Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 58
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Aava Olsson, Birgitta
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Prokopov, Andrej
    Swedish Transport Administration.
    Beräknade utsläpp av växthusgaser: En jämförande studie av två spårformer i tunnel2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trafikverkets klimatmål kan uppfyllas bland annat genom att öka kunskapen om klimatpåverkan inom projekten. Syftet med denna studie var att få en bild över de totala utsläppen av växthusgaser vid byggande, underhåll och renovering av de två spårformerna ballastspår och ballastfritt spår. Som studieobjekt användes uppgifter för två enkelspår (2 400 spårmeter [spm] vardera) genom Hallsberg–Stenkumla-tunneln. Beräkningarna utfördes i Trafikverkets klimatkalkylverktyg.  

    Download full text (pdf)
    Beräknade utsläpp av växthusgaser
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Bengtsson, Eva
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Hansson, Maria
    Swedish Transport Administration.
    Jern, Johanna
    Swedish Transport Administration.
    Dackerud, Aron
    Swedish Transport Administration.
    Trafikverkets miljörapport 20212022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trafikverket tar årligen fram en miljörapport som kort beskriver tillståndet i transportsystemet inom Trafikverkets prioriterade miljöområden samt genomförda åtgärder och effekter. Rapporten innehåller ett temaavsnitt och för 2021 är det biologisk mångfald. Miljörapporten är ett svar på uppdrag nummer 6 i Trafikverkets regleringsbrev för 2021.

    Download full text (pdf)
    Trafikverkets miljörapport 2021
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 3. Bergknut, Magnus
    Resultat från projektet Testmetodik för behandling av sulfidjord och sur sulfatjord2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Försöken visar att sulfidjordar som kalkats av ett aktiv jordbruk, med tillsatt kalk < sulfid, går att behandla genom att skapa reducerande förhållanden. Det är möjligt att behandla redan oxiderad sulfidjord genom tillsatts av organiskt material och genom att återskapa reducerande förhållanden, men behandlingen tar längre tid och ger inte lika snabbt pH > 6 jämfört med ej oxiderad sulfidjord.

    Download full text (pdf)
    Resultat från projektet Testmetodik för behandling av sulfidjord och sur sulfatjord
  • 4.
    Carlson, Annelie
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Miljö, MILJÖ.
    Janhäll, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Miljö, MILJÖ.
    Hammarström, Ulf
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Utvärdering PHEM-modellen: En förstudie2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Swedish Transport Administration has stated that there is a need to develop the use of micro simulation models of fuel use and emissions of traffic that are used for transport planning. The aim of the project is to perform an evaluation of PHEM model to investigate conditions, opportunities and barriers to use it in transport planning. The following aspects have been assessed: License agreements, costs, rights, property issues; User friendliness; Content and calculation capabilities; Adjustment and development possibilities; Validation. Furthermore, simulation tests have been performed where fuel consumption and emissions of nitrogen oxide, nitrogen monoxide, carbon monoxide, hydrocarbons, particulate mass and particle number has been calculated for roads with different road classes and for additional emissions and fuel use due to a vehicle stop.

    PHEM model is found to be relatively user-friendly, and with great opportunities to customize calculations. This makes the model complex, therefore it is recommended to start using PHEM with a short introductory course, even for used modellers. A conclusion of the evaluation is a recommendation to use PHEM for transport modelling. The database underlying the engine maps is constantly updated leading to more reliable emission calculations. The possibility to get a greater coherence in the calculations of the exhaust emissions of the different models that the Transport Administration advocate is also improved, which is a positive development. There are, also, some development possibilities that should be considered.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5. Carlsson, Henrik
    et al.
    Sandin, Mats
    Swahn, Joakim
    Emissionsfaktorer - För sjöfart och inlandssjöfart2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar det tredelade arbetet med att: • Se över och uppdatera befintliga emissionsfaktorer för sjöfart • Introducera nya emissionsfaktorer, partiklar, för sjöfart • Introducera emissionsfaktorer för inlandssjöfart (även kallad pråmtrafik) från grunden Syftet med projektet är att till ASEK leverera emissionsfaktorer för följande bränslen; • HFO/IFO (heavy fuel oil, ”traditionell bunker” respektive “intermediate fuel oil”) • Marin dieselolja och marin gasolja, MDO/MGO • Diesel • LNG • HVO • Metanol För respektive bränsle ovan presenteras, så långt det är möjligt, emissionsfaktorer för följande ämnen: • Koldioxid (CO2) • Kväveoxider (NOx) • Svaveldioxid (SO2) • Kolväten och lättflyktiga organiska föreningar (Volatile Organic Compounds), (HC respektive VOC) • Partiklar (PM) Ovanstående redovisas, dels genom sammanvägda värden, dels genom dissaggregerade värden, detta då vissa av emissionsfaktorerna varierar utifrån olika faktorer, t.ex. motortyp. Notering från handläggare: Denna rapport har kompletterats med ett PM avseende emissionsfaktorer för ammoniak (NH3) på begäran av Trafikverket. I PM:et redovisas rekommendationer för emissionsfaktorer avseende NH3 uppdelat på bränsletyp samt utsläpp vid framdrift och från katalysatorrening.

    Download full text (pdf)
    Emissionsfaktorer - För sjöfart och inlandssjöfart
  • 6.
    Edling Hansson, Maria
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Jern, Johanna
    Swedish Transport Administration.
    Trafikverkets miljörapport 20192020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trafikverket publicerar årligen en miljörapport som fokuserar på transportsystemet i Sverige och Trafikverkets arbete med miljö- och hälsopåverkan. Trafikverkets vision – alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt – är vår utgångspunkt i arbetet med att bidra till ett hållbart samhälle.

    Trafikverket är infrastrukturhållare för statliga vägar och järnvägar och ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för alla trafikslag samt för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Arbetet med att förbättra transportsystemet ur miljö- och hälsosynpunkt sker i samverkan med andra aktörer.

    Miljörapporten beskriver tillståndet inom Trafikverkets prioriterade miljöområden samt vilka åtgärder Trafikverket genomfört. Rapporten innehåller även ett temaavsnitt. Årets temaavsnitt är ”Säkra passager för djur minskar viltolyckor och stärker biologisk mångfald”.

    Download full text (pdf)
    Trafikverkets miljörapport 2019
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 7.
    Elfström, Marcus
    EnviroPlanning AB.
    Miljöuppföljning – effekter av faunaskärm utmed väg 11 ovan faunaport Vomb2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Faunaskärmar avsedda att dämpa visuell störning och buller från fordonstrafik har satts upp utmed väg 11 ovan faunaporten vid Vomb. Föreliggande miljöuppföljning utreder om faunapassagens funktion har påverkats efter att faunaskärmningen genomfördes. Perioden mellan maj 2020 och feb 2021 fanns ingen faunaskärm och jämfördes med perioden mellan april 2021 och feb 2022 efter anläggning av faunaskärm. Viltets rörelser invid faunaporten utvärderades med hjälp av automatkameror. Fordonstrafik som passerade i samband med viltbesök registrerades. 

    Download full text (pdf)
    Miljöuppföljning – effekter av faunaskärm utmed väg 11
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 8.
    Elfström, Marcus
    EnviroPlanning AB.
    Miljöuppföljning ekodukt över E65 vid Lemmeströtorp: Förekomst och fördelning av större däggdjur vid Ekodukt Lemmeströtorp 2019–20202021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ekodukt Lemmeströtorp färdigställdes under våren 2019. Målsättningen med faunapassagen är att dämpa barriäreffekterna från väg E65 genom att skapa en grön struktur som binder samman landskapet söder och norr om E65. Ekodukten förväntas att fungera för allt djurliv och stärka rörelserna i nordsydlig riktning, inte minst för nominatrasen av kronhjort.

