Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens  ämnesområde. 

Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra skadeutfall bland motorcyklister som skadats mot olika typer av vägräcken, samt att undersöka om så kallat underglidningsskydd (MPS, Motorcycle Protection System) innebär en skadereducerande effekt i verkliga olyckor. Detta undersöktes med olycksdata från två källor, den nationella olycksdatabasen STRADA i Sverige, samt Transport Accident Commission (TAC) i Victoria, Australien. TAC är en ett statligt försäkringsbolag som betalar ersättning för de som är med om en trafikolycka. Båda datamaterialen bygger på olyckor som rapporteras både av polis och/eller sjukvård. Skadeutfallen i form av kvoter för döda och svårt skadade (D-kvot och DSS-kvot), andel MAIS 3+ samt genomsnittlig risk för medicinsk invaliditet om minst 1% och 10% (mRPMI 1%+/10%+) jämfördes mellan räckestyperna w-balk, vajerräcke, betongräcke samt kohlswaräcke, varav det sistnämnda endast fanns i Sverige. Jämförelserna visade inga signifikanta skillnader i skadeutfall mellan olika typer av räcken vid hastighetsgräns ≥70 km/h. I Sverige var DSS-kvoten omkring 50% för w-balkräcken, betongräcken samt kohlswaräcken, och 60% för vajerräcken, en skillnad som dock inte var statistiskt signifikant. Motsvarande kvot för omkomna var i Sverige 14% för både w-balkräcken samt vajerräcken, 13% för kohlswaräcken och 8% för betongräcken. Dock var betongräcken inte vanliga i det svenska materialet, endast 12 olyckor fanns med i analysen.  

I datamaterialet från Victoria var DSS-kvoterna högre jämfört med de svenska, något som kan förklaras av att lindriga skador var underrapporterade i större utsträckning än i Sverige, varför dessa kvoter inte är helt jämförbara. En annan skillnad var att hastighetsgräns 70 km/h var mycket ovanlig i Victoria för andra räcken än w-balk, varför jämförelser mellan olika typer av räcken endast gjordes i hastighetsgräns ≥80 km/h. Trots det var kvoten för omkomna mot vajerräcke (15%) i linje med Sveriges, kvoten för omkomna mot w-balkräcken var dock lägre, 6% (ej statistiskt signifikant), samt 14% för betongräcke. I Sverige var andelen MAIS 3+ vid hastighetsgräns ≥70 km/h 30–36% för räckestyperna w-balk, vajerräcke samt betongräcke. För kohlswaräcke var andelen MAIS 3+ 47%, men detta var dock ingen statistiskt signifikant skillnad. I datamaterialet från Victoria var andelen MAIS 3+ 38% för w-balkräcke, 50% för vajerräcke samt 24% för betongräcke, dock var skillnader inte statistiskt signifikanta. Skadegraden i form av mRPMI 1%+ och mRPMI 10%+ var överlag liknande i de båda datamaterialen. I Sverige är mRPMI 1%+ runt 40%, med inga eller mycket små variationer mellan olika typer av räcken. mRPMI 10%+ följer samma mönster, med undantag att mRPMI 10%+ är högre för Kohlswaräcke (14%) jämfört med andra räckestyper, dock är skillnaden inte statistiskt signifikant. För Victoria hade dock vajerräcket signifikant lägre mRPMI 10%+ i jämförelse med w-balkräcke. Dock var det endast fyra fall som låg till grund för detta resultat. 

Analysen av MPS visade att det fanns en signifikant skillnad för risken att omkomma (D-kvot), där signifikant färre, i detta fall 0 motorcyklister av 33, omkommit i en olycka mot ett räcke med MPS, medan 6 motorcyklister av 45 (13%) omkommit mot ett räcke utan MPS. Denna skillnad observerades i kurvor på vägar med hastighetsgräns ≥70 km/h. För de övriga skadeutfallen kunde ingen signifikant skillnad observeras. Notera att 13% omkomna inte kan jämföras med 6% omkomna mot W-balkräcke som rapporterades tidigare i jämförelse med andra räckestyper, då det är olika inklusionskriterier i dessa jämförelsegrupper. 

Utifrån de resultat som framkommit i studien drar vi följande slutsatser; • Risken för att dö eller skadas svårt är generellt sett högre för olyckor mot räcken överlag, jämfört med alla olyckstyper, i både Sverige och Victoria. • Det är ingen statistiskt signifikant skillnad i skadeutfall rapporterat av polis och/eller sjukvård mellan olika typen av räcken vid hastighetsgräns ≥70 km/h för motorcyklister som skadats mot ett räcke i Sverige. Inte heller baserat på underlag från Victoria kan några statistiskt signifikanta skillnader av betydelse observeras. • I kurvor på vägar med hastighetsgräns ≥70 km/h innebär MPS en signifikant lägre risk att omkomma mot ett W-balkräcke, i jämförelse med ett W-balkräcke utan MPS. För de övriga skadeutfallen kunde ingen signifikant skillnad observeras.