Rapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. Kunskapen om cykling och cyklisters beteende och preferenser är fortfarande begränsad. Denna rapport kartlägger metoder och verktyg för att samla in empirisk data om cykling och cyklister. Syftet med kartläggningen är att ge en samlad kunskapsbild över praktiska metoder och verktyg för att samla in data om cykling och cyklister. Den ska även hjälpa verksamma inom området att välja rätt metod vid insamling av underlag. Kartläggningen fokuserar främst på metoder som kräver observationer på plats. Metoder som kartlagts är: • Direktobservation • Strukturerad observation • Obemannad videoinspelning • Bemannad videoinspelning • Automatiserad observation • Den svenska konflikttekniken • Naturalistisk metod • Flöden och antal - automatiska mätningar • Flöden och antal - manuella mätningar • Hastighetsmätning • Enkäter • Vägkantsintervjuer Även metoder för kompletterande data som olycksstatistik och platsinventering behandlas översiktligt. Slutsatserna är att viss mångfald av metoder finns och att teknikutvecklingen är snabb på området. Samtidigt verkar utmaningen vara att mäta och granska överhuvudtaget och att detta sker på ett mer standardiserat och jämförbart sätt i de studier som görs. En ökad transparens kring använda metoder och vilka överväganden som gjorts vid val av metod skulle också gynna framtida forskning. Tips för framtida studier som framkommit är att välja metod utifrån sin frågeställning, se hur andra genomfört studier så att data blir jämförbar, vara öppen med sitt val av metod och överväganden, mäta (om möjligt flera gånger) och slutligen granska och kommunicera sitt resultat och att vara öppen med eventuella problem eller utmaningar som projektet eller studien mött.