    Viltets rörelser invid ekoduktens öppningar och passager genom ekodukten har utvärderats mellan juli 2019 och juli 2020 med hjälp av viltkameror (autokameror). Ekodukten visar sig fungera tillfredställande som en faunapassage för samtliga klövvilt. Den flitigaste besökaren som nyttjar ekodukten är dovhjort. Även vildsvin och rådjur är vanligt förekommande och passerar genom ekodukten. Kronhjort förekommer sällan vid ekodukten. Det beror på att kronhjort är än så länge ovanlig i landskapet. Än mer sällsynt är älg i landskapet och följaktligen även som besökare vid ekodukten

    Download full text (pdf)
    Miljöuppföljning ekodukt över E65 vid Lemmeströtorp
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 9.
    Elfström, Marcus
    EnviroPlanning AB.
    Miljöuppföljning planpassage för fauna över väg 108 vid Sjödiken: Förekomst och fördelning av större däggdjur vid planpassage för fauna 2019–20202021Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Medelstora och stora däggdjur berörs av den barriär som väg E65 och väg 108 utgör i landskapet och som begränsar djurlivets nordsydliga respektive västostliga rörelser i sydvästra Skåne. Mot bland annat denna bakgrund har Trafikverket anlagt en planpassage utmed väg 108 vid Sjödiken, Svedala kommun. Planpassagen färdigställdes under sommaren år 2019. Målet med planpassagen är att minska den barriäreffekt som väg 108 utgör genom att skapa säkrare passagemöjligheter för fauna. Planpassagen ingår i arbetet med att återupprätta den ”gröna infrastrukturen” för däggdjur genom att länka samman inte minst skogsmarker väst och öst om väg 108 i landskapet.

    Download full text (pdf)
    Miljöuppföljning planpassage för fauna över väg 108 vid Sjödiken
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 10. Emilsson, Tobias
    et al.
    Emanuelsson, Urban
    Rönne, Gustav
    Artrik energiutvinning – energiutvinning och ökad biologisk mångfald inom väg- och järnvägsområden2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trafikverket sköter årligen betydande ytor längs vägar och järnvägar. Det statliga vägnätet omfattar exempelvis närmare 100 000 km. Dessa vegetationsområden har blivit alltmer värdefulla för den biologiska mångfalden i takt med att traditionellt hävdade biotoper har blivit mer sällsynta i landskapet. Dessa områden utgör också en betydande areal för produk-tion av biomassa. Att samla upp, processa och nyttiggöra denna biomassa för energiändamål är ett sätt att komma närmare målet om ett fossilfritt samhälle. Syftet med denna förstudie var att översiktligt undersöka möjligheterna för tillvaratagande av gräs- och vedartad biomassa längs våra vägar och järnvägar för energiändamål, samtidigt som en större artrikedom möjliggörs. En slutsats är att vägkanter har stor potential för utveckling av biologisk mångfald, framförallt genom förändrad och anpassad skötsel. Skötseln bör primärt inriktas på att bevara och stärka nuvarande värden, och på restaurering av tidigare viktiga ytor. Det finns stora möjligheter att arbeta med anpassad skötsel för att uppgradera den stora arealen som i nuläget inte har något unikt värde. Näringsnivåer, slåttertidpunkter och uppsamling av material är kritiskt för ytornas värden och möjliga utveckling. Under det senaste decenniet har teknik utvecklats i bl.a. Tyskland och Nederländerna för uppsamling, transport och hantering av biomassa från väg- och järnvägsområden. Valet av teknik och logistiksystem ska alltid ses i ett helhetsperspektiv, t.ex. när det gäller lokalisering av produktionsytor, lagringsplatser, slutanvändare och deras kvalitetskrav på råvaran. Fallstudier behöver därför göras för ett större geografiskt område med syfte att ta reda på hur det ekonomiska utfallet blir för olika teknik- och logistikscenarier. Den uppsamlade biomassan kan utgöras av färsk gräsartad, torr höaktig samt vedartad biomassa. Dessa kan användas som fastbränslen (i form av t.ex. balar, flis eller pellets) eller omvandlas till flytande bränslen (t.ex. etanol eller syntetisk diesel) eller gasformiga bränslen (t.ex. biogas, syntetisk naturgas eller DME). F.n. torde produktion av biogas vara mest intressant för gräsartad biomassa, och användning i värme-/kraftvärmeverk för vedartad biomassa. Ny teknik, t.ex. IFBB (integrerad fastbränsle- och biogasframställning från biomassa) och den s.k. Florafuel-metoden kan dock bli kommersiellt intressanta inom en snar framtid. En grov uppskattning av den totala tillgängliga energipotentialen visade att den är i storleks-ordningen 0,5-1,5 TWh/år. Det är främst mindre vägar och järnvägskorridorer som bidrar till potentialen. En förbättrad metodik behöver utvecklas för potentialuppskattningarna, bl.a. behövs en verifiering av avkastningsnivåer. Dessutom behövs mer kunskap när det gäller uttagsbredder och förutsättningar för fler än en skörd per år, samt vilken eventuell betydelse tillämpning av nuvarande regelverk har för skötseln. I rapporten konstateras också att nya verktyg behöver utvecklas för kvantifiering och värdering av miljönyttan vid uppsamling av vegetation längs vägar och järnvägar. Ett viktigt verktyg för att styra till ett ökat uttnyttjande av denna energiråvara är Trafikverkets upphandlingsförfarande vid s.k. baskontrakt för underhåll. Nya affärsmodeller behöver också utvecklas för att öka incitamenten för insamling av biomassan. Rapporten avslutas med några förslag på hur framtida pilotstudier skulle kunna utformas för att få igång ett ökat energiutnyttjande av vegetationen längs våra vägar och järnvägar.

    Download full text (pdf)
    Artrik energiutvinning – energiutvinning och ökad biologisk mångfald inom väg- och järnvägsområden
  • 11.
    Eveby, Lena
    et al.
    Sweco.
    Franzén, Ulrika, Sweco
    Miljözoner: Nationell och internationell nulägesbeskrivning2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för Trafikverkets arbete med trafikfrågor i tätort har ett utvecklingsarbete initierats kring miljözonsreglering som ett av medlen att närma sig det uthålliga samhället. Studien avser att sammanställa erfarenheter av hur nuvarande miljözonsreglering, som funnits i många år, fungerat.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 12. Fridell, Erik
    et al.
    Ytreberg, Erik
    Parsmo, Rasmus
    Policy instruments and valuation of impact from shipping2020Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This is a summary report for the project Policy instruments and valuation of impacts from shipping financed by the Swedish Transport Administration through grant TRV 2017/97891. More detailed results can be found in a set of papers and reports written within the project. The project has been a collaboration between IVL Swedish Environmental Research Institute, Chalmers and Clean Shipping Index. We would like to thank for contributions from Katarina Yaramenka and Hulda Winnes at IVL, Martin Eriksson, Dinis Soares Reis de Oliveira and Sofia Nöu at Chalmers and Merijn Hougee and Rickard Lindström at CSI as well as the participants in the advisory committee.

    Download full text (pdf)
    Policy instruments and valuation of impact from shipping
  • 13.
    Gustafsson, Mats
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Miljö, MILJÖ.
    Abbasi, Saeed
    KTH.
    Blomqvist, Göran
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Miljö, MILJÖ.
    Cha, Yingying
    KTH.
    Gudmundsson, Anders
    Lund University.
    Janhäll, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Miljö, MILJÖ.
    Johansson, Christer
    SLB-analys and Stockholm University.
    Norman, Michael
    SLB-analys.
    Olofsson, Ulf
    KTH.
    Particles in road and railroad tunnel air: sources, properties and abatement measures2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    High levels of air pollution are a common problem in both road and railroad tunnels. Sources and emission processes however differ significantly, as reflected by aerosols physical and chemical properties. As particle concentrations and properties affect exposure of and health effects for people on platforms and in vehicles, effective ways to reduce emissions and exposure are important. This study aims to improve the knowledge of the differences between PM10 in the rail and road tunnel environments, their sources and the possibilities to address problems with high particulate levels. Measurement campaigns were carried out at Arlanda Central, a railroad tunnel station below Arlanda airport and in Söderleden road tunnel, a road tunnel in central Stockholm.

    The results show large differences in concentration levels, size distributions and in composition of the particles. The railroad tunnel aerosol consisted of coarse particles with high iron content, while the properties of the coarse particles in the road tunnel were strongly influenced by whether the road surface was wet or dry. In wet conditions, concentrations were relatively low and iron and sulfur dominating elements, while silicon, potassium, calcium and iron from suspension and road wear dominated during dry conditions. The content of elemental carbon, most likely from the pantograph, were unexpectedly high in the railroad tunnel. An older type of train with a large proportion of mechanical brakes were suggested to be responsible to the main particle emissions in the railway tunnel. The report concludes with a discussion and proposals for action against particle sources in the various underground environments.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14. Gustafsson, Mats
    et al.
    Blomqvist, Göran
    Denby, Bruce
    Elmgren, Max
    Janhäll, Sara
    Järlskog, Ida
    Johansson, Christer
    Kulovuori, Sami
    Norman, Michael
    Rit, Roosa
    NORDUST - Nordic road dust project2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Road dust is an important contributor to airborne particle pollution, especially in the Nordic countries where high road surface wear, due to studded tyre use as well as winter maintenance and operations including sanding and salting are important contributors. Even though the road dust problems are similar, the countries have tackled different parts of the problem with different research approaches, resulting in a complex knowledgebase in need of compilation. A former project, NORTRIP, started this work and implemented the knowledge into an emission model with a specially elaborated road dust focus. The model work has been used to identify knowledge gaps, intended to be filled within the NorDust project. Laboratory tests and controlled and uncontrolled field measurements as well as parametrisation and modelling has been used as tools to find, describe and implement issues concerning road dust formation, suspension and dynamics and road operation effects on emissions in facilities and sites in Finland and Sweden. The NORTRIP model has been implemented and evaluated in Iceland, not previously involved in the model development, to identify input data needs. The project has resulted in an array of findings, of which some have been possible to implement in new parametrisations in the NORTRIP model. In the complex research area of road dust dynamics, the project has also resulted in a lot of practical experiences concerning experimental and measurement designs and evaluation possibilities that future research will be able to benefit from.

