Det sker stora förändringar i en snabb takt inom området informationshantering. Det påverkar Trafikverket på flera sätt och skapar en rad utmaningar men även möjligheter där mer utpräglade utvecklingsinsatser kan hämta stöd i forskningsansatser med fokus på informationens hantering och förvaltning. Tillsammans kan dessa insatser stödja Trafikverket i ambitionen att utvecklas till en modern digital myndighet. Ett övergripande syfte med denna förstudie har varit att skapa en fördjupad insikt kring vad som krävs för att hantera informationens värde över ett livscykelperspektiv. Och detta skall ske samtidigt som man beaktar de utmaningar som man som beställaren ställs inför i samband med den långsiktig hantering och dess bevarande av information. Målet med förstudien har varit att sammanställa dessa insikter i form av en projektkatalog där vi pekar på viktiga framtida insatser för att optimera/prioritera Trafikverkets informationshantering över tid.
Studien Interoperabel data- och informationsförsörjning mellan samhällssektorer för omdömesgilla beslutsstöd, ser behovet av mer aktionsforskning – kombination av forskning och utveckling, för att laborera, utbyta idéer och kollaborativt samarbeta med en mer heterogen aktörsgrupp inom och utanför transportsystemet för att hitta lösningar på samhällsutmaningar. Där det är betydelsefullt att harmonisera målsättning och initiativ för att möjliggöra vidareutnyttjande av data och information, digital kunskapshantering baserat på öppna standarder och demokratiska principer i samarbete med andra sektorer och nationer inom EU. Vidare tematisk indelning av utmaningar och konkreta förslag på lösningar är svåra att föreslå utifrån det generella temat ”nästa generations beslutsstöd” utan att vidare specificera vad temat innefattar och definiera problemområdet. Däremot lyfter denna studie, på ett mer övergripande plan nödvändigheten att skyndsamt genomföra digitalisering och digital transformation för att samarbeta med övriga samhällssektorer och branscher som redan har eller är på väg att transformeras om Trafikverket och transportsystemet skall vara delaktiga i den digitala utvecklingen. Detta eftersom ingen bransch är immun mot det externa sociotekniska förändringstryck som digital disruption samt uppkomst och spridning av ny digital teknologi medför.
Projektet ÅVS Steg 1 och 2-åtgärder med fokus på ITS och digitalisering ”DigITS” är ett initiativ som tagits inom Trafikverket Region Väst, i ett samarbete mellan verksamhetsområdena Planering och Trafik. Projektet är finansierat via Trafikverkets forskningsportfölj Möjliggöra. Projektet initierades i syfte att säkerställa att åtgärder inom ITS och digitalisering i högre grad ska kunna användas som åtgärder i den långsiktiga planeringen av transportsystemet. Det innefattar en kritisk granskning av tidigare forskning och hur denna applicerats i Trafikverkets linjearbete
Studien visar att Trafikverkets organisation och arbetssätt är en viktig förutsättning som påverkar möjligheten att ta vidare steg 1 och 2-åtgärder i den långsiktiga planeringen av transportsystemet. Den visar också på att Trafikverket måste ges utökade möjligheter att arbeta med digitalisering och ITS för att möjliggöra innovativa lösningar och finansiera åtgärder som inte är knutna till ett specifikt objekt.
Analysförutsättningarna har stor betydelse för att Trafikverket ska få en uppfattning om anläggningens status, men också på ett tydligt sätt förutse framtida behov och kunna föra denna information vidare till interna eller externa aktörer. Det är också en förutsättning för att kunna prioritera mellan alternativa åtgärder i den långsiktiga planeringen. Med rätt stöd i analysmodellerna kan tydliga operativa mål sättas för att precisera vilka åtgärder som är aktuella, dels utifrån en konkret målbild men framför allt på vilket sätt detta ska åstadkommas. En tydlig förståelse för framtida behov och infrastrukturens nyttjande ger också en bättre bild av hur den nya tekniken kan bidra till ett effektivare transportsystem där den fulla potentialen av en åtgärd kan hanteras i planeringsprocessen.
För att öka genomslaget av steg 1- och 2-åtgärder föreslås ett arbetssätt som kan komplettera ÅVS-metodiken, i form av ett målstyrt scenario. Med utgångspunkt i en konkret målbild kan relevanta åtgärder testas för att säkerställa att uppställda kvantitativa och kvalitativa krav uppnås. Med ett målstyrt scenario, som kompletterar Trafikverkets basprognos, finns förutsättningar att ta hänsyn till systemövergripande åtgärder, men också specifika åtgärder med fokus på enskilda och väl avgränsade brister och behov.
