter2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Urbana godstransporter har under de senaste åren hamnat allt mer i fokus genom deras upplevda negativa påverkan på stadsmiljön samt utsläpp av växthusgaser och hälsofarliga emissioner. För att nå miljömål samt öka våra städers attraktivitet krävs en ny inriktning i utvecklingen av transportsystemet, en utveckling mot ett mer transportsnålt samhälle där effektivare godstransporter i stadsmiljö är en del av lösningen. Den ökade urbaniseringen och förtätningen av städer ställer nya krav på urbana godstransporter. Ökad effektivitet och resursoptimerade transporter blir en förutsättning för en framtida fungerande stad. Dagens utmaning med ökande trängsel och låga fyllnadsgrader för godstrafiken måste på sikt lösas. Femstegsmodellen är en vidareutveckling av kommunal samordnad varudistribution som ökar fyllnadsgraden, minskar antal körda kilometer och ger färre distributionsbilar för samma mängd gods. Konceptet har i denna studie överförts och testats på en privat aktör. Det unika med Femstegsmodellen är att den fokuserar på att styra godstransporterna redan i upphandlingsskedet och använder ruttoptimering som verktyg för att öka energieffektiviteten. Rätt använd kan modellen ge betydande samhällsekonomiska vinster samtidigt som den ger kostnadsbesparingar för transportköpare och ökad lönsamhet i transportörsledet. Studien har utarbetats inom ramen för Trafikverkets FoI-verksamhet och för innehållet svarar författaren, databearbetning och simuleringar med ruttoptimering har utförts av Daniel Moback (WSP Analys & Strategi).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 42.
    Müllerström, Johan
    Trafikverket.
    Uppdrag att säkerställa beredskapen för vidmakthållande av statlig transportinfrastruktur vid omfattande skogsbränder eller extrema vädersituationer: Redovisning till regeringen2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Regeringen beslutade den 16 augusti 2018 att uppdra åt Trafikverket att utvärdera Trafikverkets beredskap och förebyggande åtgärder rörande statlig transportinfrastruktur vid omfattande skogsbränder eller extrema vädersituationer. Redovisningen sker i form av en rapport som bland annat innehåller en handlingsplan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 43.
    Natanaelsson, Kenneth
    et al.
    Trafikverket.
    Ngo, Pernilla
    Trafikverket.
    Statliga vägar som kan anses lämpade för en ny bärighetsklass 42016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket fick den 3 oktober 2016 i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag på vilka vägar som skulle vara lämpliga för en ny bärighetsklass, BK4: ”Regeringen uppdrar åt Trafikverket att redovisa vilka statliga vägar som skulle vara lämpliga att tillhöra en ny bärighetsklass, BK4. De vägar som kan bli aktuella att tillhöra den nya bärighetsklassen är vägar där transporter på järnväg eller sjöfart inte är möjligt, för att inte äventyra överflyttningen av transporter från väg till järnväg och sjöfart, och på vägar som redan klarar den tyngre vikten.” Uppdraget redovisas till regeringen den 15 november 2016.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner (jpg)
    Omslagsbild
  • 44.
    Niordson, Helena
    et al.
    Trafikverket.
    Folkesson, Johan
    Trafikverket.
    Wennermark, Karin
    Där trafikanterna trivs: Kundupplevd kvalitet i trafikmiljön2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverkets kunder, de människor som nyttjar eller på annat sätt påverkas av det nationella transportsystemet, är i centrum när det kommer till Trafikverkets verksamhet. De anläggningar och miljöer som Trafikverket planerar, bygger och underhåller är i sin tur en central och viktig del av de flesta människors vardagslandskap. Efter nästan 20 års utveckling har Trafikverket en statistisk säkerställd metod för att mäta och utvärdera gestaltningskvaliteten i våra anläggningar och miljöer. En viktig milstolpe eftersom gestaltningskvaliteten har en avgörande betydelse för helhetsupplevelsen av en plats eller ett stråk. Metoden, Kundupplevd kvalitet i trafikmiljön, stärker samhällsnyttan och ökar kundnöjdheten genom att gestaltningskvaliteten säkerställs tidigt i processen, långt innan projektet är byggt. Utvecklingsarbetet av Kundupplevd kvalitet i trafikmiljön har visat att experter redan i tidiga skeden kan förutspå människors upplevelser av en trafikanläggning. En insikt som säkerställer både kostnadseffektivitet och möjligheten att skapa välfungerande, hållbara och vackra miljöer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 45. Olsson, Mats
    et al.
    Åkeson, Urban
    Trafikverket.