    Download full text (pdf)
    NORDUST - Nordic road dust project
  • 15.
    Hammarström, Emma
    et al.
    Ekologigruppen AB.
    Anderberg, Rikard
    Ekologigruppen AB.
    Eriksson, Åsa
    Ekologigruppen AB.
    Trafikverkets växtlista för invasivfria infrastrukturmiljöer2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ekologigruppen har på uppdrag av Trafikverket tagit fram en lista som ska underlätta val av arter för att inte skapa framtida problem i Trafikverkets anläggningar – Trafikverkets växtlista för invasivfria infrastrukturmiljöer. Listan har tagits fram för att förhindra att nya problematiska arter planteras inom Trafikverkets anläggning. Den innehåller arter som inte betraktas som problematiska och som är tillåtna att plantera inom Trafikverkets olika anläggningar. Växtlistan tar hänsyn till olika spridningsförhållanden och ambitionsnivå eller detaljeringsgrad avseende planteringar/vegetation. Den är därför uppdelad utifrån växtzoner men även efter olika typer av infrastrukturmiljöer såsom stadsmiljö, utkant stad och tätort respektive landsbygd. Den specifika platsen kan vara svårbedömd och det krävs specialistkunskap för att avgöra hur platsens ska bedömas i förhållande till landskapet samt vilket växtmaterial som är lämpligt på platsen trots specificeringen. Listan styr inte val av växter och vegetation utan det ska alltid göras en bedömning/val utifrån Trafikverkets målbild för vegetation, gestaltningsprogram, lokala och regionala förutsättningar. Trafikverkets växtlista måste därför hanteras varsamt och med respekt.

    Download full text (pdf)
    Trafikverkets växtlista för invasivfria infrastrukturmiljöer
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 16. Hansson, Julia
    et al.
    Fridell, Erik
    IVL.
    Brynolf, Selma
    Chalmers.
    On the potential of ammonia as fuel for shipping2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att minska sina växthusgasutsläpp behöver sjöfarten introducera alternativa marina drivmedel. Det övergripande målet med denna förstudie är att bedöma potentialen för ammoniak som marint bränsle. Mer specifikt presenteras en kunskapssyntes av ammoniak som marint bränsle inkluderandes möjliga produktionsvägar, kostnadsuppskattningar, teknisk genomförbarhet, säkerts-relaterade och miljömässiga aspekter. Ammoniak är ett flytande kolfritt bränsle som kan tillverkas från förnyelsebara källor och som drivmedel användas i bränsleceller eller förbränningsmotorer. I jämförelse med andra möjliga förnybara marina bränslen förväntas den framtida kostnaden för ammoniak kunna vara i samma storleksordning. Detta kräver emellertid en betydande ökning av tillförlitlig förnybar produktion av ammoniak. Det större platsbehovet ombord för att förvara ammoniak jämfört med flera andra bränslen, med undantag för vätgas, kan begränsa användandet av ammoniak för långväga sjöfart. Fungerande bränsleinfrastruktur och bunkringssystem är centrala för att ammoniak ska kunna användas som sjöfartsbränsle men det verkar inte finnas några stora hinder för detta. I de begränsade antalet motortester med ammoniak används en relativt stor andel pilotbränsle, det finns också en utsläppsproblematik och den uppnådda effektiviteten är låg. Det finns emellertid ingen anledning att tro att motorerna inte kommer att förbättras och utsläppen att kunna hanteras, men innan ammoniak kan används på fartyg behövs fler studier av utsläpp och effektivitet. Säkerhetsaspekter är centrala för ammoniak som bränsle. Utöver påverkan på vatten och luft vid ett större utsläpp skulle ett läckage inne på fartyget vara ytterst allvarligt för besättning och eventuella passagerare. Strikta riktlinjer för design av ammoniaksystem och för hanteringen av sådana system behövs och effekterna av en olycka behöver utredas vidare. Följande projekt föreslås för att täcka kvarvarande kunskapsluckor: (i) en fördjupad analys av ammoniak som marint bränsle från ett systemperspektiv och i jämförelse med andra bränslen, beaktandes teknisk och ekonomisk genomförbarhet, säkerhet och miljömässig prestanda, (ii) en genomförbarhetsstudie av möjligheten av att använda ammoniak som marint bränsle inkluderandes analyser av bränslesystem, bunkring, säkerhetsrutiner etc., (iii) ett demonstrationsprojekt där en motor konverteras för ammoniakdrift, (iv) demonstration av bränsleceller i kombination med ammoniak, inledningsvis testad för ett hjälpsystem.

    Download full text (pdf)
    On the potential of ammonia as fuel for shipping
  • 17.
    Hansson, Maria
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Bengtsson, Eva
    Swedish Transport Administration.
    Trafikverkets miljöutredning 20202020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trafikverket lyder under förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Det finns krav på miljöutredning i förordningen. Enligt förordningen ska miljöutredningen uppdateras vid väsentliga förändringar eller minst vart femte år. Trafikverkets tidigare miljöutredning var från 2015 vilket innebar att den behövde uppdateras under 2020 för att uppfylla förordningens krav.

    Syftet med miljöutredningen är att utreda den miljöpåverkan som verksamheten ger upphov till. Miljöutredningen ska sedan ligga till grund för det ständiga förbättringsarbetet och miljöledningssystemets inriktning och utformning.

    Download full text (pdf)
    Trafikverkets miljöutredning 2020
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 18.
    Håkansson, Emma
    et al.
    EnviroPlanning AB .
    Olsson, Mattias
    EnviroPlanning AB .
    Miljöuppföljning faunaåtgärder väg 21 Önnestad-Hässleholm2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Väg 21 mellan Hässleholm och Önnestad har tidigare varit utsatt vad gäller viltolyckor. Vägen sträcker sig cirka 25 km i nordvästlig-sydöstlig riktning genom ett mosaiklandskap av odlingsmark och skogsmark med spridda gårdar, villaområden och enstaka täktområden. Trafikmängden på vägen varierar mellan cirka 10 000 och 15 000 fordon per dygn (Årsdygnsmedeltrafik). Under 2019 vidtogs åtgärder i form av stängsling i kombination med anläggning av en ny faunapassage, en 20 meter bred faunabro.  

    Åtgärderna har två mål:  

    1. Minska viltolyckorna på vägen. 

    2. Skapa konnektivitet för större och medelstora däggdjur över vägen, som i och med stängslingen blir en starkare barriär.  

    För att undersöka hur dessa mål uppfyllts gjordes en uppföljning av viltolycksstatistiken och av hur djur använder faunabron. I uppföljningen ingick även att följa upp hur djuren nyttjade de uthopp som anlagts längs sträckan samt en befintlig vägport.  

    Download full text (pdf)
    Miljöuppföljning faunaåtgärder väg 21 Önnestad-Hässleholm
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 19.
    Håkansson, Emma
    et al.
    EnviroPlanning AB.
    Olsson, Mattias
    EnviroPlanning AB.
    Uppföljning av viltolyckor på väg E6 vid Hallandsåsen, Region syd, Skåne län2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Resultatet tyder på att nyuppsättning och förbättring av stängsel på vägsträckan har haft önskad effekt. Viltolyckorna utmed alla tre delsträckor har totalt minskat från 0,74 till 0,26 olyckor/km/år, en minskning från en redan relativt låg viltolycksnivå men med stor betydelse för trafiksäkerheten på vägen.

