Trängsel på rangerbangården uppstår då vagnar till avgående tåg har ankommit till bangården men det inte finns ett ledigt riktningsspår att påbörja byggandet av det avgående tåget vagnen är bokad på. Vagnarna släpps då ned på ett s.k. blandspår, en typ av lager, i väntan på att ett riktningsspår blir ledigt och ett nytt avgående tåg kan påbörjas. Vagnarna på blandspåret behöver vid ett senare tillfälle, då deras avgående tåg fått ett riktningsspår tilldelat till sig, dras upp över vallen och släppas ned över vallen igen. Att använda blandspår är att betrakta som ett merarbete eftersom om det hade funnits ett riktningsspår för det avgående tåget vagnen var bokad på vid den tidpunkt då vagnen anlände så hade inte vagnen behövts släppas ned på blandspåret utan hade kunnat gå direkt till det tilldelade riktningsspåret. Den minsta mängden merarbete som måste utföras på bangården kan användas som ett mått på hur väl bangården är dimensionerad i förhållande till den uppgift som bangården har; ju mer trängsel, desto mer merarbete och en indikation på att resurserna är för snålt tilltagna och omvänt, inga vagnar på blandspår betyder att bangården förmodligen är överdimensionerad i förhållande till tågplanen och de destinationer och avgående tåg som byggs på rangerbangården. Blir trängseln för stor klarar bangården inte av att producera de tåg som skall byggas. För att ta fram merarbetet krävs att rangeringsrörelserna schemaläggs, och för detta krävs det data i form av vagnar i ankommande tåg och avgående tåg samt deras bokning d.v.s. en knytning för vagnen från ankommande tåg till avgående tåg. Vi har av Green Cargo fått utfallsdata från 2004, 2005 och 2014 med de genomförda bokningarna och trafiken. Dessa data utgör utgångspunkten för schemaläggningen vilken utförts med ett optimerande system för rangeringsplanering. Genom att variera antalet spår på riktningsgruppen och beräkna minimalt merarbete med hjälp av matematisk optimering kan vi, under de givna förutsättningarna, fastslå att verksamheten inte skulle ha kunnat genomföras med mindre merarbete under de givna förutsättningarna. Körningarna har gjorts veckovis för ett helt år, d.v.s. 52 körningar. Pilotstudiens huvudresultat är att 29 spår på riktningsgruppen på Sävenäs rangerbangård räcker för att genomföra den trafik som genomfördes under 2014. Vid färre spår än 29 kan inte scheman skapas för samtliga veckor och merarbetet stiger. Bedömningen blir då att bangården inte längre räcker till för behovet. Trafiken för år 2004 och 2005 har använts som verifikat och validering av resultatet. En viktig iakttagelse är att antalet hanterade vagnar per tidsenhet inte ensamt är ett bra mått på belastningen på bangården, utan antal destinationer och antalet ankommande och avgående tåg spelar stor roll för belastningen. Betänk att det är ståtiden för vagnen, dvs. tiden mellan ankomst och avgång, som belastar bangården. En minskning av t.ex. antalet avgående tåg från bangården till samma destination kan få som konsekvens att resursbehovet på bangården ökar.