Endre søk
Begrens søket
1 - 7 of 7
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Antonson, Hans
    et al.
    KMV Forum AB.
    Buckland, Philip I.
    Umeå universitet, Miljöarkeologiska laboratoriet.
    Nyqvist, Roger
    Umeå universitet, Miljöarkeologiska laboratoriet.
    Fröjmark Svanström, Karin
    KMV Forum AB.
    Eriksson, Samuel
    Umeå universitet, Miljöarkeologiska laboratoriet.
    Romlinsson, Simon
    Larsson, Andreas
    Eriksson, Camilla
    KMV Forum AB.
    Eriksson, Love
    Ekberg, Stina
    KMV Forum AB.
    Kulturhistoriska värden i ett förändrat klimat. Hot, risker och hanteringkopplat till vägar och banor2021Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Klimatförändringar utgör en bred palett av risker för kulturmiljö och landskap,inklusive de kulturhistoriska lämningar som har en nära eller direkt kopplingtill transportinfrastruktur. I detta projekt tittade vi på ett antal av dessa riskeri syfte att hjälpa Trafikverket att utveckla tjänster för bättre förutsägelse ochhantering av riskerna i anslutning till vägar och banor. Forskningen inleddesgenom en översikt av befintliga offentliga publikationer om klimatförändringenshot, risker, metoder, anpassningsåtgärder och kulturmiljö. Detta följdesav en undersökning av upplevelsen av dessa frågor bland offentligt anställdaexperter som medverkar i planeringen. Geografiska informationssystem (GIS)användes för att identifiera kulturhistoriska lämningar som är klimatologisktriskutsatta sig i riskzonen för tre undersökningsområden, följt av fältbesökför att bedöma tillförlitligheten i GIS-resultaten. Analysen visade att en enkelGIS-analys kan vara till hjälp för att identifiera riskutsatta platser, men ocksåatt fältarbete kan medverka till att identifiera ytterligare risker men också problemmed noggrannheten i underliggande datamaterial. Projektet tillhandahållerockså grundläggande statistik om i vilken utsträckning olika typer avkulturhistoriska lämningar på nationell nivå riskerar att hotas enligt nuvarandeklimatförändringsmodeller. Projektet genomförde också fallstudier av 1) vägsaltetsrisker för milstolpar och andra arkeologiska företeelser i anslutning tillvägar, och 2) de historiska kartornas potential att användas för att identifierariskutsatta områden vid framtida klimatförändringar. Slutligen diskuteras konsekvensernaav dessa resultat för prioriteringar av klimatanpassningsaktivitetersamt presenterar förslag på metoder och modeller för att identifiera transportinfrastrukturenskulturmiljöer som är hotas av klimatförändringar.

    Fulltekst (pdf)
    Kulturhistoriska värden i ett förändrat klimat
  • 2.
    Delepierre, Camille
    Trafikverket.
    Grönt ljus 2030: goda exempel som ger ökad klimatnytta i närtid2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har ett regeringsuppdrag under 2019–2022 om att genomföra informations- och kunskapshöjande åtgärder för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. Denna rapport är en del i regeringsuppdraget och utgör ett underlag till den årliga resultatkonferens om klimat och transporter som Trafikverket ska arrangera inom uppdraget. Rapporten ska framför allt beskriva goda exempel på åtgärder som ger klimatnytta i närtid och som aktörer kan kopiera eller skala upp. Trafikverket hänvisar därför till andra rapporter när det gäller beskrivning av klimatmål för transportsektorn, nuläge och möjligheter att nå mål.

    Fulltekst (pdf)
    Grönt ljus 2030
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 3.
    Eklöf, Hanna
    Trafikverket.
    Grönt ljus 2030: goda exempel som ger ökad klimatnytta i närtid2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har fått ett regeringsuppdrag om att genomföra informations- och kunskapshöjande åtgärder för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. Denna rapport är en del i regeringsuppdraget och utgör ett underlag till den årliga resultatkonferens om klimat och transporter som Trafikverket ska arrangera fram till 2022. Rapporten ska framför allt beskriva möjligheter att nå klimatmål för transporter, och därför beskrivs fakta om transportsektorns klimatpåverkan endast övergripande, med hänvisning till fördjupningsunderlag.

    Fulltekst (pdf)
    Grönt ljus
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 4.
    Eklöf, Hanna
    Trafikverket.
    Grönt ljus 2030: goda exempel som ger ökad klimatnytta i närtid2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har ett regeringsuppdrag under 2019–2022 om att genomföra informations-och kunskapshöjande åtgärder för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. Denna rapport är en del i regeringsuppdraget och utgör ett underlag till den årliga resultatkonferens om klimat och transporter som Trafikverket arrangerar inom uppdraget. Rapporten ska framför allt beskriva goda exempel på åtgärder som ger klimatnytta i närtid och som aktörer kan kopiera eller skala upp. Trafikverket hänvisar därför till andra rapporter när det gäller beskrivning av klimatmål för transportsektorn, nuläge och möjligheter att nå mål.