    Download full text (pdf)
    Uppföljning viltolyckor
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 20.
    Johansson, Håkan
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Eklöf, Hanna
    Swedish Transport Administration.
    Lindblom, Helen
    Swedish Transport Administration.
    Kunskapsunderlag om energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med kunskapsunderlaget är att visa vad klimatmålen innebär för utvecklingen av transportsektorn och hur Trafikverket kan bidra till att klimatmålen nås. Denna version av kunskapsunderlaget utgör den fjärde, och hittills största uppdateringen, sedan Trafikverket bildades. Sedan senaste uppdateringen 2014 har Sverige bland annat antagit klimatmål för inrikes transporter, nytt nationellt klimatmål och ett klimatpolitiskt ramverk. Trafikverket har satt interna mål att infrastrukturen, inklusive färjedriften, ska vara klimatneutral senast 2045 och utifrån detta successivt infört klimatkrav i upphandlingar.

    Download full text (pdf)
    Kunskapsunderlag om energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan(
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 21. Johansson, Torbjörn
    Miljöpåverkan av en hamns undervattensbuller2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Undervattensbullers inverkan på marint liv har under senare år erhållit ett allt större internationellt intresse. Sjöfart, konstruktionsarbeten och hamnverksamhet är några exempel på starka källor till buller i haven. Ljud och buller kan påverka marint liv på olika sätt, genom fysisk påverkan på hörsel och andra organ, genom påverkan på beteende, och genom maskering av egna läten och naturliga ljud i omgivningen. Hamnbuller innehåller buller från fartyg och konstruktionsarbeten, men kan inte förutsägas från kunskap om dessa då operationskaraktäristika skiljer sig åt. Denna studie ger en bakgrund till problemet, inventerar styrmedel, regler och rekommendationer på området samt går igenom litteraturen med avseende på bullernivåer nära hamnar och effekter på marint liv. Det har gjorts få studier av undervattensbuller i hamnar. Vår genomgång av de studier som har genomförts har visat att bullret i hamnar liknar det som uppmätts nära fartygsleder. Dock finns tecken på att hamnbuller innehåller relativt sällsynta men mycket starka ljud som inte förekommer i fartygsbuller eller bullret nära farleder för fartyg. Sådana ljud utgör troligen en mycket stark störning av det marina livet. Därför behöver detta undersökas vidare, bl a genom mätningar av ljudlandskap och mätningar på enskilda bullerkällor. Parterna i denna förstudie har tillsammans den kompetens och de kontakter som behövs för att adressera denna fråga, och kommer att gå vidare och söka räta ut de många frågetecknen om undervattensbuller i hamnar.

    Download full text (pdf)
    Miljöpåverkan av en hamns undervattensbuller
  • 22.
    Jüriado, Rein
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Wigler, Katarina
    Swedish Transport Administration.
    Wargsjö, Agneta
    Swedish Transport Administration.
    Spångberg, Lars
    Swedish Transport Administration.
    Eliasson, Jonas
    Swedish Transport Administration.
    Vi ser himlen runt hörnet: Slutrapport för regeringsuppdraget om det statliga stödet till forskning och innovation på elflygsområdet2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Svensk flygindustri har som mål att inrikesflyget ska vara fossilfritt till 2030. Både inom näringslivet och i den offentliga verksamheten genomförs stora investeringar för att ställa om Sverige till netto-noll-utsläpp 2045. Svensk flygindustri arbetar med att utveckla helt eller delvis eldrivna flygplan. Regeringen bedömer att det behövs en kraftsamling för att åstadkomma en snabb introduktion och utveckling av elflyg. Statlig finansiering av forskning och innovation (FoI) utgör en viktig del i den fortsatta utvecklingen. Det statliga stödet till forskning och innovation bidrar till att bygga kunskap och att testa och verifiera ny teknik och nya lösningar.  

    Trafikverket har i det här regeringsuppdraget analyserat och lämnat förslag på hur det befintliga statliga stödet till forskning och innovation på elflygsområdet kan utvecklas, samordnas och organiseras, för att påskynda införandet av elflyg i Sverige. Rapporten fokuserar i första hand på flygplan med fasta vingar, men vi konstaterar även att det pågår en snabb utveckling av mindre luftfarkoster. I uppdraget har vi anammat en bred definition av elflyg. Den omfattar batterier, vätgas, bränsleceller och elektrobränslen.  

    Download full text (pdf)
    Vi ser himlen runt hörnet
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 23. Karlsson, Maria
    Hållbarhetsrapport 2022: Västkustbanan, Ängelholm-Maria, dubbelspårsutbyggnad2023Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Detta är projekt Västkustbanan, Ängelholm-Maria, dubbelspårsutbyggnads andra hållbarhetsrapport och redovisar det hållbarhetsarbete vi gjort under 2022. Rapporten har inspirerats av de riktlinjer som den oberoende organisationen Global Reporting Initiative (GRI) har tagit fram. Under 2022 har projektets övergripande hållbarhet fokuserat på ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Rapporten redogör för dessa tre fokusområden. 

    Download full text (pdf)
    Hållbarhetsrapport 2022
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 24.
    Litborn, Julia
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Jern, Johanna
    Swedish Transport Administration.
    Aron, Dackerud
    Swedish Transport Administration.
    Märta, Eurenius
    Swedish Transport Administration.
    Trafikverkets Miljörapport 20222023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för alla trafikslag samt för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar.Trafikverkets miljöarbete styrs av flera mål. FN:s hållbarhetsmål Agenda 2030 är globala mål för en hållbar utveckling. De transportpolitiska målen  och miljökvalitetsmålen styr den nationella politiken. Trafikverket har  konkretiserat dessa mål i Målbild 2030 – tillgänglighet i ett hållbart samhälle. För att visa vilken förflyttning som behövs för att nå de transportpolitiska målen och Målbild 2030 har Trafikverkets styrelse beslutat om strategiska mål för Trafikverket. Trafikverket har i uppdrag att verka för att de transportpolitiska målen  uppnås och utifrån hänsynsmålet ska vi bidra till Sveriges miljömål. För att följa Trafikverkets bidrag till de transportpolitiska målen används leverans­kvaliteter som beskriver Trafikverkets förmåga att leverera ett tillgängligt transportsystem som tar hänsyn till säkerhet, klimat, miljö och hälsa.Enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter är varje nationell myndighet skyldig att införa miljöledningssystem för att bedriva ett systematiskt miljöarbete. Trafikverket har ett integrerat ledningssystem som ska efterleva kraven enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Trafikverket åtgärdar kartlagda brister i befintlig infrastruktur genom riktade miljöåtgärder, vilka redovisas i denna rapport. Därutöver åtgärdas brister även inom våra investerings­ och underhållsprojekt.Trafikverkets miljöarbete är indelat i sju prioriterade miljöområden. Miljö­områdena är kopplade till de miljökvalitetsmål som har störst bäring på  Trafikverkets verksamhet. Åtgärder och förbättringsarbete kan leda till  synergier och bidra till flera miljökvalitetsmål. Till de prioriterade miljö­områdena kommer också åtgärdsområdet aktivt resande som beskriver hur transportsystemet ger förutsättningar för ett aktivt resande och hur det inverkar på folkhälsan.

    Årets temaavsnitt har fokus på buller och vibrationer. Det beskriver hur buller och vibrationer påverkar människors hälsa och hur Trafikverket arbetar med att skapa bättre livsmiljöer för dem som är utsatta för störningar från trafiken längs statlig väg och järnväg.

    Download full text (pdf)
    Miljörapport 2022
    Download (png)
    presentationsbild
  • 25. Lundberg, Kristina
    et al.
    Frosth, Sandra
    Energieffektiv och cirkulär masshantering i Trafikverket genom extern samverkan - Fallstudie Södertörn2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I samband med anläggningsarbeten schaktas stora mängder massor ut och stora mängder material från täkter köps in. Många projekt strävar efter massbalans för dessa flöden inom det egna projektet, men samordningen mellan projekt är generellt mycket liten. Detta gör att stora mängder massor transporteras långa sträckor, stora mängder massor tas ur täkter och att stora mängder massor körs till deponier. Detta medför stora kostnader, utsläpp av växthusgaser, trängsel, ökade trafikrisker, buller och andra störningar. Teoretiska studier visar att transporter och växthusutsläpp kan minskas med uppemot 30 % genom att olika projekt använder sig av gemensamma samordningsytor för masshantering där material kan förädlas och omfördelas mellan projekten. Detta projekt har som mål att se över möjligheterna för Trafikverket att använda samordningsytor för masshantering. Tvärförbindelse Södertörn och kringliggande utvecklingsprojekt hos kommunerna har använts som fallstudie för att illustrera arbetsmetoden samt potentialen för effektivare materialanvändning och minskning av transporter. För att kunna beräkna massuppkomst och materialbehov och sedermera potentialerna i arbetsmetoden har beräkningsmodellen Optimass använts. I fallstudien Tvärförbindelse Södertörn har fokusområden identifierats som är lämpliga för att samordna massor. Studien visar att samordning av massor mellan Tvärförbindelse Södertörn och kommunala exploateringsprojekt ger samhällsnyttor i form av minskat uttag av ändliga resurser, minskade transportsträckor, klimatutsläpp, och kostnader för transporter jämför det dagens metod att varje projekt hanterar massor internt inom projektet. För att kunna implementera samordnad masshantering i Trafikverket föreslås åtgärder på tre nivåer: nationell, regional och på projektnivå. På regional nivå föreslås arbetet med samordningsytor för masshantering ligga på verksamhetsområde Planering som har uppdraget och verktygen för en regional överblick på projekten, den regionala massbalansen och planförutsättningar. Verksamhetsområde Planering föreslås inrätta en ny funktion för detta arbete. Åtgärderna som behövs på projektnivå för att 41058 samordning av masshanteringen lyfts in i projektet genom projektbeställningen och bygger i hög grad på de massbalanser som tas fram på regional nivå och skickas in som underlag till ÅVS:erna. Detaljeringsgraden i masshanteringsplanen ökar i takt med att projekteringen fortskrider.

    Download full text (pdf)
    Energieffektiv och cirkulär masshantering i Trafikverket genom extern samverkan - Fallstudie Södertörn
  • 26. Moldanová, J
    et al.
    Lindskog, M
    Flygets påverkan på klimat och åtgärdsstrategier för dess minskning: Litteraturgenomgång inom förstudie OP-FLYKLIM2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    OPFLYKLIM (Optimering av flygrutter för minskad klimatpåverkan) är en nyligen avslutad förstudie finansierad av Trafikverkets forsknings- och innovationsportfölj för 41057. Förstudien har kartlagt kunskapsläget inom flera områden som har betydelse för möjligheterna att minska flygets klimatpåverkan. Målet var att ge en samlad bild av kunskapsläget kring hur flygets utsläpp, inklusive introducerade k-strimmor och cirrusmoln, påverkar klimatet, och om möjligheten att minska flygets klimatpåverkan genom alternativa flygrutter vilket i framtiden kan leda till att minska klimatpåverkan från svensk flygtrafik. Dessutom har man inom förstudien sammanfattat hur man i Europa börjat använda information från flygledningssystem för att förbättra väderprognoser. Vidare har för en testperiod flygledningsdata levererats från Luftfartsverket till SMHI och man har vid SMHI visat att man kan hantera dessa data och använda dem i väderprognosmodellen man använder. Ett naturligt nästa steg är att komma överens om formerna för att etablera en realtidsdataström av flygledningsdata från Luftfartsverket till SMHI. Förstudien har levererat en rapport i form av en sammanställning av kunskapsläget kring flygets utsläpp och en rapport rörande nyttjande av flygledningsdata i Europa samt första studier vid SMHI. Dessutom har vi inom förstudien haft en arbetsdag rörande väderbaserad flygoptimering med representanter från IVL, SMHI, Swedavia, Luftfartsverket, Chalmers tekniska högskola samt flygbolaget NOVAIR.

    Download full text (pdf)
    Flygets påverkan på klimat och åtgärdsstrategier för dess minskning
  • 27.
    Måreby, Jan
    Nardus - Ekologisk konsult .
    Bullerstörd natur: Prioritering i Region Väst2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tidigare identifierade objekt med höga naturvärden och bullerstörning från vägtrafik har poängsatts och rangordnats, dels för Region Väst, dels för de ingående länen (Halland, Värmland och Västra Götaland). Antalet objekt är högst i det största länet, Västra Götaland. Poängen för naturvärden är generellt sett lägre för objekten i Värmland. 

    Download full text (pdf)
    Bullerstörd natur
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 28. Möller, Caroline
    Konsekvensbedömning av utsläpp av växthusgaser i MKB och Miljöbeskrivning2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2018 ändrades Sveriges lagstiftning som styr framtagande av miljöbeskrivningar i väg- och järnvägsplaner. Ändringen innebär bland annat att miljöaspekten klimatförändring lyfts in på ett tydligare sätt och får större betydelse. Det finns flera metodologiska utmaningar med att beskriva klimataspekten i planskedet. En utmaning är att klimataspekten har ett långt tidsperspektiv. Målet med projektet har varit att utveckla och ta fram förslag på en metod för att beskriva konsekvenser av utsläpp av växthusgaser i enskilda MKB eller miljöbeskrivningar. Rapporten presenterar en metod som mycket förenklat innebär att projekts utsläpp av klimatgaser kopplas samman med det nationella miljökvalitetsmålet "Begränsad klimatpåverkan" och FN:s klimatpanels (IPCC:s) RCP-scenarier (Representative Concentration Pathways). Med hjälp av kopplingen till RCP-scenarierna skapas en modell som förhoppningsvis gör det möjligt att göra en miljökonsekvensbedömning av ett projekts klimatpåverkan. Därutöver listar rapporten ett flertal aspekter som möjliggör en utveckling av metoden och Trafikverkets klimatarbete i stort.

    Download full text (pdf)
    Konsekvensbedömning av utsläpp av växthusgaser i MKB och Miljöbeskrivning
  • 29. Nylén, Sara
    Prioriteringsunderlag för riktade miljöåtgärder i bullerutsatta naturmiljöer: Region Stockholm, 20192022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vägtrafikbuller påverkar både människor och vilda djur negativt. Buller upplevs störande, och leder till stress och ohälsa. Hittills har Trafikverket hanterat detta problem främst i bebyggd miljö. Men även i naturmiljöer är buller en allvarlig störningsfaktor som för många djur kan ha drastiska effekter såsom ökad dödlighet och försämrad reproduktion. Denna rapport är en del av ett prioriteringsunderlag för riktade miljöåtgärder i bullerutsatta naturmiljöer som är viktiga för fåglar i Stockholms och Gotlands län. 

    Download full text (pdf)
    Prioriteringsunderlag för riktade miljöåtgärder i bullerutsatta naturmiljöer
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 30.
    Olsson, Mattias
    et al.
    EnviroPlanning .
    Myllyaho, Filip
    EnviroPlanning .
    Miljöuppföljning E6 Hallandsåsen: Djurens användning av ekodukt samt viltuthopp2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under det första året har ekodukten främst använts av rådjur och dovhjort, medan älg och vildsvin setts mer sporadiskt. Sammantaget (alla arter) märks en ökande passagefrekvens över ekodukten över det första året. Ökningen beror troligen både på säsongsvariationer och att djuren efter en tid börjar nyttja ekodukten i större omfattning. Vi ser liknande mönster vid andra nyöppnade faunapassager, där det ofta tar en period innan djuren hittar till faunapassagen och lär sig använda den. 

    Det finns ingenting som tyder på att konstruktionen eller omgivningarna kan påverka djurens passage-beteende. Djuren ser ut att vara lugna när de passerar, alltså utan någon större påverkan från motorvägens störningar.

     

    Download full text (pdf)
    Miljöuppföljning E6 Hallandsåsen
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 31. Oscott, Maria
    Årsrapport år 2020 TRIPLE F2020Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Då denna rapport levereras har Triple Fs etableringsfas avslutats. Samtliga mål med etableringen av programmet har uppfyllts och Trafikverkets utvärdering av programmets framskridande har fallit ut positivt. Det innebär att programmet nu inleder Genomförandefasens första fem år, med stora möjligheter att bidra till det svenska godstransportsystemets omställning till fossilfrihet. Perioden har fokuserat på att etablera programmet, generera bra och relevanta projekt samt jobba i de etableringsprojekt som ska lägga grunden för fortsatta prioriteringar inom programmet. Etableringsfasen har bland annat resulterat i en bra grund för omvärldsanalyser inom våra tre fokusområden logistik, teknik och policy, en stark bas i doktorandprogrammet med en bredd på doktorander som representerar våra tre utmaningar, samt att Triple F nu är ett väl etablerat program med fler än 60 partners från såväl akademi som näringsliv och samhälle.

    Download full text (pdf)
    Årsrapport år 2020 TRIPLE F
  • 32.
    Pettersson, Mikaela
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Saluzzio, Maria
    Berg, Ingrid
    Swedish Transport Administration.
    Hållbarhetsrapport 2022: Fyrspåret Malmö–Lund2023Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Trafikverkets och entreprenören NCC/OHLA:s hållbarhetsrapport 2022 för Fyrspåret Malmö–Lund berättar om det gemensamma hållbarhetsarbetet under 2022. 

