Trafikverket ska i sin roll som beställare särskilt verka för ökad innovation och produktivitet på leverantörsmarknaden och har därför under flertalet år drivit denna inom Baskontrakt Väg hårt mot ökad effektivitet. Leverantörsmarknaden har kommit till ett läge där ytterligare effektiviseringar kräver innovation och förnyelse för att kunna genomföras, vilket medför att Trafikverket behöver utveckla sina affärsstrategier och arbetssätt för att främja utveckling, nytänkande och innovation på leverantörsmarknaden. Mot denna bakgrund skapade Trafikverket till 2018 års upphandlingsomgång två ”innovationspiloter” med den långsiktiga målsättningen att utveckla framgångsrika affärsstrategier och arbetssätt som skapar de bästa möjligheterna och drivkrafterna till utveckling, nytänkande och innovation på leverantörsmarknaden. Den här rapporten beskriver och utvärderar erfarenheter och effekter av de två innovationspiloternas affärsstrategier, organisationer och arbetssätt för förutsättningar till utveckling, nytänkande och innovation. Dessa jämförs även med förutsättningarna till utveckling, nytänkande och innovation i två traditionellt upphandlade baskontrakt. Studien är baserad på intervjuer med respondenter från samtliga fyra studerade projekt, observationer i innovationspiloterna samt dokumentstudie av alla fyra kontrakt och protokoll och presentationsmaterial från projektens bygg- och samverkansmöten. Studiens resultat visar att inställningen till innovation skiljer sig åt mellan olika delar av Trafikverket. Medan Trafikverket centralt via upphandling eftersträvar innovation i drift- och underhållsprojekten, har de som arbetar på projektnivå svårt att förstå vad syftet med innovation är och anser dessutom att möjligheterna till innovation inom drift- och underhållsverksamheten är små. De typer av innovation och utveckling som man på projektnivå anser är möjlig är mindre förbättringar och effektiviseringar av befintliga arbetssätt samt att anamma innovation från andra drift- och underhållsprojekt (eller annan liknande verksamhet). Däremot är beställarrepresentanter på projektnivå tveksamma till om denna typ av förbättringar ska klassas som innovation och anser att innovation bör vara något som inte har gjorts tidigare inom något annat baskontrakt. Studiens resultat väcker därför frågan om vilken typ av innovation som ska eftersträvas i drift- och underhållsprojekt – vad är syftet med innovation och hur bör innovation definieras i baskontrakten? Studiens resultat visar att om syftet med innovation är andra typer av utveckling än mindre förbättringar och anammande av lösningar, behöver projektens produktionskrav (SBV) ses över. Resultaten framhåller vikten av att Trafikverket som beställare måste skapa både möjligheter och drivkrafter för innovation i drift- och underhållsprojekten; även om innovationspiloternas utvecklingsfrämjande åtgärder skapade drivkrafter för innovation upplevde projektdeltagarna att möjligheterna för innovation var små, främst på grund av SBV:ns detaljerade krav. De organisatoriska förutsättningarna för innovation inom drift- och underhållsprojekt är till stor del beroende av deras mix av kortsiktiga/temporära och långsiktiga/permanenta aspekter av projektorganisering, vilka särskiljer baskontrakt från investeringsprojekt. Att behöva fokusera på både vidmakthållande och utveckling försätter framför allt beställarens projektledare i en komplex situation. Studiens resultat visar att projektledarna blir ovilliga att ta risker och väljer att fokusera på det de anser vara sitt huvuduppdrag – att säkerställa framkomlighet och trafiksäkerhet. För att förbättra situationen för innovation i drift- och underhållsprojekten behöver Trafikverkets projektledare drivkrafter som motiverar dem att stötta innovationsarbetet i projekten. Studiens resultat tyder på att entreprenörernas drivkrafter för innovation blir högre ju lägre deras ekonomiska risk blir. I jämförelsen mellan incitamentsfördelningarna 30/70 och 50/50 anses därför 50/50 mer gynnsamt för innovation, men fördelningar på 70/30 eller 80/20 anses än mer lämpliga. När både beställare och entreprenör upplever möjligheter och drivkrafter till innovation gynnas innovationsarbetet av både informell och formell samverkan och innovation kan då utgöra ett huvudsyfte för framför allt den formella delen av projektens samverkan.