    Fulltekst (pdf)
    Grönt ljus 2030
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Eriksson, Hanna
    Trafikverket.
    Grönt ljus 2030: goda exempel som ger ökad klimatnytta i närtid2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har ett regeringsuppdrag under 2019–2022 om att genomföra informations-och kunskapshöjande åtgärder för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. Denna rapport är en del i regeringsuppdraget och utgör ett underlag till den årliga resultatkonferens om klimat och transporter som Trafikverket arrangerar inom uppdraget. Rapporten ska framför allt beskriva goda exempel på åtgärder som ger klimatnytta i närtid och som aktörer kan kopiera eller skala upp. Trafikverket hänvisar därför till andra rapporter när det gäller beskrivning av klimatmål för transportsektorn, nuläge och möjligheter att nå mål.

    Fulltekst (pdf)
    Grönt ljus 2030
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 6.
    Moldanova, Jana
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Langner, Joakim
    Lindskog, Magnus
    Mårtensson, Tomas
    Priestley, Michael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wall, Martin
    Ziverts, Ulrika
    Ekstrand, Henrik
    Näs, Anette
    Wilhelmsson, Jens
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Optimisation of flight routes for reduced climate impact (OP-FLYKLIM)2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The OP-FLYKLIM project investigated the potential to reduce the climate impact of aviation through climate optimization of flight routes to reduce the high-altitude effects of aviation with a focus on climate forcing from contrails and contrail cirrus under Scandinavian conditions. We have developed a calculation methodology where areas with potential to form persistent contrails are identified. The duration and climate forcing of contrails and contrail cirrus in these areas are calculated using data from SMHI's meteorological forecast model. Information on the position and climate forcing potential of these areas has been used to quantify climate forcing of flights on selected routes over a period of several months, and to test optimization of route planning for reduced climate effect with the flight planning system used by the airline Novair.

    Climate forcing from contrails and contrail cirrus during the flight calculated with the OP-FLYKLIM methodology is compared with calculations of climate forcing from the CO2 emitted from combustion of the jet fuel. This enables a direct comparison of the climate benefit of avoidance of contrail formation with its fuel penalty. In the future this method could be deployed in flight planning systems to enable climate optimization. The method can also be used in cost-benefit analyses of climate-optimized flight planning.

    We have also investigated several issues that are important for route optimization in general and for correct assessment of whether persistent contrails occur. Meteorological models of good quality in terms of forecasts of winds, temperature and humidity at flight altitude is of great importance both for ordinary route planning and for climate optimization. In OP-FLYKLIM, SMHI has tested streaming data from aircraft (so-called Mode-S EHS data) through air traffic control radars and local data receivers directly to their operational forecast model, which showed improved quality of forecasts.A persistent contrail occurs only if the humidity in the area of the flight is supersaturated relative to ice but is not already containing clouds.

    In the project, we have thus investigated the distribution of ice-saturated areas across Scandinavia as an average over several years using data from the ECMWF global numerical weather prediction (NWP) model. The results show a quite high potential for the formation of persistent contrails and thus for high-altitude effects in the area. Comparison to published data on the frequency of occurrence of ice supersaturated layers over Sweden and Europe indicate that observations and model data are broadly consistent. However, when comparing to observed relative humidity with respect to ice (RHI) from radiosondes directly it becomes clear that both the ECMWF model and the MetCoOp model used by SMHI for short range forecasts underestimate RHI near the tropopause, where most flights take place.

    As an additional means to evaluate the performance of NWP models with respect to ice supersaturation SMHI initiated observations of contrails by their climate observers. The observations were then matched against flights in the area and RHI calculated by the SMHI forecast model to determine if observations of persistent contrails also corresponded to ice supersaturation in the model. In agreement with the evaluation against radiosondes it was found that the NWP model underestimated RHI in connection with observed contrails.

    A correct calculation of fuel consumption and emissions during the flight is a prerequisite both for calculating its high-altitude effects and for monitoring of aviation emissions by national and international authorities. In OP-FLYKLIM the fuel consumption calculated with FOI3 methodology, used for the Swedish reporting of the national emissions from aviation to the UNFCCC and other international reporting obligations, has been compared with true fuel consumption obtained from data from the flight data recorder (FDR data) onboard aircraft on several routes. Comparison showed differences below 10% that could be explained by differences between route plans and type of aircraft in the FDR data and the FOI calculation, respectively.

    Fulltekst (pdf)
    Optimisation of flight routes for reduced climate impact
  • 7.
    Schillander, Per
    Trafikverket.
    Klimatanpassning: Gemensamma processer i Region Väst2024Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har under många år arbetat med klimatanpassning av infrastrukturen, i många fall i samarbete med andra myndigheter. Rapporten sammanfattar perspektiv på roller, mandat och samarbete från intervjuer med ett stort antal tjänstepersoner på kommuner, kommunalförbund, länsstyrelser och Trafikverket i Värmlands län, Hallands län och Västra Götalands län. En slutsats är att det regionala samarbetet behöver öka, under den lärande fas många myndigheter fortfarande befinner sig i. 

    Fulltekst (pdf)
    Klimatanpassning: Gemensamma processer i Region Väst
    Download (jpg)
    presentationsbild
1 - 7 of 7
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.45.0