    Enligt projektcheferna Jens-Peter Eisenschmidt och Christoffer Eksandh ska rapporten bidra till följande:

     • Rapporten ska synliggöra det hållbarhetsarbete vi genomför och medverka till engagemang i frågorna.

     • Ständig förbättring ska vara en självklar del av vårt arbete.

     • Vi ska vara drivande och inspirerande i hållbarhetsfrågorna.

    Hållbarhetsrapporten för Fyrspåret Malmö–Lund är tänkt som inspiration och information för att bidra till att uppnå organisationens gemensamma miljö- och hållbarhetsmål.

    Rapporten syftar även till att sprida projektets arbete och erfarenheter i ett bredare sammanhang.

    Download full text (pdf)
    Hållbarhetsrapport 2022: Fyrspåret Malmö–Lund
    Download (pdf)
    GRI-index 2022
    Download (pdf)
    GRI content index
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 33. Piegsa, Anne
    et al.
    Liu, Feng
    Energianalys av Swedavia Fordons fordonsflotta – en förstudie2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The European Union’s targets call for 10 per cent of all transport fuel derived from renewable sources by 2020. Sweden sets a more challenging goal to have a totally fossil-free vehicle fleet by 2030 [1]. Swedavia’s own vision is to achieve zero fossil-based CO2 emissions by 2020 [2]. The main function of the airport facilities is providing access to aircrafts for both passengers and cargo. An airport operator’s vehicle fleet is commonly the second largest energy user next to building/facilities. A major part, up to 95%, of an airport operator’s CO2 emissions can be caused by the operational vehicle fleet. To specify the CO2 emission reduction strategy of an airport’s vehicle fleet a specific energy analysis shows necessary. Moreover, a clear roadmap of improvements and upgrades of the vehicle fleet configuration is needed to secure a goal of zero fossil-based CO2 emissions. With regard to the vehicle fleet electrification aspect, many airports are ahead of Swedish airports. Since June 2015, 35 electric buses at Amsterdam Airport Schiphol have been transporting passengers to and from aircraft to gate [3]. London Heathrow Airport has one of the largest fleets of electric, airside vehicles in Europe; 850 of 8000 vehicles are electric motor powered [4]. The first electric bus fleet started operating on-airport by late 2016 in Sydney Airport, Australia [5]. However, no airports have yet even got close to zero CO2 emission vehicle fleet. This pre-study investigates, on the example of Swedavia’s vehicle fleet, a typical airport operator vehicle fleet configuration and its CO2 emission levels. Based on this use case study, an emission reduction strategy and a roadmap for realization of a zero fossil CO2 emission goal is proposed. This strategy also addresses energy efficiency targets after 2020.

    Download full text (pdf)
    Energianalys av Swedavia Fordons fordonsflotta – en förstudie
  • 34.
    Rydlöv, Johan
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Delvenne, Malin
    Swedish Transport Administration.
    Lejon, Anna
    Länsstyrelsen.
    Thalin, Melvin
    Naturvårdsverket.
    Norgren, Erik
    Naturvårdsverket.
    Edling, Ulf
    Swedish Transport Administration.
    Stellén, Camilla
    Swedish Transport Administration.
    Millde, Ylva
    Swedish Transport Administration.
    Wallander, Johan
    Jordbruksverket.
    Hedlund, Anders
    Riksantikvarieämbetet.
    Pettersson, Jörgen
    Skogsstyrelsen.
    Miljökompensation i transportinfrastruktur: En samverkansåtgärd inom Miljömålsrådet2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2019 och 2020 har Trafikverket lett en samverkansåtgärd om miljökompensation tillsammans med Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelserna. Denna rapport är en del av resultatet från samverkan inom Miljömålsrådets och lyfter fram gemensamma arbetssätt, principer och åtgärder vid hantering av olika kompensationsfrågor.I rapporten presenteras dessutom bakgrund till två förslag som rådet lagt fram till Regeringen för att öka möjligheterna att nå en effektivare hantering av kompensationsfrågor i samband med transportinfrastruktur.

    Download full text (pdf)
    Miljökompensation i transportinfrastruktur
    Download (pdf)
    Bilaga 1
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 35.
    Sandvik, Lina
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Arildsson Matti, Emma
    Swedish Transport Administration.
    Pettersson, Mikaela
    Swedish Transport Administration.
    Hållbarhetsrapport 2021: Fyrspåret Malmö–Lund2022Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Trafikverkets och entreprenören NCC/OHLA:s hållbarhetsrapport 2021 för Fyrspåret Malmö–Lund berättar om det gemensamma hållbarhetsarbetet under 2021.

    Enligt projektcheferna Jens-Peter Eisenschmidt och Christoffer Eksandh ska rapporten bidra till följande:

     • Rapporten ska synliggöra det hållbarhetsarbete vi genomför och medverka till engagemang i frågorna.

     • Ständig förbättring ska vara en självklar del av vårt arbete.

     • Vi ska vara drivande och inspirerande i hållbarhetsfrågorna.

    Hållbarhetsrapporten för Fyrspåret Malmö–Lund är tänkt som inspiration och information för att bidra till att uppnå organisationens gemensamma miljö- och hållbarhetsmål.

    Rapporten syftar även till att sprida projektets arbete och erfarenheter i ett bredare sammanhang.

    Download full text (pdf)
    Hållbarhetsrapport 2021: Fyrspåret Malmö–Lund
    Download (pdf)
    Innehållsindex enligt Global Reporting Initiative (GRI)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 36.
    Sandvik, Lina
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Arildsson Matti, Emma
    Swedish Transport Administration.
    Pettersson, Mikaela
    Swedish Transport Administration.
    Hållbarhetsrapport 2021: Fyrspåret Malmö–Lund. Kortversion2022Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Trafikverkets och entreprenören NCC/OHLA:s hållbarhetsrapport 2021 för Fyrspåret Malmö–Lund berättar om det gemensamma hållbarhetsarbetet under 2021.

    Enligt projektcheferna Jens-Peter Eisenschmidt och Christoffer Eksandh ska rapporten bidra till följande:

     • Rapporten ska synliggöra det hållbarhetsarbete vi genomför och medverka till engagemang i frågorna.

     • Ständig förbättring ska vara en självklar del av vårt arbete.

     • Vi ska vara drivande och inspirerande i hållbarhetsfrågorna.

    Hållbarhetsrapporten för Fyrspåret Malmö–Lund är tänkt som inspiration och information för att bidra till att uppnå organisationens gemensamma miljö- och hållbarhetsmål.

    Rapporten syftar även till att sprida projektets arbete och erfarenheter i ett bredare sammanhang.

    Download full text (pdf)
    Hållbarhetsrapport 2021: Fyrspåret Malmö–Lund. Kortversion
    Download (pdf)
    Innehållsindex enligt Global Reporting Initiative (GRI)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 37.
    Sandvik, Lina
    et al.
    Swedish Transport Administration.
    Olson, Petter
    Swedish Transport Administration.
    Arildsson Matti, Emma
    Swedish Transport Administration.
    Hållbarhetsrapport 2020: Fyrspåret Malmö–Lund2021Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Hållbarhetsrapporten 2020 för Fyrspåret Malmö–Lund mellan Trafikverket och entreprenören NCC/OHL berättar om det gemensamma hållbarhetsarbetet under 2020.

    Trafikverkets och entreprenören NCC/OHL:s hållbarhetsrapport 2020 för Fyrspåret Malmö–Lund berättar om det gemensamma hållbarhetsarbetet under 2020.

    Enligt projektcheferna Jens-Peter Eisenschmidt och Christoffer Eksandh ska rapporten bidra till följande:

     • Rapporten ska synliggöra det hållbarhetsarbete vi genomför och medverka till engagemang i frågorna.

     • Ständig förbättring ska vara en självklar del av vårt arbete.

     • Vi ska vara drivande och inspirerande i hållbarhetsfrågorna.

    Hållbarhetsrapporten för Fyrspåret Malmö–Lund är tänkt som inspiration och information för att bidra till att uppnå organisationens gemensamma miljö- och hållbarhetsmål.

    Download full text (pdf)
    Hållbarhetsrapport 2020: Fyrspåret Malmö–Lund
    Download (pdf)
    Innehållsindex enligt Global Reporting Initiative (GRI)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 38.
    Schillander, Per
    Swedish Transport Administration.
    Bullerstörd natur i Halland2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vägtrafikens bullerstörningar drabbar inte bara människor i bebyggda miljöer – även djur påverkas negativt. Värdefulla naturområden i Halland har bedömts utifrån naturvärden och bullerstörning. En handfull områden prioriteras och föreslås få olika bullerskyddsåtgärder. 

     

    Download full text (pdf)
    Bullerstörd natur
    Download (jpg)
    Presentationsbild
  • 39.
    Schillander, Per
    Swedish Transport Administration.
    Naturmiljövärden i Region väst 20232024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Enligt lagar, avtal och Riktlinje Landskap ska Trafikverket skydda, förvalta och förbättra infrastrukturens naturvärden. Rapporten ger en samlad bild av kunskap och status för de naturvärden som omfattas av riktlinjen och som finns registrerade i miljöwebb landskap. Kunskapen är högst skiftande för de olika företeelserna och där kunskapen finns pekar tillstånden på stora behov av åtgärder. Rapporten omfattar Värmlands, Hallands och Västra Götalands län och formulerar en rad angelägna åtgärder, oavsett regional indelning. 

    Download full text (pdf)
    Naturmiljövärden i Region väst 2023
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 40.
    Segerborg Fick, Ann
    et al.
    Ecoloop.
    Dunér, Fredrik
    Ecoloop.
    Lundberg, Kristina
    Ecoloop.
    Fossilfria och nollutsläpps arbetsmaskiner: En samverkansåtgärd inom Miljömålsrådets delprojekt Staten går före2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Aktuell rapport utgör slutrapporten från en samverkansåtgärd om fossilfria eller nollutsläpps arbetsmaskiner inom Miljömålsrådets delprojekt Staten går före. Miljömålsrådet inrättades av regeringen år 2014 och är en plattform där myndigheter inom områden som är strategiskt viktiga för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen kan samverka. Genom detta kan takten i arbetet med att nå miljömålen öka.

    Energimyndigheten, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Sveaskog, Trafikverket och Transportstyrelsen har deltagit i samverkansåtgärden om fossilfria och nollutsläpps arbetsmaskiner. Trafikverket har tillsammans med konsulten Ecoloop ansvarat för åtgärden med stöd från de övriga deltagarna. Målen med samverkansåtgärden var

    • Nulägesbeskrivning: arbetsmaskiner som är tillgängliga på marknaden och som leder till  fossilfri[1] eller nollutsläpps[2] användning
    • Sammanställning: målsättningar, visioner och utmaningar hos olika tillverkare eller leverantörer av arbetsmaskiner
    • Målsättningar: klimat- och luftkvalitetsmål kopplat till att introducera fossilfria- eller nollutsläpps arbetsmaskiner
    • Förslag: upphandlingskrav för att stötta omställningen till fossilfria eller nollutsläpps arbetsmaskiner

    Åtgärden omfattade tre olika sektorer där arbetsmaskiner är vanligt förekommande: entreprenadverksamhet, jordbruk och skogsbruk. Dessa sektorer skiljer sig ganska markant kring hur marknaden har utvecklats hittills och hur tillverkarna ser på utvecklingen de närmaste åren kopplat till framförallt nollutsläpps arbetsmaskiner. De nollutsläpps arbetsmaskiner som finns på marknaden återfinns främst inom entreprenadsektorn. Gruvnäringen sticker ut genom att det redan finns kommersiella större eldrivna arbetsmaskiner inom den delsektorn. Inom alla sektorer är möjligheten att köra på biodrivmedlet HVO vanligt förekommande. I princip alla tillverkare av arbetsmaskiner tillåter detta. 

    Idag är det svårt att påstå att det finns en marknad för nollutsläpps arbetsmaskiner. Ytterst få offentliga beställare inom EU uppmuntrar för närvarande arbetsmaskiner för nollutsläpp via upphandling, vilket kan förklara varför nästan inga tillverkare tillhandahåller elektriska arbetsmaskiner för den europeiska marknaden. Ägare av arbetsmaskiner köper inte nollutsläpps arbetsmaskiner eftersom dessa inte kan konkurrera med dieseldrivna maskiner i upphandlingarna och tillverkarna erbjuder inte nollutsläpps arbetsmaskiner eftersom det inte finns någon efterfrågan. 

    För att möjliggöra nollutsläpps arbetsmaskiner behöver beställarna kommunicera långsiktiga mål och framtida kravställning till marknaden, och marknaden behöver sannolikt även stöttas genom olika typer av innovationsupphandlingar. Beroende på marknadens och lösningarnas mognad kan olika typer av åtgärder tillämpas.

     [1] Inga utsläpp av klimatgaser i ett livscykelperspektiv

    [2] Inga direkta utsläpp av varken luftföroreningar eller klimatgaser från användningen av arbetsmaskinen

    Download full text (pdf)
    Fossilfria och nollutsläpps arbetsmaskiner
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 41. Tuvendal, Magnus
    et al.
    Helldin, J-O
    Bovin, Mattias
    Underlag för åtgärdsprioritering av barriärer i Stockholmsområdet2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Stockholms stora trafikleder utgör, tillsammans med bebyggelse längs och kring lederna, kraftiga barriärer för biologisk mångfald och friluftsliv. Ett 30-tal särskilt väsentliga barriärer har tidigare identifierats inom ett regeringsuppdrag redovisat 2005. Banverket och Vägverket tog då fram ett gemensamt åtgärdsprogram för att åtgärda de mest väsentliga barriärerna av järnvägar och vägar för friluftsliv och biologisk mångfald med tyngdpunkt på större tätorter. Det arbetet genomfördes i bred samverkan och de barriärer som pekades ut i programmet finns också till stor del förankrade i RUFS Stockholms läns grönstruktur och Svaga gröna samband.

    I denna rapport redovisas en kvantitativ metod för att systematiskt och transparent värdera olika faktorer som påverkar barriäreffekterna av transportinfrastrukturen. En utgångspunkt är den riktlinje för landskap som Trafikverket antog 2016. Avsikten är att rapportens resultat ska utgöra ett underlag och stöd för en tydligare prioritering av tidigare identifierade större barriärer av vägar och järnvägar i Stockholms län.

    Download full text (pdf)
    Underlag för åtgärdsprioritering av barriärer i Stockholmsområdet
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 42. Valk, Misha
    et al.
    Normark, Monica
    High-level overview of the contractural structures2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    For the development of a future sustainable aviation fuel (SAF) production facility (the ultimate end-goal of this project) it will be key to secure SAF off-takes. Financiers (both debt and equity) will require long term product off-takes that derisk a project from a financial point of view. Contrary to conventional jet fuel, which is sold based on indexed prices, there is not fixed pricing mechanism for SAF. SAF requires a significant premium over indexed jet fuel prices and therefore long term off-take contracts are required for most of the production volume of a project. The price of ingoing raw material for SAF production will be of significant importance to secure a long term investment. Off take agreement on the raw material needs to be addressed early and these agreements needs to take into consideration both the price, availability of feedstock and distance of transportation of raw material to production site. Projects that plan to sell all the SAF on the spot market will be considered to be too risky. This document will explore different ways in which such an off-take can be structured.

    Download full text (pdf)
    High-level overview of the contractural structures
  • 43. Winnes, Hulda
    et al.
    Fridell, Erik
    Ellis, Joanne
    Forsman, Björn
    Ramsay, William
    Westermark, Henrik
    Aftertreatment of methane slip from marine gas engines2020Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The emissions from marine gas engines are determined partly by the fuel and partly by the combustion technology used. Natural gas, bunkered on ships in liquefied form as Liquefied Natural Gas (LNG), is a clean fuel compared to fuel oils, causing low levels of emissions of sulphur dioxide, particles and soot. Also, CO2 emissions per energy unit is relatively low from LNG combustion due to more chemically bound energy per carbon content in natural gas than in fuel oil. Further, the Engines operating on natural gas are often of a “low-pressure” type. These engines have low NOX emissions compared to “high-pressure” diesel engines. The LNG engines are either spark ignited using the gas as the only fuel, or they use a dual fuel technology where a pilot fuel injection is used for ignition. The pilot fuel is responsible for a large part of emissions of SO2 and particles, although it only contributes 5% or less of the energy. Another type of dual fuel engine is the high-pressure engine using LNG as fuel in a diesel combustion cycle. Like in other diesel cycle engines, the NOX emissions from those engines are high, comparable to emissions from fuel oil combustion. The low-pressure dual fuel engines are by far the most used engine type on ships that are not LNG carriers. A side effect from the combustion in the low-pressure engines is a slip of unburnt methane through the combustion process. For some engines using LNG as main fuel, the methane slip causes total emissions of CO2-equivalents to be higher than from comparable engines using only marine gasoil. The issue of methane slip is addressed by engine manufacturers aiming for improved designs and combustion technology. Another way to approach the matter is to treat the exhaust gases. In this study we have analysed different ways to oxidise methane in the exhaust pipe of marine engines. Methane engines used on land are often equipped with oxidation catalysts. There are however still no systems commercially available for marine applications. Factors that present a challenge to the use of catalysts on ships include a high sulphur content of the pilot fuel, low temperatures of the exhausts, and high contents of water vapor. Our analyses also include studies of a more innovative solution for methane oxidation based on a non-thermal plasma technology. Laboratory tests are positive and indicate a good potential, although tests at a larger scale are needed before installation on a ship is possible. Costs of methane catalysts on ships are expected to mainly depend on technical challenges at installation, and the needed catalytic metals. Since no regulations cover methane emissions from ships, installations are completely voluntary and require ship owners to accept the extra costs. In a case study, we study the costs associated with installation and operation of an oxidation catalyst on one of Furetank’s vessels. Yearly operating costs are estimated to be approximately 110 000 euro, and installation cost to be 450 000 euro. The uncertainties are however high since no real examples could be used for benchmark values. A full-scale demonstration of methane oxidation catalysts on ships is needed and should be technically possible. Before any demonstration, further guidance on operational practices should be developed and be accurately addressed for the specific case. High costs may slow down the introduction of methane aftertreatment technology on ships on a commercially viable scale. It is therefore urgent to investigate potential incentives and regulatory means to facilitate development and introduction of methane oxidation technology for the marine sector. Methane emissions can be expected to increase in the future, with an increasing number of ships driven by LNG, which makes these studies even more relevant.