    Niklasson, Bengt
    Lakning av kväve i bergmassor från tunnlar2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport ingår i forskningsprojektet ”Tunneldrivning med grövre borrhål för en bättre kontur och minskade kvävehalter”. En del i det projektet var att förändra sprängtekniken så att andelen odetonerat sprängmedel minskar. I denna rapport redovisas lakningsförsök av tunnelberg från förbifart Stockholm. Försöken genomfördes vid Jehanders täkt Löten som är en av mottagarna av tunnelberg. Lakningen gjordes på 0/150 mm sortering och vid varje försök lakades 30 ton berg placerade i tre 10 m3 containrar. Totalt gjordes fyra försök. Resultaten visar en stor spridning vilket beror på att det mesta av kvävet sitter i finandelen. Försöken visade att 1,8-23 % av kvävet från sprängmedlet fanns i sprängstensmassorna och provet med det högsta värdet hade extremt mycket finmaterial i sig. För att räkna ut den totala mängden kväve inklusive det som följer med länshållningsvattnet, användes data från ett flertal tunnelprojekt som inte recirkulerat länshållningsvattnet. Utifrån dessa data så ligger andelen sprängmedel som inte detonerar på ca 3-26 %. Det finns många sätt att minska kvävehalterna och framförallt handlar det om att hantera sprängmedlet så man inte spiller så mycket vid laddning och att ladda på rätt sätt. Att spränga konturhålen med patronerat sprängmedel istället för strängemulsion skulle också minska andelen kväve och dessutom ge finare tunnelkontur.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 46. Olsson, Mattias
    Förslag till lösning av viltolycksproblematik för väg 40 mellan Göteborg och Bollebygd2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Problemen med viltolyckor längs väg 40 mellan Göteborg och Bollebygd har uppmärksammats av Trafikverket och eftersöksorganisationen. Viltolyckorna sker framförallt i de trafikplatser som finns längs sträckan, där stängselöppningar möjliggör för djuren att ta sig in på vägområdet. Det finns även indikationer att hjortdjur kontinuerligt vistas inom trafikplatserna för att födosöka, då stora ytor i trafikplatserna upptas av naturmark med lämpliga foderväxter. Trafikverket undersöker nu möjligheterna att minska antalet viltolyckor längs sträckan. Utredningen visar på ett antal föreslagna åtgärder för att göra det svårare för vilt att ta sig in på trafikplatserna och att anpassa befintliga vägbroar och vägportar. Syftet är också att utreda om det behövs nyanläggning av ekodukter/faunapassager för att på lång sikt lösa barriärproblematiken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 47.
    Palmenäs, Jenny
    WSP.
    Väg 40, Bollebygd: Fördjupad riskanalys och förslag till åtgärder2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna riskanalys omfattar knappt 4 km av väg 40, söder om Bollebygds tätort. Vägen är här en motorväg med hög säkerhet, men saknar skydd för förorening av grundvattnet. Analysen ger vägsträckan riskklassen ”måttlig risk” och rekommenderar att vägsträckan förses med täta diken.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 48. Pamp Sandgren, Karolina
    et al.
    Bäckström, Jonna
    Trafikverket.
    Nyberg, Ellinor
    Lindbom, Alexander
    Förstudie demonstrationsprojekt av en bytespunkt: Underlag till delredovisning av regeringsuppdrag mobilitet som en tjänst2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förstudien utgör underlag för att välja plats för demonstrationsprojekt i arbetet med Trafikverkets regeringsuppdrag mobilitet som tjänst.

    I förstudien redovisas en kartläggning över 15 bytespunkter där förutsättningar för ett demonstrationsprojekt undersökts samt en nulägesbild över kombinerad mobilitet i Europa, Norden och Sverige. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 49. Persson, Frida
    Redovisning av framdrift: Regeringsuppdrag avseende järnvägsunderhållets organisation och besiktningsfrågor: Regeringsuppdrag N2017/00208/TIF, N2016/06825/TIF2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Regeringen har, den 12 januari 2017, uppdragit åt Trafikverket att snarast vidta åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva verksamhet för leveransuppföljning och manuell underhållsbesiktning avseende järnvägsunderhåll.

    I Regeringsuppdraget anges att Trafikverket ska till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) redovisa framdriften av uppdraget vid följande tillfällen; den 30 juni 2017, den 15 december 2017 samt den 29 juni 2018. Regeringen avser därefter att återkomma med tidpunkter för ytterligare redovisningstillfällen. Den här skriften utgör redovisning av den framdrift som Trafikverket gjort sedan uppdraget mottogs fram till den 30 juni 2017.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Persson, Frida
    et al.
    Trafikverket.
    Valskrå, Ben
    Trafikverket.
    Redovisning av framdrift, delredovisning 2: Uppdrag avseende järnvägsunderhållets organisation och besiktningsfrågor2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Regeringen har, den 12 januari 2017, uppdragit åt Trafikverket att snarast vidta åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva verksamhet för leveransuppföljning och manuell underhållsbesiktning avseende järnvägsunderhåll. I Regeringsuppdraget anges att Trafikverket ska till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) redovisa framdriften av uppdraget vid följande tillfällen; den 30 juni 2017, den 15 december 2017 samt den 29 juni 2018. Regeringen avser därefter att återkomma med tidpunkter för ytterligare redovisningstillfällen. Den här skriften utgör delredovisning två.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 av 459
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf