Färjerederiet har beställt två nya vägfärjor som är utrustade med ett smart system och är förberedda för automation. Färjorna kommer innebära stora förändringar i Färjerederiets organisation och ett nytt behov av kompetens. I dagsläget finns enbart några få autonoma färjor i drift i omvärlden, och Färjerederiets blir några av de första att driftsättas. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nya färjorna kommer att påverka drift, organisation, utbildning och personal. Metoden som följdes var Training Needs Analysis (TNA), och projektet inleddes med en litteraturstudie som kartlade tidigare forskning om smarta fartyg. Därefter startades datainsamlingen som bestod av ett 20-tal intervjuer med besättning, underhållspersonal, utbildningspersonal samt annan personal i organisationen Färjerederiet, samt observationer vid två färjeleder. Dagslägets processcheman och befattningsbeskrivningar, samt beställningsspecifikationerna för de nya färjorna, har också studerats. Det är tydligt att det kommer att bli skillnader både i drift och i organisation. Arbetsuppgifter försvinner, tillkommer och förändras. De nya färjorna är tekniskt mer avancerade än dagens, precis den nya simulatorn som är beställd som en kopia av de nya färjebryggorna. ROC kommer också innebära förändringar, både i regelverk och befattningsbeskrivningar. Planen på att dra ned på personal ombord färjorna är heller inte möjlig innan regelverksändringar är klara. Vidare har intervjupersonerna spridda inställningar till de nya färjorna, och vissa tror att de kommer att mötas av motstånd av många anställda. De intervjuade är dock överens om att en övergång till fullt autonoma färjor kommer att ta lång tid. Slutligen, har en lista med olösta frågor kopplade till införskaffandet har också identifierats, som måste lösas innan en lyckad implementation är möjlig.