Rapporten beskriver bakgrunden till postdoktorsprojektet, samt beskriver syftet till verksamhetsuppdraget. Ekonomi, huvudmän bakom projektet, utförare, externa intressenter, industrikontakter, samt referensgruppens sammanställning finns också redogjort. Under det stora avsnittet, "huvudresultat" behandlas de konkret framtagna resultaten och uppkomna erfarenheterna inom ramen för projektet. Där diskuteras även måluppfyllelse och effekter i samhället. Resultaten handlar kortfattat om: • Optimal placering av energilagringssystem i tunnelbanenät. I själva studien är syftet huvudsakligen att använda energilagringen för att bättre kunna utnyttja bromsenergi. Modellen är dock generell och kan exempelvis även användas för att jämna ut lasttoppar över tid och mellan likriktarstationer. • Lastdelning mellan omformarstationer medelst aktivering/avaktivering av roterande omformare och spänningsstyrning. Detta handlar helt enkelt om att få till stånd en energieffektivare drift av banmatningssystemet, även de inte lika enkelt styrbara delarna av det. • Optimal reaktiv effektstyrning på lok. Resultaten visar att man för svaga nät kan underlätta tågföring och återmatning, samt att man generellt sett får en energieffektivare drift. En positiv bieffekt av detta är att banmatningen blir okänsligare för bortfall av omformarkapacitet. • En modell har utvecklats för framtida möjlighetsanalys med avseende på banmatningssystemets begränsningar av optimala tågföringsplaner beräknade utan hänsyn till elkraftsystemet. • En modell för adaptiv tomgångsspänning på likriktarstationer i ett tunnelbanenät har utvecklats. Resultaten går dock (om än inte utan handpåläggning) att generalisera till växelströmsmatade banor. • En modell för utvärdering av banmatningens tillförlitlighet med avseende på omriktar-/omformarmatning har utvecklats. Modellen visar att ett enkelt och gott mått på tågens effektbehov är att räkna antalet tåg per ban-matningssektion. Målsättningen här är att kartlägga områden eller specifika omformarstationer som behöver förstärkas effektmässigt med avseende på tillförlitligheten. De övergripande målen utifrån definitionerna "första området" och "andra området", samt de tre viktiga övergripande uppgifterna listade i Avnitt 4.2.1 har funnits uppfyllda. Detaljer i genomförandet har givetvis anpassats utifrån de förutsättningar som getts projektet och utföraren. Samhällseffekterna har huvudsakligen handlat om informations- och kunskapsspridning, samt nätverksbyggande. Projektets tekniska genomförande beskrivs kortfattat separat. Övriga delar av genomförandet behandlas implicit i övriga delar av rapporten.