Föreliggande rapport utgör en sammanställning av det arbete som gjorts av forskare vid Mittuniversitetet - Arkiv och informationsvetenskap - under åren 2015-2016. Utgångspunkten för arbetet var en förstudie som sammanställdes under 2014.1 Där kunde vi konstatera att utvecklingen av en digital informationshantering skapar möjligheter att inte bara höja kvaliteten på de befintliga tjänster som Trafikverket levererar, utan också generera nya nyttor. Informationen är idag en betydande resurs i nya innovationer, samtidigt som den utgör en strategisk tillgång för styrande och ledande processer. En effektivare informationshantering kan generera högre kapacitet i de tjänster som levereras, då den fysiska infrastrukturen i allt högre grad integreras med och styrs genom IT-system.
A comparative analysis of the Mobility Data Specification and alternative standards - lessons learned for the Swedish transport system
Previous research results show that Mobility Data Specification (MDS) has been developed and widely spread in a relatively short time, and that the use of MDS has helped cities implement regulatory issues relating to e-scooters and also created business opportunities for external software developers (Rudmark et al., 2023). The main purpose of this report is to, through comparative analysis, further explore and evaluate which success factors can explain OMF/MDS's quick results and to make recommendations for the Swedish transport system based on the analysis. Special consideration is also given to how the EU's delegated acts relate to the various standards. The report builds further on results from previous research within the project (Rudmark, 2022a, 2022b; Rudmark et al., 2023). In addition, a number of supplementary interviews have been conducted with individuals with experience from NeTEx, MDS and NOPTIS.
Det är idag svårt att på ett effektivt sätt beskriva och förstå hur väl Trafikverkets krav och råd, Teknisk Godkänt Material (TGM) och övriga tekniska lösningar fungerar i ett komplett anläggningssammanhang. Det är först när projekten, t.ex. inom Investering och Stora Projekt, använder kraven som denna kvalificering görs. Vi vet att projekten ofta begär avsteg från krav och TGM och vi har svag återkoppling från delar av anläggningens egenskaper under livscykeln tillbaka till krav och råd och TGM.
Det kan också vara svårt att kvalificera nyutveckling på konceptuell nivå innan utvecklingen har genomförts. Det kan gälla både metoder, material och lösningar. En modell av anläggningen eller relevanta delar av en anläggning kan vara kraftfullt för att visa detta. Detta görs inom ramen för BIM-baserade metoder i investeringsprojekt, men görs inte på generell nivå i samband med utvecklingen av krav, råd och TGM.
När vi nu arbetar med Nya Stambanor kan resultatet användas för att kvalificera krav och råd och komponentutveckling i ett generellt sammanhang som i sin tur kan stödja investeringsprojekten på ett bättre sätt.
Denna rapport sammanfattar projektet Verklighetslabb digital järnväg (VDJ). Projektets mål är att öppna Trafikverkets kärnverksamhet inom järnväg för utveckling och demonstration av digitala informationslösningar som testas av utförare och slutanvändare. Projektet är huvudsakligen finansierat av Vinnova och Trafikverket.
Genomförandet sker inom ramen för Trafikverkets huvudprocess ”Forska och ta fram innovation” och i enlighet med Trafikverkets projektmodell. Projektet genomförs i nära samverkan med projektet ePilot vid Järnvägstekniskt centrum (JVTC). En huvudsaklig projektstrategi är att hantera prioriterade intressentbehov genom olika initiativ för att öka Trafikverkets förmåga att bidra till projektmålet.
Resultaten från projektet kan sammanfattas i regelverk, organisation, roller och teknik som bidrar till Trafikverkets förmåga att uppnå projektmålen. Exempel på resultat är arbetssätt och verktyg för upprättande och aktiv förvaltning av ett mer dynamiskt regelverk som tydliggör behov av innovation samt konkretisering av den digitala teknikens tillämpning för att stärka branschens förmåga. Även fysisk och digital anläggning samt it-lösningar för branschsamverkan i genomförandet av utvecklings- och demonstrationsprojekt har etablerats. Projektet har också tagit fram förslag på avtal avseende informationshantering mellan Trafikverket och externa parter.