    Download full text (pdf)
    Aftertreatment of methane slip from marine gas engines
  • 44.
    Delrapport inom uppdraget om handlingsprogram för laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas: översyn över uppdrag, regelverk, statliga stöd, avdrag och krav2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det moderna fossilfria välfärdssamhället är till stor del ett elektrifierat, digitaliserat och även bitvis automatiserat samhälle, där elektrifieringen är en central förutsättning för att nå fossilfrihet i många sektorer och branscher. Elektrifieringen är också en bärande del i transportsystemets nödvändiga klimatomställning där tillgång till fordon och utbyggnad av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas blir central. Elektrifieringen kommer ge samhället stora möjligheter men det finns även utmaningar som behöver hanteras, exempelvis tillgång till elnät, mark, kompetensförsörjning samt uppdaterade regelverk för en elektrifierad transportsektor. Omställningen kommer att innebära behov av ändrade beteenden på olika sätt. 

    Nya affärsmöjligheter och en ökad konkurrenskraft för många svenska företag är också en positiv följd av en mer elektrifierad sektor. Men det är ytterst centralt att denna gröna omställning för ett mer hållbart samhälle också inbegriper såväl försörjningstrygghet som beredskapsperspektivet. 

    Denna delrapport har tagits fram inom det regeringsuppdrag myndigheterna fått om att ta fram ett handlingsprogram för laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas. Uppdraget är en följd av elektrifieringsstrategin och genomförs tillsammans med Trafikverket och ska slutredovisas den 1 november 2023. Delrapporten innefattar en översyn av befintliga uppdrag, regelverk, statliga stöd, avdrag och krav i fråga om laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas. Delrapporten fokuserar på utmaningar med utbyggnaden av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas och tar fram en rad förslag för att hantera dessa. Arbetet fortsätter nu med en rad fördjupade analyser innan slutredovisningen. 

    Download full text (pdf)
    Handlingsprogram för laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas
  • 45.
    Fladdermöss: Kompensations- och skyddsåtgärder2021Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Fladdermöss är en av de artrikaste grupperna av Sveriges däggdjur och det finns 19 arter i landet. Flest arter finns i Götaland, men några av våra vanligaste arter finns i hela landet. Alla arter är insektsätare och fladdermössen är därmed knutna till insektsrika miljöer i landskapet. Alla miljöer med vatten är viktiga eftersom de producerar mycket insekter och några arter har till och med specialiserat sig på att fånga insekter tätt över vattenytan på sjöar eller vattendrag.Andra värdefulla miljöer är örtrika ängsmarker och vägkanter som attraherar fjärilar, samtlövrika betesmarker som producerar fjärilar, dyngbaggar och en mängd andra insekter.

    Download full text (pdf)
    Fladdermöss: Kompensations- och skyddsåtgärder
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 46.
    Går det att få med intrångsvärden i Vägverkets samhällsekonomiska kalkyler?2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De förväntade miljöeffekterna av en väginvestering bedöms verbalt i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). De flesta av de effekter som benämns miljöintrång värderas inte i den samhällsekonomiska kalkylen: Miljöintrång inbegriper vägens fysiska intrång, påverkan på landskapsbild och stadsbild samt störningar som t. ex. luftföroreningar och buller. Denna rapport granskar senare års studier att försöka penningvärdera miljöintrångens kostnader. rekommendationer för framtiden ges också.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 47.
    Handlingsprogram för Laddinfrastrukturoch tankinfrastrukturför vätgas2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det moderna fossilfria välfärdssamhället är till stor del ett elektrifierat, digitaliserat och även bitvis automatiserat samhälle, där elektrifieringen är en central förutsättning för att nå fossilfrihet i många sektorer och branscher. Elektrifieringen är också en bärande del i transportsystemets nödvändiga klimatomställning där tillgång till fordon och utbyggnad av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas blir central.  

    Elektrifieringen kommer ge samhället stora möjligheter men det finns även utmaningar som behöver hanteras, exempelvis tillgång till elnät, mark, kompetensförsörjning samt uppdaterade regelverk för en elektrifierad transportsektor. Omställningen kommer att innebära behov av ändrade beteenden på olika sätt. Nya affärsmöjligheter och en ökad konkurrenskraft för många svenska företag är också en positiv följd av en mer elektrifierad sektor. Men det är ytterst centralt att denna gröna omställning för ett mer hållbart samhälle också inbegriper såväl försörjningstrygghet som beredskapsperspektivet. 

    Energimyndigheten och Trafikverket har haft ett gemensamt regeringsuppdrag att ta fram ett handlingsprogram för laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas och detta är uppdragets slutrapport. En målbild för framtidens laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas har tagits fram och med utgångspunkt i den och analyser om vad bland annat en ändamålsenlig utbyggnad innebär har ett handlingsprogram formulerats. Handlingsprogrammet omfattar förslag på 55 åtgärder i en rad områden som bedöms vara angelägna för att främja utbyggnaden av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas. 

    Download full text (pdf)
    Handlingsprogram för Laddinfrastrukturoch tankinfrastrukturför vätgas
  • 48.
    Hållbarhetsrapport 2019: Fyrspåret Malmö–Lund2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hållbarhetsrapporten 2019 för Fyrspåret Malmö–Lund mellan Trafikverket och entreprenören NCC/OHL berättar om det gemensamma hållbarhetsarbetet under 2019.

    Enligt projektcheferna Jens-Peter Eisenschmidt och Anders Söreklint ska rapporten bidra till följande:

    • För alla som är involverade i projektet ska det vara tydligt att de är med och jobbar för ett hållbart samhälle, och att det ger resultat.

    • Rapporten ska också motivera till ständig förbättring inom projektet.

    • Vår utgångspunkt är att vi ska vara en del av utvecklingen; inte invänta resultatet av vad andra gör eller vänta på nya riktlinjer.

    Hållbarhetsrapporten för Fyrspåret Malmö–Lund är tänkt som inspiration och information för att bidra till att uppnå organisationens gemensamma miljö- och hållbarhetsmål. 

    Download full text (pdf)
    Hållbarhetsrapport 2019 Fyrspåret Malmö–Lund
    Download (jpg)
    Omslag
    Download (pdf)
    GRI-index
  • 49.
    Trafikverkets miljörapport 20102011Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Trafikverkets särskilda rapport riktar sig till Trafikverkets anställda, aktörer inom sektorn, regeringen och allmänheten. Rapporten redovisar den påverkan på miljön som byggande, drift och underhåll av väg- och järnvägsinfrastruktur samt trafikering ger upphov till. Rapporten tar även upp de åtgärder som Trafikverket genomfört för att minska denna miljöpåverkan.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
  • 50.
    Trafikverkets miljörapport 20112012Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Denna redovisning avser Trafikverkets arbete för att bidra till de transportpolitiskamiljömålen samt miljökvalitetsmålen. I regleringsbrevet för verksamhetsår 2011 ställskrav på att Trafikverket i samband med årsredovisningen 2011 redovisar dennaverksamhet i en särskild rapport. Redovisningskravet avser att redovisa de åtgärder somvidtagits under 2011 i detta syfte.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (jpg)
    Omslagsbild
12 1 - 50 of 58
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf