Denna rapport utvärderar fyra arbetsmiljöåtgärder som genomförts i ett samarbete mellan Trafikverket och Högskolan i Gävle. Projektets start var en omfattande kartläggning 2016 av arbetsvillkor, återhämtning och hälsa bland anställda med antingen flexibelt eller schemalagt arbete. Senare under 2017 genomfördes fokusgrupper och framtagande av åtgärdsförslagspaket och dessa tidigare rapporter har legat till grund för de interventioner som här utvärderas: – Flexibelt arbete:     • Åtgärd A) Personlig effektivitet och spelregler – Schemalagt arbete:      • Åtgärd B) Resurs- och schemaplanering      • Åtgärd C) Hälsa i skiftmiljö      • Åtgärd D) Hälsoåret 

Medarbetare som deltagit i Personlig effektivitet och spelregler samt Resurs- och schemaplanering har till en hög grad varit nöjda med utbildningen samt bedömt den som relevant för arbetet vilket är underlättande faktorer för att fortsätta jobba med liknande insatser. 

Bland medarbetare med flexibelt arbete har många förändrat sina arbetssätt och vanor, till exempel inom att prioritera och strukturera arbetsuppgifter samt hantera mejl. Interventionen kombinerade både individ- och grupperspektiv vilket ger bättre förutsättningar för att nå olika delområden inom arbetsmiljön.  

För de medarbetare med schemalagt arbete som genomfört Resurs och schemaplanering så har denna intervention också medfört ett ändrat sätt att arbeta med schemaplaneringen och fler upplever att schemaplaneringen påverkar stämningen positivt. För andra medarbetare med schemalagt arbete skulle liknande interventioner kunna genomföras med syftet att förbättra delaktighet och inflytande på schemaläggning. 

Deltagarna i Hälsa i skiftmiljö har haft utbildning i livsstilsfaktorers betydelse för hälsan  med avsikt att motivera och stödja beteendeförändring. Andelen nöjda med aktiviteterna samt aktivt deltagande är något lägre i denna grupp och sjunker under uppföljningsperioden. Värt att lyfta är att mycket av det praktiska arbetet med att motivera och ge medarbetarna stöd i förändringsarbetet utfördes på arbetsplatsträffar av respektive chef och detta arbetssätt kan inverka på resultatet. Förbättringsområden kan således vara att dessa genomförs med ledning eller stöd av en person med sin huvudprofession inom beteendeförändring. 

Deltagarna i Hälsoåret var jämförelsevis minst nöjd med aktiviteterna och engagemanget har varit lägre. Den aktivitet som nått flest deltagare var enkäten kring individuell hälso- och arbetsmiljöprofil (HAMP) samt den ingående hälsokontrollen och hälsosamtalet. Aktiviteten var uppskattad av medarbetarna. Den låga svarsfrekvensen i denna intervention gör att vi ej kan dra några slutsatsen kring förändring av levnadsvanor hos medarbetarna.  

Genomgående i de fyra arbetsmiljöåtgärderna är att vi inte kan dra någon slutsats på mera övergripande hälsoutfall som balans mellan arbete och privatliv, återhämtning och allmän hälsa. Studien har genomförts på ett urval av medarbetarna som överlag skattat relativt väl på dessa områden. Det finns medarbetare med låga skattningar (5–15%), för att adressera dessa medarbetare kan riktade insatser vara lämpliga.